Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

1

Nr 366.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående höjning av vissa
finanstullar; given Stockholms slott den 3 juni 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 juni 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqyist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow yttrade härefter
följande:

I det uttalande, som min företrädare i statsrådsämbetet den 7
januari 1921 vid statsverkspropositionens framläggande hade till statsrådsprotokollet
i samband med inkomstberäkningen, anförde han, att,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 312 höft. (Nr 366.) 1

Skrivelse till
tull- och traktatkommitténs

tullavdelning.

Yttrande av
tull- och traktatkommiténs

tullavdelning.

2 Kungl. Majds proposition Nr 366.

vid övervägandet av olika utvägar att skaffa statsverket ökade inkomster,
han stannat vid att förorda, att en förhöjning vidtoges med avseende å
tullsatserna vid vissa tulltaxerubriker, samt att han därvid ansett, att
endast rubriker av uteslutande finanstullkaraktär borde medtagas i beräkningarna.
På denna väg förmenade lian, att ett merbelopp i tullmedel
av 35 miljoner kronor under år 1922 borde kunna tillföras statskassan.

Sedermera beslöt Kungl. Maj:t den 21 januari 1921 att — utan
att avvakta fullbordandet av utredningen rörande eventuella förhöjningar
med avseende å andra finanstullar — avlåta proposition (nr 42) till riksdagen
angående höjning av tullen å kaffe ävensom proposition (nr 43),
avseende beskattning av inneliggande kaffelager. Enligt det utdrag av
statsrådsprotokollet, som åtföljde förstnämnda proposition, beräknades
förhöjningen av kaffetullen under år 1922 komma att inbringa ett merbelopp
i tullmedel av bortåt 22 miljoner kronor. Emellertid blevo
propositionerna icke av riksdagen bifallna.

Under åberopande av vad sålunda förekommit har jag avlåtit en
skrivelse till tull- och traktatkommitténs tullavdelning, däri jag hemställt,
att avdelningen måtte utarbeta och till finansdepartementet inkomma
med förslag till sådana tullförhöjningar, att en årlig merinkomst
i tullmedel av omkring 13 miljoner kronor kunde påräknas. Vid förslagets
utarbetande borde iakttagas dels att rubrikerna för kaffe, för vin
och spritdrycker samt för tobak och tobaksvaror skulle lämnas åsido,
dels att i övrigt förslaget borde avse endast tullar, som uteslutande hade
karaktär av finanstullar, dock att även tullar med skyddskaraktär skulle
medtagas, i den mån så funnes påkallat i anledning av de finanstullförhöjningar,
som kunde komma att föreslås, dels och att tullförhöjningarna
i allmänhet borde gå ut på en fördubbling eller tredubbling
av gällande tullsatser.

I sitt med anledning härav avgivna, denna dag dagtecknade utlåtande
anför tull- och traktatkommitténs tullavdelning, sedan det givna
uppdragets innebörd återgivits, till en början följande:

»Då avdelningen nu går att fullgöra det sålunda givna åläggandet, vill
avdelningen förutskicka, att avdelningen givetvis icke haft att bedöma eller taga
ståndpunkt till frågorna om vare sig behovet att genom förhöjd beskattning tillföra
statskassan en ökad inkomst av 13 miljoner kronor eller riktigheten och
ändamålsenligheten att uttaga samma belopp genom höjning av vissa finanstullar.
Det förslag till ändring av gällande tulltaxa, som här nedan framlägges, innebär
alltså endast ett angivande, att, för den händelse vid prövning i annan ordning,
vari avdelningen ju icke har att deltaga, det befinnes nödigt att öka avkastningen

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

av finanstullarna med nyss omförmälda belopp, fördelningen av den skärpta beskattningen
bör enligt avdelningens mening göras så, som i förslaget utvisas.»

Avdelningen angiver härefter de principer, som blivit följda vid
bestämmandet av de tulltaxerubriker, som enligt avdelningens förslagskulle
bliva föremål för förhöjning, och yttrar sig härom sålunda:

»Vid behandlingen av detta ärende har det först och främst gällt att bestämma,
vilka tulltaxerubriker som företrädesvis synts höra förekomma till förhöjning.
Avdelningen har därvid följt den grundsatsen att i allmänhet icke medtaga
rena nödvändighetsvaror i mera inskränkt bemärkelse utan huvudsakligen lyxvaror
samt mer eller mindre umbärliga varor. En konsekvens härav har varit, att endast
i undantagsfall varor, som för närvarande äro tullfria, medtagits i förslaget. I
enlighet med de lämnade direktiven har vidare konsekvent ingen tullförhöjning föreslagits
för sådana varuslag, beträffande vilka det kunnat konstateras, att inhemsk
tillverkning förekommer, och där gällande tullsatser alltså i större eller mindre grad
hava karaktären av skyddstullar. Dock hava i de fall, där höjning föreslagits för
varor, vilka tjäna som råmaterial för tullskyddade inhemska tillverkningar, tullsatserna
för dessa sistnämnda höjts så mycket, som ansetts motsvara den genom
tulltillägget å råvarorna framkallade kostnadsökningen, med bibehållande av skyddsmarginalen
i gällande tullsatser.

En regel, som avdelningen i övrigt så vitt möjligt sökt tillämpa, har varit
att undvika klyvning av nuvarande tulltaxas rubriker. I de få fall, där sådan
klyvning ansetts ändamålsenlig, har med undantag för rubriken 630, solfjädrar,
den statistiska varuförteckningens uppdelning blivit följd.»

Beträffande storleken av tullförhöjningarna vid de olika rubrikerna
anföres:

»I de avdelningen meddelade direktiven har uttalats, att de föreslagna tullförhöjningarna
i allmänhet borde gå ut på en fördubbling eller tredubbling av gällande
tullsatser. Så har ock i här nedan framlagda förslag skett. Likväl ha i undantagsfall
höjningar något understigande en fördubbling och även, ehuru i jämförelsevis
få fall, höjningar uppgående till mer än en tredubbling föreslagits. Bestämmande
för förfarandet härutinnan i särskilda fall har varit dels hänsynen till respektive
varuslags mer eller mindre utpräglade karaktär av lyxvaror, dels en strävan att
för närstående varurubriker utjämna tullsatsernas höjd i förhållande till nuvarande
varuvärde. Det faller av sig självt, att i de ganska många fall, där tullsatserna
på grund av tulltaxans systematik böra stå i ett visst inbördes förhållande, höjningar
måst göras, som icke utgöra jämna multiplar av gällande tullsatser. I en
del fall ha smärre avrundningar ansetts böra företagas till undvikande av alltför
brutna tal.»

Vad angår frågan om de belopp, med vilka tullavgift vid förtullning
från frihamn eller frilager skall förhöjas, då varorna äro oemballerade
eller endast försedda med pappersomslag, heter det i avdelningens
skrivelse:

»Visserligen kan ifrågsättas, huruvida icke såsom en konsekvens av de tullförhöjningar.
vilka föreslagits för artiklar, hänförliga till tulltaxerubrikerna 561,

4

Kungl. Maj.is proposition Nr 366.

630, 1291 och 1301, en ökning borde vidtagas av de belopp, med vilka tullavgiften,
enligt de till nämnda rubriker fogade anmärkningar, vid förtullning från frihamn
eller frilager skall förhöjas, då varorna äro oemballerade eller endast försedda med
pappersomslag, men då riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 268
redan fattat beslut angående ändrad lydelse av ifrågavarande anmärkningar, lärer
med en sådan ändring tills vidare böra anstå. För övrigt torde de varuslag, som
skulle beröras av en ändring av bestämmelserna i här berörda avseende, icke hava
större betydelse såsom importvaror från frihamn eller frilager.»

För att komma fram till eu uppskattning av årsimportens sannolika
storlek år 1922, vilken kan tjäna såsom underlag för de statslinansiella beräkningarna,
har tullavdelningen ansett, att i allmänhet medeltalet av

1912 och 1913 års import bör läggas till grund. Till motivering av
sin ståndpunkt i förevarande hänseende anför avdelningen följande:

»För beräkningen av de belopp, de föreslagna tullförhöjningarna kunna förväntas
inbringa under år 1922, har det synts avdelningen i allmänhet oriktigt eller
missvisande att bygga på siffror för vare sig krigsåren eller de därefter följande
tvenne fredsåren med deras i många fall abnormt uppdrivna import. I stället har,
frånsett ett par nedan nämnda undantag, vid beräkningarna genomgående medeltalet
av 1912 och 1913 års import lagts till grund med avrundningar uppåt eller
nedåt. Väl är det sant, att åren 1912—13 nu ligga rätt långt tillbaka i tiden,
och att den sedan dess försiggångna folktillväxten och därmed följande ökade behov
borde verkat i riktning att höja de för nästkommande år sannolika importkvantiteterna.
Emellertid får det ihågkommas, att åren 1912 och 1913 voro att betrakta
som ur konjunktursynpunkt synnerligen goda år, medan för närvarande inom näringslivet
råder en utpräglad depression, vilken med all sannolikhet kan befaras sträcka
sig in även på år 1922, och vilken är ägnad att avsevärt nedsätta befolkningens
konsumtionsförmåga. Nämnda omständigheter verka i sinsemellan motsatt riktning,
och avdelningen håller med hänsyn härtill före, att medeltal för de båda år, som
närmast föregingo världskriget, böra giva den bästa föreställningen om importens
sannolika omfattning år 1922 för de artiklar, det här gäller.

Dock har avdelningen härvidlag, såsom redan antytts, gjort undantag för tvenne
varuslag, beträffande vilka de senaste årens och månadernas importsiffror mera
bestämt pekat på en varaktig stegring i förbrukningen. Det gäller artiklarna
apelsiner (stat. nr 107 A) samt strumpstolsarbeten etc. av silke enbart eller i förening
med annat spånadsämne med undantag av glödstrumpor (stat. nr 373 B
och C). I fråga om apelsiner ånger statistiken för åren 1912 och 1913 en import
av i genomsnitt cirka 6,000 ton. År 1919 steg importen emellertid till 11,563 ton
och 1920 till 8,396 ton. Härav kommo på sistnämnda års tre första månader
respektive 3,962 och 3,952 ton; innevarande års första kvartal har importen utgjort
icke mindre än 6,153 ton. Dessa siffror synas giva vid handen, att förbrukningen
av apelsiner numera får anses vara avsevärt större än före kriget, och har avdelningen
icke tvekat att uppskatta 1922 års import till 10,000 ton. Vad beträffar
rubriken strumpstolsarbeten etc. av silke, varav största artiklarna torde utgöras av
strumpor och koftor, uppgick importen därav är 1912 till 10,558 kilogram och år

1913 till 12,120 kilogram, åren 1919 och 1920 däremot till respektive 88,478 och
90,244 kilogram. Första kvartalet 1920 var importen 39,967 kilogram och mot -

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

svarande tid innevarande år 7,048 kilogram. Under sistlidne mars uppgick importen
till 3,356 kilogram vilket skulle motsvara en årsimport av cirka 40,000 kilogram. I
betraktande av den starka stegringen införselsiffrorna för ifrågavarande artiklar
sålunda utvisa har avdelningen ansett sig böra beräkna 1922 års import härav till
30,000 kilogram.

Huruvida importen av de varuslag, för vilka avdelningen föreslår en tullförhöjning,
skulle på grund av de sålunda ökade tullsatserna komma att i nämnvärd
grad nedgå under de kvantiteter, som avdelningen enligt vad ovan anförts, under
antagande av oförändrad tull, ansett sannolika för år 1922, är givetvis synnerligen
svårt att yttra sig om. Avdelningen håller dock före, att så i allmänhet icke kommer
att bliva fallet, detta beroende dels på att åtminstone en del av ifrågavarande
varor utgöras av överflödsvaror, som förbrukas av de mera bemedlade, för vilka
eu mindre höjning i priset icke kan anses spela någon mera väsentlig roll, dels på
det för dessa liksom för andra varor redan inträdda prisfallet, vilket gör, att, trots
en höjning av nuvarande tullsatser med 100 å 200 procent eller mera, priserna
därå numera ändock skulle i de flesta fall ställa sig väsentligt lägre än under åren
1919 och 1920, då importkvantiteterna merendels ej obetydligt överstego de av
avdelningen på grundval av 1912 och 1913 års statistik beräknade siffrorna för
år 1922.»

För bedömandet av den inkomstökning för statsverket, som enligt
tullavdelningens åsikt är att förvänta under varje särskild av de till
förhöjning föreslagna tullpositionerna, ävensom för att något klargöra,
huru de nuvarande och de föreslagna tullsatserna ställa sig till varupriserna
före och efter kriget, har avdelningen låtit utarbeta en vid
dess yttrande fogad tablå, vilken torde få såsom bilaga läggas vid detta
protokoll. I denna tablå angivas för varje till ifrågavarande tullposition
hörande rubrik enligt statistiska varuförteckningen den för år 1922 beräknade
importkvantiteten, å-priset enligt importstatistiken åren 1914 och
1919, nuvarande och föreslagen tullsats, det på den beräknade kvantiteten
belöpande tullbeloppet enligt såväl den nuvarande som den föreslagna
tullsatsen samt dessa tullsatser satta i förhållande den förra till
priset år 1914, den senare till priset år 1919.

Till motivering härför anföres:

»Att just dessa års priser angivits i tabellen beror, vad år 1914 beträffar,
därpå, att i detta års handelsstatistik för första gången värdedeklarationssystemet
tillämpats och att fördenskull 1914 års officiella varuvärden äro betydligt tillförlitligare
än de närmast föregående årens. 1 realiteten torde priserna år 1914 i allmänhet
stått något lägre än under år 1913. Att till jämförelse härmed 1919 års
priser medtagits, har sin grund i att dessa äro de senaste, som föreligga i definitiv
form. I förhållande till de för närvarande rådande priserna och de för nästkommande
år sannolika torde 1919 års priser vara något höga.»

Tullavdelningen beräknar, att genom de föreslagna tullförhöjningarna
i runt tal 13 miljoner kronor för år 1922 och ett belopp, ej

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

understigande 6.5 miljoner kronor under månaderna juni—december 1921,
skalle tillföras statskassan i ökad tullinkomst. Härom yttrar avdelningen:

»Den tablå, vilken såsom bilaga åtföljer föreliggande betänkande, utvisar, att
genom de föreslagna tullförhöjningarna, under förutsättning att importkvantiteterna
äro rätt beräknade, en ökad tullinkomst för år 1922 av i runt tal 13 miljoner kronor
skulle tillföras statskassan. Därest här framställda förslag bleve antaget att tilllämpas
exempelvis från någon dag i början av innevarande juni månad och alltså
bleve i kraft under inemot sju månader av år 1921, skulle en icke obetydlig merinkomst
av tullmedel även för detta år kunna påräknas. Storleken härav är givetvis
beroende på huru stor del av årsimporten av de i förslaget berörda varuslagen
kan beräknas falla på årets sju sista månader. Yissa av dessa varor äro otvivelaktigt
av den beskaffenheten, att importen därav koncentrerar sig till det första
halvåret. Detta gäller företrädesvis en del av de under rubrikerna 106 och 107 fallande
färska frukterna, varav det viktigaste slaget är apelsiner. Merinkomsten av denna
vara ensam har för år 1922 beräknats till 1.5 miljoner kronor. Å andra sidan
torde en stor del andra av de berörda varuslagen förekomma till import företrädesvis
under höstmånaderna. Så är fallet t. ex. beträffande sidenvaror och pälsverk.
Någon exakt beräkning av huru mycket de föreslagna tullförhöjningarna skulle
komma att inbringa under månaderna juni—december 1921 är icke möjlig. Avdelningen
håller dock före, att även med en försiktig uppskattning ifrågavarande merinkomst
icke torde komma att understiga 6.5 miljoner kronor eller hälften av den
för år 1922 beräknade.»

Rörande de särskilda tullpositioner, beträdande vilka ändringar
föreslås, antingen i fråga om tullsatsens storlek eller i fråga om rubriceringen,
har tullavdelningen, under framhållande att den föreliggande
frågans beskaffenhet med hänsyn till de skäl, som varit avgörande för
förslagen, ej medgivit samverkan med representanter för av frågan berörda
intressen, anfört följande:

Rubr. nr 93: Humle.

»Enligt uppgift lär hela kostnaden för i maltdrycker ingående humle uppgå
till endast en bråkdel av ett öre per vanlig halvbutelj; en höjning av tullen till
1 krona per kilogram, utgörande cirka 25 procent av varans värde, torde därför
icke behöva verka nämnvärt betungande för konsumtionen.»

Rubr. nr 107: Frukter, färska, andra slag.

»Till denna rubrik hänföres såväl inhemsk frukt (äpplen och päron) som sydfrukter
(apelsiner, citroner m. m.). För den förra kategorien har ingen tullförhöjning
föreslagits, då tullen åtminstone under en del av året är att betrakta som
skyddstull. För den senare föreslås en höjning till två och en halv gånger den
nuvarande tullen eller 25 öre per kilogram.»

Rubr. nr 109—115: Frukter, torkade.

»Den torkade frukten torde böra betraktas som mindre umbärlig än den
färska. Det bär därför ansetts lämpligt att endast föreslå fördubbling av tullsatserna
för dessa rubriker, medan för rubrik 107 b föreslagits en höjning med 150 procent.

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 366.

Undantag från denna regel bilda tullsatserna för russin och korinter, vilka förut
dragit lägre tull än övriga torkade frukter men för vilka tullsatserna nu höjts till
samma belopp, då något skäl att åsätta dessa varor lägre tull än exempelvis sviskon
icke synes föreligga.»

Rubr. nr 125: Blomsterlökar.

»Denna vara har hittills varit tullfri, då den dels icke är föremål för nämnvärd
inhemsk produktion, dels ock utgör en råvara för blomsterodlare. Den nu
föreslagna tullsatsen, 50 öre per kilogram, lärer utgöra för den största artikeln,
tulpanlökar, cirka 2 V2 öre per styck, och för hyacintlökar cirka 5 öre.»

Rubr. nr 1C5: Lakrits.

»Denna vara torde för närvarande huvudsakligen användas för tillverkning
av olika slags tabletter; den i dessa ingående lakritsen lär dock icke uppgå till
mer än högst 10 procent av den färdiga varans vikt.»

Rubr. nr 169—171: Senap.

»Enligt uppgift lär vid målning av senap uppstå cirka 50 procent avfall.
En tullsats av 10 öre per kilogram omalen senap motsvarar alltså 20 öre per kilogram
malen. Då tullsatsen för malen senap är 30 öre, finnes alltså här ett tullskydd
av 10 öre per kilogram för målningen. Höjes tullen på omalen senap till
25 öre per kilogram, bör följaktligen tullen för den malna sättas lika med 2 x 25 +
10 = 60 öre per kilogram, om man önskar bibehålla nuvarande tullskydd. Skillnaden
i tull mellan malen och preparerad senap (20 öre per kilogram) torde höra bibehållas,
varför, om tullsatsen för den förra höjes från 30 till 60 öre, tullen för den senare
torde böra höjas från 50 till 80 öre.»

Rubr. nr 172—182: Kryddor, andra.

»I fråga om tullsatsema å hithörande varor föreslås i regel en fördubbling.
Nu gällande tullsats för kardemumma, muskot och muskotblomma (rubrik 175)
synes emellertid vara väl låg i jämförelse med tullsatserna på övriga kryddor, om
hänsyn tages till respektive varors värde, varför för nämnda rubrik föreslås en
tredubbling. Av samma skäl föreslås tullsatsen för saffran samt vanilj och vanillin
(rubrik 182) höjd från 6 till 25 kronor per kilogram. I fråga om malna kryddor föreslås
bibehållande av nuvarande tillägg utöver tullen för omalna.»

Rubr. nr 222—229: Pälsverk.

»De oberedda skinnen (rubrik 222) torde böra uppdelas i tre grupper, motsvarande
rubrikerna nr 223, 224 och 225. Av dessa synes gruppen a, omfattande
skinn av får, get etc., fortfarande böra vara tullfri, dels därför att vissa av hithörande
skinn äro i viss mån likställda med de till rubrik 198 hänförliga slagen av
hudar, som äro tullfria, dels ock därför att ifrågavarande pälsverk ju näppeligen
kunna betraktas som överflödsartiklar. För gruppen b (omfattande sibiriskt lamm
etc.) föreslås en tull av kronor 2.5 0 per kilogram och för gruppen c (andra slag)
kronor 5 per kilogram.

Någon nämnvärd tullinkomst torde emellertid icke vara att beräkna för dessa
rubriker, enär större delen av de oberedda skinn, som införas till riket, lära utföras
till Tyskland för beredning och sedermera därifrån återinföras. Avsikten med de

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

föreslagna tullsatsema är följaktligen endast att möjliggöra en högre tullbeskattning
av de beredda skinnen utan att införa någon högre skyddstull.»

Rubr. nr 361—373: Sidenvaror.

»Någon nämnvärd inhemsk tillverkning av hithörande varor finnes numera
icke. Tullsatserna föreslås tredubblade med avrundning till närmast högre tiotal
kronor. I fråga om rubrik 364 har dock synts lämpligt föreslå en tullsats av 9
kronor per kilogram, varigenom nuvarande skillnad i tull mellan rubrikerna 364
och 365, nämligen 1 krona per kilogram, bibehållits. Därjämte synes det lämpligt
att bibehålla nu gällande tullsats för till rubrik 373 hänförliga, icke avbrända glödstrumpor,
då dessa utgöra halvfabrikat för den inhemska tillverkningen av avbrända
glödstrumpor. Nämnda rubrik har därför måst uppdelas på tvenne.»

Rubr. nr 561, 564, 572, 574, 576: Diverse fabrikat av siden.

»Tullsatsema för till dessa rubriker hänförliga varor äro höjda med belopp,
som betingas av den förhöjda tullen på i respektive artiklar ingående kvantiter
hel- eller halvsiden.»

Rubr. nr 580: Broderier å hel- eller halvsiden m. m.

»Nu gällande tulltaxa stadgar, att broderier, hänförliga till denna rubrik,
skola förtullas med 100 procents förhöjning av tullen för däri ingående vävnader,
Av tulltekniska skäl bör emellertid tullen å broderier ej vara högre än tullen å
kläder, vari samma slags broderier ingå, och då tullen å kläder av hel- eller halvsiden,
försedda med broderier eller spetsar (rubrikerna 596 och 598), ej hava ansetts
kunna föreslås till högre belopp än respektive 30 och 15 kronor per kilogram,
lärer här ifrågavarande tull böra utgå endast med 50 procents tillägg å vävnadstullen.
»

Rubr. nr 593, 594; 596—599: Kläder av spetsar och siden m. m.

»De för dessa rubriker föreslagna förhöjningarna äro likaledes konsekvenser
av de ifrågasatta förhöjningarna på siden. Den för rubrik 593 nu gällande tullsatsen
utgör 20 kronor per kilogram. De spetsar, av vilka till rubrik 593 hänförliga
kläder förfärdigas, hänföras till rubrik 372 med nu gällande tullsats av 12
kronor per kilogram. Skillnaden, som alltså utgör en skyddstull för till rubrik 593
hänförliga varor, är följaktligen 8 kronor per kilogram. Höjes nu tullsatsen för
rubrik 372 till 40 kronor per kilogram, bör, som en följd härav, tullen för rubrik
593 höjas till 40 + 8 = 48 kronor per kilogram.

Till rubrik 594 hänförliga kläder torde i regel bestå av bomullsspetsar, hänförliga
till rubrik 532, samt helsiden (rubrik 363), cirka hälften av varje. Tullen
för rubrik 532 är nu 4 kronor och för rubrik 363 6 kronor per kilogram. Räknar
man med att spetsar och siden ingå till lika mängd i det färdiga fabrikatet, utgör
alltså tullen för ingående material i 1 kilogram av till rubrik 594 hänförliga
varor 5 kronor per kilogram. Det obetydliga avfall, som uppstår vid tillverkningen,
torde nämligen i detta sammanhang kunna lämnas ur räkningen. Tullen för kläder,
hänförliga till rubrik 594, utgör 9 kronor per kilogram. Alltså uppstår en skillnad,
utgörande tullskydd, av 4 kronor per kilogram. Med föreslagen förhöjning av tullen
på helsiden (rubrik 363) till 20 kronor skulle en motsvarande beräkning giva följande
resultat:

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

Tull för ingående helsiden 1/i kilogram å 20 kronor ................................ 10 kronor

» » » bomullsspetsar % kilogram å 4 kronor........................ 2 »

Skyddstull............................................................................................................ 4 »

Summa per kilogram 16 kronor.

För rubrikerna 596—599 ställa sig motsvarande kalkyler som följer:

596

597

598

599

Med nu gällande tullsatser:

Tull å hel-, resp. halvsiden ........................ kr. per kg.

6

—

6

—

3

—

3

—

Skyddstull ................................................ » » »

8

—

6

—

3

50

2

50

Summa kr. per kg.

14

—

12

—

6

50

5

50

Med föreslagna tullsatser:

Tull å hel-, resp. halvsiden ....................... kr. per kg.

20

—

20

—

10

_

10

—

Skyddstull ................................................ » » »

8

—

6

—

3

50

2

50

Summa kr. per kg.

28

—

26

—

13

50

12

50

Då det emellertid av tulltekniska skäl icke torde vara lämpligt, att tullen
för kläder av broderat hel- eller halvsiden (rubrikerna 596 och 598) utgår med
lägre belopp än tullen för broderier å dylik vävnad, föreslås, att tullsatserna för
dessa tvenne rubriker (596 och 598) avrundas till respektive 30 och 15 kronor per
kilogram, d. v. s. samma tullsatser som för till rubriken 580 hänförliga broderier.»

Rubr. nr 611: Paraplyer och parasoller av hel- eller halvsiden.

»Med nu gällande tullsatser utgör tullen för i ett paraply ingående siden,
enligt vad för avdelningen blivit upplyst, cirka 25 öre. Då tullen för siden föreslås
höjd, cirka 3 gånger, torde som följd härav tullen för paraplyer böra höjas till 1
krona 75 öre per st.»

Rubr. nr 624—627: Prydnadsfjädrar.

»Relationen mellan tullarna på oarbetade och arbetade prydnadsfjädrar,
nämligen ett till tre, har bibehållits.»

Rubr. nr 628—629: Konstgjort fjäderpälsverk.

»Tullsatserna för dessa rubriker torde böra följa tullsatsema för arbetade
prydnadsfjädrar.»

Rubr. nr 630: Solfjädrar.

»Det har ansetts lämpligt föreslå en uppdelning av denna rubrik i solfjädrar
av strutsfjädrar och andra. Tullsatsen för det förra slaget synes böra följa tullsatsen
på arbetade strutsfjädrar; dock torde viss hänsyn böra tagas till i solfjädern
ingående delar av annat material. En reduktion av den för strutsfjädrar föreslagna
tullsatsen till 100 kronor per kilogram torde därför kunna anses motiverad.»
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 312 käft. (Nr 366.)

o

10

Generaltull styrelsen.

Departe mentschefen -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

Rubr. nr 1274, 1278, 1285—1294, 1301, 1318, 1319: Ackordion,
grammofoner, nr, bijouterivaror ock tobakspipor.

»Till ovan uppräknade rubriker hänförliga artiklar lära icke vara föremål för
tillverkning inom landet med undantag av en mindre tillverkning av vissa slags
ackordion, vilka dock äro av den beskaffenheten, att den föreslagna tullen icke har
någon betydelse såsom skyddstull.»

Slutligen tillägger tullavdelningen följande:

»Ehuru avdelningen i detta sammanhang icke haft att taga befattning med
de egentliga skyddstullarna i vidare omfattning än som ovan omförmälts, vill avdelningen
dock framhålla, att, därest överensstämmelse skall åvägabringas med de i
kungl. prop. nr 356 framställda förslag, det torde vara erforderligt, att skyddstullsmarginalen
jämkas beträffande de här medtagna tulltaxerubriker, vilka tillhöra
grupper av varor, som i övrigt beröras i nyssnämnda proposition. Detta gäller
rubrikerna nr 564, 572, 576, 593, 594, 596, 597, 598, 599 och 611.»

Under hänvisning till vad sålunda anförts har tullavdelningen
framlagt förslag till ändrad lydelse av vissa rubriker i tulltaxan. Då jag
i den hemställan, som jag avser att göra, kommer att upprepa detta
förslag, torde det ej vara nödigt att här återgiva detsamma.

Vid skrivelsen finnes fogad en av en av avdelningens ledamöter
uttalad särskild mening, däri reservanten — under anförande att med
hänsyn till de för utredningsarbetet givna direktiven tullavdelningens
ledamöter icke till alla delar kunnat giva uttryck åt sin egen uppfattning
om den ifrågasatta revisionen av tulltaxan — tillika framhållit,
att han icke heller i avseende å de föreslagna höjda finanstullarnas
anordning på alla punkter kan instämma i tullavdelningens förslag.

Över tullavdelningens nu ifrågavarande förslag har generaltullstyrelsen
denna dag avgivit infordrat utlåtande och därvid meddelat,
att ur tullteknisk synpunkt intet är att erinra mot samma förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har jag, i likhet med
min företrädare, på grundvalen av verkställda undersökningar kommit
till det resultatet, att genom en allmän förhöjning av sådana finanstullar,
som överhuvud synas böra bliva föremål för ökning — härvid dock
bortsett från kaffetullen — ett årligt merbelopp i tullmedel av omkring
13 miljoner kronor borde kunna tillföras statskassan. I enlighet med
det direktiv, som i sådant avseende givits åt tull- och traktatkommitténs
tullavdelning, har ock avdelningen i den skrivelse, som jag nu återgivit,
så avvägt sina förslag, att nämnda merbelopp skulle kunna påräknas.

I det förslag angående nya inkomstberäkningar för 1921 års
tillläggsstat och 1922 års riksstat, som jag senare ämnar tillstyrka

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366. • 11

Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen, har jag även räknat med en merinkomst
under år 1922 av 13 miljoner kronor i tullmedel.

Under åberopande härav och då jag finner det av tullavdelningen
framlagda förslaget väl avvägt och icke heller har någon erinran att
göra mot de verkställda beräkningarna av de ifrågasatta tullförhöjningarnas
statsfinansiella verkningar, anhåller jag att få tillstyrka bifall
till förslaget.

Under erinran att avdelningen icke haft att taga befattning med
de egentliga skyddstullarna i vidare omfattning än som direkt påkallats
av hänsyn till de föreslagna förhöjningarna av vissa finanstullar, har
tullavdelningen framhållit, att, därest överensstämmelse skall åvägabringas
med de förslag, som framställts i propositionen nr 356 angående
provisorisk förhöjning av tullsatserna för vissa industriprodukter, det
torde vara erforderligt, att skyddstullmarginalen jämkas beträffande de
i förslaget medtagna tulltaxerubriker, vilka tillhöra grupper av varor,
som i övrigt beröras i nämnda proposition. Då emellertid tillräckliga
skäl icke synas mig föreligga för vidtagande av sådana jämkningar,
som av tullavdelningen ifrågasatts, ämnar jag icke framställa förslaghärom.

På grund av vad jag sålunda anfört, och då de ifrågavarande tullförhöjningarna
torde böra träda i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t
bestämmes, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att nedanstående rubriker i gällande tulltaxa skola
erhålla följande ändrade lydelse:

Hemställan.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

12

65.

93.

i

106.

107 a,
107 b.

109.

no.

in.

113.

114.

115.

125.

149 a.
149 b.
157.

Ostron, emballagets vikt inberäknad................

Anm. Ostronyngel — — — — odlingsändamål.

Humle........................................................................

Frukter (av träd) och bär:

färska eller enbart kokade, även krossade
eller på annat sätt sönderdelade:

vindruvor och jordgubbar....................

andra slag, ej särskilt nämnda:

päron och äpplen samt bär...........

andra......................................................

torkade:

plommon, sviskon, bruneller, fikon och
dadlar; ävensom apelsinskal, citronskal
och pomeransskal, torkade eller saltade

russin och korinter................................

kokosnötter...................................................

nötter, val- och andra slag, ej särskilt
nämnda; ävensom hasselnötter och

kastanjer ......................................................

mandel, aprikos-, persiko- och sviskonkärnor
samt nötkärnor, alla slag, hela
eller sönderdelade, s. k. arachidmandel

härunder inbegripen ..............................

andra slag, ej särskilt nämnda; ävensom
saltade:

ätbara.......................................................

Anm. Vid tullbehandling — — — —
vikt.

Blomsterlökar ..............................................................\

Bröd, alla slag, ej särskilt nämnt:

hundbröd...............................................................I

annat ...................................................................

Te..................................................................................

Anm. Avdrag — — — — omslag.

Kvantitet
för tull-beräk-ningen

Tullsats

Kr.

öre

1 kg.

2

—

1 kg.

1

—

1 kg.

1

—

1 kg.

—

10

1 kg.

25

1 kg.

50

1 kg.

—

50

1 st.

50

1 kg.

—

1

50 |

1 kg.

—

75

1 kg.

—

50

1

1 kg.

—

50

1 kg.

_

25

1 kg.

—

06.5

1 kg.

1

50

Kung!. Maj:ts proposition Nr 366.

13

1

Kvantitet

för tull-beräk-

Tullsats

ningen

Kr.

öre

Lakrits:

165.

utan tillsats av socker, kryddor eller essen-

ser, i runda stänger av minst 10 mm. i
diameter eller i block....................................

1 kg.

50

Senap:

169.

omalen (senapsfrö) .............................................

1 kg.

—

25

170.

malen, kärlens vikt inberäknad .....................

preparerad (i degform), kärlens vikt inbe-

1 kg.

—

60

171.

räknad ..........................''.....................................

1 kg.

—

80

172.

Kummin .......................................................................

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och
nejlikstjälkar:

1 kg.

25

173.

omalna ................................................................

1 kg.

—

50

174.

malna, vikten av askar, papper, burkar,

flaskor och dylikt emballage inberäknad

1 kg.

—

55

175.

Kardemumma, muskot och muskotblomma.........

Kanel, härunder inbegripna även kanelknopp

1 kg.

3

—

och cassia lignea:

176.

omalen ..................................................................

1 kg.

1

—

177.

malen, vikten av burkar, papper och dylikt
emballage inberäknad...................................

1 kg.

1

05

178.

Anis och stjernanis samt fänkål och koriander

1 kg.

—

50

179.

Lagerblad och lagerbär, torkade ...........................

1 kg.

—

25

181.

Kapris, kärlens vikt inberäknad..........................

1 kg.

1

—

182.

Saffran samt vanilj och vanillin ...........................

Pälsverk:

1 kg.

25

—

oberedda:

222 a.

av får, get, ren, hund, varg, vanlig räv,

katt eller häst- eller nötkreatur ..........

—

fria

222 b.

av sibiriskt lamm (ej persian), tibet, hamster,
murmel, nutria, bisam, kanin eller hare
andra slag........................................................

1 kg.

2

50

222 c.

1 kg.

5

—

beredda lösa:

223.

av får, get, ren, hund, varg, vanlig räv,

katt eller häst- eller nötkreatur...........

1 kg.

—

25

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

224.

225.

226 a.
226 b.

227.

228 a.
228 b.

229.

361.

362.

363.

Kvantitet
för tull-beräk-ningen

Tullsats

Kr.

öre

1 kg.

3

1 kg.

6

1 kg.

3

1 kg.

5

50

1 kg.

•

11

r 1 kg.

i

i

6

1 kg.

8

50

1 kg.

r

r

14

3 1 kg.
i

T

5

1 kg.

t

20

_

) 1 kg-

201 —

av sibiriskt lamm (ej persian), tibet,
hamster, murmel, nutria, bisam, kanin

eller hare................................................

andra slag..................................................

3redda, hopsydda skinn samt delvis bi
betade persedlar, såsom foder:

hamster, murmel, nutria, bis
kanin eller hare; ävensom ko

gjorda svansar ................................

andra slag ...........................................

Anm. till n:r 226 och 227. Avseende -— — utseende.

fullfärdiga persedlar med pälsverk till över -

boor, pälsar, kappor och fotsackar:

kanin eller hare
andra slag ..............

— kartor.

med annat spånadsämne......

Vävnader, ej särskilt nämnda:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

15

Kvantitet
för tull-ta eräk-ningen

Tullsats

Kr.

öre

1 kg.

9

1 kg.

10

1 kg.

20

—

1 kg.

20

—

1 kg.

10

1 kg.

20

364.

365.

366.

367.

368.

369.

av silke i förening med mer än 15 procent
annat spånadsämne (halvsiden):

oblekta och ofärgade, vägande per
kvm. 100 gram eller därunder ...

Anm. Såsom — — — — blekta.

andra slag..........................................

Anm. Yllekostymvävnader — — —
silket.

Anm. till n:r 363—65. Vid---

garn.

Anm. till n:r 361—65. Avdrag---

transport.

Band, ej särskilt nämnda:

fälb-, plysch- och sammetsband av silke enbart
eller i förening med annat spånadsämne
............................................................

andra slag:

av silke enbart eller i förening med högst
15 procent annat spånadsämne (hel sidenband)

..........................................

av silke i förening med mer än 15 procent
annat spånadsämne (halvsiden band)

......................................................

Anm. 1. Till — — — — tyll.

Anm. 2. En — — — -— kanter.

Snören och andra snörmakararbeten, ej särskilt
nämnda, av silke enbart eller i förening med
annat spånadsämne, med eller utan inlägg av
trä, metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, med raka
kanter samt utan annat mönster än sådant,
som åstadkommits genom färgat garn
eller färgad tråd, även med inlägg av
spånadsämne eller garn:

av silke enbart eller i förening med
högst 15 procent annat spånadsämne

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

370.

371.

372.

373 a.
373 b.

394.

395.

561.

Kvantitet
för tull-beräk-ningen

Tullsats

Kr.

öre!

1 kg.

10

_

1 kg.

30

1 kg.

40

—

1 kg.

9

1 kg.

30

1 kg.

5

1 kg.

8

1 kg.

7

—

av silke i förening med mer än 15 procent
annat spånadsämne.....................

andra slag...............................................................

Anm. Besättnings- och gameringsartiklar — — —
— rubriker.

Anm. till nr 367—370. Vid — — — — garn.

Spetsar samt spetsvävnader och tyll, ej särskilt
nämnda, av silke enbart eller i förening med

annat spånadsämne ........................................

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,
stickning eller knytning tillverkade varor, ej
till spetsar eller gulddragararbeten hänförliga,
av silke enbart eller i förening med annat
spånadsänme, härunder inbegripna även vantar,
sydda av vävnad:

glödstrumpor.......................................................

andra .................................................................

Anm. till n.r 366—373. Avdrag----inlägg.

^ävnader av ull, även i förening med annat
spånadsämne med undantag av silke:
mattor:
knutna:

med högst 180 knutar på en längd

av 1 meter ..................................

med mer än 180 knutar på en längd

av 1 meter .......................................

Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5 kg.,
portföljer, etuier och askar, fordral, ej särskilt
nämnda, portmonnäer, penningbörsar, plånböcker
samt necessärer, med eller utan inredning: utvändigt

klädda med eller bestående av

hel- eller halvsiden.................................

Anm. Vid förtullning — — — — utgå.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

17

Kvantitet
för tull-beräk-ningen

Tullsats

Kr.

öre

1

1 kg.

10

! 1 kg.

10

—

1 kg.

15

—

1 kg.

26

<

1 kg.

50

1 kg.

16

—

1 kg.

30

—

1 kg.

26

—

1 kg.

15

—

1 kg.

12

50

366.)

3

564.

572.

574.

576.

580.

593.

594.

596.

597.

598.

599.

607.

Bihang

Sängkläder, såsom madrasser, även resårmadras
ser med'' stoppning och Övertyg, bolstrar, kuddar,
även soffkuddar, stickade täcken, sängskärmar
m. fl.:

med övertyg av hel- eller halvsiden............

Snörliv:

av hel- eller halvsiden.......................................

Hatt- och mössfoder av spånadsvara, även i
förening med annat material:

av hel- eller halvsiden....................................

Övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret
eller sytt:

av hel- eller halvsiden ..................................

Broderier:

å hel- eller halvsiden (vävnad eller band) eller
å stampad filt: förtullas med 50 procents
förhöjning av den för sagda varor stadgade
tull.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt
nämnda:
andra slag:

av spetsar, spetsvävnader eller tyll:

helt eller delvis av silke ......................

av annat spånadsämne:

med foder av hel- eller halvsiden ..
av helsiden:

försedda med broderier eller spetsar..

andra ......................................................

av halvsiden:

försedda med broderier eller spetsar.

andra .........................................................

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd,
gulddragararbeten härunder inbegripna:

band, snören och andra snörmakararbeteu,

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

” ..........

Kvantitet

för tull-beräk-

Tullsats

aingen

fransar, spetsar, spetsvävnader och tyll
samt strum pstolsarbeten, innehållande

Kr.

öre

metalltråd eller med metalltråd över-spunnet garn till mer än 15 procent av
varans hela vikt.............................................

1 kg.

30

Paraplyer och parasoller:

611.

av hel- eller halvsiden ..................................

1 st.

1

75

Prydnads fjädrar (plymer):

strutsfjädrar:

1 kg.

624.

oarbetade .........................................................

50

—

625.

arbetade, s. k. oäkta härunder inbegripna
andra slag:

1 kg.

150

626.

oarbetade .........................................................

1 kg.

25

—

627.

arbetade ......................................

1 kg.

7 5

_

Anm. Såsom — — — — prydnads ändamål.

Konstgjort fjäderpälsverk:

1 kg.

628.

av strutsfjäder................................................

ISO

629.

andra slag ............................................................

1 kg.

75

—

Solfjädrar:

630 a.

av strutsfjädrar ..................................................

i kg.

100

—

630 b.

andra ............................................

1 kg.

15

_

Anm. Vid förtullning — — — — utgå.

Anm. till n:r 624—630. Avdrag----— inlägg.

Musikinstrument:

1274

ackordion och delar därtill..............................

1 kg.

2

50

Anm. till n:r 1273 och 1274. Avdrag----

omslag.

1278.

grammofoner, fonografer och dylika för

återgivande av musik m. m. inrättade in-strument samt delar därtill, såsom plattor
och rullar, trattar, ljuddosor och nålar

m. m...............................................................

1 kg.

2

50

Anm. Avdrag —--— omslag.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 366.

19

1285.

1286.

1287.

1288.

1291.

1292.

1294.

1301.

Ur:

fick-:

med helt förgylld eller guldpläterad boett
eller med boett av guld........................

andra slag...

urverk, lösa..................................................

boetter, lösa:

av annan metall än silver, helt förgyllda
eller guldpläterade .............

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:
av alabaster eller annan sten, porslin,
terrakotta, maj olika eller annat lergods
Anm. Vid förtullning — — — — utgå.

av metall; även med spelverk samt av
trä eller andra, i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen.....................................

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller
studsarur samt delar, ej särskilt nämnda.
av verk till ur, alla slag, utom tornur;
ävensom tavlor och visare till ur, andra

än tornur................................................

Anm. till n:r 1291,1292 och 1294. Avdrag —
— — — omslag.

Bijouteri varor, alla slag, av annat ämne än guld,
silver eller platina, såsom armband, broscher,
bröstnålar, hals- och urkedjor, kors, ringar,
berlocker, urhakar, hattspännen, hårspännen
och andra hårprydnader, ej till annan rubrik
hänförliga, samt andra dylika till personligt
begagnande avsedda prydnadsföremål, härunder
jämväl inbegripna ärm- och bröstknappar
..............................................................

Anm. 1. Avdrag -— — ---kartor.

Anm. 2. Vid förtullning — — — — utgå.

Kvantitet
för tullberäkningen -

Tullsats

1 St.
1 St.
1 St.

1 St.

1 St.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

Kr. öre

I

10

2

9

10

50

20 Kungl. Majds proposition Nr 366.

Kvantitet
för tull-beräk-ningen

Tullsats i

Kr.

öre

i

\ 1318.

1

Tobakspipor samt huvuden och skaft därtill;
ävensom cigarr- och cigarrettmunstycken:
av sjöskum, äkta eller oäkta, eller av
bärnsten.......................................................

1 kg.
1 kg.

10

i 1319.

andra slag.........................................................

3

Anm. Avdrag — — — — omslag.

dels och förklara, att de ändrade bestämmelserna skola träda i
kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition av den
; lydelse, bil. litt... . vid detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

I '' . '' I , Elis Lindahl.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

21

Bilaga.

Tablå,

utvisande nuvarande och föreslagna tallsatser för i tull- och traktatkommitténs tullavdelnings
förslag rörande höjning av vissa flnanstullar berörda tulltaxerubriker,
beräknade importkvantiteter för år 1922, tullbelopp med nuvarande och föreslagna
tullsatser samt tullsatsernas höjd i förhållande till varuvärdet
enligt 1914 och 1919 års priser.

å

Dris

Tullsats

Tullbelopp

Tull i % av
värdet

St.

ur

Y aruwlag

För 1922

beräknad

kvantitet

i kg.1)

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

Med före-slagen

tullsats

Enligt
1919
års pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
års pris
med
dåva-rande
tullsats

6B

Ostron, emballagets vikt inräknad ...

150,000

0: 78

2: 16

0: 50

2: —

■

75,000

300,000

92.5

64.1

93 A

Humle, bayersk .........................

250,000

2: 88

3: 54

0: 10

1: —

25,000

250,000

28.2

3.4

B

annan ..............................

Frukter (av träd) och bär:

färska eller enbart kokade, även
krossade eller på annat sätt sön-derdelade:

200,000

2:71

5: 43

0: 10

1: —

20.000

200.000

18.4

3.6

106 A

vindruvor ...........................

375,000

0: 88

1:79

0: 50

1: —

187,500

375,000

55.9

56.8

B

jordgubbar ...........................

andra slag, ej särskilt nämnda:
frukter:

500

3:39

29:43

0: 50

1: —

250

500

3.4

14.7

107 A

apelsiner........................

10,000,000

0: 26

1:01

0: 10

0: 25

1,000,000

2,500,000

24.8

38.5

C

citroner ........................

800,000

0:34

1:04

0: 10

0: 25

80,000

200,000

24

29.4

F

andra(ej äpplen eller päron)

torkade:

100,000

0: 92

2: 42

0: 10

0: 25

10,000

25,000

10.3

10.8

109 A

plommon, sviskon och bruneller

2,500,000

0:74

2: 16

0: 25

0: 50

625,000

1,250,000

23.1

33.7

B

fikon ....................................

500,000

0: 58

1:97

0: 25

0: 50

125,000

250,000

25.4

43.1

C

I)

dadlar ....................................

apelsinskal, citronskal och pome-

60,000

0: 72

1:98

0: 25

0:50

15,000

30,000

25.3

34.7

ransskal, även saltade .........

100,000

0: 79

1: 16

0: 25

0: 50

25,000

50,000

34.2

31.6

no A

russin ....................................

'') Eller stycketal, där detta särskilt a

1,500,000

ngives.

0: 56

2: 15

0: 15

0: BO

225,000

750,000

23.8

26.7

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

ä pris

Tullsats

Tullbelopp

Tull i % av
värdet

St.

nr

Y a r u s 1 a g

För 1922

beräknad

kvantitet

i kg.

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

Med före-slagen

tullsats

Enligt
1919
års pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
års pris
med
dåva-rande
tullsats

no B

korinter .................................

100,000

0: 45

1:66

0: 15

0:50

15,000

50,000

30.1

33.3

in

kokosnötter .................. per st.

7,000

0: 23

0: 90

0:10

0: 50

700

3,500

55.6

43.1

113 A

nötter:

val- ....................................

80,000

0: 87

2:15

0: 25

0: 50

20,000

40,000

23.3

28.7

B

andra, ej särskilt nämnda: även-som hasselnötter ...............

450,000

0:69

2: 16

0: 25

0:50

112,500

225,000

23.1

36.2

C

kastanjer.................................

27,000

0: 54

1:23

0:25

0:50

6,750

13,500

40.7

46.2

114 A

mandel, kräk- ........................

65,000

1:57

3: 58

0: 35

0: 75

22,750

48,750

20.9

22.2

B

skalad........................

675,000

2: 34

4: 07

0: 35

0: 75

236,250

506,250

18.4

14.9

C

aprikos-, persiko- och sviskon-kärnor samt nötkärnor, hela
eller sönderdelade, s. k. arachid-mandel härunder inbegripen ..

300,000

1:20

2: 95

0: 35

0: 75

105,000

225,000

25.4

29.1

115 A

andra slag, ej särskilt nämnda;
ävensom saltade:

ätbara:

blåbär ...........................

8,000

1: 16

0: 25

0: 50

2,000

4,000

21.5

B

körsbär ........................

10,000

0: 75

—

0: 25

0: 50

2,500

5,000

—

33.3

C

nypon ...........................

20,000

1:03

—

0: 25

0: 50

5,000

10,000

—

24.2

D

päron ...........................

45,000

0: 83

2:30

0: 25

0: 50

11,250

22,500

21.7

30.1

E

äpplen...........................

900,000

0: 73

1:96

0: 25

0: 50

225,000

450,000

25.5

34.2

F

andra ...........................

600,000

0: 89

2: 62

0:25

0:50

150,000

300,000

19.1

28

125

Blomsterlökar ..............................

1,500.000

0: 75

3: 78

—

0:50

—

750,000

13.2

—

149 A

Bröd, ej särskilt nämnt:

hundbröd .................................

150,000

0:31

1:08

0:06.5

0:25

9,750

37,500

23.1

20.9

157

Te, vikten av askar, folier, papper
och dylikt omslag inräknad............

250,000

2: 05

3:82

0: 50

1:50

125,000

375,000

39.3

24.8

165

Lakrits:

utan tillsats av socker, kryddor
eller essenser, i runda stänger av
minst 10 mm. i diameter eller
i block....................................

70,000

1:09

6: 32

0:12

0: 50

8,400

35,000

7.9

11

169

Senap:

omalen (senapsfrö) .....................

115,000

0:50

0: 98

0:10

0: 25

11,506

28,750

25.5

I

! 20

Kungl. Maj.ts proposition Nr 366.

23

För 1922

beräknad

kvantitet

i kg.

å

pris

Tullsats

Tullbelopp

I

Tull i % av
värdet

St.

nr

Varuslag

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

Med före-slagen

tullsats

Enligt
1919
års pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
års pris
med |
dåva-rande
tullsats

no

malen .......................................

35,000

1: —

5: —

0:30

0: 60

10,500

21,000

12

30

171

preparerad (i degform) ...............

35,000

0:75

3:25

0:50

0:80

17,500

28,000

24. e

66.6

172

Kummin ......................................

65,000

0: 54

1: 55

0: 10

0: 25

6,500

16,250

16.1

18.5

Peppar, ingefära samt nejlikor och
nejlikstjälkar:

omalna:

173 A

peppar, krydd- .......................

300,000

0: 43

1:46

0: 25

0: 50

75,000

150,000

34.2

58.1

B

annan ....................................

165,000

1:41

1:21

0: 25

0: 50

41,250

82,500

41.3

17.7 1

C

ingefära ................................

70,000

0: 74

1:90

0: 25

0: 50

17,500

35,000

26.3

33.7

D

nejlikor och nejlikstjälkar.........

40,000

1:08

3:02

0: 25

0: 50

10,000

20,000

16.G

23.1 j

174

14,000

1:45

5:

0: 30

0:55

4,200

7,700

11

20.6

175 A

60,000

8: 62

9: 96

1 •

Q.

60,000

180,000

30.1

1 l.b

B

7,000

2: 51

4: 18

1: —

3: —

7,000

21,000

71.7

39.8

Kanel, härunder inbegripna även kanel-knopp och cassia lignea:

176

om alen.......................................

190,000

0: 93

2: 18

0: 50

1: —

95,000

190,000

45.9

53.7

177

malen, vikten av burkar, papper
och dylikt emballage inräknad...

3,000

0: 90

3: —

0:55

1:05

1,650

3,150

35

61.1

00

vH

Anis och stjärnanis.......................

45,000

0:65

1: 90

0: 25

0: 50

11,250

22,500

26.3

38.4

B

Fänkål........................................

100,000

0: 50

1:27

0: 25

0: 50

25,000

50,000

39.4

50

C

Koriander ....................................

8,000

0: 42

1:01

0: 25

0: 50

2,000

4,000

49.5

59.5

179

Lagerblad och lagerbär, torkade......

25,000

0:28

0:91

0: 12

0: 25

3,000

6,250

27.5

42.8

181

Kapris..........................................

7,500

1: —

2: 75

0:50

1: —

3,750

7,500

36.4

50 |

182 A

Saffran ....................................

1,500

85: —

i 00: —

6: -

25: —

9,000

37,500

25

7

B

Vanilj .........................................

1,000

32: -

45: —

6: —

25: —

6,000

25,000

55.6

18.7 i

C

Vanillin .......................................

1,000

40: —

100: —

6: —

25: —

6,000

25,000

25

15

Pälsverk:

!

oberedda:

:

222 ''
“ !

i

a. av får, get, ren, hund, varg.*

vanlig räv, katt eller häst
eller nötkreatur ...............

b. av sibiriskt lamm (ej persian),|

tibet, hamster, murmel,!

~ ;

—

—

—

—

—

—

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

å pris

Tullsats

Tull belopp

Tull i % av
värdet

St.

nr

V aruslag

För 1922

beräknad

kvantitet

i kg.

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

Med före-slagen

tullsats

Enligt
1919
irs pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
irs pris
med
dåva-rande
tull sats

nutria, bisam, kanin eller
hare ..............................

2:50

_

c. andra slag ........................

beredda, lösa:

—

5: —

j 224

av sibiriskt lamm (ej persian),
tibet, hamster, murmel, nutria,
bisam, kanin eller hare .........

47,839

30: —

50: —

0: 50

3: —

23,920

143,517

6

1.6

225

andra slag..............................

13,557

200: —

225: —

1: —

6: —

13,557

81,342

2.7

0.6

226

beredda, hopsydda skinn samt del-vis bearbetade persedlar, såsom
foder:

a. av får, get, ren, hund, varg,

vanlig räv, katt eller häst
eller nötkreatur ............

b. av sibiriskt lamm (ej persian),

tibet, hamster, murmel,
nutria, bisam, kanin eller
hare; ävensom konstgjorda
svansar........................

4,997

25: —

45: —

3: —

3: —

3: —

5:50

14,991

27,483

12.2

10

227

andra slag ...........................

465

200: —

225: —

6: —

11:-

2,790

5,115

4.9

4

228

229

361

fullfärdiga persedlar med päls-verk till övertyg eller foder,
såsom mössor, muffar, boor,
pälsar, kappor och fotsackar:

a. av får, get, ren, hund,

varg, vanlig räv, katt
eller häst eller nöt-kreatur ..................

b. av sibiriskt lamm (ej

persian), tibet, hams-ter, murmel, nutria,
bisam, kanin eller hare

996

498

50: —
300: —

75: —
450: —

6: —

6: —
9: —

6: —

8:50
14: —

_

5,976

4,482

8,466

6,972

11.3

3.1

12

3

Filtvävnader med bomullsvarp och
inslag av grovt garn av silkesavfall,
avpassade till filtar (s. k. italienska),

100

i

| 7:50

15: —

2: —

j 5: —

200

500

33.8

26.6

362

Fälb , plysch- och sammetsvävnader,
oskurna eller skurna, av silke enbär!
eller i förening med annat spånads-ämne..............-...........................

20,000

30: —

1

65: —

6: —

20: —

120,000

400.000

30.8

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

25

å pris

Tullsats

Tullbelopp

Tull i % av
värdet

St.

nr

Varuslag

För 1922
! beräknad
kvantitet

i kg.

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

Med före-slagen

tullsats

Enligt
1919
års pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
års pris
med
dåva-rande
tullsats

363 A

•

Vävnader, ej särskilt nämnda:

av silke enbart eller i förening med
högst 15 procent annat spånads-ämne (helsiden):

kräpp .................................

6,000

38: —

100: —

6: —

20: —

36,000

120,000

20

15.7

B

andra ...............................

80,000

42: —

120: —

6: —

20: —

480,000

1,600,000

16.7

14.2

364

av silke i förening med mer än 16
procent annat spånadsämne (halv-siden):

oblekta och ofärgade, vägande
per kvm. 100 gram eller där-under .............................

50

15: -

70: —

2: —

9: —

100

450

12.9

13. s

366

andra slag...........................

110,000

25: —

80: —

3: —

10: —

330,000

1,100,000

12.5

12

366

Band, ej särskilt nämnda:

fälb-, plysch- och sammetsband av
silke enbart eller i förening med
annat spånadsämne....... ......

1,500

35:-

80: —

6: —

20: —

9,000

30,000

25

1

17.1

367

andra slag:

av silke enbart eller i förening
med högst 15 procent annat
spånadsämne (helsidenband) ...

25,000

50: —

100: —

6: —

20: —

150,000

500,000

20

12

368

av silke i förening med mer än
15 procent annat spånadsämne
(halvsidenband).....................

20,000

25: —

60: —

3: —

10: —

60,000

200,000

16.7

12

369

Snören och andra snörmakararbeten,
ej särskilt nämnda, av silke enbart
eller i förening med annat spånads-ämne, med eller utan inlägg av trä,
metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, med
raka kanter samt utan annat
mönster än sådant, som åstad-kommits genom färgat garn eller
färgad träd, även med inlägg av
spånadsämne eller garn:

av silke enbart eller i förening
med högst 15 procent annat
spånadsämne.....................

1,000

35: —

60: —

6: —

20: —

6,000

20,000

33. s

17.1

370

av silke i förening med mer än

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 312 käft. (Nr 366).

4

26

Kungl. Maj.ts proposition Nr 366.

å pris

Tullsats

Tullbelopp

Tull i % av
värdet

St.

nr .

Y aruslag

För 1922

beräknad

kvantitet

i kg.

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

4ed före-slagen

tullsats

Enligt
1919
irs pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
,rs pris
med
dåva-rande
tullsats

15 procent annat spånads-ämne ..............................

1,000

25: —

''

40: —

3: —

10: —

!

3,000

10,000

25

12

371

andra slag ................................

10,000

30: —

50: —

9: —

30: —

90,000

300,000

60

30

372

Spetsar samt spetsvävnader och tyll,
ej särskilt nämnda, av silke enbart
eller i förening med annat spånads-ämne..........................................

5,000

50: —

90: —

12: —

40: —

60,000

200,000

44.4

1

24

Strumpstolsarbeten och andra genom
virkning, stickning eller knytning
tillverkade varor, ej till spetsar eller
gulddragararbeten hänförliga, av silke
enbart eller i förening med annat
spånadsämne, härunder inbegripna
även vantar, sydda av vävnad:

373 B

vantar.....................................

2,000

60: —

90: —

9: —

30: —

18,000

60,000

33.3

15

C

andra .......................................

30,000

70: —

90: —

9: —

30: —

270,000

900,000

33.3

12.9

Yllemattor, knutna:

394

med högst 180 knutar på en längd
av en meter ...........................

25,000

—

17: 16

1: —

5: —

25,000

125,000

29.1

—

395

med mer än 180 knutar på en längd
av en meter ..........................

25,000

—

27: 87

2: —

8: —

50,000

200.000

28.7

—

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna
eller utstansade men utan sömnads-arbete, ej särskilt nämnda; ävensom
spånadsvaror, fållade eller kantade,
men utan annat sömnadsarbete, ej
särskilt nämnda:

1

552 Å

av helsiden................................

2,000

50: —

90: —

6: 60

22: —

13,200

44,000

24.4

13.2

B

av halvsiden ..............................

700

20: —

45: —

3: 30

11: —

2,310

7,700

24.4

15-8

Väskor, vägande per stycke netto
högst 0.5 kg., portföljer, etuier och
askar, fordral, ej särskilt nämnda
portmonnäer, penningbörsar, plån-böcker samt necessärer; med eller
utan inredning:

561

utvändigt klädda med eller beståen

l,00C

16: -

28: -

4: -

7:-

4,00C

7,00C

25

25

Sängkläder, såsom madrasser, även
resårmadrasser med stoppning och

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

27

För 1922

beräknad

kvantitet

i kg.

å pris

Tullsats

Tullbelopp

Tull i % av
värdet

St.

nr

V arfslag

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

Med före-slagen

tullsats

Enligt
1919
års pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
års pris
med
dåva-rande
tullsats

564

övertyg, bolstrar, kuddar, även soff-kuddar, stickade täcken, sängskär-mar m. fl.:

med övertyg av hel- eller halv-siden ....................................

200

8: 67

43:51

4: —

10: —

800

2,000

22.9

46.1

572

Snörliv:

av hel- eller halvsiden ...............

200

25: —

40: —

5:50

10: —

1,100

2,000

25

22.0

574

Hatt- och mössfoder, av hel- eller halv-siden ..........................................

300

10: —

19: —

4: —

15: —

1,200

4,500

84.2

40

576

Övertyg till paraplyer eller parasoller,
tillskuret eller sytt:

av hel- eller halvsiden ...............

30

25: —

40: —

12: —

26: —

360

780

65

48

579 A

580 A

Broderier:

å spetsar, spetsvävnader och tyll:
av silke .................................

å hel- eller halvsiden (vävnad eller
band) eller å stampad filt:

å helsiden ..........................

500

400

100: —

80: —

140: —

130: —

24: —

12: —

80: —

30: —

12,000

4,800

40.000

12.000

51.1

23.1

24

15

B

å halvsiden ........................

100

40: —

65: —

6: —

15: —

600

1,500

23.1

15

593

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej
särskilt nämnda:

av spetsar, spetsvävnader eller
tyll:

helt eller delvis av silke ........

200

76: —

140: —

20: —

50: —

4,000

10,000

35.7

26.7

594

av annat spånadsämne:

med foder av hel- eller halv-siden ..............................

350

50: —

90: —

9: —

16: —

3,150

5,600

17.s

18

596

av helsiden:

försedda med broderier eller spet-sar ....................................

3,000

80: —

130: —

14: —

30: —

42,000

90,000

23.1

17.5

597

andra ....................................

4,000

75: —

115: —

12: —

26: —

48,000

104,000

22.6

16

598

av halvsiden:

försedda med broderier eller spet-sar ....................................

2,000

60: —

100: —

6: 50

15: —

13,000

30,000

15

10.8

♦699

undra ....................................

4,500

30: -

55: —

5: 50

12: 50

24,750

56,250

22.7

18.3

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

För 1922

beräknad

kvantitet

i kg.

å pris

Tullsats

Tullbelopp

Tull i % av
värdet

St.

nr

Y aruslag

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

Med före-

Blagen

tullsats

Enligt
1919
års pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
års pris
med
dåva-rande
tullsats

607

Spånadsvaror i förening med finare
metalltråd, gulddragararbeten här-under inbegripna:

band, snören och andra snörmakar-arbeten, fransar, spetsar, spets-vävnader och tyll samt strump-stolsarbeten, innehållande metall-tråd eller med metalltråd över-spunnet garn till mer än 15 pro-cent av varans hela vikt .........

2,000

60: —

90: —

9: —

30: —

18,000

60,000

33.8

15

i

611

Paraplyer och parasoller:

av hel- eller halvsiden ...... per st.

7,000

7: —

13: —

1:25

1: 75

8,750

12,250

13.1

|

17.9 |

|

624

Prydnadsfjädrar (plymer):
strutsfjädrar:

oarbetade ..............................

150

210: —

90: —

20: —

50: —

3,000

7,500

55.6

71.4

! 625

arbetade, s. k. oäkta härunder

2,000

25

250: —

500: —

60: —

150: —

120,000

300,000

30

16

j 626

innegnp ...........................

andra slag:

oarbetade ..............................

100: —

ISO: —

15: —

25: —

375

625

10.7

1

,0

| 627

arbetade .................................

2,300

120: —

200: —

45: —

75: —

103,500

172,500

37.5

25

1 628

Konstgjort fjäderpälsverk:

av strutsfjäder ...........................

85

250: —

400: —

60: —

150: —

5,100

12,750

37.5

16

629

andra slag.................................

80

150: —

450: —

45: —

75: —

3,600

6,000

16.7

20

630

Solfjädrar, oavsett materialet .........

600

35: -

50: —

5:-

—

3,000

9,000

—

14.2

a. av strutsfjädrar .....................

—

—

—

—

100: —

—

—

—

- :

b. andra............... ..................

—

—

—

—

15: —

—

—

—

—

1274

Instrument:

ackordion och delar därtill .........

75,000

3: —

35: —

0:50

2:50

37,500

187,500

7.1

16.6

1278

grammofoner, fonografer och dy-lika för återgivande av musik
m. m. inrättade instrument samt
delar därtill såsom plattor och
rullar, trattar, ljuddosor och nålar
m. ......................................

200,000

3:60

7: —

0: 50

2:50

100,000

500,000

35.7

13.8

Kungl. Maj:ts proposition Hr 366.

29

För 1922

beräknad

kvantitet

i kg.

å pris

Tullsats

Tullbelopp

Tull i % av
värdet

St.

nr

V a r n s 1 a g

t

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

Med före-slagen

tullsats

Enligt
1919
års pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
års pris
med
dåva-rande
tullsats

1285

Ur:

fick-:

med helt förgylld eller guldplä-terad boett eller med boett av
guld ........................ per st.

20,000

57: 97

53: 91

1: —

10: —

20,000

200,000

18.5

1.7

1286A

andra slag:

med boett av silver ... » »

80,000

5:19

20: 74

0:50

2;_

40,000

160,000

9.6

9.6

B

andra........................ » :>

60,000

2:44

6:34

0:50

2: —

30,000

120,000

31.5

20.4

1287

urverk, lösa.................. » »

50

7: —

9: —

0:50

2: —

25

100

22.2

7.1

1288

boetter, lösa:

av annan metall än silver,
helt förgyllda eller guldplä-terade .................. per st.

10

5: —

5: —

0: 50

2: —

5

20

20

10

1291

vägg- och studsar- i foder samt lösa
urfoder:

av alabaster eller annan sten,
porslin, terrakotta, majolika
eller annat lergods .........

2,000

10: —

9: —

1:50

3,000

10,000

55.6

15

1292

av metall, även med spelverk
samt av trä eller andra i näst-föregående rubrik ej nämnda
ämnen........ ..................

150,000

4:50

8: —

0:80

2:50

120,000

375,000

31.3

17.7

1294

lösa eller oinfattade verk till vagg-eller studsarur samt delar, ej sär-skilt nämnda, av verk till ur,
utom tornur; ävensom tavlor och
visare till nr, andra än tornur...

40,000

6: —

40: —

1:-

3:-

40,000

120,000

7.5

16.6

1301

Bijouterivaror av annat ämne än
guld, silver eller platina, såsom arm-band, broscher, bröstnålar, hals- och
urkedjor, kors, ringar, berlocker,
urhakar, hattspännen, bårspännen
och andra hårprydnader, ej till
annan rubrik hänförliga, samt andra
dylika till personligt begagnande
avsedda prydnadsföremål, nämnder
jämväl inbegripna ärm- och bröst-knappar .................................

60,000

15: —

25: —

2: —

10:-

120,000

600,000

40

13.3

Bihang till riksdagens protokoll 1921.

1 saml. 312 höft

■ f-A

r 366.)

5

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

För 1922

beräknad

kvantitet

i kg.

å pris

Tullsats

Tullbelopp

Tull i % av
värdet

St.

nr

Y a ruslag

1914

1919

Nuva-

rande

Före-

slagen

Med nu-varande

tullsats

Med före-slagen

tullsats

Enligt
1919
års pris
med
före-slagen
tullsats

Enligt
1914
års pris
med
dåva-rande
tullsats

1318

Tobakspipor samt huvuden och skaft
dfirtill; ävensom cigarr- och cigarett-munstycken:

av sjöskum, äkta eller oäkta, eller
av bärnsten ...........................

O

o

40: —

50: —

2-_

■

10:-

800

4,000

20

5

1319

andra slag.................................

30,000

8: —

15: —

0: 70

3:-

21,000

90,000

20

8.7

Summa kronor

-

_

—

_

—

6,640,111 19,646,020

—

-

Sammandrag.

Statistiskt

nr

Y aruslag

T u 1 1 b

Med nu-varande
tullsats

e 1 o p p

Med före-slagna
tullsats

Ökning j

65

Ostron ......................................................

75,000

300,000

1

225,000

93

Humle ................... .................................

45,000

450,000

405.000

106—107

Frukter och bär, färska .............................

1,277,750

3,100,500

1,822,750

109—115

» » » torkade ...........................

1,929,700

4,233,500

2,303,800

125

Blomsterlökar...................... .....................

—

750,000

750,000

149 A

Hundbröd ................................................

9,750

37,500

27,750

157

Te ...........................................................

125.000

375,000

250,000

165

Lakrits......................................................

8,400

35.000

26,600

169—182

Kryddor ...................................................

423,600

961,100

537,500

223—229

Pälsverk ...................................................

65,716

272,895

207,179

361—373

Sidenvaror ................................................

1,632,300

5,440,950

3,808,650

394—395

Knutna mattor ..........................................

75,000

325,000

250,000

552—611

Diverse fabrikat av silke..............................

202,020

489,580

287,560

624—630

Prydnadsfjädrar och solfjädrar ....................

238,575

508,375

269,800

1274

Ackordion ................................................

37,500

187,500

150,000

1278

Grammofoner .............................................

100,000

500,000

400,000

1285—1294

Ur ............................................................

253,030

985,120

732,090

1301

Bijouterivaror.............................................

120,000

600,000

480,000

1318—1319

Tobakspipor................................................

21,800

94,000

72,200

Summa

6,640,141

19,646,020

13,005.879

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923-