Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare uppskov
med slutförandet av vissa undersökningsarbeten i Kiirunavaara
och Gellivare malmberg; given Stockholms slott den 21
januari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

G. Malm.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Malm, anförde:

I skrivelse den 26 maj 1913 (nr 126) bemyndigade riksdagen
Kungl. Maj:t att å statens vägnar med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund
träffa överenskommelse angående ökad brytning och
utfrågning av järnmalm m. m. Riksdagen uppställde emellertid det
3024. Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 31 höft. (Nr 37—39.) 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

villkoret, att förstnämnda b''dag skulle åtaga sig anordna en genom
djupborrningar utförd undersökning rörande malmernas dimensioner på
djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg intill en
kostnad av högst 500,000 kronor. Avsikten med en dylik undersökning
var den, att, då staten hade att trätfa sitt avgörande angående
den ytterst betydelsefulla frågan om eventuell inlösen av den halvpart
i de nämnda malmfälten, som vore enskild egendom, utredning i god tid
skulle föreligga rörande storleken av de malmtillgångar, om vilkas förvärvande
komme att bliva fråga. Undersökningen skulle utföras i överensstämmelse
med de anvisningar, som lämnades av en för arbetets
övervakande tillsatt nämnd av tre personer, av vilka en skulle utses av
Kungl. Maj:t, en av bolaget och en av järnkontoret; och skulle arbetet
så bedrivas, att nämndens rapport över de vunna resultaten kunde föreläggas
1919 års riksdag.

Sedan mellan staten och bolagen den 18 juli 1913 träffats överenskommelse
om utförande av berörda undersökningar i enlighet med riksdagens
beslut, utsågos följande personer till ledamöter av undersökningsnämnden:
av Kungl. Maj:t professorn W. Petersson, av bolaget disponenten
fil. doktorn H. Lundbohm och av järnkontoret direktören
P. Larsson.

I skrivelse den 26 februari 1917 till dåvarande chefen för finansdepartementet
hemställde sedermera denna nämnd på i skrivelsen närmare
anförda skäl — undersökningsarbetet hade fördröjts av åtskilliga
omständigheter — om ett efter omständigheterna lämpat uppskov med
slutförandet av ifrågavarande undersökning.

1 I anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 27 april
1917, nr 312, riksdagen bemyndiga Kung!. Maj:t att med ändring av
bestämmelserna i förenämnda den 18 juli 1913 träffade avtal medgiva,
att den i samma avtal föreskrivna undersökningen rörande malmernas
dimensioner på djupate nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg
icke behövde slutföras tidigare än att redogörelse för de vunna
resultaten kund© föreläggas 1921 års riksdag.

Enligt riksdagens skrivelse den 6 juni 1917, nr 231, erhöll Kungl.
Maj:t det sålunda äskade bemyndigandet.

yDenna nämnd —* sedan Larsson avlidit, har han ersatts med disponenten
Erik Malm — har nu i skrivelse den 9 oktober 1920 gjort
framställning ooi ytterligare uppskov till den 1 oktober 1921 med slutförandet
av det nämnden givna uppdraget. q

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

I skrivelsen lämnar nämnden — efter att hava erinrat om att
nämnden i förberörda skrivelse den 26 februari 1917 redogjort för de
arbeten, som vid 1917 års ingång utförts — redogörelse för de under
tiden därefter verkställda undersökningarna, varefter nämnden, med förmälan
att det till undersökningarna avsedda beloppet, 5O0,0d0 kronor,
förbrukats, innan ett ytterligare planerat, för bedömande av det s. k.
Kaptenslagrets i Malmberget utsträckning mot djupet ytterst viktigt
borrhål hunnit utföras, anför följande:

»För att rätt kunna bedöma borrningsresultaten är av största vikt att
känna, huruvida någon avvikelse från den avsedda riktningen av borrhålen ägt
rum eller icke, och i förra fallet att utröna, huru stor avvikelsen är och åt
vilket håll.

Undersökningar rörande borrhålens avvikelse hava utförts i samband med
borrningen medelst den s. k. Noltens metod, och har därvid konstaterats, att vissa
borrhål äro fullkomligt raka, medan andra förete en avvikelse, några relativt obetydlig,
blott en eller annan grad, andra betydande, 9 — 18°, ja ett borrhål har gjort
en avvikelse av ända till 38° från ursprungsriktningen.

Bestämmandet av åt vilket häll sådana borrhål avvikit, vilket givetvis är
av mycket stor betydelse, möter stora svårigheter, och nämnden har på denna
fråga nedlagt mycket arbete. På grund därav att borrningen ägt rum i fyndigheter
av magnetisk järnmalm, äro alla de olika mätningsmetoder härför, som grunda sig
på magnetnålens ställning, uteslutna, och till följd av borrhålens ringa diameter
hava ej heller de moderna mätningsapparater, som grunda sig på fotografering i
borrhålet eller på användande av gyroskop, kunnat komma ifråga. Försök hava
därför pågått alltsedan 1917 med en vid denna tid av bergsingenjör P. E. Gumtnesson
uppfunnen apparat, varjämte en samtidigt av Svenska Diamantbergborrningsaktiebolaget
i marknaden förd »Stratameter» underkastats en ingående prövning. Ingendera av
dessa apparater har emellertid givit tillfredsställande resultat. Sedan emellertid en
del förbättringar vidtagits med den förstnämnda apparaten, och sedan försök med
en ny s. k. ritsningsmetod under den gångna sommaren vid försök vid Klacka Lerbergs
och Stribergs gruvor givit lovande resultat, hava arbeten med bestämmande
av avvikelserna i de ifrågavarande borrhålen återupptagits, men på grund av oförutsedda
hinder fördröjts, så att utsikt näppeligen förefinnes att fä dem slutförda
förr än under nästkommande sommar.

På grund härav och i betraktande av den utomordentligt stora betydelse,
kännedomen om borrhålens avvikelseriktning har för bedömande av malmfyndighetens
storlek på de djup, å vilka den blivit genomgången med borrhålen, fyndigtens
stupningsförhållanden m. m., får nämnden härmed i underdånighet anhålla
om ytterligare uppskov ett år eller till den 1 oktober 1921 med slutförandet av
det givna uppdraget.»

Nämnden meddelar slutligen, att trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund
den 14 september 1920 beslutat ställa nödiga medel till lörfogande
för drivande av ovan omförmälda ytterligare borrhål i Malmberget
samt att arbetet därmed avsetts skola slutföras i sådan tid, att
resultatet därav kunde ingå i nämndens slutredogörelse.

Departements che/en.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

På grund av remiss har kommerskollegiiim den 22 november 1920
avgivit utlåtande i ärendet, och har kollegium därvid jämväl överlämnat
yttranden av bergmästaren i norra bergmästardistriktet samt av fullmäktige
i järnkontoret.

Såväl kommerskollegium som bergmästaren och fullmäktige i järnkontoret
hava tillstyrkt bifall till framställningen.

Kännedomen om i vad mån och åt vilket håll borrhål avvikit från
ursprungsriktningen är givetvis av stor betydelse vid bedömande av
malmlagers mäktighet. Det torde därför vara uppenbart, att, om de av
nämnden planerade bestämningarna av nu ifrågavarande borrhåls avvikelser
få komma till utförande, malmkvantiteterna i Kiirunavaara och Gellivare
malmberg på de djup, å vilka de blivit genomgångna med borrhål, kunna
bättre bedömas och sålunda undersökningsnämndens arbeten erhålla ett
avsevärt större värde, än om dessa arbeten skulle nu avslutas. Med hänsyn
till angelägenheten av att, inför den ej alltför avlägsna frågan om
eventuell inlösen mot betydande kapital utlägg av den i enskild ägo varande
halvparten i nämnda malmfält, vinna så säker kunskap som möjligt om
dessa malmtillgångars verkliga storlek tillstyrker jag i likhet med myndigheterna,
att det av nämnden nu begärda uppskovet måtte beviljas.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att, utan hinder
av bestämmelserna i det den 18 juli 1913 träffade avtal mellan svenska
staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget
Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, å
andra sidan, ävensom riksdagens i skrivelse den 6 juni 1917, nr 231,
meddelade beslut, medgiva, att den i nämnda avtal föreskrivna undersökningen
rörande malmernas dimensioner på djupare nivåer inom
Kiirunavaara och Gellivare malmberg icke behöver slutföras tidigare än
att redogörelse för de vunna resultaten kan föreläggas 1922 års riksdag.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Haris
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till
riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Eduard Francke.