Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

1

Nr 363.

• o

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående kostnaderna för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, f. d. befattningshavare
i statens tjänst in. fl. pensionärer samt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens
tjänst m. fl.; given Stockholms slott den 20 maj 1921.

Kungl. Maj:t vill under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag härmed — under tillkännagivande,
att proposition om anslag till dyrtidstillägg under år 1921
åt den s. k. Hjertbergska antikvarien vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
icke kommer att till riksdagen avlåtas — föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 maj 1921.

N ärvarand e:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Efter gemensam beredning med cheferna för övriga departement
anförde föredragande departementschefen, statsrådet Beskow följande:

Genom propositionerna nr 326, 327 och 328 av den 18 mars
1921 har Kungl Maj:t på min föredragning för den nu församlade riksBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 309 höft. (Nr 363.) 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

dagen framlagt förslag till kungörelser med allmänna grunder för dyrtidstillägg
dels åt befattningshavare i statens tjänst, dels åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst in. fl. pensionärer, dels ock åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.,
vilka samtliga kungörelser äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1921.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, som åtföljde propositionen
nr 326, anförde jag beträffande spörsmålet om kostnaderna för dyrtidstilläggens
finansiering under åren 1921 och 1922, att det vore uppenbart,
att dessa kostnaders storlek i väsentlig mån måste bliva beroende
av levnadskostnadsindex’ blivande ställning. Vid de uppskattningar
rörande dyrtidstilläggens statsfinansiella verkningar, som utförts inom
finansdepartementet, hade vidkommande innevarande år den för årets
första kvartal fastställda levnadskostnadsindex av 271 tagits till utgångspunkt.
Skäl funnes antaga, att prisnivån under det då löpande
första kvartalet skulle falla därhän, att index för andra kvartalet kunde
bestämmas till ett tal, som läge i närheten av 250. Från denna utgångspunkt
hade man vid de gjorda uppskattningarna ansett sig förtörsta
halvåret 1921 böra räkna med en medelindex av 260. Då det
gällde att förslagsvis beräkna index’ ställning för andra halvåret 1921,
befunne man sig på betydligt osäkrare mark. Om man med beaktande
av prisnivåns fallande tendens utginge från att index under vartdera av
andra och tredje kvartalen nedginge med ytterligare 10 enheter, skulle
den för tredje kvartalet gällande indexsiffran komma att ligga vid omkring
240 och indexsiffran för fjärde kvartalet vid omkring 230. För
att emellertid vid de ekonomiska kalkylerna iakttaga all nödig försiktighet
hade vid uppskattningarna antagits en medelindex för hela senare
halvåret 1921 av 240.

Vid samma tillfälle påpekade jag tillika, att en något säkrare utgångspunkt
för indexställningen under året skulle stå till buds en eller
annan månad framåt i tiden. Det vore fördenskull min avsikt att, efter
det indexsättningen vid det då snart förestående kvartalsskiftet ägt rum,
och sedan därefter någon tids ytterligare erfarenhet vunnits, revidera de
gjorda beräkningarna. Med hänsyn härtill syntes det mig vara att anbefalla,
att de definitiva anslagsäskandena för dyrtidstilläggens täckande
å årets tilläggsstat icke då framlades för riksdagen, utan att därmed
finge anstå i avvaktan på utförandet av nyssberörda förnyade uppskattningar.

Vad anginge år 1922, så påpekade jag, att å riksstaten för nämnda
år borde avsättas en för ändamålet avpassad totalsumma för dyrtidstilläggens
finansiering. För den händelse jag redan då hade ämnat

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

hemställa om förslag till riksdagen angående dylik avsättning, skulle —
efter vad jag tillika förklarade — jag av försiktighetsskäl hava ansett
mig näppeligen böra utgå från en lägre genomsnittlig indexsiffra än
den för senare halvåret 1921 ifrågasatta eller 240. Emellertid syntes
det mig att också med hemställan uti ifrågavarande avseende borde
anstå. För det dåvarande hade jag därför inskränkt mig till att låta
uträkna de belopp, som för finansiering av dyrtid stilläggen skulle erfordras
vid olika antagna indexställningar från 260 med jämna intervaller
av 10 enheter ned till 200.

Sedan numera det av mig åberopade kvartalsskiftet och i samband
därmed indexsättningen för årets andra kvartal ägt rum samt därefter
ytterligare mer än en månads erfarenhet vunnits, synes det mig, med
hänsyn jämväl till att riksdagen lider mot sitt slut, ej lämpligen böra
längre anstå med upptagande av frågan om beredande av anslag till
dyrtidstilläggens bestridande.

Jag vill då till en början påpeka, att levnadskostnadsindex för
innevarande kvartal fastställts till 249. Då index för första kvartalet
utgjorde 271, blir följaktligen medelindex för halvåret 1 januari—30
juni 1921 den av mig tidigare antagna eller 260.

Det ligger i öppen dag, och framhölls av mig i mitt förutberörda
yttrande till statsrådsprotokollet den 18 sistlidne mars, att fästa hållpunkter
för bedömande av den framtida levnadskostnadsnivån och därmed
av index’ blivande ställning tyvärr icke finnas. Jag nöjer mig med
att konstatera, att prisnivån även under den nyssförflutna april månad
befunnit sig och alltjämt synes befinna sig i nedgång, ehuru nedgången
nu tyckes försiggå i saktare tempo än under årets första månader.
Till belysande härav må anföras, att enligt socialstyrelsens preliminära
beräkningar rörande /wsmedetekostnadernas förändringar under april
1921 stegringen av sagda kostnader — däri inbegripet utgifterna för
lyse och bränsle men däremot ej de övriga kostnader, till vilka också
hänsyn tages vid bestämmandet av levnadskostnadsindex — är sådan, att
livsmedelsindex kan betecknas med indexsiffran 248, medan vid föregående
månadsskifte motsvarande siffra uppgick till 253, vadan sålunda
en sänkning inträtt med 5 enheter eller 2.0 procent.

Vid nu angivna förhållande synes det knappast — förutsatt att
inga oförutsedda omständigheter tillstöta — vara för djärvt att antaga,
att levnadskostnadsindex vid kvartalsskiftet juni—juli skall hava nedgått
därhän, att densamma kommer att ligga i närheten av 240.
Därest sänkningen i prisnivån sedermera alltjämt fortskrider, skulle
medelindex för senare halvåret komma att sjunka under sagda tal. Jag

4

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 363.

har dock — för att vid de ekonomiska kalkylerna iakttaga all nödigförsiktighet
— nu liksom vid de beräkningar, som åtföljde propositionen
nr 326, ansett mig böra stanna vid 240 som medelindex för senare
halvåret 1921.

Vad angår år 1922 har jag, då jag icke velat underlåta att taga
en bestämd indexställning till utgångspunkt för kalkylerna, förutsatt
en genomsnittlig indexsiffra av 230. Jag har nämligen ansett mig böra
räkna med en något lägre prisnivå under nästa år än under det innevarande.
Emellertid är jag fullt medveten om att för en tidrymd, som
ännu är så avlägsen, några beräkningar med anspråk på objektiv giltighet
ej kunna göras. Då jag utgått från nyssnämnda siffra, har det fördenskull
berott därpå, att, såvitt nu kan bedömas, större sannolikhet synts
mig tala för att man med siffran 230 träffar det rätta, än om man väljer
exempelvis siffran 240, och att jag å andra sidan ansett försiktigheten
bjuda att ej räkna med en ännu lägre index, förslagsvis 220. Mitt
ståndpunktstagande i denna fråga får alltså ej fattas som ett försök från
min sida att mera noggrant bedöma den blivande kostnadsnivån under
nästkommande år.

Jag går nu att framlägga resultatet av de uppskattningar, som
sålunda på grundval av en medelindex av 260 för första halvåret 1921,
240 för senare halvåret 1921 och 230 för år 1922 blivit verkställda,
och ber därvid att tillika få förutskicka, dels att kostnaderna för dyrtidstilläggén
beräknats för första halvåret 1921 med tillämpning av nu
gällande och för senare halvåret 1921 liksom ock för år 1922 enligt de av
Kungl. Maj:t föreslagna grunderna, dels ock att, i den mån av Kungl.
Maj:t föreslagna löneregleringar för olika kategorier av befattningshavare
ännu ej av riksdagen slutbehandlats, jag utgått från, att de av Kungl.
Maj:t framlagda förslagen oförändrat bifallas.

Kostnaderna
för dyrtidstillägg
år
1921.

Till befattningshavare
i
statens tjänst.

Vad då först angår kostnaderna för dyrtidstilläggen under år 1921
till befattningshavare i statens tjänst, så skulle dessa belöpa sig till:

för de affärsdrivande verken .......:.................................. kronor 118,000,000

de allmänna anslagen under huvudtitlarna................. » 101,050,000

för postsparbanken m. fl. verk...................................... » 1,387,000

Summa kronor 220,437,000.

Kostnaderna för dyrtidstillägg vid de affärsdrivande verken torde
fortfarande liksom hittills böra avföras å de särskilda verkens driftkostnader.

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

Vad de allmänna anslagen under huvudtitlarna beträffar har deras
totalsumma, 101,050,000 kronor, beräknats bliva fördelad på följande sätt:

Andra huvudtiteln ............................. kronor 6,500,000

Tredje » » 1,350,000

Fjärde » ................r............. » 43,500,000

Femte d ............................. » 16,000,000

Sjätte » » 700,000

Sjunde » » 11,500,000

Åttonde » » 15,000,000

Nionde » » 3,500,000

Tionde x> ............................ » 3,000,000.

Beträffande mynt- och justeringsverket, bank- och fondinspektionen,
postsparbanken, kontroll styrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m., statens biografbyrå, patent- och registreringsverket
samt försäkringsinspektionen torde liksom hittills böra förfaras på sådant
sätt, att erforderliga anslag uppföras å riksstatens utgiftssida och motsvarande
höjning sker av respektive inkomsttitlar. Samma tillvägagångssätt
synes lämpligen böra tillämpas jämväl med avseende a statens
reproduktionsanstalt. De belopp, som beräknats bliva behövliga för

ändamålet, äro följande:

för mynt- och justeringsverket ............................................ kronor 120,000

)> bank- och ■ fondinspektionen............................................. » 80,000

» postsparbanken..................................................... » 450,000

$ kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit in. m.................................................. » 50,000

» statens biografbyrå ...................................... )> 27,000

» statens reproduktionsanstalt............................................. J> 18,000

» patent- och registreringsverket....................................... » 600,000

» försäkringinspektionen ..................................................... » 60,000.

Enär bank- och fondinspektionens, postsparbankens samt statens
reproduktionsanstalts medel icke med säkerhet förslå för utbetalande av
dyrtidstillägg, torde anslag för ändamålet böra äskas såsom förslagsanslag,
att utgå i första hand respektive av bidrag till bankinspektionen
och av bidrag till fondinspektionen, av inkomster av postsparbanksrörelsen
samt av inkomster av statens reproduktionsanstalt.

I propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 har
Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt 20, föreslagit riksdagen

6

Till f. d. befattningshavare
* statens
tjänst m. fl.
pensionärer.

Till änkor och
barn efter befattningshavare
» statens
tjänst m. fl.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

att, i avbidan å proposition om anslag till dyrtid sti Hägg under år 1921
åt den Hjertbergska antikvarien vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag
av 7,000 kronor. Sedermera har i § 11 av det i propositionen
nr 326 riksdagen förelagda kungörelseförslaget den Hjertbergska
antikvarien i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställts med befattningshavare
i statens tjänst, varav torde följa, att kostnaderna för dyrtidstillägg
till nämnde befattningshavare hädanefter böra bestridas av
det anslag, från vilket de övriga antikvarierna vid sagda akademi erhålla
dyrtidstillägg. Något särskilt anslag för ifrågavarande ändamål
lärer alltså icke påkallas.

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer torde med tillämpning av den av mig förutsatta
indexställningen böra för år 1921 beräknas till 18,400,000 kronor.

Jag får här erinra därom, att min företrädare i ämbetet, såsom
framgår av det vid propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år
1921 fogade utdrag av protokollet över finansärenden för den 7 januari
1921, under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma frågor beträffande
de belopp, vilka såsom dyrtidstillägg komme att upptagas under
elfte huvudtiteln, anmärkte, att det ansetts lämpligt att från de hittills
under det civila pensionsväsendet uppförda anslagen till dyrtidstillägg
bryta ut de delar av nämnda anslag, som avsåge till det militära pensionsväsendet
hänförliga pensionärer, samt under rubriken det militära
pensionsväsendet för sagda ändamål uppföra särskilda anslag.

I överensstämmelse härmed får jag föreslå, att ovan angivna belopp
å 18,400,000 kronor fördelas på två anslag, nämligen ett å 13,700,000
kronor till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst
in. fl. pensionärer samt ett å 4,700,000 kronor till dyrtidstillägg åt f. d.
militära befattningshavare.

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst torde likaledes med tillämpning
av den av mig förutsatta indexställningen böra för år 1921 beräknas
till 6,440,000 kronor. Under åberopande av vad jag nyss anfört i
fråga om viss uppdelning av anslagen till dyrtidstillägg under elfte
huvudtiteln, tillstyrker jag, att jämväl sistnämnda belopp fördelas på
två anslag, nämligen ett å 5,300,000 kronor för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare i statens

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.

tjänst in. fl., samt ett å 1,140,000 kronor till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter militära befattningshavare.

Vad beträffar kostnaderna för dyrtidstillägg under år 1922 beräknades
i den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen
en avsättning för ändamålet vid sidan av huvudtitlarna av
175,000,000 kronor. Med nämnda belopp skulle — med de undantag,
till vilka jag strax skall återkomma — bestridas kostnaderna för dyrtidstillägg
såväl till befattningshavare i statens tjänst och till en del utanför
den egentliga statsförvaltningen stående personalgrupper, såsom
lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, som ock till
f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer och till änkor
och barn efter befattningshavare ‘i statens tjänst m. fl.

I anslutning till den av mig nyss framlagda uppskattningen av
indexställningen under år 1922 skulle, med tillämpning av de av Kungl.
Maj:t föreslagna grunderna för dyrtidstilläggen, den för nämnda år vid
sidan av huvudtitlarna för dyrtidstillägg beräknade avsättningen kunna
minskas med 36,040,000 kronor till 138,960,000 kronor. Detta belopp
synes emellertid lämpligen böra jämnas till 140,000,000 kronor.

Sistnämnda belopp är ej avsett att användas till täckande av kostnaderna
för dyrtidstillägg till befattningshavare vid de affarsdrivande verken
och vid vissa andra verk och institutioner såsom mynt- och justeringsverket
m. fl. Med avseende å de affärsdrivande verken lärer böra förfaras
såsom hittills plägat ske, d. v. s. förklaras, att bidragen skola utgå av
de medel, ur vilka omkostnaderna för vederbörande institutioner i övrigt
bestridas. Vidkommande åter mynt- och justeringsverket, bank- och
fondinspektionen, postsparbanken, kontrollstyrelsens avdelning för ärenden
angående skattefri sprit in. m., statens biografbyrå, statens reproduktionsanstalt,
patent- och registreringsverket samt försäkringsinspektionen
förutsätter jag, att särskilda anslag komma att av 1922 års riksdag
anvisas, och att dessa anslag förklaras skola utgå av respektive
verks inkomster. I avbidan härå torde jämväl vad beträffar sistnämnda
verk och institutioner böra förklaras, att under år 1922 tillsvidare och
intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda
år kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
skola gäldas, dyrtidstilläggen skola utgå av de medel, av vilka verkens
eller institutionernas omkostnader i övrigt bestridas.

Vad därefter beträffar nyssnämnda avsättning å 140,000,000 kronor,
torde någon uppdelning av detta belopp å de särskilda huvudtitlarna
och inom dessa på olika anslag icke böra ifrågakomma, utan föreskrift

Kostna''derna
för dyrtidstill
lägg är 1922

Departe mentschefens hemställan.

8 Kungl. Maj:t$ proposition Nr 363.

lärer allenast böra meddelas om att tillsvidare, och intill dess definitivt
beslut fattats rörande sättet för de ifrågavarande dyrtidskostnadernas
gäldande, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg
under år 1922 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt
avsatta.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte, med tillkännagivande att proposition om anslag
till dyrtidstillägg under år 1921 åt den s. k. Hjertbergska antikvarien
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien icke kommer att till
riksdagen avlåtas, föreslå riksdagen

A) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till befattningshavare
i statens tjänst

dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans
pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för
år 1921 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justerings verket ett reservationsanslag å 120,000
kronor, att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag å 80,000 kronor,
att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen och av bidrag
till fondinspektionen;

för postsparbanken ett förslagsanslag å 450,000 kronor, att utgå
i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri
sprit m. m. ett reservationsanslag å 50,000 kronor, att av denatureringsavgifter
direkt utgå;

under åttonde huvudtiteln:

0

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å 27,000 kronor, att
av avgifter för granskning av biograf bilder direkt utgå;

under nionde huvudtiteln:

för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å 18,000 kronor,
att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt;

Kungl. Maj:ts proposition Nr 363.
under tionde huvudtiteln:

9

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag å 600,000
kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel
direkt utgå;

för forsakringsinspektionen ett reservationsanslag å 60,000 kronor,
att av bidrag till försähringsinspektionen direkt utgå;

dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,
å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln
» tredje »

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

. » nionde »

)> tionde »

. kronor 6,500,000

» 1,350,000

» 43,500,000

» 16,000,000

» 700,000

» 11,500,000

» 15,000,000

» 3,500,000

» 3,000,000

B) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer å tilläggsstat för år 1921
under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 13,700,000 kronor;

dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett
belopp av 4,700,000 kronor;

C) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. å tilläggsstat
för år 1921 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
civila befattningshavare i statens tjänst in. fl. ett belopp av 5,300,000
kronor,

dels och till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter militära befattningshavare ett belopp av 1,140,000 kronor; samt

D) i avseende å dyrtidstillägg för år 1922

ej mindre till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens
befattningshavare och pensionärer in. fl. vid sidan av huvudtitlarna
såsom avsättning å 1922 års riksstat anvisa ett förslagsanslag, högst,
140,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 309 höft. (Nr 363.) 2

10

Kungi. Maj:ts proposition Nr 363.

än även förklara, att under år 1922 tillsvidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.
skola bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa,
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., myntoch
justerings verket, bank- och fondinspektionen, postsparbanken, kontrollstyrelsens
avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m.,
statens biografbyrå, statens reproduktionsanstalt, patent- och registreringsverket
samt försäkringsinspektionen av de medel, av vilka verkets
eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner,
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. av de medel,
vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1922 kunna varda å riksstaten
för sagda år särskilt avsatta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Martin Philipson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.