Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 368.

Nr 368.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag angående nya
inkomstberäkningar för 1921 års tilläggsstat och 1922 års
riksstat m. m.; given Stockholms slott den 6 juni 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow anförde efter
gemensam beredning med cheferna för socialdepartementet, kommunikationsdepartementet
och handelsdepartementet härefter följande:

Under senare år har Kungl. Maj:t med hänsyn till de förändringar,
som under den pågående riksdagen vidtagits i de vid riksdagens början
framlagda statförslagen, ansett sig böra framemot tiden för riksdagens
avslutande avlåta fullständigt nya eller i varje fall kompletterande
inkomstberäkningar. Jämväl i år hava de starkt rörliga ekonomiska
förhållandena och särskilt den ökade allmänna depressionen i väsentlig
grad rubbat de förutsättningar, som legat till grund för den för
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 314 höft. (Nr 368.) 1

Statförslagens
utgiftsida.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 368,

riksdagen framlagda finansplanen, varjämte under riksdagens lopp betydande
ändringar vidtagits i de uppgjorda budgetförslagen beträffande
såväl inkomst- som utgiftsidan.

I anledning liärav torde även i år böra för riksdagen framläggas
i erforderliga delar reviderade inkomstberäkningar. Visserligen har
budgetbehandlingen i riksdagen ännu ej framskridit så långt, att full klarhet
rörande budgetens utgiftsida vunnits. Då emellertid beslut numera
föreligga på de flesta punkter, och då det torde vara av vikt för riksdagen
att ju förr dess hellre erhålla tillfyllestgörande överblick över
budgetställningen, synes det mig vara att förorda, att de förnyade kalkylerna
utan vidare tidsutdräkt läggas på riksdagens bord. Med hänsyn
till de betydande förändringar i förhållande till de tidigare stat förslagen,
som jag nödgas ifrågasätta, synes det mig lämpligt, att framställningen
erhåller formen av nytt fullständigt inkomstberäkningsförslag. Jag utgår
dock ifrån att särskild motivering för de olika posterna i förslaget icke
är erforderlig i andra fall, än då jag anser mig böra frångå de förut
framlagda förslagen.

Vad den efterföljande behandlingen av ämnet beträffar kommer
jag att i stort sett använda den disposition, som av min företrädare i
statsrådsämbetet tillämpades, då han i det statsrådsprotokoll, som åtföljde
årets statsverksproposition, utvecklade grunderna för finansplanen.
Jag kommer sålunda att först lämna en översikt över de förändringar,
som inträtt med avseende å statförslagens utgiftsida i vad densamma
avser sådana utgifter, som äro ämnade att täckas av andra statsinkomster
än lånemedel, och övergår därefter till statförslagens inkomstsida med
bortseende från inkomster av lånemedel, därvid jag till en början ämnar
redogöra för kassafondens och rusdrycksmedelsfondens ställning, samt upptager
slutligen lånebudgeten till skärskådande i ett sammanhang. I allmänhet
kommer jag härvid att röra mig med avrundade miljontal kronor.

Vidkommande först utgiftsidan möter genast den redan antydda
svårigheten, att åtskilliga härpå inverkande frågor alltjämt äro beroende
på riksdagens prövning. Slutlig uppgift angående utgifterna kan givetvis
ej lämnas, förrän riksdagen fattat beslut rörande samtliga av Kungl.
Maj:t eller av enskilda motionärer till riksdagen hänskjuta anslagsfrågor.
Jag har med hänsyn härtill fått åtnöja mig med att låta upprätta sammanställningar
av beräkneliga utgiftsposter å 1921 års tilläggsstat och
1922 års riksstat, vilka sammanställningar avse ställningen den 3 juni
1921. Beträffande vid nämnda tidpunkt ännu ej avgjorda ärenden av
beskaffenhet att beröra staternas utgiftsidor, äro sammanställningarna

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

gjorda under den förutsättning, att av vederbörande utskott framställda
förslag eller, om sådant förslag ej avlåtits, de av Kungl. Maj:t framlagda
anslagsäskandena vinna riksdagens bifall, medan däremot hänsyn
icke tagits till av enskilda motionärer framförda, ännu ej i utskott slutbehandlade
anslagskrav.

Berörda sammanställningar, till vilka jag tillåter mig hänvisa,
torde såsom bilagor få fogas till detta protokoll (Bil. 1 och 2).

Yad nu närmast angår sådana utgifter, som äro ämnade att täckas
av andra statsinkomster än lånemedel, äro — på sätt de gjorda sammanställningarna
utvisa — högst betydande förskjutningar att anteckna i förhållande
till det utgångsläge, som betecknas av årets statsverksproposition
och proposition angående tilläggsstat. Dessa förskjutningar hänföra sig i
första rummet till de förändringar, som föreslagits beträffande dyrtidstillläggen.
Sålunda hava — främst på grund av den lägre indexställning,
som ansetts kunna tillämpas, men även med hänsyn till den av Kungl.
Maj:t föreslagna jämkningen i grunderna för dyrtidstilläggens utgående
-—■ de anslag å årets tilläggsstat till dyrtidstillägg, vilka icke skola
finansieras av särskilda inkomsttitlar till motsvarande belopp som respektive
anslag och alltså med avseende å budgetbelastningen äro utan
betydelse, kunnat reduceras från de i tilläggsstatförslaget förutsatta 212.9
miljoner med 29.9 miljoner till 183 miljoner, medan den i statsverkspropositionen
föreslagna avsättningen å 1922 års riksstat av 175 miljoner
kunnat nedbringas med 35 miljoner till 140 miljoner.

Å årets tilläggsstat hava därutöver genom inhiberande av vissa
av Kungl. Maj:t tidigare bebådade anslagsäskanden och genom av riksdagen
vidtagna nedsättningar i olika anslagsbelopp åtskilliga utgiftsminskningar
åstadkommits. Å andra sidan hava vissa betydande utgiftsposter
tillkommit. Bland dessa senare märkas i första rummet dels det belopp
om tillhopa 26.5 miljoner, som enligt propositionerna nr 150 och nr 362
av Kungl. Maj:t, utöver i proposition nr 2 beräknade 8 miljoner, äskats
för bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd, varigenom
sammanlagda anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål skulle uppgå
till 34.5 miljoner, därav 11 miljoner hittills av riksdagen beviljats, dels
och de 10 miljoner, som enligt proposition nr 358 begärts till beredande
av ersättning åt statens järnvägar för genom taxenedsättning förorsakad
inkomstminskning. Sammanläggas, å ena sidan, samtliga utgiftsminskningar
å tilläggsstaten — däri inbegripet reduktionerna å anslagen till
dyrtidstillägg, men bortsett från det belopp å 22.6 miljoner, som enligt
Kungl: Maj:ts i proposition nr 2 gjorda, numera av riksdagen avslagna
framställning skulle av kassafondens medel anvisas till förstärkning av

Statförslagens
inkomstsida.

Kassafonden.

4 Kungl. Maj.is proposition Nr 368.

telegrafverkets rörelsekapital — och, å den andra, alla utgiftsökningar
å samma stat, så befinnes det, att summan av minskningarna med 3.2
miljoner överstiger summan av ökningarna.

Jämväl å 1922 års riksstat hava — utöver reduktionen i avsättningen
till dyrtidstillägg —- på grund av inhiberade propositioner och
riksdagens beslut betydande utgiftsminskningar uppkommit. Sistnämnda
utgiftsminskningar överstiga med 42.8 miljoner de utgiftsstegringar, som
inträtt. Med inräknande av reduktionen i berörda avsättning blir den
totala utgiftssänkningen å 1922 års riksstat ej mindre än 77.8 miljoner.

Innan jag härefter inlåter mig på frågan om budgetförslagens
inkomstsida, skall jag tillåta mig att meddela vissa reviderade siffror
med hänsyn till de båda statsverkets fonder, nämligen kassafonden och
rusdrycksmedelsfonden, som för budgetbehandlingen äro av särskilt intresse.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning, som numera föreligger,
skulle kassafondens behållning vid 1920 års utgång — efter avdrag
av ett för finansierandet av 1920 års tilläggsstat av fonden i anspråk
taget belopp å 115.7 miljoner — utgöra 489.9 miljoner.

För att möjliggöra ett bedömande av frågan, i vilken utsträckning
det kan vara tillrådligt att för budgetändamål anlita medel ur
kassafonden är det emellertid nödvändigt att vidtaga vissa justeringar
av sistnämnda siffra. Med avseende å denna fråga tillåter jag mig att
hänvisa till en inom finansdepartementet upprättad promemoria, vilken
såsom bilaga torde få fogas till detta protokoll (Bil. 3). För egen del
åtnöjer jag mig med att under åberopande av sagda promemoria konstatera,
att å ena sidan till kassafondens behållning, sådan densamma
återfinnes i budgetredovisningen, bör läggas ett totalbelopp av 85.3
miljoner och å andra sidan därifrån böra dragas dels ett par smärre
belopp om tillhopa 4 miljoner dels ock tvänne större belopp det ena
å 22.6 miljoner, motsvarande telegrafverkets till statsverket icke inlevererade
överskott för åren 1917 och 1918, och det andra å 42.2 miljoner,
vadan kassafondens behållning vid 1920 års utgång bör uppskattas till

506.4 miljoner. Härav är emellertid av 1920 års riksdag för riksstaten för
år 1921 redan taget i anspråk ett belopp av 103.9 miljoner. Efter fråndragande
av detta belopp skulle alltså återstå odisponerade vid 1920 års
slut 402.5 miljoner. Till jämförelse må påpekas, att vid framläggandet
av statsverkspropositionen dåvarande departementschefen beräknade den
odisponerade behållningen i kassafonden vid utgången av år 1920 till

422.5 miljoner. I denna behållning ingick emellertid telegrafverkets

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

nyssberörda, icke inlevererade överskott för åren 1917 och 1918 med ett
belopp av 22.6 miljoner. Då Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 2
om beviljande av enahanda belopp ur kassafonden till förstärkning av
telegrafverkets rörelsekapital icke vunnit riksdagens bifall, har det
ansetts budgettekniskt riktigast att ej inräkna beloppet i kassafondens
behållning. Enär frågan om anvisande av ett motsvarande anslag förfallit,
innebär vad sålunda förekommit givetvis ingen ändring i sak
beträffande kassafondens ställning.

Emellertid beräknades i årets finansplan, att av kassafondens medel
skulle tagas i anspråk dels för finansierande av 1921 års tilläggsstat —
förutom nyss omförmälda 22.6 miljoner till förstärkning av telegrafverkets
rörelsekapital — 61. i miljoner, dels ock för realiserande av 1922
års riksstat 60.3 miljoner, varjämte 150 miljoner ansetts böra reserveras
för biidgetårets blivande omläggning.

Om sist angivna tre belopp å tillhopa 271.4 miljoner fråndragas
förberörda tillgång vid 1920 års slut, 402.5 miljoner, återstå såsom vid
1921 års slut disponibla tillgångar i kassafonden 131.1 miljoner, därvid
dock hänsyn icke tagits till utfallet av samma års statsreglering. Motsvarande
belopp beräknades i det statsverkspropositionen åtföljande statsrådsprotokollet
till 128.5 miljoner.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:ts i
proposition nr 201 framställda förslag angående budgetårets omläggning
blivit av statsutskottet avstyrkt. Jag har emellertid i mina kalkyler
fortfarande förutsatt, att medel för ifrågavarande ändamål reserveras av
kassafondens tillgångar och har därvid bibehållit beloppet 150 miljoner.
Emellertid vill jag ej underlåta påpeka, att, enär det på grund av konjunkturförhållandena
torde bliva nödvändigt att under de närmaste åren
i större utsträckning än tidigare beräknats bygga finansieringen av statsutgifterna
på andra inkomster än inkomst- och förmögenhetsskatten,
kraven på kassafonden för budgetårets omläggning i motsvarande mån
minskas. När jag icke förty alltjämt räknat med 150 miljoner för sagda
ändamål, torde sålunda häri ligga en viss säkerhetsmarginal, vilket givetvis
innebär en styrka ur budgetsynpunkt.

En tillgång i kassafonden vid 1921 års utgång av det av mig förutsatta
beloppet å omkring 130 miljoner synes mig å ena sidan vara fullt tillräcklig
för att fonden skall kunna fylla sin uppgift att tjäna såsom kassaförlag
för statsverket, men å andra sidan torde det knappast vara tillrådligt
att för budgetens finansiering i någon avsevärdare mån ytterligare anlita
kassafondens hjälp, i all synnerhet som, såvitt nu kan bedömas, det torde
vara ovisst, om 1921 års statsreglering kommer att lämna något nämnvärt,
överskott.

Ruadrycks mtdelafonden.

Kungl. Maj Is proposition Nr 368.

Enligt uppgift från statskontoret utgjorde rusdrycksmedelsfondens
behållning vid 1920 års utgång 47.4 miljoner. Härifrån böra emellertid
vid en uppskattning av fondens nu disponibla tillgångar dragas 30
miljoner, motsvarande det belopp, som den genom 1920 års riksdags
beslut inrättade bostadslånefonden äger att för åren 1920 och 1921 såsom
lån disponera ur fonden. Om till återstoden. 17.4 miljoner, läggas dels
det belopp, som enligt senast verkställda beräkningar torde komma
att för år 1921 tillföras fonden från riksstatsinkomsttitlarna brännvinstillverkningsskatt,
rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt samt i förhöjd
tull å arrak m. fl. importerade spritvaror eller 42.1 miljoner, dels
ock de fonden för år 1921 tillkommande räntemedel, i nämnda års riksstat
beräknade till 0.4 miljoner, skulle fondens behållning vid 1921 års slut
utgöra 59.9 miljoner.

För år 1922 torde enligt senaste beräkningar kunna förväntas ett
tillskott till rusdrycks medelsfonden från titlarna brännvinstillverkningsskatt,
rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt samt av förhöjd tull å
arrak m. m. av 34.7 miljoner. Läggas härtill för år 1922 upplöpande
räntemedel, i årets statsverksproposition uppskattade till 0.4 miljoner,
skulle fondens behållning vid utgången av år 1922 komma att uppgå
till 95 miljoner.

Emellertid är att märka, att i årets finansplan avsågs, att vissa
belopp av rusdrycksmedelsfondens tillgångar skulle för olika ändamål
disponeras. Sålunda förutsattes, att av fondens medel skulle anvisas

å 1921 års tillag g sst åt:
under femte huvudtiteln:
till bekämpande av arbetslösheten kronor 3,000,000
» alkoholistanstalt å Ventholms

kungsgård............................. » 200,000

» särskilda åtgärder för lindrande

av nöd..................................... » 5,000,000

» nya paviljonger för oroliga
sjuka vid Säters och Västerviks
hospital .......................... » 1,490,850 kronor 9,690,850

under utgifter för kapitalökning:
till återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens
kristidskommissioner å 1917 och 1918 årens tillläggsstater
anvisade anslag....................................... » 30.000,000

Summa kronor 39,690,850

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

å 1922 års riksstat:

under femte huvudtiteln:
till bekämpande av arbetslösheten kronor 1,000,000

» alkoholistanstalt å Ventholms

kungsgård.-.............................. » 350,000

)> särskilda åtgärder för lindrande

av nöd.................................. » 2,000,000

» nytt hospital vid Hälsingborg » 4,000,000 kronor 7,350,000

under åttonde huvudtiteln:

till inköp av egendomen och uppfostringsanstalten

Hall..................................................................................... kronor 1,000,000

Summa kronor 8,350,000.

Därjämte ifrågasattes, att under form av lån skulle äskas att utgå
av rusdrycksmedelsfondens medel under tionde huvudtiteln å 1921 års
tilläggsstat ett belopp av högst 10 miljoner för beredande av likvid för
varor, avsedda att levereras till viss!a nödlidande länder, samt å 1922

* års riksstat under femte huvudtiteln ett till siffran ej angivet belopp
till förmån för bostadslånefonden.

Påpekas må emellertid, dels att det belopp av 10 miljoner, som
tänktes anvisat till beredande av likvid för vissa exportvaror, enligt
riksdagens sedermera fattade beslut skall täckas av tillfälliga lånemedel,
vadan rusdrycksmedelsfonden icke kommer att för nämnda syfte tagas
i anspråk, dels att framställningen om anslag till alkoholistanstalt å
Ventholms kungsgård ej vunnit riksdagens bifall, dels att, på sätt framgår
av Kungl. Maj:ts skrivelse nr 207 till riksdagen, proposition angående
inköp av egendomen och uppfostringsanstalten Hall ej kommer att avlåtas,
dels att enligt proposition nr 357 medel till bostadslånefondens
förstärkande icke komma att av 1921 års riksdag äskas, dels ock att
statsutskottet hemställt om en nedsättning av det till nya paviljonger
för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital äskade anslagsbelopp
till 1 miljon, varigenom, därest denna hemställan vinner riksdagens bifall,
för rusdrycksmedelsfonden skulle komma att lösgöras ytterligare omkring
0.5 miljoner.

* Den redogörelse, som jag förut lämnat rörande de förändringar, Gemensamt
vilka statförslagens utgiftsidor undergått, har visat, att tilläggsstaten för för båda
närvarande företer en utgiftsminskning med inalles 3.2 miljoner och

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

riksstaten en nedsättning i utgifterna med 77.8 miljoner, vadan utgiftsrednceringen
å båda staterna tillhopa uppgår till 81 miljoner.

Samtidigt som jag anmärker detta förhållande, nödgas jag emellertid,
såsom jag redan antytt, konstatera, att också högst väsentliga reduktioner
måste vidtagas med avseende å de inkomster, med vilka man i årets
finansplan räknat.

Sålunda tillåter jag mig till en början erinra, att den av dåvarande
chefen för finansdepartementet förutsatta höjningen av kaffetullen
— vilken höjning i förening med en ifrågasatt skatt å inneliggande
kaffelager beräknades skola inbringa en merinkomst av över
15 miljoner under år 1921 och bortåt 22 miljoner under år 1922 —
blivit av riksdagen avslagen.

Härtill kommer, att det med hänsyn till den allmänna utvecklingen
på det ekonomiska området under tiden efter statsverkspropositionens
utarbetande och framläggande samt på grund av den alltmer tydligt
markerade depressionen måste anses ställt utom tvivel, att åtskilliga
inkomsttitlar komma att lämna en väsentligt lägre avkastning, än man
tidigare trott sig kunna utgå ifrån. Jag har fördenskull ansett det
nödigt att på åtskilliga punkter låta föranstalta om en omräkning av
budgetförslagens inkomstposter.

För att erhålla material till denna omräkning har jag infordrat
nya beräkningar från generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, vattenfallsstyrelsen
och domänstyrelsen rörande respektive verks påräkneliga driftöverskott
under såväl år 1921 som år 1922, vidare från generalpoststyrelsen
beträffande stämpelmedlen, från aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet
rörande tobaksskatt och utdelningen från nämnda bolag samt
från kontrollstyrelsen angående sockerskatt, brännvinstillverkningsskatt,
rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt ävensom omsättningsskatt och
utskänkningsskatt å spritdrycker. Dessutom har jag från ekonomiska
rådet begärt ett uttalande rörande inkomst- och förmögenhetsskattens
sannolika avkastning under år 1922. Vad statens järnvägar angår, har
jag ej ansett erforderligt att införskaffa nya uppgifter, då tillräckligt
material för bedömande av järnvägsrörelsens ekonomiska resultat under
innevarande och nästkommande år synes mig föreligga i det statsrådsprotokoll,
som åtföljde propositionen nr 358 angående ersättning åt
statens järnvägar för genom taxenedsättning förorsakad inkomstminskning.
De yttranden, som i anledning av mina nyssnämnda åtgärder
inkommit, och till vilka jag strax återkommer, torde såsom bilagor få
fogas till detta protokoll (Bil. 4—12).

Innan jag närmare ingår på beräkningen av de skilda inkomst -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

titlarna, vill jag icke underlåta att understryka, att — även om det
nuvarande läget bör föranleda till stor försiktighet vid kalkylernas utförande
— man å andra sidan ej bör av den rådande depressionen låta
förleda sig till att bedöma utsikterna rörande statsverkets blivande
inkomster mörkare, än som är av omständigheterna påkallat. I detta
sammanhang vill jag ock påpeka, att det skäl, som tidigare ansetts
föreligga att vid inkomstberäkningarna räkna med en viss säkerhetsmarginal,
nämligen att nästföljande års tilläggsstat lämpligen bör
finansieras av överskottet från föregående års statsreglering, från och
med 1922 års statsreglering, varom nu är fråga, förlorar det mesta av
sin betydelse, därest, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, budgetåret omlägges
räknat från den 1 juli 1923. Av nu angivna orsaker har jagtrott
det vara riktigt, att man i de inkomstberäkningar, som uppgöras,
söker komma så nära verkligheten, som i betraktande av de många
ovissa faktorer, vilka spela in, över huvud är möjligt.

Bland särskilda inkomster å 1921 års tilläggsstat finnes, bland
annat, upptaget ett belopp av 20 miljoner i tullmedel, som enligt dåvarande
chefens för finansdepartement yttrande till statsrådsprotokollet
beräknades komma att under året inflyta till följd av den ifrågasatta höjningen
av vissa finanstullar. På grund av riksdagens avslag å propositionerna
om ökning av kaffetullen samt om skatt å inneliggande kaffelager
har större delen av denna påräknade merintäkt bortfallit. Däremot
kan det förefalla, att man alltjämt borde kunna å tilläggsstaten räkna
med den avkastning å 6.5 miljoner, som den numera av riksdagen på
grundval av proposition nr 366 beslutade förhöjningen av vissa andra
finanstullar förutsättes under innevarande år inbringa till statskassan.
Härvid är emellertid att märka, att, såsom jag får tillfälle att senare
närmare utveckla, avkastningen under innevarande år av hittills gällande
tullar näppeligen kan beräknas högre än till cirka 97 miljoner, medan
tullmedlen i årets riksstat upptagits med 110 miljoner. Vid nu angivna
förhållande och då alltså ifrågavarande inkomsttitel — bortsett från
resultatet av de vidtagna tullförhöjningarna — torde komma att visa
ett betydande underskott, har jag ansett försiktigheten bjuda att icke å
tilläggsstaten uppföra någon intäkt av tullmedel.

Däremot torde å tilläggsstaten böra upptagas en inkomsttitel, som
ej finnes beräknad i proposition nr 2, nämligen andel i aktiebolaget
Vin- och spritcentralens vinst för år 1920. Jag tillåter mig härutinnan
hänvisa till den skrivelse jämte bilaga, som jag mottagit från styrelsen
för nämnda bolag, och som torde få biläggas detta protokoll (Bil. 13).
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 311 höft. (Nr 368). 2

Särskilt
rörande 1921
års tilläggsstat.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

På sätt av denna skrivelse framgår, ställer aktiebolaget Vin- och spritcentralen
i utsikt att av sin vinst för år 1920 under innevarande år till
statsverket inleverera 5 miljoner. Jag har med hänsyn härtill ansett
mig böra räkna med sagda belopp å tilläggsstaten samt föreslår detsamma
till upptagande under en särskild inkomsttitel »Andel i aktiebolaget
Vin- och spritcentralens vinst för år 1920».

Såsom jag senare får tillfälle närmare utveckla, ämnar jag att för
erhållande av täckning av 1922 års riksstat förorda en höjning av omsättningsskatten
och utskärningsskatten å spritdrycker, vilken förhöjning
beräknas för helt år komma att inbringa 30 miljoner. Då jag tänkt mig, att
höjningen skulle träda i kraft redan den 1 juli 1921, bör hälften av nämnda
belopp å 30 miljoner eller sålunda 15 miljoner, kunna påräknas såsom
merintäkt under innevarande år. Emellertid har jag ej ansett mig kunna
föreslå, att hela detta belopp uppföres å tilläggsstatens inkomstsida. Omsättningsskatten
och utskänkningsskatten å spritdrycker har nämligen i
årets riksstat upptagits med 41 miljonar, men enligt de reviderade beräkningar,
som utförts inom kontroll styrelsen (Bil. 11), kan numera med
tillämpning av gällande skattesatser den ifrågavarande skattekällans
avkastning för innevarande år ej skattas högre än till 32 miljoner.
Sammanläggas med dessa 32 miljoner nyssberörda 15 miljoner, som en
förhöjning skulle inbringa i meravkastning under senare halvåret, skulle
följaktligen — under nyssnämnda förutsättning att förhöjningen träder i
kraft från och med den 1 juli 1921 — totalavkastningen av omsättningsskatten
och utskänkningsskatten under år 1921 böra beräknas till 47
miljoner, vilket belopp med 6 miljoner överstiger det i riksstaten uppförda
beloppet. Med hänsyn härtill får jag tillstyrka, att i tilläggsstatförslaget
såsom en särskild inkomsttitel upptages omsättningsskatt och utskänkningsskatt
å spritdrycker med 6 miljoner.

Åven om hänsyn tages till dessa nya inkomstkällor på tillhopa 11
miljoner, föreligger dock på grund av bortfallandet av nyssberörda tullmedelspost
på 20 miljoner en inkomstminskning å tilläggsstaten med
9 miljoner.

I detta sammanhang ber jag att få fästa uppmärksamheten vid att fler-:
talet av de under »A. Egentliga statsinkomster. II. Uppbörd i statens verksamhet»
i tilläggsstatförslaget upptagna inkomsttitlar ävensom inkomsterna
av postsparbanksrörelsen bör bestämmas med hänsyn tagen till de belopp,
som erfordras för motsvarande dyrtidstilläggsanslags finansiering.
Vid bifall till propositionen nr 363 torde sålunda nu ifrågavarande
delar av inkomstsidan å tilläggsstaten böra erhålla följande utseende:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Inkomst av myntning och justering ................................ kronor 120,000

Bidrag till bankinspektionen .............................................. » 45,000

Bidrag till fondinspektionen ............................................... » 35,000

Denatureringsavgifter............................................................... » 50,000

Avgifter för granskning av biograf bilder.......................... » 27,000

Inkomster av statens reproduktionsanstalt........................ » 18,000

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ...... » 600,000

Bidrag till försäkringsinspektionen..................................... » 60,000

Inkomster av postsparbanksrörelsen.................................... » 450,000.

Härigenom åstadkommes en nedsättning å det för berörda inkomsttitlar
i proposition nr 2 beräknade inkomstbeloppet med 0.2 miljoner,
vadan den totala inkomstminskningen å tilläggsstatförslaget uppgår till
9.2 miljoner.

Tidigare har jag påpekat, att utgiftsidan i tilläggsstatförslaget företer
en total utgiftsminskning å 3.2 miljoner. Bland de belopp, vilkas bortfallande
åstadkommit utgiftsminskningarna, ingå emellertid 0.7 miljoner,
som varit avsedda att finansieras av medel från rusdrycksmedelsfonden,
nämligen dels 0.2 miljoner till alkoholistanstalt å Ventholms kungsgård,
dels 0.5 miljoner av det anslag, som av Kungl. Maj:t begärts till nya
paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital. Därest
dessa båda belopp, vilkas bortfallande föranleder en motsvarande reduktion
å inkomstsidan av i anspråk tagen kapitaltillgång, frånräknas, blir
den totala utgiftsminskningen 2.5 miljoner. Om sistnämnda belopp
dragés från nyssberörda inkomstminskning å 9.2 miljoner, föreligger
alltså ett ytterligare inkomstbehov av 6.7 miljoner. Härvid har då icke
hänsyn tagits till ett obetydligt belopp å 9,000 kronor till föreläsningsoch
instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande, som av statsutskottet
förordats att utgå av rusdrycksmedelsfonden.

Jag har förut framhållit, att bland de utgifter på tilläggsstaten,
som särskilt’ bidragit till dess ökade belastning, är att märka de 26.5
miljoner, som — utöver vad i proposition nr 2 beräknats — begärts för
bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd. I det yttrande till
statsrådsprotokollet, som finnes bifogat proposition nr 362 i ämnet,
anför chefen för socialdepartementet, att det synes honom vara att förorda,
att nämnda 26.5 miljoner tillika med de i proposition nr 2 beräknade
8 miljoner eller inalles 34.5 miljoner bestridas av medel, hämtade
från statsverkets fond av rusdrycksmedel. Då en dylik anordning synes
också mig lämplig, får jag tillstyrka, att sagda 34.5 miljoner för detta
ändamål tagas i anspråk ur berörda fond.

Enär emellertid, såsom jag förut påvisat, fondens disponibla be -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

hållning vid 1921 års slut ej kan skattas högre än till 59.0 miljoner,
och då redan i proposition nr 2 förutsatts, att, bland annat, 30 miljoner
av fondens medel skola användas till täckande av viss del av den
till statens kristidskommissioners verksamhet beviljade kredit, kan nyssberörda
belopp till arbetslöshetens bekämpande och lindrande av nöd ej
anvisas av fondens medel, om jämväl hela sistnämnda belopp å 30
miljoner skall därifrån tagas i anspråk. På grund härav får jag förorda,
att det belopp, som skulle utgå såsom bidrag till täckande av krediten för
kommissionsverksamheten, nedsättes med 8 miljoner till 22 miljoner.

Enligt den i proposition nr 2 framlagda planen skulle till kommissionskreditens
täckande anlitas — förutom de 30 miljonerna ur rusdrycksmedelsfonden
— 20 miljoner ur kassafonden samt 20 miljoner
av krigsförsäkringskommissionens överskottsmedel. Inalles skulle således
å sagda kredit 70 miljoner avskrivas. Då jag finner önskvärt,
att denna plan fullföljes, får jag till täckning av den brist å 8 miljoner,
som skulle bliva följden av nedsättningen i bidraget från rusdrycksmedelsfonden
för nu berörda ändamål, föreslå, att det ifrågasatta bidraget
av krigsförsäkringskommissionens överskottsmedel i motsvarande mån
ökas. Enär emellertid, enligt vad jag förvissat mig om, av sagda kommissions
överskottsmedel minst 30 miljoner under innevarande år kunna
inlevereras till statsverket, synas mig utöver nyssberörda 20 miljoner
ytterligare 10 miljoner av samma överskottsmedel böra tagas i anspråk,
vadan det belopp, som till kommissionskreditens täckande skulle behöva
anvisas av kassafondsmedel, nedbringas till 18 miljoner.

1 likhet med det tidigare beräknade bidraget av 20 miljoner från
omförmälda överskottsmedel torde det nu ifrågasatta ytterligare bidraget
å 10 miljoner böra upptagas under titeln »Diverse inkomster», vilken
titel sålunda kommer att i tilläggsstatförslaget uppföras med ett belopp
av 30.1 miljoner.

Därest, på sätt jag nu föreslagit, ytterligare 26.5 miljoner anvisas
ur rusdrycksmedelsfonden för bestridande av anslagsbehovet för arbetslöshetens
bekämpande och lindrande av nöd, skulle det av mig påvisade
underskottet å tilläggsstaten å 6.7 miljoner icke blott försvinna, utan
tvärtom förbytas i ett överskott å 19.8 miljoner. Detta innebär med
andra ord, att det belopp, som vid tilläggsstatförslagets uppgörande
avsågs att för vinnande av den slutliga budgettäckningen tagas i
anspråk av kassafonden, kan i motsvarande mån minskas. Enligt vad
jag förut erinrat, beräknades detta belopp — om man bortser från det
för förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital avsedda beloppet — till

61.i miljoner. Om nu härifrån dragas dels förutberörda 19.8 miljoner

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

dels därutöver de 2 miljoner, med vilka det belopp, som av kassafondens
medel skulle åtgå till kommissionskreditens täckande, enligt vad jagnyss
anfört kan minskas, återstår ett skillnadsbelopp av 39.3 miljoner,
som alltså utvisar summan av de medel, med vilka enligt mitt förslag
kassafonden skulle bidraga för den slutliga täckningen av tilläggsstaten.

Innan jag lämnar frågan om tilläggsstaten, ber jag att sammanfattningsvis
få meddela en uppställning över de belopp, som med iakttagande
av vad av mig nu föreslagits och omnämnts skulle för tilläggsstatens
finansiering tagas i anspråk ur rusdrycksmedelsfonden och kassafonden
:

Ur rusdrycksmedelsfonden:
under femte huvudtiteln:
till bekämpande av arbetslösheten

och lindrande av nöd............ kronor 34,500,000

» nya paviljonger för oroliga
sjuka vid Säters och Västerviks
hospital.......u..................... » 1,000,000 kronor 35,500,000

under åttonde huvudtiteln:
till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande ........................................................... kronor 9,000

under utgifter för kapitalökning:

» återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens
kristidskommissioner å 1917 och 1918 årens tillläggsstater
anvisade anslag......................................... » 22,000,000

Summa kronor 57,509,000

Ur kassafonden:

till tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till
upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet ...................................................................... kronor 900,000

» täckande av kommissionskrediter............................. y> 18,000,000

» utgiftstäckning i allmänhet ....................................... » 20,426,308

Summa kronor 39,326,308.
Med avseende å kassafonden vill jag ej underlåta att fästa uppmärksamheten
vid att genom de av mig i det föregående berörda, av riksdagen
beslutade förhöjningarna av vissa finanstullar ett merinkomstbelopp kan
beräknas under innevarande år bliva tillfört statskassan av inalles 6.5
miljoner. Av förut angivna skäl har jag ansett mig ej böra räkna härmed
i och lör tilläggsstatens finansiering. Ej heller har jag i statförslaget
upptagit den uppskattade meravkastningen av omsättningsskatten och ut -

Särskilt rörande
1928 års
riksstat.

Sänkningar
av vissa inkomstberäkningar.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

skänkningsskatten å spritdrycker, i den mån — nämligen intill 9 miljoner
— som denna meravkastning beräknas bliva erforderlig för täckande av
motsvarande underskott å ifrågavarande inkomsttitel i 1921 års riksstat.
Klart är emellertid, att — ehuru nu nämnda belopp om tillhopa 15.5
miljoner av budgettekniska skäl ansetts ej böra medräknas å tilläggsstatens
inkomstsida — de dock i män som de inflyta i stället förbättra
resultatet av årets statsreglering, i det att desamma med hela sitt belopp
stärka kassafondens ställning.

Vad därefter angår 1922 års riksstat torde jag till en början få
angiva de modifikationer i de olika inkomsttitlarnas under nämnda år
påräkneliga avkastning, vilka synas mig påkallade, och torde jag därvid
först få behandla de titlar, vilka enligt de förnyade uppskattningar, som
verkställts, beräknas komma att förete ett sämre resultat, än man vid
statsverkspropositionens framläggande trodde sig hava anledning att
förutsätta.

I statsverkspropositionen beräknades inkomst- och förmögenhetsskatten
under år 1922 komma att utgå enligt procenttalet 175, d. v. s.
samma procenttal, som fastställts för år 1921, och uppskattades den
ifrågavarande skattens avkastning till 244 miljoner, därav 237 miljoner
i skatt å inkomst och förmögenhet samt 7 miljoner i B-skatt å aktiebolag
m. fl.

Vad först angår frågan om skatteprocenten anser jag i likhet med
min företrädare i ämbetet, att en höjning av densamma måste betraktas
såsom utesluten. Åven jag har sålunda räknat med procenttalet 175.

Vidkommande därefter skattens sannolika avkastning under år 1922
synes mig numera tvekan ej kunna råda därom, att, för att icke verkligheten
skall komma att gäcka de utförda uppskattningarna, det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet av 244 miljoner måste avsevärt
reduceras. I den av mig omnämnda utredning, som ekonomiska rådet
verkställt (Bil. 12), anföres, att rådet, i likhet med vad dåvarande chefen
för finansdepartementet anfört till statsrådsprotokollet den 7 januari 1921
vid behandling av frågan om finansplanen, ansett riktigast att till grund
för ifrågavarande beräkningar lägga senast tillgängliga skattetaxering,
nämligen taxeringen för år 1920, vilken baserar sig på inkomst- och
förmögenhetsläget under år 1919, samt att därefter vidtaga den reduktion,
som den ekonomiska depressionen och andra förhållanden kunna
anses påkalla. Rådet erinrar vidare, att den jämförelse mellan 1921
års och 1919 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden, som måst an -

Rungl. Maj:ts proposition Nr 368.

ställas för en uppskattning enligt denna metod av 1922 års inkomstoch
förmögenhetsskatt, givetvis innehåller osäkerhetsmoment, som göra
varje siffermässig precisering vansklig, särskilt då man för denna jämförelse
har vägledning av endast några månaders erfarenhet av konjunkturutvecklingen
under år 1921. Under framhållande härav och i
anslutning till den bifogade promemoria, vari utredningen återfinnes,
förklarar rådet, som i sina beräkningar också utgått från procenttalet
175, sig anse, att den sannolika intäkten av 1922 års inkomst- och förmögenhetsskatt
bör kunna uppskattas till i runt tal 185 miljoner.

Då ekonomiska rådets beräkningar synas mig vara utförda med
all tillbörlig försiktighet, och då i varje fall anledning ej torde föreligga
att sänka det belopp, i vilket de gjorda uppskattningarna resulterat, får
jag föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstatförslaget upptages
till 185 miljoner, därav 178 miljoner i skatt å inkomst och förmögenhet
och 7 miljoner i B-skatt å aktiebolag m. fl. I förhållande till
årets statsverksproposition betecknar denna beräkning en nedskrivning
med ej mindre än 59 miljoner.

Tullmedlen under år 1922 hava i statsverkspropositionen uppskattats
till 150 miljoner. Föredragande departementschefen, som i sitt anförande
till statsrådsprotokollet förklarade sig dela statskontorets mening, att
försiktighet borde iakttagas vid uppskattningen av den avkastning, som
kunde förväntas från förevarande skattekälla, räknade med att då gällande
tullar skulle lämna 115 miljoner, och att den ifrågasatta höjningen av
vissa finanstullar, särskilt av kaffetullen, skulle inbringa återstoden eller
35 miljoner.

Under tiden efter statsverkspropositionens framläggande har på
grund av den stagnation, som inträtt på näringslivets olika områden och
bland annat även med avseende å importen, nödvändigheten av varsamhet
vid tullmedlens beräknande framträtt med ökad styrka. Medan
tulluppbörden under år 1920 belöpte sig till omkring 145 miljoner, har
samma uppbörd under de fyra första månaderna av innevarande år
stannat vid allenast 30.5 miljoner. Under förutsättning att ungefär
enahanda belopp komme att inflyta under envar av årets två återstående
perioder om fyra månader, skulle årets totala tulluppbörd ej komma att
stiga högre än till 91.5 miljoner. Härvid är dock att märka, att under
årets fyra första månader de s. k. spannmålstullarna praktiskt taget
icke varit i verksamhet och alltså icke heller givit någon avkastning.
Under tiden före kriget beräknades dessa tullar inbringa per år omkring
12 miljoner, varav minst två tredjedelar plägade fälla å årets åtta sista
månader. Då nu spannmålstullarna under senare delen av sistlidne april

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

månad åter trätt i funktion, och då härtill kommer, att tullarna ifråga,
till följd av det nyinförda systemet med glidtullar utan maximibegränsning,
åtminstone för närvarande utgå med väsentligt högre belopp än
vad fallet var före kriget, torde man hava rätt antaga, att tulluppbörden
under återstående delen av innevarande år skall röna en betydande
påverkan av sagda tullar. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter
skulle man måhända våga räkna med att hittillsvarande tullar under
innevarande år komma att inbringa omkring 100 miljoner. Jag har
dock icke ansett mig böra förutsätta fullt detta belopp, utan har i mina
kalkyler utgått från 97 miljoner.

Vad angår samma tullars avkastning under nästa år har jag, i brist
på säkrare hållpunkter, funnit mig böra uppskatta densamma till enahanda
belopp som det av mig för år 1921 beräknade, d. v. s. till 97 miljoner.
Härtill bör emellertid läggas det belopp å 13 miljoner, som den beslutade
förhöjningen av vissa finanstullar beräknas inbringa.

Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra om, att Kungl. Maj:t
genom proposition nr 356 på föredragning av chefen för handelsdepartementet
föreslagit riksdagen provisorisk förhöjning av tullsatserna för
vissa industriprodukter. I de ekonomiska kalkyler, som återfinnas i föredragande
departementschefens yttrande, beräknades dessa föreslagna
tilläggstullar komma att tillföra statsverket en inkomst, för helt år räknat,
av omkring 20 miljoner. Då emellertid tullförhöjningarna icke vunnit
riksdagens bifall, har hänsyn till desamma ej kunnat tagas i nu ifrågavarande
beräkningar.

Av nu anförda skäl har jag funnit mig böra i riksstatförslaget
upptaga tullmedlen med tillhopa 110 miljoner, vilket i förhållande till
statsverkspropositionen innebär en minskning på denna inkomsttitel med
40 miljoner.

Socker slotten har i statsverkspropositionen upptagits till 28. ä
miljoner. T enlighet med de från kontrollstyrelsen erhållna reviderade
beräkningarna (Bil. 10) får jag föreslå, att nämnda belopp reduceras med

1.2 miljoner, och att skattetiteln alltså uppföres med 27 miljoner.

Omsättningsskatten och utskänkningsskatten å spritdrycker har i statsverkspropositionen
beräknats till samma belopp som i årets riksstat eller
till 41 miljoner. I den promemoria med reviderade beräkningar, som jag
från kontroll styrelsen mottagit (Bil. 11), lämnas den upplysningen, att
förevarande skatt under de tre första månaderna av innevarande år inbetalts
med i runt tal 8.9 miljoner, vadan skattetiteln under förutsättning
att under de följande kvartalen inbetaltes lika mycket, under året
skulle giva en inkomst av 35.6 miljoner. Emellertid torde man, enligt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

vad i promemorian göres gällande, för att vara på den säkra sidan få
räkna med en något lägre avkastning. Därest icke den nu rådande
depressionen skulle komma att mer avsevärt skärpas, borde man kunna
räkna med en säker inkomst av 32 miljoner under innevarande år, vilket
belopp, under förutsättning att förhållandena icke alltför mycket förändrades,
borde kunna påräknas även under år 1922.

Ehuru, om man utgår från omsättningsskattens och utskänkningsskattens
avkastning under första kvartalet av innevarande år, de verkställda
beräkningarna synas hava uppgjorts med måhända väl långt driven
varsamhet, vill jag dock icke frångå desamma, utan anser mig böra
räkna med en från 41 miljoner till 32 miljoner minskad avkastning å
skatten i fråga. Emellertid anhåller jag att senare få återkomma till
denna skattetitel.

Såsom överskott å statens järnvägars verksamhet har i statsverkspropositionen
beräknats ett belopp av 42 miljoner.

Uti den skrivelse från järnvägsstyrelsen av den 28 april 1921, som
tinnes bifogad propositionen nr 358 angående ersättning åt statens järnvägar
för genom taxenedsättning förorsakad inkomstminskning, anför
styrelsen, vad angår 1922 års trafik, att med nuvarande tariffer och
under vissa gynnsamma förutsättningar ett överskott av 41.9 miljoner
skulle kunna ligga inom möjligheternas område, om bland inkomsterna
medräknades viss tvistig fordran för beräknad driftförlust å malmbanorna.
Det totala inkomstbeloppet hade därvid uppskattats till 285.5 miljoner
samt utgiftssumman till 243.6 miljoner. Enligt styrelsens utredningskulle
vid en taxenedsättning med 20 procent, varigenom inkomstbeloppet
för helt år beräknades nedgå med 30 miljoner, och under de förut angivna
förutsättningarna i övrigt för år 1922 möjligen kunna beräknas
uppstå ett driftöverskott av 11.5 miljoner. Styrelsen framhöll emellertid
tillika angelägenheten av att, så snart järnvägsekonomiskt sett tidpunkten
härför vore inne, taxorna sänktes och därvid under rådande
extraordinära förhållanden så avpassades, att blott nätt täckning av de
direkta driftkostnaderna vunnes.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed chefen för kommunikationsdepartementet
beledsagade det i propositionen framlagda förslaget
och däri han utgick från att en taxenedsättning av omkring 20
procent skulle från och med den 1 juli 1921 vidtagas, påpekade departementschefen,
att av vad järnvägsstyrelsen anfört framginge, att det
icke vore möjligt att ens tillnärmelsevis bedöma, huru det ekonomiska
resultatet kunde gestalta sig för statens järnvägar under år 1922. Emellertid
syntes det departementschefen, att övervägande skäl talade för att tills
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 314 käft. (Nr 368.) 3

Höjningar av
vissa inkomstberäkningar
m. in.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

vidare utgå från att något överskott ej borde påräknas å statsbanerörelsen
för sagda år.

I anslutning till vad chefen för kommunikationsdepartementet sålunda
anfört får jag föreslå, att något driftöverskott av statens järnvägars
verksamhet under år 1922 icke uppföres i det förslag till riksstat,
som nu skall föreläggas riksdagen. Vid sådant förhållande torde
statens järnvägars driftkostnader böra upptagas till enahanda belopp
som deras inkomster eller förslagsvis till 260 miljoner. *

Vad angår statens domäners driftöverskott för år 1922, vilket i
statsverkspropositionen beräknats till 21.2 miljoner, hänvisar jag till
domänstyrelsens skrivelse i ämnet (Bil. 7), varav framgår, att styrelsen
numera ej anser sig böra skatta sagda överskott till högre än 9 miljoner.
I anslutning till domänstyrelsens förslag får jag föreslå, att
ifrågavarande överskott uppföres med sistnämnda belopp, vilket innebär
en minskning i förhållande till statsverkspropositionen med 12.2 miljoner.

Sammanläggas de reduktioner, som jag i det föregående ifrågasatt
i inkomstberäkningarna med avseende å vissa inkomsttitlar, blir
resultatet följande:

inkomst- och förmögenhetsskatten.................................

tullmedel ........................................................................

sockerskatt ........................................................................

omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker.
....................................................................

statens järnvägar .............................................................

statens domäner...............................................................

kronor

:»

))

59.000. 000

40.000. 000
1,200,000

9,000,000

42.000. 000
12.200,000

eller sålunda en totalminskning av kronor 163,400,000.

Jag går härefter att behandla de ökningar i uppskattningarna av
vissa inkomsttitlar, som synas mig påkallade, och kommer därvid att
jämväl föreslå upptagande av ett par inkomstkällor, som icke beräknats
i statsverkspropositionens budgetförslag.

Stämpelmedlen hava i statsverkspropositionen uppförts med 50.3
miljoner. I den promemoria, som jag från generalpoststyrelsen emottagit
(Bil. 8), göres på anförda skäl gällande, att avkastningen av stämpelmedlen
under år 1922 bör kunna skattas till 54 miljoner. Då denna
beräkning synes mig vara verkställd med nödig försiktighet, anser jagbetänklighet
ej möta att tillstyrka, att stämpelmedlen i förslaget upptagas
till 54 miljoner, vilket alltså innebär en ökning i förhållande till
statsverkspropositionen med 3.7 miljoner.

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 36S.

I statsverkspropositionen finnas uppförda dels bland »Egentliga
statsinkomster» under »Tullar och acciser» 30 miljoner i tobaksskatt, dels
ock bland »Inkomster av statens produktiva fonder» under »Statens
aktier» 7.6 85 miljoner såsom utdelning i aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

Uti den promemoria, som jag från nämnda bolag införskaffat (Bil.
9), uppskattas tobaksskattens avkastning under år 1922 till 35 miljoner
och den staten tillfallande'' utdelningen till 8.9 9 miljoner. I enlighet
härmed och med någon avrundning uppåt av sistberörda belopp får jag
tillstyrka att i riksstatförslaget titeln tobaksskatt upptages- med 35 miljoner
i stället för 30 miljoner samt titeln »utdelning i aktiebolaget
Svenska tobaksmonopolet» med 9 miljoner i stället för 7.685 miljoner.

Under hänvisning till den promemoria angående beräkning av
rusdrycksmedlen, som jag från kontrollstyrelsen emottagit (Bil. 11), föreslår
jag, att brännvinstillverkning sskattens avkastning i riksstatförslaget
höjes från 16.5 miljoner med 0.5 miljoner till 17 miljoner. Jag tillåter
mig emellertid påpeka, att avsättningen till rusdrycksmedelsfonden ökas
med motsvarande belopp.

Postverkets såväl utgifter som inkomster under år 1922 hava i
statsverkspropositionen uppförts med 76. i miljoner.

I den skrivelse från generalpoststyrelsen med reviderade inkomstberäkningar,
som jag emottagit (Bil. 4), uppskattas inkomsterna för
nämnda år till omkring 73 miljoner, förutsatt att de under år 1920
vidtagna portoförhöjningarna oförändrade tillämpas under år 1922, och
till 77.7 miljoner, därest därutöver de i proposition nr 186 till nu
pågående riksdag föreslagna jämkningarna i vissa postavgifter bliva
genomförda. Utgifterna åter antagas komma att uppgå till 69.7 miljoner,
om vid dyrtidstilläggens beräknande ett indextal av 230 lägges
till grund, samt till 68.7 miljoner i händelse av en index av 220, i båda
fallen under förutsättning att man utgår från de av Kungl. Maj:t föreslagna
grunderna för dyrtidstilläggen.

Vid mina kalkyler har jag räknat med att de genom nyssnämnda
proposition nr 186 föreslagna förhöjningarna i vissa postavgifter bliva
gällande under år 1922. Då jag tillika i anslutning till beräkningarna
i proposition nr 363 angående kostnaderna för dyrtidstilläggens finansiering
förutsätter en indexställning under sagda år av 230, får jag föreslå,
att i riksstatförslaget postverkets inkomster uppföras med 77.7 miljoner
och dess utgifter med 69.7 miljoner, samt att förty ett driftöverskott
av 8 miljoner upptages.

Uti statsverkspropositionen hava för år 1922 telegrafverkets in -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

komster beräknats till 99.5 miljoner och dess utgifter till 85 miljoner,
vadan ett driftöverskott av 14.5 miljoner blivit uppfört.

1 den mig från telegrafstyrelsen tillhandakomna skrivelsen med
reviderade inkomstberäkningar (Bil. 5) uppskattas verkets inkomster
för nämnda år till 92 miljoner och dess utgifter till 74 miljoner respektive
72.6 miljoner vid en indexställning av 230 respektive 220. Beräkningarna
vila på den förutsättningen, att nu gällande taxor komma att
tillämpas även under nästkommande år.

Till det statsrådsprotokoll, som finnes vidfogat proposition nr
143 angående telefon- och telegramavgifterna för tiden från och med
den 1 juli 1921, har föredragande departementschefen gjort gällande, att
— bortsett från de s. k. anläggningsavgifterna för nya telefonabonnemang
— de nuvarande telefon- och telegramavgifterna böra erhålla fortsatt
tillämpning tillsvidare efter den 1 juli 1921, men att Kungl. Maj:t
bör upptaga till prövning frågan om nedsättning av taxorna, så snart
sådan anses kunna ske, utan att ett skäligt överskott av telegrafverkets
rörelse riskeras.

Uppenbarligen måste det anses särdeles önskvärt, att en till äventyrs
möjlig nedsättning särskilt av telefonavgifterna icke onödigtvis fördröjes.
Med hänsyn till det brydsamma statsfinansiella läget ser jag mig emellertid
nödsakad att för 1922 års statsreglering räkna med den ökning i driftöverskottet
på telegrafverkets rörelse, som, att döma av de reviderade
beräkningarna, skulle kunna påräknas under förutsättning av i stort sett
oförändrade taxor, helst härigenom i allt fall behållningen å rörelsen
ej skulle beräknas mera väsentligt överstiga 6 procent å det däri nedlagda
kapitalet. Att överskottet sålunda beräknas innebär givetvis ej,
att någon taxesänkning icke skulle kunna äga rum under den närmaste
tiden. Måhända kan det nämligen komma att visa sig, att till följd av
en eventuell ökning i trafiken eller andra omständigheter en dylik sänkning
kan möjliggöras utan äventyrande av det ekonomiska resultat av
telegrafverkets rörelse, med vilket jag anser mig böra räkna.

Av nu anförda skäl får jag — med utgångspunkt från indexställningen
230 under år 1922 — föreslå, att i riksstatförslaget telegrafverkets
inkomster upptagas till 92 miljoner, dess utgifter till 74 miljoner
och alltså överskottet å dess rörelse till 18 miljoner, vilket i förhållande
till statsverkspropositionen innebär en ökning av driftöverskottet
med 3.5 miljoner.

I den skrivelse med reviderade inkomstberäkningar, som jag mottagit
från vattenfallsstyrelsen (Bil. 6), har statens vatten/''allsverks driftöverskott
för år 1922 upptagits till 9 miljoner, medan detsamma i

Kungi. Maj ds proposition Nr 368.

statsverkspropositionen uppskattats till 8.6 7 miljoner. Mot de nya beräkningarna,
såvitt de avse kraftverken och fastighetsförvaltningen, har
l''ag ej något att erinra. Vad kanalverken angår, påpekas i skrivelsen,
att inkomsterna beräknats under förutsättning, att av vattenfallsstyrelsen
framlagda förslag om ändring i kanaltaxorna bifallas av Kungl. Maj:t.
Skulle däremot kommerskollegii förslag härutinnan vinna bifall, komme
det med största sannolikhet att uppstå driftförluster för kanalverken för
åren 1921 och 1922 i likhet med åren 1919 och 1920. Då frågan om
kanaltaxorna ännu icke avgjorts av Kungl. Maj:t, anser jag försiktighet
böra iakttagas vid beräkning av driftöverskottet å kanalverken för år
1922. Enär, om ingen behållning beräknas för kanalverken, det sammanlagda
överskottet å statens vattenfallsverk skulle reduceras med 0.3 5
miljoner till 8.6 5 miljoner, vilken summa ungefär svarar mot det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet av 8.6 7 miljoner, synas mig tillräckliga
skäl ej föreligga att med avseende å slutsumman för vattenfallsverken
ändra statsverkspropositionens beräkning, och har för
ernående av denna slutsumma överskottet å kanalverken upptagits till
O.o 2 miljoner.

Någon andel i riksbankens vinst har icke uppförts bland inkomsterna
i statsverkspropositionens budgetförslag. Såsom skäl härtill angavs av
min företrädare i ämbetet, att fullmäktige i riksbanken ifrågasatt, att
1920 års bankovinst till större delen skulle användas till ökning av
avbetalningslånefonden, samt att återstoden skulle reserveras till riksbankens
framtida disposition. Sedermera har emellertid riksdagen, i
enlighet med bankoutskottets i dess utlåtande nr 24 framställda förslag,
beslutat, att av riksbankens vinst för år 1920 skall till statsverket överlämnas
ett belopp av 3.5 miljoner. I anledning härav torde såsom andel
i riksbankens vinst i riksstatförslaget böra upptagas ett belopp av 3.5
miljoner.

I den förut av mig åberopade skrivelse, som jag mottagit från
aktiebolaget Vin- och spritcentralen, och vilken såsom bilaga fogats
till detta protokoll (Bil. 13), har bolaget ställt i utsikt att av sin vinst
för år 1921 under år 1922 till statsverket inleverera 10 miljoner. I
anledning härav torde nämnda belopp få beräknas i riksstatförslaget,
där det lärer böra upptagas under en särskild inkomsttitel.

/ En sammanställning av de merbelopp, som skulle tillgodoföras riksstatförslaget
dels till följd av de av mig föreslagna höjningarna i inkomstberäkningarna
beträffande vissa inkomsttitlar dels ock genom upptagandet
i förslaget av de två nya inkomsttitlar, som av mig ifrågasatts,
giver i runda tal följande resultat:

Den slutliga
budgettäckningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.
Höjda beräkningar:

stämpelmedel ................................................................... kronor 3,700,000

tobaksskatt............................................................................... » 5,000,000

brännvinstillverkniugsskatt................................................. » 500,000

postverket ............................................................................... » 8,000,000

telegrafverket.......................................................................... » 3,500,000

utdelning i aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet...... » 1,300,000

Nya inkomsttitlar:

andel i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst för

år 1921 ...............................................................................kronor 10,000,000

andel i riksbankens vinst för år 1920.............................. » 3,500,000

eller sålunda en totalökning av kronor 35,500,000.

Om nu från den förutberörda totalsumman av reduktioner å vissa
inkomstberäkningar, 163.4 miljoner, dragés sistnämnda slutsumma om

35.5 miljoner, framgår ett saldo å 127.9 miljoner, utgörande det belopp,
varmed den sammanlagda inkomstminskningen å riksstatförslaget
överstiger den sammanlagda inkomstökningen å samma förslag.

Tidigare har jag erinrat, att utgifterna å riksstatförslaget minskats
med sammanlagt 77.S miljoner. Bland de utgiftsbelopp, som ursprungligen
funnos upptagna å förslaget, men som sedermera bortfallit, ingå
emellertid 1.3 5 miljoner, som avsågos till alkoholistanstalt å Ventholms
kungsgård samt till inköp av egendomen och uppfostringsanstalten
Hall, och som tänktes finansierade av medel från rusdrycksmedelsfonden.
Å andra sidan har emellertid statsutskottet förordat, att ett av riksdagen
beviljat anslag å 60,000 kronor till uppehållande av verksamheten
vid institutet för rasbiologi skall utgå av rusdrycksmedelsfonden.
Anspråket å kapitaltillgångar från nämnda fond har alltså nedsatts med
netto 1.3 miljoner. Därest sistnämnda belopp, vars bortfallande föranleder
en motsvarande minskning å inkomstsidan av i anspråk tagen
kapitaltillgång, frånräknas, blir den totala utgiftsminskningen å riksstatförslaget
76.5 miljonor. ''Om nu hänsyn tages till denna utgiftsminskning,
så reduceras nyssberörda brist av 127.9 miljoner till 51.4
miljoner. Denna brist bör emellertid minskas med ett belopp av 0.2
miljoner till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande, som av statsutskottet ifrågasatts skola täckas av rusdrycksmedelsfonden,
d. v. s. till 51.2 miljoner.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Jag liar förut beträffande kassafondens ställning anmärkt, att det
knappast synes mig rådligt att för budgetens finansiering anlita densamma
i nämnvärt större utsträckning än som i årets finansplan förutsatts.
Emellertid har jag ock påvisat, hurusom av det belopp om 61. i
miljoner, som — utöver det till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital
äskade anslaget — enligt proposition nr 2 beräknades »bliva
erforderligt såsom tillskott från kassafonden för slutlig utgiftstäckning
å tilläggsstaten, nu allenast 39.3 miljoner behöva tagas i anspråk för
sådant ändamål. Detta medför, att skillnadsbeloppet, 21.8 miljoner i
stället bör kunna disponeras för finansiering av 1922 års riksstat. Under
förutsättning att så sker, skulle nyssnämnda brist å tillhopa 51.2 miljoner
reduceras till 29.4 miljoner.

För täckande härav lärer annan utväg ej återstå än att till erforderligt
belopp uppbringa nya skattemedel. Vid vägande av de olika
möjligheter, som därvid kunna yppa sig, ligger det nära till hands att
ifrågasätta en ökning av kaffetullen. Enär emellertid den höjning av
nämnda tull, som av Kungl. Maj:t föreslogs i proposition nr 42, och
som beräknades tillföra statskassan under år 1921 omkring 10 miljoner
och under år 1922 bortåt 22 miljoner, blivit av riksdagen avvisad, torde
frågan om en dylik ökning för härvarande få lämnas ur räkningen.

Vid sådant förhållande har jag stannat vid att förorda en höjning
av omsättningsskatten och utskänkningsskatten å spritdrycker.
Jag torde senare i dag få framlägga ett närmare utformat förslag härom,
och inskränker mig i detta sammanhang till att konstatera, att en höjning
av omsättningsskatten, som för närvarande utgår med 25 procent av
det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolag inköper spritdrycker,
till 50 procent och av utskänkningsskatten från nuvarande 2 kronor till
4 kronor för varje liter skulle under år 1922 tillföra statskassan en
merintäkt av 30 miljoner, d. v. s. ungefär det belopp, som erfordras
för budgettäckningen. Då, såsom jag förut utvecklat, skatten i fråga
med tillämpning av nu gällande skatteprocent kan beräknas under nästkommande
år avkasta 32 miljoner, torde skattetiteln i händelse av bifall
till mitt förslag böra i riksstatförslaget uppföras med 62 miljoner.

Jag har förut i mina beräkningar utgått från att för finansiering
av 1921 års tilläggsstat och 1922 års riksstat skulle från kassafonden
anvisas ungefär de i finansplanen angivna beloppen om tillhopa 144
miljoner, minskade med det till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital
ifrågasatta beloppet, 22.6 miljoner, till 121.4 miljoner. Då för
tilläggsstaten nu av mig beräknats ett belopp från kassafonden av inalles
39.3 miljoner, skulle enligt denna kalkyl för riksstaten stå till förfogande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

82.1 miljoner. För den slutliga avrundningen av riksstatförslaget kräves
emellertid, såsom av det föregående framgår, ett något lägre belopp,
nämligen 81.5 miljoner.

Därest de av mig förutsatta beloppen tagas i anspråk av kassafondens
medel, blir fondens ställning vid 1921 års slut, bortsett från
utfart av 1921 års statsreglering, sådan, som nedanstående sammanställning
utvisar:

odisponerad tillgång vid 1920 års utgång enligt

förut gjord kalkyl................................................... kronor 402,521,955:2 1.

avgår:

för finansiering av 1921 års

tilläggsstat................................. kr. 39,326,308

för finansiering av 1922 års

riksstat..................................... » 81,492,628

för budgetårets omläggning ... )) 150,000,000 » 270,818,936 —

återstår kronor 131,703,019:2 1.

Slutligen ber jag få lämna en översikt även beträffande rusdrycksmedelsfonden
med hänsynstagande ti^ de dispositioner av medel ur
onden, som ifrågasatts.

Enligt nyss av mig meddelade beräkningar skulle fondens behållning
vid 1921 års slut utgöra 59.9 miljoner. Därifrån äro emellertid
att draga de belopp om sammanlagt 57.5 miljoner, som för olika ändamål
skulle disponeras å 1921 års tilläggsstat. Om till återstoden, 2.4
miljoner, lägges det under år 1922 beräknade tillskottet till fonden,
tillhopa 35.1 miljoner, skulle behålloingen vid utgången av nämnda år
utgöra 37.5 miljoner. Detta belopp torde emellertid böra minskas med
vad som av fonden skulle disponeras

å 1922 års riksstat:

under femte huvudtiteln:
till bekämpande av arbetslösheten och lindrande

av nöd................................................................................ kronor 3,000,000

» nytt hospital vid Hälsingborg .................................... » 4,000,000

under åttonde huvudtiteln:

» institutets för rasbiologi verksamhet ....................... » 60,000

» undervisnings- och upplysningsverksamhet för

nykterhetens främjande.......................................... » 152,600

summa kronor 7,212,600,

Kungl- Maj:ts proposition Nr 368. 25

vadan återstående behållningen vid 1922 års slut skulle uppgå till i runt
tal 30.3 miljoner.

Kungl. Maj:ts anslagsäskanden att täckas av lånemedel slutade i löneförslaget
till tilläggsstat för år 1921 enligt proposition nr 2 å tillhopa fle en''

49.6 miljoner och i förslaget till riksstat för år 1922 enligt statsverkspropositionen
å 97.3 miljoner.

De utgiftstablåer, till vilka jag förut hänvisat, och vilka återfinnas
såsom bil. 1 och 2 vid detta protokoll, innehålla jämväl sammanställningar
rörande sådana utgifter, varom nu är fråga. Också med avseende
å dessa slag av utgifter äro sammanställningarna gjorda under de
av mig förut angivna förutsättningarna och avse läget den 3 juni
1921.

Av tablåerna bil. 1 och 2 framgår, att sådana utgifter, som äro
avsedda att täckas av lånemedel, å tilläggsstatförslaget ökats med 14.7
miljoner och å riksstatförslaget minskats med 17.4 miljoner. Ä båda
statförslagen uppstår alltså en sammanlagd nettomiuskning av 2.7 miljoner.

Under hänvisning till meromnämnda tablåer får jag föreslå, att
lånemedlen beräknas å tilläggsstatförslaget till 64.3 miljoner, därav i fast
upplåning 51.1 miljoner och i tillfällig upplåning 13.2 miljoner, samt å
riksstatförslaget till 79.9 miljoner, fördelade å fast och tillfällig upplåning
med 79.5 miljoner resp. 0.4 miljoner.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att DeparteKungl.
Maj:t ville, med återkallande av tidigare gjorda, av riksdagen ”hemställan8
ännu icke slutbehandlade förslag, i den mån de strida mot de här nedan
framställda, föreslå riksdagen att

A) besluta, att av statsverkets fond av rusdrycksmedel skola utgå
följande anslag, nämligen:

dels av riksdagen anvisade:

å 1921 års tilläggsstat:

under femte huvudtiteln:
till bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd,

förslagsanslag, högst............................................. kronor 11,000,000

å 1922 års riksstat:

under åttonde huvudtiteln:

» institutets för rasbiologi verksamhet, reservationsanslag
....................................................................... )> 60,000

dels ock av Kungl. Maj:t äskade:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 314 höft. (Nr 368.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

å 1921 års tillag g sstat:
under femte huvudtiteln:
till bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd,

förslagsanslag, högst............................................. kronor 23,500,000

under åttonde huvudtiteln:

» föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande, reservationsanslag ........ » 9,000

å 1922 års riksstat:
under femte huvudtiteln:

» bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd,

förslagsanslag, högst............................................ » 3,000,000

under åttonde huvudtiteln:

» undervisnings- och upplysningsverksamhet för
nykterhetens främjande:

förslagsanslag, högst ............ kronor 125,600

reservationsanslag..................... » 27,000 » 152,600

B) anvisa att jämväl täckas av rusdrycksmedelsfonden:

å 1921 års tilläggsstai:

bland utgifter för kapitalökning under
rubriken »Återbetalning av tillfälliga
lånemedel»:

)) återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens
kristidskommissioner å 1917 och 1918 årens tillläggsstater
anvisade anslag, förslagsanslag, högst kronor 22,000,000

C) å 1921 års tilläggsstat bland utgifter för kapitalökning, att

täckas av andra statsinkomster än lånemedel, under rubrik »Återbetalning
av tillfälliga lånemedel» — utöver i punkten B) omförmäld a belopp å

22,000,000 kronor — såsom förslagsanslag, högst, anvisa till återbetalning
av vissa till rörelsekapital för statens kristidskommissioner å 1917
och 1918 årens tilläggsstater anvisade anslag ........... kronor 48,000,000.

D) i riksstaten för år 1922 såsom avsättning till statsverkets fond

av rusdrycksmedel enligt 1 § i förordningen angående nämnda fond av
det belopp, varmed inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel
och maltskatt ävensom den år 1920 beslutade
mertull å arrak och rom må för år 1922 komma att överstiga medeltalet
av motsvarande inkomster för åren 1917, 1918 och 1919 bland
utgifter för kapitalökning, att täckas av andra statsinkomster än lånemedel,
uppföra ett förslagsanslag å ............................. kronor 34,700,000.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

E) upptaga inkomsterna i 1921 års tilläggsstat sålunda:

II.

in.

IV.

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1. Tullar och acciser:

a. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt a spritdrycker, bevillning

Uppbörd i statens verksamhet:

1. nkomst av myntning och justering .................................... 120,000

2. Bidrag till bankinspektionen ............................................. 45,000

3. Bidrag till fondinspektionen................................................ 35,000

4. Denatureringsavgifter......................................................... 50,000

5. Avgifter för granskning av biografbilder.............................. 27,000

6. nkomster av statens reprod uktionsanstalt ........................... 18,000

7. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ............... 600,000

8. Bidrag till försäkringsinspektionen....................................... 60,000

9. Inkomster av statens provningsanstalt................................. 9,000

Inkomster av postsparbanksrörelsen ....................................................

Diverse inkomster.............................................................................

Säger för egentliga statsinkomster 37,544,000 kronor.

Andel i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst för år 1920 ......

C. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Avsättning till bestridande av dyrtidskostnader vid armén 18,000,000

2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen m. m...................... 6,100,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg.......................................... 200,000,000

4. Statsverkets kassafond ................................................ 39,326,308

5. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.............................. 57,509,000

II. Uppkomna av lånemedel:

1. Återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket» å 1918

års tilläggsstat anvisade anslag ..................................................

Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar 324,969,108 kronor.

D. Lånemedel.

I. Fast upplåning .....................................................................................

II. Tillfällig upplåning .............................................................................

Säger för lånemedel 64,258,780 kronor.

Kronor

6,000,000

964.000

450.000
30,130,000

5,000,000

Summa

320,935,308

4,033,800

51,066,870

13,191,910

431,771,888

Kungl. May.ts proposition Nr 368.

F) upptaga inkomsterna i 1922 års riksstat sålunda:

	•		Kronor.
A. Egentliga statsinkomster.
I., Skatter:
1. Mantalspenningar .......................................		900,000
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde ............	2,426,100
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning.
ot. Skatt å inkomst och förmögen-
het................................. 178,000,000
p. B-skatt å aktiebolag m. fl.... 7,000,000 b. Bevillning av fast egendom samt av in-	185,000,000
komst, bevillning.................................	4,600,000
c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, bevillning ..................	200,000
d. Stämpelmedel, bevillning ........................	54,000,000
e. Lastpenningar, bevillning ........................	500,000
f. Byggnadsskatt, bevillning........................	5,500,000	249,800,000
4. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning..............................	110,000,000
b. Sockerskatt, bevillning ...........................	27,000,000
c. Tobaksskatt, bevillning........................... d. Brännvinstillverkningsskatt,	35,000,000
bevillning ........................... 17,000,000
e. Rusdrycksförsfiljningsmedel,
bevillning ........................... 30,000,000
f. Maltskatt, bevillning .............. 4,400,000 g. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å	51,400,000
spritdrycker, bevillning ........................	62,000,000	285,400,000	538,526,100
n. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter...................................		40,000
2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten.....	670,000
3. Avgifter för registrering av automobiler...........		250,000
4. Inkomst av myntning och justering.................		1,060,000
5. Bidrag till bankinspektionen..........................		81,150

Kungl. Mai:ts proposition Nr 368.

6. Bidrag till fondinspektionen ....................................... 85,160

7. Kontrollstämpelmedel ................................................ 150,000

8. Denatureringsavgifter ................................................ 120,700

9. Terminsavgifter från läroverken ................................. 650,000

10. Avgifter för granskning av biografbilder ..................... 60,000

11. Inkomster av statens reproduktionsanstalt .................. 155,000

12. Fyr- och båkmedel ................................................... 2,500,000

13. Lotspenningar............................................................ 1,800,000

14. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ...... 970,440

15. Bidrag till försäkringsinspektionen .............................. 130,400

16. Inkomster av statens provningsanstalt ................... 290,950

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen ...............................................

IV. Diverse inkomster...............................................................................

Säger för egentliga statsinkomster 556,187,505 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket:

inkomster, bevillning................................. 77,700,000

Kronor.

driftkostnader

överskott ......

Telegrafverket:

69,700,000

inkomster ...................

driftkostnader .............

överskott ...................

3. Statens järnvägar:

inkomster....................

driftkostnader.............

överskott ...................

4. Statens vatten fallsverk:

a. Statens kanalverk:

inkomster ............

driftkostnader ......

överskott .............

.. 92,000,000
.. 74,000,000

.. 260,000,000

8,000,000

18,000,000

.. 1,270,000
.. 1,250,000

9,013,790

647,615

8,000,000

20,000

Kungl. Maj:t$ proposition Nr 368.

Kronor.

b. Statens kraftverk:

inkomster........................... 16,500,000

driftkostnader ..................... 7,900,000

överskott .......................................... 8,600,000

c. Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning:

inkomster........................... 400,000

driftkostnader..................... 350,000

överskott .......................................... 50,000

Säger för statens vattenfallsverk:

inkomster................................................ 18,170,000

driftkostnader.......................................... 9,500,000

överskott ............................................................... 8,670,000

5. Statens domäner:

inkomster ................................................ 35,000,000

driftkostnader .......................................... 26,000,000

överskott ............................................................... 9,000,000 | 43j670,C

II. Statens aktier:

1. Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:

a. Enligt 1907 års överenskommelse............ 1,550,000

b. Enligt 1908 års överenskommelse ............ 635,000

c. Enligt 1918 års överenskommelse ............ 950,000 3 [35 qqq

2. Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet...... 9,000,000 12 135 qoo

III. Statens utlåning sfonder (överskott):

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............ 100,000

2. Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland sten arbetare

.................................................................. 115,000

3. Allmänna järnvägslånefonden ....................................... 1,900,000

4. Bibanelånefonden ...................................................... 97,000

5. Vattenkraftslånefonden................................................ 80,000

6. Allmänna byggnadslånefonden .................................... 20,000

7. Odlingslånefonden ...................................................... 400,000

8. Torvindustrilånefonden ................................................ 200,000

9. Egnahemslånefonden ................................................... 2,570,000

10. Fiskerilånefonden......................................................... 107,000

11. Norrländska nyodlingsfonden ....................................... 23,000

12. Jordförmedlingsfonden ................................................ 70,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

			Kronor.
	13. Täckdikningslånefonden................................................	8,000
	14. Allmänna nyodlingsfonden ..........................................	5,000
	15. Norrländska andelsmejerifonden .................................	3,000
	16. Kraftledningslånefonden................................................	320,000
	17. Gödselvårdslånefonden ................................................	30,000
1	18. Lånefonden för mindre linberedningsanstalter..................	10,000
	19. Norrbottens nybyggeslånefond.......................................	5,000
1	20. Hantverkslånefonden ...................................................	9,900
	21. Rederilånefonden.........................................................	600,000
	22. Lånefonden för inköp av renar ....................................	200
	23. Kolonisternas kreaturslånefond ....................................	5,000	6,678,100
I rv.	Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..............................		400,000
Säger för inkomster av statens produktiva fonder 62,883,100 kronor.
	C. Andel i riksbankens vinst för år 1920 .....................		3,500,000
	D. Andel i aktiebolaget vin- och spritcentralens vinst för år 1921 ...	10,000,000
	E. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.
I.	Uppkomna av egentliga statsinkomster:
	1. Reservationsanslaget till bidrag till odlingsföretag m. m.	4.500,000
	2. Statsverkets kassafond...............................................	81,492,628
	3. Allmänna byggnadslånefonden ....................................	29,000
	4. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ...........................	7,212,600
	5. Värnskattefonden ......................................................	1,697	93,235,925
n.	Uppkomna av lånemedel:
	1. Allmänna järnvägslånefonden........................................		1,000,000
	Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar 94,235,925 kronor.
	F. Lånemedel.
I.	Fast upplåning ..................................................................		79,456,900
II.	Tillfällig upplåning ..........................................................		427,000
	Säger för lånemedel 79,883,900 kronor.
		Summa	806,690,430

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga litt. . . . vid detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Bilaga, i.

Beräkning den 3 juni 1921 av utgifterna å tilläggsstaten för år 1921.

	A. Verkliga utgifter.
I.	Första huvudtiteln............................			523,377 7,512,250 3,371,160 84,189,681 54,797,433 2,986,820 13,331,710 74,673,979 6,810,823 6,391,975 26,846,000
II.	Andra » ..............................
III.	Tredje > .........................
IV.	Fjärde » ..............................
V.	Femte » ...........................
VI.	Sjätte » ..............................
VII.	Sjunde » ...............................
VIII.	Åttonde » ..............................
IX.	Nionde » .........................
X.	Tionde » .............................
XI.	Elfte » .............................

XII.	Statens affärsverksamhet ...................		Säger	281,435,208 11,774,100	293,209,308


		Att täckas av
	B. Utgifter för kapitalökning.	låne- medel	andra stats- inkomster	Summa
I.	Statens affärsverksamhet .............	47,519,000 3,000,000 2,530,000 50,000	195,000	47,714,000 3,000,000 2,530,000 74,033,800 un nnn
II.	Statens aktier ............................
III.	Statens utlåningsfonder..................
IV. V.	Återbetalning av tillfälliga lånemedel ... Rörelsekapital ...........................	74,033,800
VI.	Statens fryshus...........................	75,000	75,000 1,159,780 10,000,000
VII.	Låneunderstöd ..........................	1,159,780 10,000,000
VIII.	Varukredit................................
		— \|
	Säger	64,258,78074,303,800\|	138,562,580	138,562,580
				Summa	431,771,888 1

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

		Att täckas genom
	B. Utgifter för kapitalökning.	fast upp-låning	tillfällig upplåning	Summa
II-	Statens affärsverksamhet.................. Statens aktier....................	45,536,870 . 3,000,000 2,530,000	1,982,130	47,519,000 3,000,000 2,530,000 50,000 1,159,780 10,000,000
III. V.	Statens utlåningsfonder ................................. Rörelsekapital ..........................	50,000 1,159,780 10,000.000
VII.	Låneunderstöd.......................
Vill.	Varukredit ............................
	Summa	51,066,870	13,191,910	64,258,780

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 314 käft. (Nr 368.) 5

Kung]. Maj ds proposition Nr 368.

Bilaga 2.

Beräkning den 3 juni 1921 av utgifterna å riksstaten för år 1922.

II.

III.

IV.

VI.

VII.
VIII.

IX.

XI.

XII.

XIII.

XIV.
XV.

XVI.

XVII.

XVIII.

Första

Andra

Tredje

Fjärde

Femte

Sjätte

Sjunde

Åttonde

Nionde

Tionde

Elfte

A. Verkliga utgifter;
huvudtiteln..........................

Säger

Oförutsedda utgifter ....................................

Riksdags- och revisionskostnader m. m..........

Räntor å statsskulden m. m.........................

Engångskostnader för försvaret .....................

Dyrtidskostnader för försvaret........................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen m. ..................................................

Dyrtidstillägg ...............................................................

1.767.000
12,910,630

5,107,100

123,489,098

76,810,735

21,912,200

48,844,812

87,711,187

21,549,340

9,799,020

20,181,711

430,082,833

500,000

5.136.000
75,333,800

1,697

20,000,000

4,000,000

140,000,000

Att täckas av

B. Utgifter för kapitalökning:

I. Statens affärsverksamhet ..................

II. Statens utlåningsfonder .....................

III. Avbetalning å statsskulden ...............

IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...

V. Återbetalning av tillfälliga lånemedel...

VI. Låneunderstöd .................................

Säger

låne- medel	andra stats- inkomster	Summa
67,206,900 12,650,000 20,000	1,000,000 4,500,000 7,159,200 35,100,000 4,000,000	68,206,900 17.150.000 7,159,200 35.100.000 4,000,000 20,000
79,876,900	51,759,200	131,636,100	131,636,100
		Summa	806,690,430

675,054,330

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

		Att täckas genom
	A. Verkliga utgifter; Fjärde huvudtiteln ..........................................	fast upp-låning	tillfällig upplåning	Summa
IV.	—	7,000	7,000
I.	B. Utgifter för kapitalökning: Statens affärsverksamhet....................................	66,806,900	400,000	67,206,900
II.	Statens utlåningsfonder ....................................	12,650,000	—	12,650,000
VI.	Låneunderstöd ................................................	—	20,000	20,000
	Summa	79,456,900	427,000	79,883,900

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Bilaga 3.

Approximativ beräkning av statsverkets kassafonds ställning
vid 1920 års utgång.

Fondens behållning vid 1920 års utgång efter avdrag av ett för finansierandet
av 1920 års tilläggsstat av fonden i anspråk taget belopp å 115,675,001 kronor,
enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning.................................... 489,968,614:4 9

Tillkommer:

Överskott å statens affärsverksamhet för åren 1919 och 1920,
som på grund av utebliven leverering till statsverket icke redovisats
i rikshuvudboken för år 1919, respektive riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för år 1920, (30,644,800: 62 +

73,081,359:20 = 103,726,159:82 - 18,454,301:46) ............... 85,271,858: 36

575,240,472: 8 5

Avgår:

På grund av riksdagens avslag å Kungl. Maj:ts i proposition nr 2
för år 1921 framlagda förslag om anvisande av ett anslag att
täckas av fondens medel å 22,573,500 kronor till förstärkning
av telegrafverkets rörelsekapital telegrafverkets till statsverket
icke inlevererade överskott för åren 1917 och 1918 22,573,424: 49
Av vattenfallsstyrelsen i dess räkenskaper för åren
1917-1920 debiterad ersättning för leverering
av elektrisk energi till riksgränsbanan, vilken ersättning
icke belastat järnvägsstyrelsens bokslut

(1,291,145: os+ 263,935: 12) ........ 1,555,080m 5

Prisskillnad för ved, som av domänstyrelsen
före år 1920 debiterats
B. K., men ej fakturerats och för
vilken ersättning sökes av statsmedel
.............................................. 2,490,619: 4 4 4,045,699: 59

26^619,124: 0 8

Av riksräkenskapsverket till fonden överförd behållning
å anslaget T: Vill: J: 4 Dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervis -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.
ningsanstalter, vilken behållning i själva verket

utgör återstående utgift å anslaget .................... 42,195,628: 5 6 68,814,752: 6 4

Fondens behållning vid 1920 års slut 3) 506,425,720: 21

Enligt beslut av 1920 års riksdag av fonden i anspråk taget för

finansierandet av riksstaten för år 1921........................................ 103,903,765:_

Återstå alltså odisponerade vid 1920 års utgång kr. 402,521,955: 21.
Stockholm den 3 juni 1921.

C. FR. NISSEN.

Kansliråd.

*) Häri ingår statens järnvägars fordran hos Luossavaara-Kiirunavaara A.-B. för driftförlust
och räntegaranti för år 1919, kronor 13,519,032: 91. Om denna fordran, som av järnvägsstyrelsen
bokförts först år 1920, pågår rättegång. Motsvarande fordringar för åren 1915—1918, tillhopa kronor
21,232,696: 75, om vilka rättegång jämväl pågår, hava ej bokförts som inkomst för statens järnvägar.

Kungl. Maj ds proposition Nr 368.

Bilaga 4.

Inkomstberäkning rörande postverket.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Med anledning av herr statsrådets skrivelse den 10 innevarande maj med
anmodan inkomma med kortfattad ny beräkning rörande de påräkneliga driftöverskotten
vid postverket under åren 1921 och 1922 får jag vördsamt meddela
följande.

Beträffande år 1921.

I skrivelse den 25 februari 1921 i fråga om tillfällig höjning av vissa postavgifter
upptog generalpoststyrelsen postverkets inkomster med bibehållande av nu
gällande posttaxor till cirka 73 miljoner. Därest Kungl. Maj:ts proposition till
innevarande års riksdag, nr 186, angående de förenämnda taxeförhöjningarna vinner
riksdagens bifall, beräknas postverket tillföras en på år 1921 belöpande merinkomst
av cirka^ 2.3 miljoner, vadan således postverkets inkomster för året skulle komma
att uppgå till omkring 75.3 miljoner. De under tiden efter berörda skrivelses avlåtande
inträdda förhållanden hava icke givit anledning till ändring av denna beräkning.

Uti samma skrivelse upptogos postverkets utgifter till omkring 75.3 miljoner.
Under förutsättning att de i Kungl. Maj:ts proposition nr 326 föreslagna förändrade
grunder för dyrtidstilläggens beräknande komma att tillämpas, skulle, enligt verkställda
överslagsberäkningar, postverkets utgifter för dyrtidstillägg bliva minskade
med cirka 2.6 miljoner vid en genomsnittlig prisstegringsindex under senare halvåret
av 240 och omkring 2.9 miljoner vid ett indextal under samma tid av 235.
Utgifterna under året skulle, efter denna reduktion, men i övrigt beräknade på
samma sätt som i generalpoststyrelsens förberörda skrivelse av den 25 februari
1921, belöpa sig till 72.7 miljoner respektive 72.4 miljoner. Med denna beräkningsgrund
skulle uppstå ett driftöverskott av:

därest de ifrågasatta taxeförhöjningarna icke vidtagas, cirka 0.3 respektive
0.6 miljoner, men,

om taxeförhöjningarna komma till stånd, cirka 2.6 respektive 2.9 miljoner.

Förutom kostnaderna för dyrtidstillägg visa även utgifterna i övrigt någon
tendens till nedgång under vad förut beräknats, och uppskattas de besparingar,
som möjligen kunna^ påräknas å övriga anslag, till 1.2 å 1.5 miljoner. Under nuvarande
ovissa förhållanden måste man emellertid, å andra sidan, taga i betraktande
möjligheten av att, om depressionen i landets näringsliv fortfar och kanske
än ytterligare förvärras, därav givetvis följer, att postverkets inkomster kunna
komma att tilläventyrs nog så avsevärt understiga det beräknade beloppet. Jag
anser därför försiktigheten bjuda att icke för närvarande taga hänsyn till dessa
sistnämnda, eventuella besparingar, utan betrakta desamma såsom en nödvändig
marginal mot oförutsedda inkomstminskningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Beträffande år 1922.

I fråga om inkomsterna för detta år har jag ansett mig böra utgå ifrån, att
tillräcklig anledning icke för närvarande förefinnes att göra ändring uti de i
skrivelsen den 25 februari 1921 framlagda kalkyler, enligt vilka inkomsterna beräknades
till omkring 73 miljoner, om de under år 1920 vidtagna portoförhöjningarna
oförändrade tillämpades även under år 1922, och till 77.7 miljoner, därest
därutöver de ifrågasatta jämkningarna i vissa postavgifter genomfördes. Det må
dock påpekas, att, ehuruväl inkomsterna för åren 1921 och 1922 — bortsett från
de sistnämnda portoändringarna — äro upptagna till lika höga belopp, 1922 års
inkomstsumma likväl innebär en beräknad ökning av posttrafiken under sistnämnda
år. I 1921 års inkomstsumma ingå nämligen omkring 3 miljoner utgörande ersättning
från utlandet för transitbefordran av post under krigsåren. Någon motsvarande
summa är icke att påräkna för år 1922. Skulle vidare depressionen utsträckas
över år 1922 och kanske därunder än ytterligare förvärras, torde man
hava att räkna med nog så avsevärda reduktioner av de beräknade inkomsterna.

Yad utgifterna för år 1922 beträffar äro dessa i riksstaten upptagna till

76.1 miljoner och uti generalpoststyrelsens meranämnda skrivelse den 25 februari
till 75.5 miljoner. Dyrtidstilläggets sänkning enligt ovan angivna grunder beräknas
innebära en besparing i de sist kalkylerade utgifterna med 5.8 miljoner vid en
genomsnittlig prisstegringsindex under året av 230 och 6.8 miljoner, om indextalet
utgör 220. Härvid anser jag mig böra framhålla, att de här ovan framlagda beräkningarna
rörande utgifter för dyrtidstillägg icke kunnat på den korta tid, som
för ändamålet stått till buds, utföras genom detaljerade beräkningar, utan äro beloppen
approximerade med oförändrad personalstyrka som utgångspunkt. Utgifterna
antagas alltså komma att uppgå till 69.7 miljoner med ett indextal av 230 och

68.7 miljoner med en prisstegringsindex av 220.

Åven för år 1922 torde besparing i andra utgifter än för dyrtidstillägg möjligen
kunna beräknas äga rum med ungefärligen lika höga belopp, som nyss angivits
för år 1921 eller 1.2 ä 1.5 miljoner, men av skäl, som ovan angivits, är
beträffande år 1922 sannolikheten av att de uppgjorda inkomstberäkningarna skola
visa sig tillförlitliga än svårare att förutse än för år 1921. Härtill kommer att
utgifterna för år 1922 givetvis också äro svårare att överblicka än för år 1921.

Med utgångspunkt från de ovan angivna besparingarna å utgifterna för dyrtidstillägg
och under antagande vidare att de kalkyler, som uppgjorts rörande inkomsterna
och utgifterna i övrigt, komma att i verkligheten visa sig, i stort sett,
hålla streck, skulle man för år 1922 hava att räkna med följande överskott å postverkets
rörelse, nämligen:

om taxeförhöjningarna icke vidtagas, cirka 3.3 respektive 4.3 miljoner, men,

om taxeförhöjningarna komma till stånd, cirka 8 respektive 9 miljoner.

Jag tillåter mig slutligen ännu en gång betona vanskligheten av att under
nu rådande ovissa förhållanden uppgöra fullt tillförlitliga kalkyler. Enligt min
mening torde man hava anledning ställa sig synnerligen tveksam, huruvida så stora
inkomstbelopp som de, med vilka man kalkylerat, verkligen äro möjliga att uppnå.

Stockholm den 14 maj 1921.

•TULIUS .TUHLIN.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 368.

Bilaga S.

Inkomstberäkning rörande telegrafverket.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Besvarande hen1 statsrådets skrivelse den 10 maj 1921 får jag härigenom
vördsamt avgiva en kortfattad ny beräkning rörande de påräkneliga driftöverskotten
vid telegrafverket under åren 1921 och 1922.

Enär de nu gällande taxorna började tillämpas först den 1 oktober 1920 har
jag för beräkningen av inkomsterna haft att utgå endast från de silfror, som föreligga
dels för fjärde kvartalet 1920 dels för första kvartalet-1921. Under sistnämnda
kvartal hava influtit i abonnemangsavgifter 13.6, i samtalsavgifter 8, i telegramavgifter
2.5 och i övriga inkomster cirka 0.4 miljoner eller sammanlagt 24.5
miljoner. Då en jämförelse mellan siffrorna för fjärde kvartalet 1920 och första
kvartalet 1921 visar en minskning i inkomster av cirka l.i miljon och då det allmänna
läget i affärsvärlden torde föranleda ytterligare minskad trafik, torde man
böra räkna med en successiv minskning i verkets inkomster, en minskning, som ej
kan antagas komma att övergå i stegring ens under år 1922. Som en följd därav
anser jag att inkomsterna för år 1921 nu icke böra beräknas högre än till 95,000,000
kronor samt för 1922 till 92,000,000 kronor.

Verkets utgifter för avlöningar, pensioner och omkostnader, d. v. s. samtliga
driftkostnader utom dyrtidstillägg, äro i driftkostnadsstaten för 1921 upptagna till
omkring 58,900,000 kronor. Då den minskade trafiken medfört personalminskning,
torde ifrågavarande utgifter komma att begränsas till 58,000,000 kronor. För år
1922 torde en del utgiftsposter beräknas bliva större än år 1921, men å andra
sidan torde detta motvägas av minskning i andra, vadan jag anser att summan även
för år 1922 bör kunna sättas till 58,000,000 kronor.

Då det gällt att bedöma utgifterna för dyrtidstillägget, har på grund av den
korta tid, som stått till disposition, endast en mycket approximativ beräkning kunnat
göras. Denna har givit till resultat att dyrtidstillägget för år 1921 kommer att
uppgå till,

vid en prisstegringsindex för senare halvåret 1921 av 240,........ 20,100,000 kronor

» , » » , » » » 235,........ 19,800,000 »

att dyrtidstillägget för år 1922 kommer att uppgå till,

vid en prisstegringsindex av 230, .................................................... 16,000,000

» » * » 220, .................................................... 14,600,000 »

Med stöd av de sålunda erhållna siffrorna har jag beräknat driftöverskotten
vid telegrafverket för åren 1921 och 1922 på följande sätt.

40 Kungl.	Maj ds proposition Nr 368.
År 1921	Index 240	Index 235
Inkomster .......................................	..................................... 95,000,000	95,000,000
Utgifter
dyrtidstillägg .......................	..................................... 20,100,000	19,800,000
övriga driftkostnader ...........		58,000,000
	summa utgifter 78,100,000	77,800,000
Överskott .......................................	..................................... 16,900,000	17,200,000
År 1922	Index 230	Index 220
Inkomster........................................	.................................... 92,000,000	92,000,000
Utgifter
dyrtidstillägg ........................	.................................... 16,000,000	14,600,000
övriga driftkostnader............	.................................... 58,000,000	58,000,000
	summa utgifter 74,000,000	72,600,000
Överskott .....................................	.................................... 18,000,000	19,400,000

Stockholm den 14 maj 1921.

HERMAN RYDIN.

Kungl- Maj:ts proposition Nr 368.

Bilaga 6.

Inkomstberäkning rörande statens vattenfallsverk.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

I anledning av herr statsrådets skrivelse den 10 innevarande månad får jag
härmed överlämna nedanstående reviderade beräkning rörande de påräkneliga driftöverskotten
vid statens vattenfallsverk för åren 1921 och 1922.

Kanalverk: inkomster ..................................................... driftkostnader .............................................	År 1921 ................... 1,500,000 ................... 1,350,000	År 1922. 1,600,000 1,250,000
överskott .....................................................	.................. 150,000	350,000
Kraftverk: inkomster ..................................................... driftkostnader .............................................	.................... 14,700,000 .................... 8,600,000	16,500,000 7,900,000
överskott .....................................................	.................. 6,100,000	8,600,000
Fastighetsförvaltning: inkomster ..................................................... driftkostnader .............................................	................... 400,000 .................... 250,000	400.000 350.000
överskott .....................................................	................... 150,000	50,000
Säger för statens vattenfallsverk: inkomster ................................................. driftkostnader .............................................	................... 16,600,000 ................... 10,200,000	18,500,000 9,500,000
överskott .....................................................	.................... 6,400,000	9,000,000

Till följd av den knappa tiden har det varit nödvändigt att räkna med så
grov approximation, att skillnaden mellan de för vardera året angivna båda alternativa
prisstegringsindices icke är av någon betydelse för beräkningens resultat.

Inkomsterna vid kanalverken hava beräknats med hänsyn tagen till den
mindre livliga trafik, som nu kan förutses, samt under förutsättning att Vattenfallsstyrelsens
förslag beträffande kanaltaxorna bifallas av Kungl. Maj:t. Skulle
däremot kommerskollegii förslag härutinnan vinna bifall, kommer det med största
sannolikhet att uppstå driftförluster vid kanal verken för åren 1921 och 1922 i
likhet med åren 1919 och 1920. De balanserade driftförlusterna för sistnämnda
båda år, tillsammans uppgående till c:a 104,000 kronor, torde böra täckas av
blivande driftöverskott vid kanalverken.

Stockholm den 14 maj 1921.

F. V. HANSEN.

Axel Jakobson.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. I sand. 314 höft. (Nr 368.)

Kungl. Maj ds ''proposition Nr 368.

Bilaga 7.

Inkomstberäkning rörande statens domäner.

Till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet.

Med anledning av herr statsrådets skrivelse den 10 innevarande månad får
jag härmed vördsamt överlämna ny beräkning rörande de påräkneliga driftöverskotten
vid statens domäner för åren 1921 och 1922 och därvid anföra följande.

I underdånig skrivelse den 10 december 1920 har domänstyrelsen lämnat
nedanstående uppgift å domänfondens beräknade inkomster för år 1921:

inkomster från statens skogsdomäner .................................... 52,000,000

» » » jordbruksdomäner................................ 2,000,000

Säger 54,000,000

Som domänstyrelsen enligt sitt den 17 november 1920 avgivna
generalförslag för år 1921 beräknat utgifterna till 37,000,000

skulle nettobehållningen uppgå till ................................... 17,000,000

Samtliga överjägmästare hava sedermera inkommit med förnyade uppgifter
å de inkomster, som beräknas inflyta från statens skogar under innevarande år.
Enligt dessa uppgifter komma skogsmedlen att uppgå till ett bruttobelopp av
46,592,675 kronor. Enär emellertid i dessa uppgifter inräknats vissa belopp, som
enligt styrelsens förmenande icke komma att under året inflyta, har styrelsen ansett
sig böra nedsätta det sammanlagda inkomstbeloppet till i avrundat tal 46,000,000
kronor.

Med tillägg av de till 2,000,000 kronor beräknade inkomsterna från statens
jordbruksdomäner skulle den sammanlagda inkomstsumman sålunda uppgå till

48,000,000 kronor.

Detta belopp understiger det av styrelsen i förenämnda skrivelse den 10
december 1920 beräknade beloppet med 6,000,000 kronor; men är anledningen härtill
att söka däri, att en del av det virke, som under nästlidne vinter salubjudits,
måst på grund av de tryckta konjunkturerna på trävarumarknaden, i den män försäljning
över huvud taget kunnat ske, avyttrats till nedsatta priser.

Vad utgifterna beträffar, hoppas styrelsen kunna nedbringa dessa från förut
beräknade 37,000,000 kronor till 33,000,000 kronor, beroende dels på nedgång i
arbetspriser och i övrigt minskade avverkningskostnader — denna kostnadsminskning
motväges dock i icke oväsentlig grad av förut icke beräknade utgifter för
flottning och sågning av ett större parti timmer — och dels på minskade dyrtidstillägg,
vilka av styrelsen beräknats ungefärligen efter den i herr statsrådets skrivelse
angivna prisstegringsindex.

Nettobehållningen för innevarande år kan alltså nu beräknas till 15,000,000
kronor mot i december månad förlidet år antagna 17,000,000 kronor. I denna behållning
hava icke medräknats de belopp om tillsammans cirka 3,000,000 kronor skogsförsäljningsmedel,
med vilkas erläggande Kungl. Maj:t lämnat vederbörande köpare

Kungl. Maj:ts proposition Nr 36S.

anstånd till innevarande år. Men å andra sidan torde det kunna förväntas, att
framställningar om dylikt uppskov komma att i motsvarande utsträckning göras
jämväl under detta år.

Den förnyade beräkningen av domänfondens nettobehållning för år 1921 giver
sålunda följande resultat:

inkomster från statens skogsdomäner .................................... 46,000,000

» » » jordbruksdomäner ............................ 2,000,000

Säger 48,000,000

avgå utgifter............................................................................... 33,000,000

då nettobehållningen bliver....................................................... 15,000,000

I fråga om inkomsterna för år 1922 beräknades dessa i styrelsens förutnämnda
underdåniga skrivelse den 10 december 1920 sålunda:

inkomster från statens skogsdomäner .................................... 57,000,000

» » » jordbruksdomäner ............................ 2,000,000

Säger 59,000,000

Enär utgifterna upptogos till................................................... 38,000,000

beräknades behållningen komma att uppgå till.................... 21,000,000

Läget på trävarumarknaden har emellertid efter denna tidpunkt avsevärt
försämrats och är för närvarande så oklart, att en något så när tillförlitlig beräkning
av sagda inkomster nu icke kan göras. Man torde nämligen med ganska stor
visshet kunna förutse, att försäljningarna å instundande höstauktioner, av vilka de
under år 1922 inflytande skogsmedlen äro till stor del beroende, komma att giva ett
betydligt sämre resultat än förliden höst, liksom ock att övriga virkesförsäljningar
skola på grund av nedgående priser giva ett minskat utbyte. Härtill kommer, att
all kolning i Norrland måste på grund av jämmarknadens tryckta läge inställas.
Förslagsvis beräknar styrelsen, att de för innevarande år till 46,000,000 kronor beräknade
skogsförsäljningsmedlen komma att härigenom minskas med 13,000,000
kronor, vid vilket förhållande 1922 års bruttoinkomst från statens skogsdomäner
skulle kunna beräknas till 33,000,000 kronor. Med tillägg av de till 2,000,000
kronor beräknade inkomsterna från statens jordbruksdomäner skulle den sammanlagda
inkomstsumman alltså uppgå till 35,000,000 kronor.

Utgifterna för år 1922 torde å andra sidan kunna begränsas till 24,000,000
kronor, vartill likväl såsom ny uppgift måste läggas kommunalskatt för de gamla
kronoparkerna. Storleken av dessa skattebelopp kan för närvarande icke beräknas,
men upptagas desamma förslagsvis till 2,000,000 kronor. Den sammanlagda utgiftssumman
skulle alltså belöpa sig till 26,000,000 kronor.

Beräkningen av nettobehållningen för år 1922 giver sålunda följande resultat:

inkomster från statens skogsdomäner ................................... 33,000,000

» * » jordbruksdomäner ............................ 2,000,000

Säger 35,000,000
.......... 26,000,000

.......... 9,000,000

KARL FltEDENBERG.

avgå utgifter............................

då nettobehållningen bliver
Stockholm den 12 maj 1921.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Bilaga 8.

Inkomstberäkning rörande stämpelmedlen.

T. P. M.

I riksstaten beräknad inkomst av stämpelmedlen och verkliga inkomsten
därav under åren 1917—1920 framgå av nedanstående tablå.

År	I riksstaten be-	Verkligen influt-
•\1	räknat belopp.	na stämpelmedel.
1917 .......................	.................... 18.6 miljoner	52.6 5 miljoner
1918 .......................	..................... 26.5 »	74.03 »
1919 .......................	..................... 40.o »	66.9 »
1920 .......................	...................... 52.o >	69.2 5 »

För samtliga ovan upptagna år har således den verkliga inkomsten väsentligt
överstigit den i riksstaten beräknade.

Stämpelmedlen äro i riksstaten upptagna för år 1921 till 55.o miljoner och
1922 till 50.3 miljoner.

Vad stämpelintäkterna för de fyra första månaderna år 1921 beträffar hava
dessa, enligt postverkets räkenskaper, belöpt sig till

för januari
» februari
» mars ...
» april .....

6,680,080 kronor
5,040,367 »

5,046,984 »

5,679,678 » 22,447,109 kronor.

Beloppen för motsvarande månader år 1920 hava, likaledes enligt postverkets
räkenskaper, utgjort:

för januari........................ 8,708,875 kronor

» februari........................ 5,370,372 »

» mars............................ 5,982,466 »

» april............................ 7,164,020 » 27,225,733 kronor.

Stämpelmedlen visa således en minskning under första
tredjedelen av år 1921 av ................................................................ 4,778,624 kronor.

Om man antager, att stämpelmedlen skulle uppgå till lika stora belopp under
vart och ett av årets tertial, skulle årssumman för år 1921 belöpa sig till 67,341,327
kronor. Jämför man emellertid från år 1915, då postverket övertog stämpelväsendets
handhavande, influtna stämpelmedel under de fyra första månaderna av varje
år med vad som i stämpelmedel inkommit under andra och tredje tredjedelen av
samma år, visar det sig, att till och med år 1917 stämpelintäkterna varit högre
under de två senare tertialen än under det första, att under år 1918 intäkterna
under andra tertialet varit mindre och under tredje tertialet större än under det

Kungl. Maj.ts proposition AV 368.

första, samt att från och med år 1919, då en omsvängning ägde rum, stämpeluppbörden
varit störst under första tertialet. Minskningen under påföljande fyramånadersperioder
i förhållande till årets första tertial har, uttryckt i procent, utgjort:

andra tertialet 1919................................................... 29.* procent

tredje » » 24.0 »

andra » 1920.......................... 20.5 »

tredje » » .................................................... 26.o >

Under antagande att stämpelinkomsterna under återstoden av innevarande
år skulle ställa sig proportionsvis lika som under år 1920, skulle man vid kalkylerandet
av beloppet utav stämpelmedlen för hela innevarande år erhålla följande
siffror:

influtna stämpelmedel under första tertialet ... 22,447,109 kronor
beräknade » » andra » , ....

minskning 20.5 procent å 22,447,109 kronor 17,845,452 »

beräknade stämpelmedel under tredje tertialet,

minskning 26.0 procent å 22.447,109 kronor 16,610,861 »

Summa 56,903,422 kronor,

eller avrundat 57,000,000 kronor.

Erfarenheterna från föregående år i fråga om de verkliga stämpelintäktemas
förhållande till de i riksstaten beräknade kunde möjligen giva anledning att räkna
med något större siffra än 57,000,000 kronor. På grund av den rådande ekonomiska
depressionen synes detta dock knappast vara tillrådligt.

Vad särskilt beträffar de i stämpelmedlen ingående belopp, som hänföra sig
till stämpel å aktiebrev in. m., hava följande upplysningar ansetts böra lämnas.
Ifrågavarande belopp hava utgjort:

år 1916 ............................................................ 3,417,172 kronor

> 1917 .......................................................... 10,975,475 »

» 1918 ............................................................ 15,816,891 »

» 1919 .......................................................... 10,284,426 »

» 1920 ............................................................ 9,140,542 »

Fördelningen på kvartal av beloppet

l:a kvartalet ..................................

2:a » ...................................

3:e » .................................

4:e » ..................................

för år 1920 ställer sig sålunda:

......... cirka 3,106,000 kronor

......... » 2,040,000 »

........ » 1,708,000 »

......... » 2,284,000 j

Under år 1921 hava de nu ifrågavarande inkomsterna belöpt sig till:

för l:a kvartalet ........................... cirka 1,561,000 kronor

» april månad................................ » 574,000 » och

» tiden 1—12 maj endast............ » 60,000 »

De influtna medlen för stämpelbeläggning av aktiebrev m. m. visa således
en stark nedgång i förhållande till föregående år, och på grund av den rådande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

ekonomiska depressionen kan något uppsving under återstoden av året knappast
vara att förmoda. Emellertid visa de ovan angivna siffrorna, att den ifrågavarande
delen av stämpelinkomsterna redan under den gångna delen av året väsentligt överstigit
det belopp av 1,500,000 kronor, som statskontoret upptagit uti sin inkomstberäkning
för hela året.

Vad beträffar stämpelmedlen för år 1922 skulle man, under antagande att
man icke behövde räkna med större depression än under år 1921, möjligen kunna
höja det i riksstaten för år 1922 upptagna beloppet, 50,300,000 kronor, till samma
belopp, som, enligt vad ovan sagts, numera ansetts kunna beräknas inflyta under
år 1921, eller 57,000,000 kronor. Försiktigheten lärer emellertid få anses bjuda
att icke upptaga så högt belopp. Vilken summa man skall kunna, räkna med är
givetvis mycket vanskligt att avgöra. Såvitt emellertid nu kan bedömas, torde åtskilliga
skäl tala för att ett belopp av 54,000,000 kronor skall komma verkligheten
så nära som det över huvud taget, med ledning av nuvarande förhållanden, må
vara möjligt att förutse.

Stockholm den 14 maj 1921.

JULIUS JUHLIN.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Bilaga 9.

Till statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet, Stockholm.

Beräkning: rörande statsverkets inkomst av tobak.shantering-en år 1922.

Den 19 november 1920 inlämnade aktiebolaget svenska tobaksmonopolet till
kungl. statskontorets riksbokslutbyrå en beräkning rörande de belopp tobaksmonopolet
kunde antagas komma att inleverera till statskontoret under år 1922, och
uppskattades dessa belopp då till:

Denna uppskattning var grundad därpå, att man vid den tidpunkten ansåg
sig ej böra beräkna högre omsättningsbelopp för tobaksvaror under år 1922 än för
år 1918. Uppskattning av förhållanden, som till den grad är beroende på rådande
konjunkturer: allmänhetens köpkraft och köpvilja, tobaksvarornas utförsäljningspris,
försäljningsrabatter etc., är under alla förhållanden svår och i synnerhet då det
gäller att bedöma förhållanden, som ligga två år framåt i tiden. De nu förekommande
snabba konjunkturväxlingarna öka givetvis svårigheterna.

Under tobaksmonopolets hittillsvarande verksamhet inträffade högsta månatliga
omsättningsbeloppen under sommarmånaderna 1920. Mot hösten sjönk omsättningen
i samband med arbetslösheten. Som tobaksmonopolet vid en nu företagen
uppskattning även kunnat bygga på erfarenhet rörande förändringen i omsättningen
under de senast sex förflutna månaderna och omsättningen, som härvid visserligen
undergått avsevärd minskning, likväl ej nedgått i fullt så stor utsträckning, som
vid den i november 1920 verkställda uppskattningen kunde befaras, torde det kunna
vara berättigat att nu hava en något mera optimistisk syn på läget och beräkna
skatteinkomsterna på tobaksvaror för 1922 till 35,000,000 kronor i stället för

30,000,000 kronor. Vidare torde man kunna beräkna utdelningen å statens stamaktier
för verksamhetsåret 1921 till samma belopp som för år 1920 eller till

8,990,000 kronor.

Statsverkets inkomst från tobaksmonopolet under 1922 torde följaktligen,
ehuru med viss tvekan, kunna uppskattas till:

tobaksskatt
utdelning ...

kronor 30,000,000

7,685,000

Summa kronor 37,685,000

tobaksskatt

utdelning

.......................... kronor 35,000,000

........................... » 8,990,000

eller i runt tal kronor 44,000,000

Kungl. Maj.ts proposition Nr 368.

Därtill kommer, att staten har en inkomst å tobak i form av tull å oarbetad
och arbetad tobak, som torde komma att för år 1922 uppgå till närmare 8,000,000
kronor.

Stockholm den 28 maj 1921.

AKTIEBOLAGET SVENSKA TOBAKSMONOPOLET.

Per Nordenfelt.

Kung}. Maj:ts proposition Nr 368.

Bilaga 10.

y. p. m.

angående den för 1921 och 1922 beräknade sockerskatten.

Beträffande sockerskatten för 1921, som enligt kontrollstyrelsens P. M. den
26 november 1920 beräknats till 27,700,000 kronor, är att märka att den skatt,
som debiterats under första kvartalet 1921, uppgår till 3,200,000 kronor mot

6,400,000 kronor under samma tid 1920 och 3,400,000 kronor 1919.

De kvantiteter socker, som utlämnats under samma kvartal, utgjorde

1919 21.6 miljoner kilogram raffinad

1920 40.7 » » »

1921 20.8 » » »

Denna tillbakagång i konsumtionen torde väl närmast få tillskrivas den
rådande ekonomiska depressionen. För de fyra första månaderna utgjorde konsumtionen 1919

30.8 miljoner kilogram raffinad

1920 58.3 » » »

1921 31.3

Konsumtionen under de 4 första månaderna år 1921 är således fortfarande
ungefär densamma som 1919, varför man, om de ekonomiska förhållandena ej ytterligare
försämras, bör kunna antaga, att konsumtionen 1921 blir ungefär densamma
som 1919, då den uppgick till 153 miljoner kilogram raffinad. På grund av under
1919 vidtagna nedsättningar i skatten belöpte sig denna för året till endast 19
miljoner kronor. Hade inga skattenedsättningar ägt rum, skulle skatten för året
hava uppgått till 24 miljoner kronor; rubbas ej skattesatserna under innevarande
år, bör man således för 1921 kunna beräkna 24 miljoner kronor.

För 1922 kan tillgången av socker beräknas bliva riklig. För kommande
kampanj äro tillsammans anmälda 47,578 hektar mot 35,500 hektar under tillverkningsåret
1919- 1920.

Utbytet av råsocker, beräknat som l:a produkt, uppgick till

4 ton per hektar 1919—1920

4.09 9 » » 1918-1919

4.oi » » » 1917—1918.

På grund härav kan man ju för kommande kampanj räkna med ett utbyte
av 4 ton per hektar eller 190,312,000 kilogram råsocker eller jämt så mycket som
utlämnades till fritt bruk från sockerfabrikerna under 1920. Utlämningen till fritt
bruk 1920 uppgick till 171,598,000 kilogram raffinad, motsvarande 190,664,000
kilogram råsocker. Skatten för samma år belöpte sig till 26,974,000 kronor. Då
skattelindringen för Mellersta Sveriges aktiebolag upphör med 1921, skulle, om
konsumtionen 1922 stiger till samma höjd som 1920, skatten för 1922 bliva
16 x 171,598,000 = 27,455,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 314 höft. (Nr 368.) 7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

En del av det socker, som produceras under instundande kampanj, kommer
visserligen att konsumeras under november och december 1921, men detta kompenseras
av det socker, som erhålles under nästa kampanj (1922) och kommer i marknaden
under november och december 1922. För 1922 bör man sålunda hava att räkna
med ovannämnda 171,598,000 kilogram inhemskt socker för täckande av konsumtionen
samma år. Blir det någon lättnad i den ekonomiska depressionen finnes
anledning antaga att det kommer att förbrukas och kan skatten under dessa förutsättningar
beräknas till 27 miljoner kronor för 1922.

Stockholm den 13 maj 1921.

FREDRIK ZETHELIUS.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Bilaga 11.

y. p. m.

angående beräkning av rusdrycksmedlen.

Då kontrollstyrelsen i slutet av november månad 1920 uppgjorde beräkningarna
beträffande inkomsterna av rusdrycksmedlen under år 1922, hade den
ekonomiska depression, som nu råder, ännu icke på något mera påfallande sätt
framträtt. Numera föreligga sådana erfarenheter beträffande denna depressions
verkan i fråga om rusdrycksförsäljningen, att man säkrare kan bedöma, huruledes
den kommer att påverka det finansiella resultatet av sagda försäljning.

I jämförelse med försäljningen under första kvartalet av år 1920 — försäljningen
under detta kvartal kan måhända anses hög, enär under detta kvartal
för första gången på flera år fri försäljning rådde — utvisar försäljningen under
första kvartalet av år 1921 en nedgång av 10 procent i fråga om utminuteringen
och 30 procent i fråga om utskänkningen. Depressionen har sålunda haft större
inverkan beträffande det senare slaget av rörelse. Detta torde i finansiellt hänseende
innebära dels att bolagens vinst av detta slags rörelse kommer att minskas,
dels att utskänkningsskatten kommer att proportionsvis kraftigare nedgå, dels ock
att, då försäljningen utskänkningsvis proportionsvis omfattar flera finare och därmed
dyrare varuslag än utminuteringen, försäljningen av de mera vinstgivande varorna
kommer att proportionsvis starkare minskas än försäljningen av mindre vinstgivande
varor. Detta sistnämnda förhållande kommer att vara av betydelse för omsättningsskatten,
vilken, som bekant, utgår efter varornas värde. I fråga om utminuteringen
torde även förmärkas den inverkan av krisen, att en övergång från dyrare
till billigare varor äger rum, vilket i sin tur påverkar resultatet av omsättningsskattens
beräknande.

Brännvinstillverkningsskatten röner mindre inflytande av krisen. I 1921 års
riksstat har den beräknats till 15,000,000 kronor och i 1922 års riksstatsförslag
till 16,500,000 kronor. Under år 1920 inflöt den med i runt tal 17,700,000 kronor.
Man synes vara på den säkra sidan, om man beräknar sagda skatt till 17,000,000
kronor under såväl 1921 som 1922.

Maltskatten torde under åren 1921 och 1922 giva en inkomst av 4,400,000

kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedlen, som innevarande år givit 37,363,613 kronor,
kan, lika med vad kontrollstyrelsen tidigare föreslagit, beräknas för år 1922 giva
en inkomst av 30,000,000 kronor. Sagda beräkning giver i förhållande till 1920
års vinstresultat en tämligen stor säkerhetsmarginal.

Omsättnings- och utskänkningsskatten torde däremot icke komma att giva vad
som i riksstatsförslaget beräknats. För såväl 1921 som 1922 har den beräknats
till 41,000,000 kronor. Under de tre första månaderna av innevarande år har den
inbetalts med i runt tal 8,900,000 kronor. Under förutsättning att under de följande

Kungl. May.ts proposition Nr 368.

kvartalen inbetalades lika mycket, skulle skatten under året giva en inkomst av

35,600,000 kronor. Emellertid torde man för att vara på den säkra sidan få räkna
med en något lägre avkastning. Därest icke den nu rådande depressionen skulle
komma att mera avsevärt skärpas, anser styrelsen, att man bör kunna räkna med
en säker inkomst av 32,000,000 kronor under innevarande år. Under förutsättning
att förhållandena icke alltför mycket förändras, torde man för år 1922 hava att
påräkna en lika stor avkastning av skatten.

Stockholm den 14 maj 1921.

FREDRIK ZETHELIUS.

Avskrift.

Skattetitel	1920	1921	1922
Brännvinstillverkningsskatten:
beräknad i riksstat................................................	8,000,000	15,000,000	16,500,000
influten med.........................................................	17,717,536	—	—
efter omräkning beräknad ....................................	—	17,000,000	17,000,000
Maltskatten:
beräknad i riksstat................................................	1,800,000	6,000,000	4,400,000
influten med........................................................	4,353,222	—	—
efter omräkning beräknad ...................................	—	4,400,000	4,400,000
Busdrycksförsäljningsmedlen:
beräknade i riksstat .............................................	12,000,000	20,000,000	30,000,000
influtna med.........................................................	28,942,701	37,363,613	—
efter omräkning beräknade ....................................	—	—	30,000,000
Omsättnings■ och utskänkningsskatten:
beräknad i riksstat................................................	l) 20,000,000	41,000,000	41,000,000
influten med........................................................	2) 21,003,451	—	—
efter omräkning beräknad ....................................	—	32,000,000	32,000,000

*) Halva året.

‘‘) Avser vad som influtit, icke vad som till statsverket inbetalts under 1920.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

Bilaga 12.

Beräkning rörande inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

I anledning av herr statsrådets anhållan om ekonomiska rådets uttalande
rörande inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning under år 1922, får
rådet anföra följande:

I likhet med vad dåvarande statsrådet och chefen för finansdepartementet
anfört till statsrådsprotokollet den 7 sistlidne januari vid behandling av frågan om
finansplanen, har rådet ansett riktigast att till grund för ifrågavarande beräkningar
lägga senast tillgängliga skattetaxering, nämligen taxeringen för år 1920, vilken
baserar sig på inkomst- och förmögenhetsläget under år 1919, samt att därefter
vidtaga den reduktion, som den ekonomiska depressionen och andra förhållanden
kunna anses påkalla. Med anläggande av detta betraktelsesätt har inom rådet i
ämnet utarbetats bifogade, den 14 sistlidne april dagtecknade promemoria.

Den jämförelse mellan 1921 års och 1919 års inkomst- och förmögenhetsförhållanden,
som måst anställas för en uppskattning enligt denna metod av 1922
års inkomst- och förmögenhetsskatt, innehåller givetvis osäkerhetsmoment, som
göra varje siffermässig precisering vansklig, särskilt då man för denna jämförelse
har vägledning av endast några månaders erfarenhet av konjunkturutvecklingen
under år 1921. Under framhållande härav och i anslutning till ovannämnda promemoria
anser rådet, att den sannolika intäkten av 1922 års inkomst- och förmögenhetsskatt,
bör kunna uppskattas till i runt tal 185 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende närvoro herrar Klander, Moll, Cassel,
Kvarnzelius, Rökig, Thorsson, Wallenberg och Vennersten.

Stockholm den 30 maj 1921.

På ekonomiska rådets vägnar:

EMIL KLANDER.

Einar Huss.

V. P. M.

Försök till uppskattning av inkomst- och förmögenhetsskattens sannolika avkastning

för år 1922.

Bestämmande för denna avkastning är enskildas och aktiebolags (inklusive
solidariska bankbolags) inkomst under 1921.

A. Enskildas inkomst 1921. För bedömande av vad denna inkomst kommer
att uppgå till är det nyttigt att överskåda utvecklingen sedan krigets början
med särskild hänsyn till olika inkomstarter. Material härtill ger generalsamman -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

draget över bevillningen. De där upptagna inkomstsiffrorna hänföras i nedanstående
tabell till föregående år, som ju är det år, under vilket den taxerade inkomsten
förvärvats. Siffrorna lia också återgivits omräknade i procent av 1913 års siffror,
varigenom indextal erhållits, som bättre åskådliggöra utvecklingen. Slutligen ha
dessa indextal reducerats till oförändrat penningvärde, vilket skett därigenom att
siffrorna för varje år dividerats med årets genomsnittliga indextal för sedelcirkulationen
(enligt professor Cassels beräkningar, se »Sociala meddelanden»). Det bör
härvid anmärkas, att cirkulationsindex visserligen ger en riktig karaktäristik av
det allmänna penningvärdets förändringar, men icke är ett uttryck för levnadskostnadernas
stegring. Till klargörande härav ha i sista kolumnen årsgenomsnitten
för socialstyrelsens levnadskostnadsindex upptagits.

	Inkomst av arbete	Inkomst av rörelse	Relativ sedel- cirkula-	Inkomst av ar Inkomst av rö-bete, om korn- j relse, om korri-gering gÖres förmering göres för penningvärdets 1 penningvärdets fall (1913 = 100)! fall (1913 = 100)	Social-styrelsens ! levnads- \| kostnads-index
i absolut J indextal	absolut	indextal
miljoner kronor	miljon ei	kronor	tion
1913 .......	1,065 ! 100	600	100	100	100 100
1914.........	1,095 102.7	587	97.8			100
1915.........	1,209 113.4	952	158.7	132.2	85.8 ! 120. o
1916.........	1,453 136.3	1,618	269.7	154.9	88.ii
1917.........	1,881 176.4	1,807	301.2	207.8	85.1 j 145.3	159
1918.........	2,733 260.1	1,906	317.7	298.0	87.3 106.3	214
1919.........	3,825 358.8	1,881	313.5	323.7	110.8 96.3	262

Det framgår av tabellen att inflationen under de första åren medfört en stark
stegring av inkomst av rörelse. Det till oförändrat penningvärde reducerade indextalet
för denna inkomst når redan 1916 ett maximum av 174. i. Sedermera inträder
en lika stark nedgång, så att indextalet för 1919 till och med ligger under
det för 1913. Motsvarande indextal för inkomst av arbete visar däremot under
krigsåren en nedgång, för att först 1919 stiga ungefär 11 procent över utgångsnivån.
Förklaringen till dessa rörelser är tydlig nog. Inflationen medför till en
början mycket stora företagarvinster och en viss nedsättning av de avlönades realinkomst.
Sedermera försvinna de extraordinära vinsterna, medan lönerna stiga upp
i nivå med inflationen eller t. o. in. därutöver. En deflation måste i analogi härmed
närmast medföra stora förluster för företagarna och först småningom en sänkning
av löneinkomsterna.

Man torde härav kunna draga den allmänna slutsatsen, att inkomsten av
rörelse under nu påbörjade deflationsperiod kommer att visa en mycket stark tillbakagång,
medan inkomst av arbete till en början knappast kommer att sänkas i
förhållande till 1919 års siffra i annan mån än arbetslösheten föranleder.

Under 1920 har arbetsinkomsten efter all sannolikhet stigit rätt betydligt
även över 1919 års höga siffra. Härpå tyder bland annat den omständigheten, att
statens dyrtidstillägg efter approximativa beräkningar uppgått till 225.7 miljoner
kronor 1919, men till 331.i miljoner kronor 1920, vilket innebär en ökning av dyrtidstilläggen
med ungefär 50 procent.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

I förhållande till 1920 kommer 1921 otvivelaktigt att medföra nedsättning
av arbetslönerna. Men man kan antaga, att den samlade arbetsinkomsten för 1921
ändå skulle bli densamma som för 1919, så framt icke arbetslösheten, respektive inskränkningen
av arbetstiden spelade in. Då vissa industrier redan måste läggas
ned, och störa grenar av industrien måste inskränka sin drift till omkring hälften,
men å andra sidan en mängd arbete både i enskild och allmän tjänst blir oförändrad,
torde den av arbetslösheten föranledda nedsättningen av arbetsinkomsten i jämförelse
med 1919 kanske närmast kunna sättas till 20 procent.

Inkomsten av arbete skulle då för 1921 bli 3,060 miljoner kronor.

Inkomst av kapital utgör enligt generalsammandraget:

1917 ................................................................ 145 miljoner kronor

1918 ................................................................ 193 » »

1919 ................................................................ 504 » »

Stegringen för 1919 beror i huvudsak på att utdelning å aktier nu taxerats
som inkomst av kapital. Tänker man sig att den egentliga inkomsten av kapital
stigit lika mycket från 1^18 till 1919 som från 1917 till 1918 alltså med 48 miljoner
kronor, så skulle man ha en inkomst av kapital (i den gamla meningen) för
1919 av 241 miljoner kronor och alltså en utdelning å aktier av 263 miljoner
kronor. Den förstnämnda inkomsten torde kunna antas bli oförändrad för 1921.
Utdelningen å aktier kommer däremot med säkerhet att nedgå, låt oss säga till
60 procent av vad den var 1919, alltså till 158 miljoner kronor. Den sammanlagda
inkomsten av kapital för 1921 skulle då bli 399 miljoner kronor eller i runt
tal 400 miljoner kronor.

Inkomst av rörelse för 1919 utgör enligt bevillningstaxeringen 1,881 miljoner
kronor. Om härifrån dragés aktiebolagens inkomst enligt inkomstskattetaxeringen
1,120 miljoner kronor, så återstå för enskildas inkomst av rörelse ett belopp av
760 miljoner kronor. (Denna beräkningsmetod är naturligtvis ej riktig, men det
fel som begås torde knappast väsentligt inverka på slutresultatet av föreliggande
beräkning). Inkomst av rörelse måste emellertid under 1921 komma att beskäras
mycket kraftigt. Det skall här förutsättas att den nedgår till 40 procent av vad
den var 1919 alltså till 304 miljoner kronor eller i runt tal 300 miljoner kronor.

Sammanfattning: Inkomst av arbete ................ 3,060 miljoner kronor

» » kapital ................ 400 » »

» » rörelse ................ 300 » »

Summa enskild inkomst 3,760 miljoner kronor.

Samma inkomst uppgick enligt ovan angiven beräkningsgrund för 1919 till
5,090 miljoner kronor. Nedsättningen i denna inkomst skulle alltså belöpa sig till
26 procent.

Räknar man nu med samma nedsättning i inkomst- och förmögenhetsskattens
avkastning, så skulle den komma att nedgå från 163.8 miljoner kronor till 121.o
miljoner kronor. Emellertid måste avkastningen av en progressiv skatt nedgå mera
än den inkomst den vilar på. Därför måste ytterligare en reduktion göras, förslagsvis
med 10 procent Skatten skulle då uppgå till 109 miljoner kronor. Därvid är
räknat med en utdebitering efter ett grundtal av 155. Detta grundtal skall nu
höjas till 175. Inkomst- och förmögenhetsskatten av enskilda skulle då för 1922 ge
en avkastning av 123 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 368.

I fråga om aktiebolagens A-skatt torde en nedsättning i jämförelse med 1920
med 60 procent vara att räkna med. Tar man även här höjningen i grundtalet i
betraktande, så kommer man (se statsverkspropositionen, inkomsterna sid. 33) till
ett skattebelopp av 62.4 miljoner kronor. (I statsverkspropositionen räknades med
en nedsättning av 40 procent, men numera föreliggande fakta ge vid handen, att
nedsättningen sannolikt måste bli avsevärt större.)

I fråga om bolagens B-skatt torde däremot statsverkspropositionens uppskattning
kunna bibehållas och skatten alltså upptagas till 7.4 miljoner kronor.

Sammanfattning av inkomst- och förmögenhetsskattens beräknade avkastning
för år 1922.

Avgår för restantier 5 procent eller 9.6 miljoner kronor.

Återstår influtet skattebelopp: 183.2 miljoner kronor, vilket belopp torde kunna
avrundas till 185 miljoner kronor.

En på ekonomiska rådets uppdrag företagen beräkning av enskildas inkomstskatt
efter i huvudsak samma grunder, som här angivits, men med noggrannare
aktgivande på enskildheterna, har lett till det resultat, att skatten av enskilda
skulle uppgå till 121.3 miljoner kronor i stället för såsom här angivits 123 miljoner
kronor. Skillnaden är obetydlig och ligger i varje fall innanför felgränserna vid
dylika beräkningar.

Stockholm den 14 april 1921.

Enskilda .............

Bolagens A-skatt
Bolagens B-skatt

... 123 miljoner kronor

62.4 » »

7.4 » »

Summa 192.s miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition AV 368.

Bi/aga 13.

Skrivelse från aktiebolaget Yin- & spritcentrålen.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Sedan styrelsen för aktiebolaget Yin- & spritcentralen i sin förvaltningsberättelse
för år 1920 föreslagit, att av de år 1921 disponibla medel ett belopp av
5 miljoner kronor skola inlevereras till statsverket, därest före ordinarie bolagsstämman
icke sådana omständigheter förekomme, som syntes böra föranleda ökad
fondering av vinstmedlen, har herr statsrådet under hand framställt förfrågan, huru
stort belopp, som under år 1922 kunde påräknas för motsvarande inleverans och
huruvida icke denna summa kunde höjas till 10 miljoner kronor.

Med anledning härav tillåter sig bolagets styrelse vördsamt anföra följande.

Det måste givetvis under alla omständigheter vara synnerligen vanskligt att,
innan ens halva verksamhetsåret gått till ända, med någon större grad av tillförlitlighet
uttala sig om det blivande årsresultatet av ett företags rörelse. Denna
svårighet blir i detta fall så mycket större som vårt bolags verksamhet är i avsevärd
mån avhängig av åtskilliga förhållanden, rörande vilka ovisshet ämiu råder.

I detta hänseende tillåta vi oss till en början framhålla, att, därest väckt
förslag om genomförande under viss del av året av tillfälligt rusdrycksförbud skulle
föranleda sådan åtgärd, vinsten av bolagets rörelse för år 1921 givetvis komme att
kännbart påverkas och så gott som omöjliggöra varje beräkning av avkastningens
storlek och därpå baserade utfästelser om inleverans av visst belopp till statsverket.

Vidare ha vid innevarande års riksdag i båda kamrarna väckts motioner,
syftande till en utredning av rusdryckspartihandelns organisation, varvid närmast
borde »tagas sikte på en anordning med fri näringsutövning». Motionerna ha ännu
icke varit föremål för riksdagens behandling, och det är sålunda ännu ovisst, vilken
ställning riksdagen kommer att intaga till desamma. Vi torde ej behöva särskilt
framhålla, att, därest den ifrågasatta utredningen komme till stånd på grundval av
det av motionärerna angivna programmet och sålunda den möjligheten ånyo förelåge,
att en återgång i en eller annan form till tidigare förhållanden kunde genomföras,
vårt bolags ställning i avsevärd grad komme att förlora i styrka. En konsekvens
härav bleve, att vi måste tillse, att inga åtgärder underlätes, som kunde vara
ägnade att konsolidera bolaget till skydd för ägarne av bolagets aktiekapital, vilket
som bekant helt tillskjutits av enskilda medel. Den relativt mycket korta tid,
under vilken bolaget hittills vant i verksamhet, och de synnerligen betydande utgifter,
det måst ikläda sig för bl. a. inlösen av andra företag samt för rörelsens
organisation i syfte att omfatta landets hela tillverkning av och handel med spritdrycker
och vin, har, då bolagets prispolitik, i full överensstämmelse med den statliga
kontrollmyndighetens syften, hittills alltid strävat att tillhandahålla de salubjudna
varorna till lägsta möjliga pris, ännu icke möjliggjort en så stark konsolidering,
att aktieägarnas eller vår tjänstemanna- och arbetarepersonals ställning kan
anses vara fullt tryggad inför alla eventualiteter av nu angivna och därmed jämBihnntj
till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 314 höft. {Nr 368.1 8

Kungl. Maj.ts proposition Nr 368.

förlig art. Vi äro därför skyldiga att taga hänsyn till dessa förhållanden vid bedömande
av spörsmål av här ifrågavarande slag.

Jämväl vilja vi ej underlåta framhålla, att en viss försiktighet överhuvud
måste iakttagas ifråga om dispositionen av vinstmedlen, så länge bolagets egna
kapital ännu icke är av den storlek, som torde vara erforderlig med hänsyn till den
mycket betydande omfattning rörelsen efter hand erhållit. Emedan utsikterna att
genom nyteckning av kapital med den för våra aktier föreskrivna relativt låga
maximiräntan under nuvarande förhållanden måste betecknas såsom synnerligen ringa,
vore den lämpligaste vägen för det egna kapitalets ökande helt visst att till reservfonden
avsätta möjligast stor del av tillgängliga vinstmedel. Enär bolaget vidare
på grund av rörelsens art verkställer flertalet av sina likvider kontant och måste
binda en väsentlig del av sina tillgångar i varulager, vilket senare emellertid icke
lämpligen kan tjäna såsom underlag för större permanenta krediter, måste företaget
sträva efter att söka ordna sin verksamhet så, att den anlitade krediten i möjligaste
mån begränsas. I nuvarande läge torde emellertid svårigheter komma att möta för
kontant inleverans av de betydande belopp, om vilka för statsverkets räkning nu är
fråga, utan att bolagets kreditförbindelser därigenom ökas och dess allmänna balansställning
sålunda försämras. En väsentlig lättnad skulle i detta avseende vinnas,
därest statsverket i en eller annan form kunde tänkas vara villigt att låta leveransmedlen
under någon tid innestå hos bolaget. Sedan den situation inträtt, att det
egna kapitalet ernått erforderlig storlek och likviditeten blivit tillfredsställande,
komme helt naturligt olägenheter av nu antydda art att försvinna och inga svårigheter
att möta för kontant inleverans av hela den del av den disponibla vinsten,
som överstege aktieägarnas utdelning.

Ehuru bolaget sålunda hittills aldrig fattat sin uppgift såsom avseende att i
främsta rummet vara en inkomstkälla för staten, vilja vi emellertid, icke minst med
hänsyn till nu rådande statsfinansiella läge, söka i vad på oss ankommer i möjligaste
mån förverkliga det av herr statsrådet uttalade önskemålet. Därest därför
riksdagen med anledning av ovan åberopade motioner beslutar utredning i sådan
riktning, som icke innebure något rubbande av de nuvarande grunderna för vår
organisation och verksamhet samt vidare full trygghet beredes oss för att vi tillsvidare
och i varje fall under den tid utredningen påginge kunde utöva vår rörelse
under samma förutsättningar som för närvarande med avseende på omfattning och
gestaltning i övrigt samt under hänsynstagande till behovet av erforderlig rörelsefrihet
för ernående av ett ur statsverkets synpunkt tillfredsställande vinstresultat,
vilja vi icke undandraga oss att för vår del medverka till, att såväl den föreslagna
inleveransen av 5 miljoner kronor av 1920 års vinst må komma till stånd som ock
att det av herr statsrådet ifrågasatta beloppet av 10 miljoner kronor må kunna
levereras såsom statens andel av bolagets vinst för år 1921.

Av det föregående framgår emellertid, att vi härvid dessutom förutsatt, att
sådana nu oförutsebara omständigheter, som kunna väsentligt påverka bolagets omsättning
eller tillverkning, icke må inträffa.

Tillika vilja vi slutligen påpeka, att den avsikt vi hyst att kunna under återstående
delen av året verkställa ytterligare prisnedsättningar å av oss saluförda
varor näppeligen torde låta sig förenas med vår önskan att tillmötesgå herr statsrådets
anhållan, utan att det av sådan orsak kan befinnas erforderligt att begränsa

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 368.

omfattningen av dylika åtgärder samt måhända för ett eller annat varuslag ifrågasätta
någon mindre prisjämkning uppåt.

Enär bolagets stamaktieägare enligt den för bolaget gällande ordningen äga
att träffa slutligt avgörande rörande disponibla vinstmedels fördelning, har styrelsen
ansett nödigt, att herr statsrådet finge kännedom jämväl om stamaktieägarnas mening
och har därför delgivit dem förslaget till förestående yttrande. Med anledning
därav har stamaktieägarne till oss avlåtit den skrivelse, som här bifogas.

Stockholm den 28 maj 1921.

Undertecknade stamaktieägare i aktiebolaget Vin- & spritcentralen, som tagit
del av styrelsens denna dag till statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet
avlåtna skrivelse med anledning av dennes förfrågan, huruvida, sedan styrelsen föreslagit,
att av de år 1921 disponibla vinstmedel 5 miljoner kronor skola inlevereras
till statsverket, under år 1922 ett belopp av 10 miljoner kronor kunde påräknas
för motsvarande inleverans, vilja härmed meddela, att vi för vår del ansluta oss till
de av styrelsen i nämnda skrivelse gjorda uttalanden, samt att vi äro villiga att
under där angivna förutsättningar medverka till, att såväl den föreslagna inleveransen
av 5 miljoner kronor av 1920 års vinst må bliva verkställd som ock att det
av herr statsrådet ifrågasatta beloppet av 10 miljoner kronor må kunna levereras
såsom statens andel av bolagets vinst för år 1921.

Stockholm den 28 maj 1921.

A styrelsens för

aktiebolaget Vin- & spritcentralens vägnar:

F. BERGENHOLTZ.

M. Marcus.

Till styrelsen för aktiebolaget Vin- & spritcentralen.

M. Billing.
Conrad Carleson.
Alfred Peyron.

ALLAN CEDERBORG.

Ivan Bratt.

G. Lagerbjelke.

O. Iiydbeck.

Helge Bäckström.
C. J. Lund.
John Tjerneld.

M. Marcus.