Kungl. Maj:ts Proposition Nr 44.
1
Nr 44.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande
av ammunitionsförrådslxus m. m. å Stora Fjäderholmen;
given Stockholms slott den 21 januari 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
C. G. Hammarskjöld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 januari 1921.
N ärvarande:
Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.
Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:
Enligt ett mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Stockholms
stad, å andra sidan, den 7 april 1916 träffat avtal jämte tillägg till
detsamma av den 7 maj 1917 har Stockholms stad tillträtt det s. k.
Lindarängsområdet med därtill gränsande vatten, vilket område staden
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 36 käft. (Nr 44.)
60 21
2
Kungl. May.ts Proposition Nr 44.
jämlikt stadgande i ett mellan kammarkollegium, å kronans vägnar, och
staden den 5 november 1889 unprättat bytesavtal icke skulle få tillträda
förrän fyrtio år efter avtalets ingående (år 1929). Genom avtalet den
7 april 1916 jämte tillägget av den 7 maj 1917 bestämdes, i sammanhang
med omförmälda medgivande åt staden, att kronans å nämnda
område befintliga kruthus skulle få kvarstå intill den 1 juli 1924,
varefter de skulle av kronan bortföras. Sagda kruthus äro belägna å
Loudden.
Genom nämnda avtal den 7 april 1916 jämte tillägg av den 7 maj
1917, med vissa ändringar, som 1918 års lagtima riksdag föreslagit samt
Kungl. Maj:t och staden godkänt, har vidare staden å kronan överlåtit
äganderätten till frälselägenheten Fjäderholmarna i Lidingö socken med
staden tillhöriga, därstädes befintliga byggnader ävensom strand- och
vattenrätt.
Sagda avtal den 7 april 1916 jämte tillägget av den 7 maj 1917
äro såsom bilagor fogade vid propositionen nr 102 till 1918 års lagtima
riksdag angående anläggning av ny docka vid flottans station i Stockholm
m. m.
I sammanhang med att 1918 års lagtima riksdag godkände omförmälda
avtal den 7 april 1916 med tillägg av den 7 maj 1917 ävensom
två den 12 mars 1917 och den 19 januari 1918 träffade avtal mellan
kronan och staden angående markupplåtelser, beslöt riksdagen, på förslag
av Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 102, att av de medel, som
staden enligt sagda avtal skulle betala till kronan, skulle bildas en fond,
vilken under benämning Stockholms varvs byggnadsfond skulle förvaltas
av marinförvaltningen. Till fonden skulle därjämte föras inflytande
hyresmedel från det av kronan genom ovanberörda avtal inköpta område
i Djurgårdsstaden ävensom å Beckholmen och Fjäderholmarna efter avdrag
av erforderliga underhållskostnader.
Enligt samma riksdagsbeslut skola av fondens medel gäldas de ersättningar,
som föranledas av de genom de omförmälda avtalen verkställda
markupplåtelser, i den mån samma ersättningar efter vederbörlig
prövning finnas böra utgå och icke enligt avtal skola utgöras av Stockholms
stad. Vidare skola från fonden bestridas de utgifter, som föranledas
av kronans övertagande av nyttjanderätten till de områden å
Beckholmen, vilka för den beramade dockanläggningen därstädes äro
omedelbart erforderliga, vare sig nyttj anderättens övergång å kronan
sker genom frivillig överenskommelse eller expropriation. I den mån
fondens inkomster icke behöva tagas i anspråk till gäldande av förut
3
Kungl. Maj:t$ Proposition Nr 44.
nämnda ersättningar m. m., skall fonden, efter riksdagens hörande,
komma till användning för byggnads- och andra dylika arbeten för
flottans varv i Stockholm.
Kungl. Maj:t har den 26 september 1919 fastställt reglemente för
fonden.
Marinförvaltningen har nn, på sätt följande redogörelse giver vid
handen, gjort framställning om, att i stället för kronans kruthus å Loudden,
vilka måste bortföras, ammunitionsförrådshus m. m. måtte uppföras
å en av Fjäderholmarna, Stora Fjäderholmen kallad, samt att därav
föranledda kostnader måtte få bestridas från Stockholms varvs byggnadsfond.
I skrivelse den 10 oktober 1919 har marinförvaltningen anfört, att
ämbetsverket med anledning av avtalet den 7 april 1916 jämte tillägg
av den 7 maj 1917 anmodat varvschefen vid flottans station i Stockholm
att inkomma med av kostnadsuppgifter åtföljda förslag för uppförande
av ammunitionsförrådshus m. m. å Stora Fjäderholmen, vilka förslag
skulle omfatta:
anordnande av mot anfall från luften väl skyddade, i berget insprängda
ammunitionsförrådshus för förvaring av den artilleriammunition,
som för närvarande funnes upplagd å Loudden;
uppförande av för verksamheten å den nya platsen erforderliga
byggnader, såsom laboratorielokal, bostäder för uppbördsman och vaktmanskap
med tillhörande uthus m. m.;
bortförande av byggnaderna å Loudden och, i den mån så läte sig
göra och befunnes ändamålsenligt, användning av desamma å Fjäderholmen
samt
anordnande av bryggor för i- och urlastning av artilleriammunition
m. m.
Varvschefen hade sedermera inkommit med ifrågavarande förslag.
Av förslagets kostnadsberäkningar framginge, att kostnaderna för anläggningen
belöpte sig till sammanlagt 520,000 kronor.
Då ifrågavarande anläggning på grund av förut angivet förhållande
borde inom närmaste tiden komma till stånd, och då ämbetsverket vid
granskning av varvschefens förslag icke funnit något att däremot erinra,
hade det synts ämbetsverket nödigt, att medel bereddes för arbetets utförande.
Marinförvaltningen finge i sådant hänseende föreslå, att Stockholms
Marinförvaltningens
skrivelser
den
10 oktober
1919 och den
9 mars 1920.
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr åå.
MariDförvaltningens
skrivelse
deri
3 september
1920.
varvs byggnadsfond för ändamålet toges i anspråk. Fonden tillfördes
årligen under tio år 160,000 kronor, som, enligt avtal mellan kronan
samt Stockholms stad, av staden betalades med första inbetalning den
1 juli 1919. Fonden tillfördes därjämte inflytande hyresmedel från det
av kronan inköpta området i Djurgårdsstaden ävensom å Beckholmen
och Fjäderholmarna efter avdrag av erforderliga underhållskostnader.
Fondens behållning vid 1919 års slut, beräknad till 100,000 kronor,
jämte inkomsterna under åren 1920—1923, cirka 1,140,000 kronor,
utgjorde de tillgångar å fonden, sammanlagt 1,240,000 kronor, varmed
kunde för sagda år räknas. Av sistnämnda belopp syntes dock böra
reserveras cirka 500,000 kronor för eventuella ersättningar m. m., vilka
enligt bestämmelserna för fonden skulle från densamma bestridas. De
disponibla medlen skulle sålunda utgöra omkring 740,000 kronor.
På grund av det sålunda anförda hemställde marinförvaltningen att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att för uppförande av
ammunitionsförrådshus m. m. å Stora Fjäderholmen ett belopp av 520,000
kronor, fördelat med cirka 174,000 kronor under vart och ett av åren
1921—1923, måtte få tagas i anspråk av å Stockholms varvs byggnadsfond
tillgängliga medel.
Genom ämbetsskrivelse den 18 februari 1920 anmodade statsrådet
och chefen för sjöförsvarsdepartementet marinförvaltningen att i ärendet
inkomma med förslag, avseende att utröna, dels huruvida icke, till minskande
av kostnaderna, förrådshusen kunde på lämpligt sätt anordnas
utan insprängning i berg, dels huruvida icke kostnadsbesparingar även
i övrigt kunde vidtagas beträffande det föreliggande förslaget.
Marinförvaltningen avlät svar härå genom hemlig skrivelse den
9 mars 1920, däri ämbetsverket på det bestämdaste avstyrkte, att vid
anläggningen av nya ammunitionsförråd å Stora Fjäderholmen dessa
anordnades annorlunda än genom insprängning i berget.
I skrivelse den 3 september 1920 har nu marinförvaltningen ånyo
framhållit, att kronans å Loudden befintliga kruthus och ammunitions- ,
förrådshus med tillhörande byggnader finge kvarstå intill den 1 juli 1924,
varefter de skulle av kronan bortföras. Vid sådant förhållande måste
enligt ämbetsverkets åsikt eu definitiv lösning av frågan om uppförande
på ny plats av ifrågavarande byggnader snarast komma till stånd,
särskilt i betraktande av att man under rådande osäkra förhållanden på
arbetsmarknaden inom byggnadsfacket torde behöva räkna med en byggnadstid
av omkring 2 år för hela anläggningen. Under förutsättning,
5
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 44.
att frågan komme att av Kungl. Magt föreläggas 1921 års riksdag och
erforderliga medel därvid komme att för anläggningen anvisas, beräknade
ämbetsverket, att de nya kruthusen skulle kunna tagas i bruk
under senare delen av år 1923.
Den ursprungliga, i juli 1919 uppgjorda kostnadsberäkningen för
anläggningens utförande, vilken avsett byggnadernas förläggande till
södra delen av Stora Fjäderholmen, hade vid nu företagen närmare
granskning visat sig icke kunna följas på grund av den stegring i materialpriser
m. m., som sedan nämnda tid ägt rum. Marinförvaltningen
hade därför låtit genom varvschefen vid flottans station i Stockholm dels
utarbeta nytt kostnadsförslag, dels verkställa undersökning beträffande
kostnaderna för en förläggning av förrådslokalerna till norra delen av
Stora Fjäderholmen, varigenom holmens södra mot stora segelleden vettande
del skulle kunna behållas i ungefärligt nuvarande skick.
För de olika alternativa förslagen ställde sig kostnaderna sålunda:
Alt. 1. Ammunitionsförrådens förläggning till Stora
Fjäderholmens södra del............................................. kronor 543,000: —
Alt. 2. Ammunitionsförrådens förläggning till Stora
Fjäderholmens norra del.......................................... » 577,000: —
Kostnadsberäkningarna vore uppgjorda med reservation för inträffande
kostnadsökningar, beroende på hur förhållandena på arbetsmarknaden
inom byggnadsindustrien komme att ställa sig.
Marinförvaltningen finge i likhet med varvschefen förorda det senare
förslaget, vilket i tekniskt avseende vore att föredraga och dessutom
icke skulle förändra karaktären av södra delen av holmen.
Beträffande Stockholms varvs byggnadsfonds ställning för åren
1920—1924 finge marinförvaltningen lämna följ ande approximativa uppgift:
Behållning den 1 januari 1920 kronor 62,308: 94
Ersättning från Stockholms stad
under åren 1920—1924 ......... » 800,000: —
Hyresinkomster, netto, under
samma tid.................................... » 625,000: —
Härifrån torde böra avräknas för eventuella ersättningar
till vissa personer och myndigheter
kronor 1,487,308: 94
på grund av de avtalade markupplåtelserna
450,000:
återstå disponibla kronor 1,037,308: 94
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 44.
På grund av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att för uppförande av
ammunitionsförrådshus m. m. å Stora Fjäderholmen ett belopp av 577,000
kronor, fördelat med en tredjedel under vart och ett av åren 1921—
1923, finge tagas i anspråk av å Stockholms varvs byggnadsfond tillgängliga
medel.
Kronans för närvarande å Loudden belägna kruthus omfatta förrådshus
för förvaring av ammunition jämte artilleritekniskt laboratorium
för flottans station i Stockholm m. m. Dessa byggnader få, såsom av
den lämnade redogörelsen framgår, enligt avtal med Stockholms stad
kvarstå till den 1 juli 1924. Till ersättande av nämnda förrådshus och
laboratorium m. m. måste alltså i god tid dessförinnan dylika byggnader
uppföras annorstädes. Med avseende å valet av plats härför bör beaktas,
att laboratoriet, å ena sidan, för sin verksamhet är beroende av
tillgång, i omedelbar närhet, till förrådens ammunitionsupplag och, å
andra sidan, ej bör vara beläget å större avstånd från flottans station i
Stockholm än som bekvämligen medgiver laboratoriepersonalens dagliga
fortskaffande till och från laboratoriet. Såsom lämplig ort för anläggningen
har marinförvaltningen föreslagit Stora Fjäderholmen, som jämte
de övriga Fjäderholmarna numera övergått i kronans ägo. Med hänsyn
till de anförda önskemålen beträffande läget torde någon för ändamålet
lämpligare plats icke stå till buds.
För att Stora Fjäderholmens mot stora segelleden vettande del må
kunna bibehållas i ungefär sitt nuvarande skick, torde byggnaderna
böra förläggas till norra delen av holmen. Detta medför visserligen
något högre kostnader, än om byggnaderna uppföras å holmens södra
del, men å andra sidan vissa fördelar i tekniskt avseende förutom nyssnämnda
beaktansvärda förmån ur naturskönhetssynpunkt för infartsleden
till staden.
Medel för utförande av anläggningen lära, på sätt marinförvaltningen
föreslagit, kunna beredas från Stockholms varvs byggnadsfond.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och då jag icke har
något att erinra mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar, får jag
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att för uppförande av ammunitionsförrådshus
m. m. å Stora Fjäderholmen för en sammanlagd kostnad
av högst 577,000 kronor må från Stockholms
7
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 44.
varvs byggnadsfond under vart och ett av åren 1921
—1923 tagas i anspråk högst en tredjedel av nämnda
belopp.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skulle avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
W. G. 0. Montgomeig.