Kungl. Maj.is proposition Nr 343.
1
Nr 343.
Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;
given Stockholms slott den 18
mars 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsråd sprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min Allemådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
B. J.son Bergqvist.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.)
1
2
Kungl. Maj.is proposition Nr 343.
Dyrtidstilllägg
för år
1921 åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
d Stockholms slott den 18 mars 1921.
Närvarande:
Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:
Vid anmälan den 7 januari 1921 av regleringen av utgifterna
under tilläggsstaten till riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel
hemställde jag under punkten 84, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg under
år 1921 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter,
för ändamålet beräkna på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag
av 65,000,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl.
Maj:t bifallen. Jag erinrade vid sagda tillfälle därom, att ifrågavarande
spörsmål vore beroende av de grunder, som komme att
föreslås rörande dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänstoch
att ärendet därför tarvade ytterligare beredning. Sedan denna bered,
ning nu blivit avslutad, anhåller jag att ånyo få anmäla sagda ärende.
I anledning av Kungl. Majits proposition till 1920 års riksdag
(nr 392) angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisningsanstalter samt inom riksdagen i ämnet
väckta motioner har sagda riksdag
dels godkänt förslag till kungörelser med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;
dels medgivit, att Kungl. Maj:t finge utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av nyss omnämnda allmänna grunder
befunnes erforderliga;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt berörda
allmänna grunder anvisat på tilläggsstat för år 1920 under
åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 56,000,000 kronor;
dels förklarat, att under år 1921 tills vidare och intill dess defi -
3
Kungl:. Maj:ts ''proposition Nr 343.
nitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för dyrtidstillägg åt vissa grupper av kommunalt anställda
lärare skulle bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå ur det
till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare
och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom
avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag, högst, å
200,000,000 kronor;
dels ock medgivit, att i de fall, då landsting, kommun eller
annan myndighet för år 1920 tills vidare anvisat medel för beredande
av dyrtidstillägg åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt sålunda
föreslagna allmänna grunder skulle utgå av statsmedel, det finge ankomma
på landstinget, kommunen eller myndigheten att av det till
dyrtidstillägg utgående statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed
i de särskilda fallen summan av statsbidraget och ortsbidraget överstege
det belopp, vilket skulle utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande
lärare, därest sådant tillägg, med tillämpning i övrigt av
berörda allmänna grunder, finge utgå å antingen hela minimiavlöningen,
stadgad ersättning för övertidsläsning däri inräknad, eller,
för lärare vid privatläroverk, summan av hela minimiavlöningen och
stadgad tillfällig löneförbättring, eller, där för lärare vid privatläroverk
föreskrift om minimiavlöning saknades, å den kontanta avlöning,
som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren
1913—1915, ökad med stadgad tillfällig löneförbättring, eller slutligen,
där för lärare vid folkhögskola Kungl. Maj:t funnit skäl göra
undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter,
å hela de av Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.
Ovannämnda förslag till kungörelser äro såsom Bil. I—III intagna
i riksdagens skrivelse i ämnet, nr 381, sid. 24—36, och torde
jag här få inskränka mig till att hänvisa till desamma.
I överensstämmelse med riksdagens nu nämnda beslut utfärdade
Kungl. Maj:t den 30 juni 1920 kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor,
kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier (nr 496), kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk
(nr 497) och kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstilllägg
åt lärare vid folkhögskolor (nr 502), därvid i nämnda kungörelser
jämväl meddelades föreskrifter rörande beräkning, rekvisition
och utbetalning av ifrågavarande dyrtidstillägg.
4
Inkomna
framställ
ningar.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
Till Kungl. Maj:t hava nu inkommit åtskilliga framställningar
angående dyrtidstillägg för år 1921 åt nyssnämnda lärargrupper.
Vissa av dessa framställningar avse även tillfällig löneförbättring,
men då jag i annat sammanhang yttrat mig härom, redogör jag här
för berörda framställningar endast i vad de avse dyrtidstillägg.
1) Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
har sålunda anhållit, att Kung! Maj:t täcktes för 1921 års riksdag
framlägga förslag om dyrtidstillägg för samtliga lärare och lärarinnor
vid rikets folk- och småskolor sagda år att utgå å den del av lönen,
som bestrides av statsmedel, enligt samma grunder, som bliva bestämda
för statsanställda lärare.
2) Vidare har Sveriges folkskollärarförbunds styrelse omförmält,
att nämnda förbund och de större städernas lärarkongress uttalat det
önskemålet, att, intill dess utredning och förslag om definitiv lönereglering
för folkskolans lärare kunde föreläggas riksdagen, manlig
lärare i folkskola måtte komma i åtnjutande av, bland annat, fullt
dyrtidstillägg efter samma grunder som för statsanställda befattningshavare
å såväl det hittillsvarande statsbidraget som å begärd tillfällig
löneförbättring.
8) I sin skrivelse den 30 september 1920 angående de anslag
rörande folkundervisningen, som borde äskas på tilläggsstat för år
1921, har skolöverstyrelsen hemställt om förslag till riksdagen angående
medel till dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor
efter enahanda grunder, som kunde bliva bestämda för befattningshavare
i statens tjänst, och därvid anfört bland annat:
Angående behovet av dyrtidstillägg åt folkskolans lärare och vikten av att
berörda avlöningsfråga löses på ett sätt, som står i överensstämmelse med billighet
och rättvisa, anser överstyrelsen berörda synpunkter vara så ovedersägligen klarlagda
i samband med de senaste årens lönerörelse inom lärarkåren och vid frågans
behandling i riksdagen, att utförligare utläggningar därom synas överflödiga. Överstyrelsen
vill blott ytterligare betona, vad den förut i olika framställningar till
Kungl. Maj:t haft anledning att på det kraftigaste framhålla, nämligen att den
stora lärarbrist på folkskolans område, som för närvarande är rådande, hotar
att tillintetgöra statsmakternas ansträngningar i övrigt att skapa en god folkbildning,
och att det enda verkligt effektiva botemedlet mot lärarbristen är beviljande
av sådana avlöningsförmåner, som kunna locka ett tillräckligt antal kvalificerade
inträdessökande till lärarseminarierna.
I riksdagens skrivelse, nr 381, har riksdagen uttalat, att den ej kan finna
annat än övertygande skäl vara anförda för den anordning, till vilken även
Kungl. Maj:t i nyssberörda proposition i princip givit sin anslutning, nämligen
att de grunder, som varit eller komma att bliva bestämmande i fråga om dyrtids
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
tilläggen till statens befattningshavare, skola tjäna till ledning vid beredande
av dyrtid stillägg åt den personal vid kommunala m. fl. läroanstalter, varom
nu är fråga. Tillika har riksdagen, under förmälan att i propositionen sagda
princip icke blivit helt fullföljd på den grund, att avsevärda besparingar kunde
göras genom godkännande av ett något modifierat förslag, ansett, »att, då man i
princip erkänner det berättigade i likställighet beträffande grunderna för dyrtidstilläggens
beräknande mellan ovannämnda lärare och de statsanställda lärarna,
skäl kunna anföras för ett något fullständigare genomförande av denna likställighet».
I anslutning till vad överstyrelsen redan anfört i fråga om vikten av att låta rättvisa
vederfaras olika tjänstemannagrupper i förhållande till varandra, så långt
jämförligbet är möjlig, vill överstyrelsen såsom sin uppfattning framhålla, att alla
skäl tala för att den av riksdagen godtagna likställighetsprincipen i förevarande
fall också verkligen helt och fullt genomföres. Ingenting synes kunna vara så
ägnat att väcka förstämning hos en tjänstemannakår, som om statsmakterna, efter
medgivande att den är berättigad att få sin avlöning bestämd efter vissa som
riktiga erkända grunder, sedan i tillämpningen likväl ställt densamma i en bestämt
försämrad undantagsställning.
4) Vad angår lärarpersonalen vid de högre folkskolorna har skolöverstyrelsen
i sin nyssberörda skrivelse gjort enahanda framställning
som beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor.
5) I fråga om lärarpersonalen vid småskoleseminarier, som
underhållas av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, har
skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1920, under hänvisning
till 1919 års lagtima riksdags uttalande rörande avlöningen åt nämnda
lärarpersonal, hemställt om dyrtidstillägg efter enahanda grunder,
som må bliva fastställda för lärarpersonalen vid folkskoleseminariernas
övningsskolor.
6) Vad beträffar privatläroverkens lärarpersonal har centralstyrelsen
för flick- och samskoleföreningen hemställt om förslag till
1921 års riksdag angående dyrtidstillägg till sagda lärarpersonal å
den del av löneförmånerna, varå dyrtidstillägg för närvarande får
beräknas, efter samma grunder, som Kungl. Maj:t kunde komma att
föreslå beträffande kommunalt anställda lärare.
Skolöverstyrelsen har uti infordrat utlåtande den 30 november
1920 tillstyrkt bifall till denna hemställan.
7) Vidare hava föreståndarinnorna för de enskilda högre lärarinneseminarierna
gjort framställning om upphävande, om möjligt från
och med år 1921, av nu gällande bestämmelse angående minst 10
undervisningstimmar i veckan såsom villkor för dyi’tidstillägg åt timlärare
och till stöd för denna framställning åberopat de olägenheter
för seminarierna, som äro förenade med sagda bestämmelser.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
Det är för seminarierna givetvis av synnerlig vikt att till lärare kunna erhålla
för de olika ämnena väl utbildade facklärare och specialister. Men skall
detta bli möjligt, så blir följden att i regeln många olika lärarkrafter måste anlitas,
varigenom de enskilda lärarnas tjänstgöring vid respektive seminarier i
många eller de flesta fall ej kommer att omfatta 10 veckotimmar. Att seminarierna
i syfte att för sina lärare erhålla dyrtidstillägget skulle anställa en och
samma lärare i flera ämnen, är knappast tänkbart och i alla händelser icke önskvärt,
då därigenom utsikten minskas att för varje ämne erhålla bästa lärår kraf t.
I ett eller annat fall torde emellertid seminarierna fortfarande som hittills anlita
timlärare, som vid seminariet självt eller vid flera privata läroanstalter hava sammanlagt
minst 10 veckotimmars tjänstgöring. På grund av det statsunderstöd,
som i enlighet med bestämmelserna i ovan anförda kungörelse till dem utgår,
skulle dessa lärare komma att åtnjuta vida högre arvode än de övriga lärarna.
Då nu lärare, som endast undervisa ett färre antal timmar, ofta äro inom sina
fack framstående vetenskapsmän, under det att andra lärare med flera än 10
timmar kunna vara dem underlägsna i vetenskapliga meriter, så kan detta svårligen
anses fullt rättvist. Och man kan ej tänka sig, att lärare med färre veckotimmar
genom tillskott från seminariet bereddes motsvarande arvode som de övriga
timlärarna, ty utgifterna härför bleve så stora, att de vida överstege vad seminarierna
under nuvarande för dem ogynnsamma ekonomiska omständigheter kunde bära.
Uti infordrat, den 21 oktober 1920 dagtecknat utlåtande har
skolöverstyrelsen tillstyrkt bifall till framställningen och därvid anfört
bland annat:
Överstyrelsen har redan i sin framställning den 27 september 1920 angående
anvisande av extra anslag till de enskilda seminarierna för år 1922,
där överstyrelsen sökt uppvisa det trängande behovet av ökat statsunderstöd
åt nämnda läroanstalter, tillåtit sig erinra om, att gällande bestämmelser om
dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk genom begränsningen i timlärares rätt
till dyrtidstillägg medföra vissa olägenheter särskilt för de enskilda högre lära
rinneseminarierna. Dessa läroanstalter måste på grund av sin organisation och
arten av den undervisning de meddela till väsentlig del bestrida undervisningen
särskilt i de högre avdelningarna med timlärare och därvid betjäna sig av högt
kvalificerade, vetenskapligt utbildade facklärare, som kunna göra anspråk på ett
relativt högt timarvode. Dessa lärare bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättringen
åt lärare vid privatläroverk, vilken utgår jämväl till timlärare, utan
att därvid beträffande omfattningen av hans undervisning uppställts fordran på
ett visst minimum av veckotimmar. Däremot erhålla samma timlärare enligt numera
gällande bestämmelser dyrtidstillägg av staten endast under den förutsättningen,
att deras tjänstgöring, vid en eller flera enskilda läroanstalter, omfattar
minst 10 veckotimmar. Många av ifrågavarande timlärare torde ej vid enskilda
läroanstalter ha en tjänstgöring av denna omfattning. För att dessa lärare ej
skola bli sämre avlönade än andra tilläventyrs vid samma läroanstalt anställda
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
lärare, som kanske äro mindre förtjänta men hava det erforderliga timtalet, blir
det vederbörande läroanstalts sak att av egna medel giva dem en kompensation,
motsvarande dyrtidstillägget. Överstyrelsen har i sin förenämnda framställning
den 27 september 1920 förutsatt, att detta skulle bliva nödvändigt, varigenom
de allmänna grunderna för statens dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk
komme att ytterligare betunga seminariernas ansträngda budget. I bifogad
anhållan från föreståndarinnorna för de statsunderstödda enskilda seminarierna
frambålles emellertid, att seminarierna under nuvarande för dem ogynnsamma
omständigheter ej se sig i stånd att lämna berörda tillskott i timlärararvodena,
varav skulle följa, att somliga timlärare vid seminarierna i avlöningshänseende
komme i en vida sämre ställning än andra timlärare vid samma
läroanstalter. Detta är uppenbarligen mindre lämpligt. Motsvarande olägenheter
av begränsningen i timlärares rätt till dyrtidstillägg uppstå otvivelaktigt även vid
andra privatläroverk, särskilt med hänsyn till undervisningen på gymnasialstadiet, ■
men torde för dem dock icke vara av samma betydelse som för seminarierna.
Ett upphävande för seminariernas del av villkoret, att timlärare för att av staten
erhålla dyrtidstillägg skall hava en tjänstgöring vid en eller flera enskilda läroanstalter
av minst 10 veckotimmar, synes därför kunna ske utan att såsom nödvändig
konsekvens fordra upphävande av samma villkor beträffande privatläroverken
i det hela, om ock en sådan åtgärd ur vissa synpunkter vore önskvärd.
8) Vad slutligen angår lärarpersonalen vid folkhögskolorna har
styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening anhållit, att sagda
lärarpersonal måtte från och med år 1921 erhålla dyrtidstillägg efter
samma grunder som statens befattningshavare, och skolöverstyrelsen
har, på grund av remiss, i den 12 november 1920 avgivet utlåtande
förklarat sig livligt instämma i framställningens syfte.
Genom beslut den 19 november 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t Sakkunniga.
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga
för att inom departementet biträda med utredning av vissa frågor
rörande avlöning åt lärare vid kommunala läroanstalter med statsunderstöd.
Samma dag tillkallade nämnda departementschef för
ändamålet folkskolinspektören i Stockholmstraktens inspektionsområde
J. E. Engvall och läraren vid Stockholms högre folkskola
med handelsundervisning O. Rydén.
Till de sakkunniga Engwall och Rydén hava överlämnats
förberörda framställningar rörande dyrtidstillägg åt lärarpersonalen
vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor
och vissa småskoleseminarier, och den 5 mars 1921 hava sagda sakkunniga
avgivit betänkande och förslag rörande dyrtidstillägg för
år 1921 å nu utgående avlöningsförmåner åt lärare vid nyssnämnda
Allmänna
grunder.
likställighet
mellan kommunalt
och
statligt anställda
lärare.
8 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 343.
slag av läroanstalter ävensom åt lärare i slöjd och. hushållsgöromål
vid folkskolor.
I sitt betänkande redogöra Engvall och Rydén först i korthet
för de uttalanden rörande grunderna för utgående av dyrtidstillägg
efter utgången av år 1919 åt lärare vid folk- och småskolor, högre
folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier,
som gjorts av de på grund av chefen för ecklesiastikdepartementet
givet bemyndigande den 19 augusti 1919 inom nämnda departement
tillkallade sakkunniga, ävensom för departementschefens yttrande i
frågan om dyrtidstillägg för år 1920 åt sistberörda lärargrupper i
samband med Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, nr 392, till 1920
års riksdag och för frågans behandling i riksdagen.
Därefter yttra de sig om de allmänna grunder, enligt vilka
dyrtidstilläggen för år 1921 åt nämnda lärargrupper synas böra utgå.
Härom anföra de bland annat:
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen över behandling av frågan om
grunder för beräkning av dyrtidstillägget åt kommunalt anställda lärare torde framgå,
bar såväl Kungl. Maj:t som riksdagen i princip intagit den ståndpunkten, att
dyrtidstillägget till här ifrågavarande lärargrupper bör utgå efter samma allmänna
grunder som till motsvarande befattningshavare i statens tjänst.
Efter att hava erinrat om skolöverstyrelsens förslag i fråga om dyrtidstilllägg
åt lärarpersonalen vid statsunderstödda kommunala och enskilda undervisningsanstalter
finna de sakkunniga för egen del, att övertygande skäl blivit förebragta
för genomförande av likställighet beträffande dyrtidstillägget åt de kommunalt
anställda lärarna och befattningshavarna i statens tjänst. Något sakligt
skäl att låta vissa och därtill mycket omfattande grupper av kommunalt anställda
lärare intaga en oförmånlig undantagsställning i avseende å dyrtidstilläggets beräkning
har, så vitt de sakkunniga kunnat finna, icke blivit anfört. Av 1919
års sakkunniga framhölls också uttryckligen, att de vid framläggandet av sitt
förslag, som innebar en minskning av dyrtidstillägget för icke-familjeförsörjare,
i främsta rummet tagit hänsyn till den statsfinansiella sidan av ifrågavarande
spörsmål. Detta skäl torde dock i stort sett få anses underkänt genom riksdagens
i annat sammanhang omnämnda principuttalande och beslut i dyrtid st illäggsf rågan.
Då man sålunda i princip erkänt det fullt berättigade i likställighet mellan
kommunalt och statligt anställda lärare beträffande grunderna för dyrtidstilläggets
beräkning, synes det också vara ofrånkomligt, att statsmakterna jämväl taga de
ekonomiska konsekvenserna härav. De sakkunniga, som väl inse behovet av
nödig sparsamhet beträffande statsutgifterna i allmänhet, måste dock uttryckligen
betona, att en sådan sparsamhet bör vara förbunden med rättvisa, så att icke
vissa grupper av det allmännas tjänare bliva i ekonomiskt hänseende tillbakasätta
och komma att intaga en missgynnad undantagsställning enbart av den anledningen,
att antalet befattningshavare i dessa grupper är större än i andra, och
att på grund därav ett tillgodoseende av deras berättigade krav efter samma
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
grunder som andra befattningshavaregrupper skulle medföra större totalutgifter
för staten. I detta sammanhang få de sakkunniga jämväl erinra därom, att dyrtidstillägget
till de kommunalt anställda lärarna utgår å ett belopp, som i allmänhet
motsvarar endast 0,0 av lönen, men däremot icke å den del av lönen, som
vederbörande kommun liar att svara för, vilket uppenbart medför, att dessa befattningshavare
under alla omständigheter i fråga om dyrtidstillägget bliva oförmånligare
ställda än motsvarande statstjänare.
Beträffande dyrtidstillägg åt timlärare föreslå de sakkunniga en
väsentlig avvikelse från nuvarande bestämmelser och anföra härom:
Vad åter beträffar den nu gällande bestämmelsen, att dyrtidstillägg ej skall
utgå till timlärare med ett mindre antal undervisningstimmar än 10 i veckan,
varvid dock tjänstgöringen vid vissa läroanstalter får sammanräknas, så har denna
Arisat sig vara mycket svår att tillämpa och icke sällan ledande till uppenbar
orättvisa. Enligt de sakkunnigas mening torde det under sådana förhållanden
kunna förutses, att synnerligen stora svårigheter skola komma att uppstå, när
det gäller att på ändamålsenligt sätt ordna undervisningen, om vissa lärare i ersättning
för sitt arbete komma att åtnjuta föga mer än hälften av vad en annan
lärare vid samma skola uppbär för samma arbete, eller t. ex. att en slöjdlärare
med 2 veckotimmars undervisning erhåller dyrtidstillägg vid folkskolan men oj
vid högre folkskolan.
Avsevärda olägenheter vid uträkningen av dyrtidstillägget ha även visat sig
uppstå därav, att viss undervisning på grund av den medgivna rätten att sammanslå
tjänstgöringen vid skilda läroanstalter ena veckan berättigar till erhållande
av dyrtidstillägg men den andra veckan icke medför sådan, då skolornas lästerminer
ofta börja och sluta på olika tider och vederbörande lärare vid dessa
tillfällen ej kan komma upp till den stadgade minimitjänstgöringen för dvrtidstilläggets
utgående av 10 timmar i veckan. I icke så få fall torde jämväl mindre
lämpliga ämneskombinationer ha förekommit enbart för att åstadkomma en veckotjänstgöring
av 10 timmar, da lärare icke kunnat erhållas för eu tjänstgöringstid,
som icke berättigar till dyrtidstillägg.
T lider sådana förhållanden vilja de sakkunniga föreslå sådan ändring i nu
gällande bestämmelser, att dyrtidstillägg åt timlärare må utgå för värjo undervisningstiinme.
De sakkunniga anse sig så mycket hellre kunna föreslå eu dylik
förändring, som dess genomförande enligt gjorda beräkningar skulle medföra eu
jämförelsevis ringa kostnad för statsverket men däremot medföra rättvisa i avlöningshänseende
åt ifrågavarande lärare och avsevärda förenklingar i fråga om
beräkningen av dyrtidstillägget.
Vidare hava de sakkunniga föreslagit ett enklare sätt för beräkning
av dyrtidstillägget åt lärare i slöjd. Härom hava de anfört
följande:
Beräkningen av dyrtidstillägget för undervisning i slöjd vid folkskola är
enligt nuvarande bestämmelser förenad med stora svårigheter, beroende därpå,
att statsbidraget i allmänhet utgår endast för verkligen fullgjord timme och att
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.) 2
Dyrtids
tillägg åt timlärare.
Departe
mentschefen.
Aviöningsbelopp,
å vilket
dyrtidstillägg
bör utgå.
10 Kungl. Maj. ts proposition Nr 34.3.
stadgande!! om lönens utbetalning saknas. Att exakt beräkna i vad mån dyrtidstillägget
för denna undervisning skall utgå efter hela grundtalet eller efter 0,55
av grundtalet, och att vid rekvisitionen av dyrtidstillägget lämna sådana uppgifter
att myndigheterna kunna kontrollera, att uträkningen är för varje månad rätt
utförd, torde knappast vara möjligt.
De sakkunniga föreslå därför, att dyrtidstillägget för denna undervisning
skall beräknas antingen uteslutande efter det procenttal, som är lika mod grundtalet,
eller ock uteslutande efter ett procenttal lika med 0,55 av grundtalet, beroende
på om läraren från annan befattning uppbär dyrtidstillägg efter hela
grundtalet.
I verkligheten komme förslaget att medföra, att folk- och småskollärare,
som undervisa i slöjd, få dyrtidstillägg efter det lägre procenttalet för slöjdundervisningen,
samt att särskilda slöjdlärare få dyrtidstillägg efter det högre procenttalet.
Därmed skulle beräkningen av dyrtidstillägget bliva jämförelsevis enkel,
ehuru dyrtidstillägget i regel komme att utgå med samma belopp som enligt
nuvarande bestämmelser.
Slutligen hava de sakkunniga även föreslagit ändrade bestämmelser
rörande utgående av dyrtidstillägg åt lärare, som är tjänstledig
för egna angelägenheters vårdande, och härom anfört:
De nuvarande stadgandena angående avdrag å dyrtidstillägg under tjänstledighet
medföra, att avdragets storlek blir mindre ju högre lön läraren har. I de
fall, då avdraget ej kan beräknas enligt av skolöverstyrelsen utfärdade tabeller
utan måste uträknas med ledning av givna formler och anvisningar, är beräkningen
så svårförståelig och omständlig, att resultatet som oftast blir felaktigt.
Sakkunniga hava sökt utfinna en riktigare princip och ett enklare förfaringssätt
vid beräkning av avdrag å dyrtidstillägg under tjänstledighet för enskilda
angelägenheters vårdande och därvid ansett, att föreskrifterna om avdrag å den
kontanta lönen vid ifrågavarande tjänstledigheter borde med mindre modifikationer
tillämpas även å dyrtidstillägget.
I likhet med vad som är stadgat för befattningshavare i statens tjänst bör
för undvikande av missförstånd föreskrivas, att avdrag å dyrtidstillägg ej må
göras under ferier.
För första halvåret 1921 torde dyrtidstillägget till ifrågavarande
lärargrupper böra utgå enligt nu gällande bestämmelser.
Beträffande senare halvåret 1921 synes mig i fråga om samtliga
i det föregående omförmälda statsunderstödda undervisningsanstalter
dyrtidstillägg av statsmedel böra i huvudsak utgå å samma del av
lärarnas avlöning, varå enligt beslut av 1920 års riksdag dyrtidstillägg
utgår från och med år 1920 tills vidare, tills dess annorlunda
förordnas. Endast i en punkt anser jag mig böra föreslå en
ändring.
11
Kungl. Maj\ts proposition Nr 343.
Enligt nyssnämnda riksdags beslut, som i förevarande hänseende
innebar en avvikelse från Kung]. Maj:ts förslag i ämnet, utgår till
timlärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor
och småskoleseminarier, som underhållas av landsting och av
städer, som icke deltaga i landsting, dyrtidstillägg i det fall, att
läraren har en tjänstgöring vid en eller flera av dessa läroanstalter av
minst 10 undervisningstimmar i veckan.
Motsvarande bestämmelser äro gällande i fråga om timlärare och övningslärare
vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre gosseller
samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd
från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget
till privatläroverk. Timlärare eller övningslärare vid sistberörda
skolor åtnjuter sålunda, dyrtidstillägg, under förutsättning att hans
tjänstgöring vid en eller flera av sagda skolor omfattar sammanlagt
minst 10 under visningstimmar i veckan.
Likaledes kommer sådan lärare vid folkhögskola, som icke tiar
full tjänstgöring, i åtnjutande av dyrtidstillägg för det fall, att hans
tjänstgöring vid folkhögskolan eller hans sammanlagda, tjänstgöring
vid denna, skola samt vid lantmannaskola och lanthushållsskola uppgår
till minst 10 under visningstimmar i veckan.
Dessa föreskrifter rörande dvrtidstillägget för lärare, vilka icke hava
full tjänstgöring vid sådana skolor, som tillhöra endera av ovannämnda
tre grupper av läroanstalter, hava visat sig medföra avsevärda
olägenheter för såväl lärarna som skolorna och de myndigheter,
vilka hava att taga befattning med dyrtidstilläggens rekvisition,
granskning och utbetalning. De sakkunniga Engvall och Rydén
hava, såsom framgår av det föregående, påvisat, dylika olägenheter,
och jag hänvisar till vad de härutinnan anfört. Särskilt torde böra
uppmärksammas svårigheten för vissa skolor att erhålla goda lärarkrafter
och frestelsen för skolorna att anordna olämpliga eller mindre
lämpliga ämneskombinationer för att utbekomma dyrtidstillägg av
statsmedel. För ytterligare belysning av denna fråga torde jag få
anföra några exempel:
1. En manlig timlärare, som undervisar i lä,sämne vid kommunal
mellanskola 3 timmar i veckan och vid högre folkskola 9
timmar i veckan, är berättigad till dyrtidstillägg för sin tjänstgöring
vid båda skolorna. Enligt bestämmelserna för lön och dyrtidstillägg
skulle hans timavlöning vid den kommunala mellanskolan under 4:e
kvartalet 1920 utgöra 8 kronor och avlöningen för 3 timmar vid
12
Katigt. Maj.ts proposition Nr 343.
den kommunala mellanskolan uppgå till 24 kronor. En annan manlig
timlärare vid samma kommunala mellanskola, som där undervisar
i läsämne 8 timmar i veckan och vid ett statsunderstött privatläroverk
4 timmar i veckan, är däremot icke berättigad till dyrtidstillägg
vid någondera skolan. Enligt nämnda bestämmelser skulle lians
timavlöning vid den kommunala mellanskolan under sagda kvartal,
därest icke vederbörande skolstyrelse träder emellan, utgöra 3 kronor
18 öre och avlöningen för 8 timmar uppgå till 25 kronor 44 öre.
Den förre skulle således för sina 3 timmar uppbära i det närmaste
lika. mycket som den senare för 8 timmar. Men om den senare
under en vecka får vikariera 2 timmar i den högre folkskolan, erhåller
han dyrtidstillägg vid båda skolorna under denna vecka, hans
timavlöning vid den kommunala mellanskolan stiger till 8 kronor,
och för 8 timmars undervisning erhåller lian 64 kronor. Följande
vecka sjunker hans avlöning för en undervisningstid av samma längd
åter till 25 kronor 44 öre. Dylika korta vikariat äro icke sällsynta,
— Även i det fall. att sistnämnda lärare åtager sig att undervisa,
gratis 2 timmar i veckan i den högre folkskolan, torde han bliva
berättigad till dyrtidstillägg vid den kommunala mellanskolan.
2. Om två timlärare i olika ämnen undervisa vardera 5 timmar
i veckan vid en högre folkskola, utgår icke dyrtidstillägg till någondera.
Men om undervisningen så ordnas, att envar av de båda lärarna
undervisar 10 timmar varannan vecka, bliva båda berättigade
till dyrtidstillägg. Yarderas inkomst under läsåret blir sålunda ökad
med dyrtidstillägget, och skolområdet befrias från att av egna medel
bestrida dylikt tillägg till lärarnas avlöning.
Av dessa båda exempel torde framgå, att de nuvarande bestämmelserna
rörande dyrtidstillägg åt timlärare kunna verka ganska
ojämnt och i vissa fall frosta till undervisningens anordning på ett.
sätt, som från undervisningens egen synpunkt icke är önskvärt.
Sagda bestämmelser vålla dessutom mycket ofta, såsom redan
antytts, stora svårigheter för vederbörande myndigheter, i synnerhet
för dem, som skola rekvirera dyrtidstilläggen. Då eu del timlärares
tjänstgöring vid skilda läroanstalter är olika under olika veckor, blir
det för den lokala myndigheten nödvändigt att vecka efter vecka
inhämta uppgifter angående omfattningen av timlärarnas tjänstgöringvid
andra läroanstalter, och då det sedan visar sig, att dyrtidstillägg
skall utgå för vissa veckor men icke för andra och att det
för vissa tider skall beräknas på ett sätt, för andra tider på ett
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343. 13
annat, uppkomma lätt nog fel i primäruppgifterna utan ått dessa
fel sedermera upptäckas, varjämte beräkningen av dyrtidstilläggen
blir ganska komplicerad. En blick på de av skolöverstyrelsen upprättade,
i Svensk författningssamling för år 1920, nr 576, 599 och
729, intagna tabellerna till ledning vid dyrtidstilläggens uträkningför
olika fall torde vara tillräcklig för att visa sistnämnda förhållande.
Till ytterligare belysning härav torde jag få hänvisa till ett
jämförelsevis enkelt fall, vilket i skolöverstyrelsens kungörelse den
20 augusti 1920 (Svensk författningssamling nr 599) angående fastställande
av vissa tabeller och anvisningar för uträkning av dvrtidstillägg
åt lärare vid privatläroverk samt formulär för rekvisition av
ifrågavarande dyrtidstillägg förekommer såsom exempel på användningen
av en vid sagda kungörelse fogad tabell:
En vikarierande övnings!ärarinna (icke-familjeförsörjare) tjänstgör
vid ett privatläroverk 5 timmar i veckan med en ärsavlöning
av 90 kronor för veckotimme under tiden den 21 januari—den 14
februari och vid ett annat privatläroverk med samma avlöning 10
timmar i veckan under tiden den 4—den 21 februari. Don årliga
lärotiden vid den förra läroanstalten är 38 och vid den senare 36
veckor. Vid beräkning av dyrtidstillägget måste tre perioder särskiljas:
l) den 21 januari—don 3 februari, då tjänstgöringen var 5
timmar i veckan, 2) den 4—den 14 februari, då tjänstgöringen var
15 timmar i veckan, och 3) den 15—den 21 februari, då tjänstgöringen
utgjorde 10 timmar i veckan.
För l:a perioden erhålles intet dyrtidstillägg.
11 2
För 2:a perioden blir dyrtidstillägget l,«x ^gXgXISX
90 = 54,93 kronor.
7 2
För 3:e perioden blir dyrtidstillägget 1’«“ * 262 X 3 X 10 X
90=24,60 kronor.
Det är lätt att förstå, att talrika fall av liknande eller ännu
mera komplicerad beskaffenhet kunna förekomma under ett år vid
samma skola, liksom ock att rekvisitioner av dyrtidstillägg åt timlärare,
såsom redan nämnts, mycket ofta bliva felaktiga och på den
grund, då felet upptäckes, måste av den granskande myndigheten
återsändas för korrigering, varav följer, förutom eu tidsödande skriftväxling,
att dyrtidstilläggets utbetalning kan bliva under en avsevärd
tid fördröjd.
14
Beräkning :iv
dyrtidstilläggets
storlek.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
Vad beträffar de enskilda högre lärarinneseminarierna hava
föreståndarinnorna för dessa seminarier ävensom skolöverstyrelsen
fäst uppmärksamheten på vissa olägenheter för berörda seminarier
av de nu gällande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg åt timlärare
och därvid särskilt framhållit svårigheten att, då fordran på minst
JO timmars undervisningstid i veckan uppställts såsom villkor för
utgående av dyrtidstillägg av statsmedel, erhålla sådana framstående
lärarkrafter, som förut stått dem till buds. På grund härav hava
de anhållit, att nämnda bestämmelse måtte bortfalla beträffande
dessa läroanstalter.
Jag delai'' deras uppfattning om önskvärdheten härav, men med
hänsyn till vad jag redan anfört rörande dyrtidstillägg åt timlärare
vid övriga statsunderstödda undervisningsanstalter finner jag önskvärt,
att sagda bestämmelse får bortfalla beträffande samtliga här
ifrågavarande undervisningsanstalter och att dyrtidstillägg sålunda
får utgå, åt timlärare för varje undervisningstimme. Därigenom
skulle timlärarna vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna i
nu förevarande avseende bliva likställda med timlärarna vid statens
allmänna läroverk och folkskoleseminarier ävensom med lärare i
slöjd och hushållsgöromål vid folkskolorna. Ändring av bestämmelserna
i nu angiven riktning skulle visserligen medföra någon
ökning av statens kostnader för dvrtidstilläggen åt lärare vid
de undervisningsanstalter, som här äro i fråga, men det är min
övertygelse, att de fördelar, som därigenom tillskyndades undervisningen
vid skolorna, skulle mer än väl uppväga detta kostnadsbelopp,
varförutom hela proceduren med dyrtidstilläggens beräkning
och rekvisitionernas kontrollering skulle bliva i hög grad
förenklad.
När jag sedan övergår till att yttra mig om grunderna för beräkningen
av dyrtidstilläggets storlek, vill jag till en början erinra
om vad riksdagen i sin skrivelse den 1.8 juni 1920, nr .881, angående
dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter i berörda avseende uttalade, nämligen att
riksdagen vid övervägande av de olika synpunkter, som kunde läggas
på ett spörsmål av den art som det då föreliggande, ansett sig
böra göra en avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag i så måtto, att
lärare, som vore familjeförsörjare, skulle i avseende å dyrtidstilläggs
-
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
beräkning i stort sett likställas med befattningshavare i statens
tjänst. Lärare, som icke vore familjeförsörjare, skulle åtnjuta dyrtidstillägg
med nio tiondelar av det belopp, som skulle utgå till
motsvarande statstjänsteman, d. v. s. sådan befattningshavare i statens
tjänst, vilken icke på grund av försörjningsplikt ägde åtnjuta förhöjning
av dyrtidstillägget. Riksdagen hade sålunda ansett sig böra fatta
ett beslut, som innebo re en mera genomförd likställighet i avseende
å dyrtidstilläggsberäkning mellan ifrågavarande lärargrupper och
befattningshavare i statens tjänst.
Samtliga de i det föregående omförmälda, till Kungl. Maj:t inkomna
framställningarna i ämnet avse nu, att de vid här ifrågavarande
undervisningsanstalter anställda lärarna skulle med avseende
på dyrtidstilläggets beräkning likställas med statens befattningshavare.
Jämväl skolöverstyrelsen samt de sakkunniga Engvall och
Rydén hava framställt samma förslag.
Enligt det av Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för
finansdepartementet förut denna dag för riksdagen framlagda förslaget
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst skulle sagda dyrtidstillägg åt familjeförsörjare, frånsett
en allmän nedskärning av grundtalet i förhållande till indextalet
för levnadskostnadernas ökning, beräknas på ett sätt, som motsvarar
det, som nu tillämpas. Däremot skulle dyrtidstillägget till annan befattningshavare
(icke-familjeförsörjare), därest befattningshavare vid
början av det kvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser,
uppnått 25 års ålder, utgå med nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar
av det belopp, som för motsvarande avlöning tillkomme befattningshavare
med en familjemedlem. Komme dessa bestämmelser att
bliva gällande även för lärare vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna,
skulle de bland dessa lärare, vilka tillhöra gruppen ickefamiljeförsörjare
och vilka uppnått 25 års ålder, i dyrtidstillägg erhålla
nio tiondelar av vad de skulle erhållit, därest de tillhört gruppen
familjeförsörjare med en familjemedlem, och således med avseende på
dyrtidstilläggets storlek behålla samma ställning till familjeförsörjare
med en familjemedlem, som de nu innehava, under det att de lärare
bland icke-familjeförsörjarna, som icke uppnått 25 års ålder, i likhet
med motsvarande statstjänare skulle erhålla endast fyra femtedelar av
vad som skulle tillkommit dem, om de tillhört gruppen familjeförsörjare
med en familjemedlem. Jag finner mig böra tillstyrka att de så
-
16
Kungt. May.ts proposition Nr 343.
landa angivna grunderna för utgående av dyr tidstil] ägg vinna tilllämpning
å lärarna vid samtliga de kommunala och enskilda statsunderstödda
undervisningsanstalter, som nu äro i fråga, därvid dyrtidstillägget
bör beräknas enligt bestämmelserna i § 3 av förenämnda
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst. Ytterligare nedsättning
i dyrtidstillägget för de lärare, som tillhöra kategorien icke-familjeförsörjare,
utöver den nu nämnda synes mig nämligen icke skäligen
kunna ifrågasättas. A andra sidan kan en gynnsammare ställning
för ifrågavarande lärargrupper uppenbarligen icke påyrkas.
Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om dyrtidstilläggets beräkning
för sådana lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor,
kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier, som äro tjänstlediga
för vårdande av enskilda angelägenheter, anser jag mig kunna
biträda, då detta förslag, vilket icke torde hava någon större reell
innebörd, synes mig medföra avsevärda förenklingar beträffande dvrt.
idstilläggens rekvisition.
De sakkunnigas förslag beträffande dyrtidstillägg åt lärare i slöjd
kan jag däremot icke tillstyrka, enär det torde kunna medföra, att dyrtidstillägg
till dessa lärare understundom komme att utgå efter andra
grunder än till övriga befattningshavare med liera befattningar.
Jag övergår nu till att yttra mig angående dyrtidstillägg under
år 1921 för de särskilda grupperna av lärare. Beträffande gällande
bestämmelser rörande dyrtidstillägg åt sagda lärare för år 1920 torde
jag få hänvisa till förutnämnda tre kungörelser den 30 juni 1920.
/. Folie- och småskolor.
Såsom framgår av det föregående hava de sakkunniga förutsatt att
dyrtidstillägget för år 1921 skulle utgå enligt nu gällande grunder
med den skillnaden, att icke-familjeförsörjare vid de statsunderstödda
läroanstalterna skulle likställas med icke-familjeförsörjare i
statens tjänst.
Rörande innebörden av de sakkunnigas förslag angående ändrade grunder
för dyrtidstilläggets beräkning, i vad detta avser lärare vid folk- och småskolor,
hänvisa de sakkunniga till en bifogad översikt, som upptager, bland annat, för
dessa lärare stadgade kontanta minimiavlöningar för år, det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas utgå av statsmedel samt dyrtidstillägg åt en lärare, nämligen dels en familjeförsörjare
med s. k. normalfamilj, dels en icke-familjeförsörjare. Beräkningarna äro för
nu ifrågavarande liksom för övriga lärargrupper gjorda efter ett grundtal av 170.
17
Kungi. Maj:ts ‘proposition Nr 343.
För verkställande av beräkning angående vilka kostnader ett genomförande
av de sakkunnigas förslag om dyrtidstillägg å nu utgående fasta avlöningsbelopp
åt folk- och småskolans lärare skulle medföra för statsverket, bar det totala antalet
lärare vid folk- och småskolor erhållits genom sammanställning av uppgifter
från inom skolöverstyrelsen verkställd utredning, vilken avser förhållandena
den 1 maj 1920.
Enligt denna utredning uppgick vid sagda tidpunkt antalet ordinarie manliga
lärare vid folkskolor till 6,236 och antalet ordinarie kvinnliga lärare vid folkskolor
till 4,050.
Extra ordinarie och vikarierande lärare vid folkskolor utgjorde 562 manliga
och 1,019 kvinnliga.
Av antalet lärare tillhörande småskolekåren — biträdande lärare i folkskolor,
lärare i mindre folkskolor och lärare i småskolor — voro 12,177 ordinarie,
därav 48 manliga och 12,129 kvinnliga, samt 697 extra ordinarie eller vikarierande,
därav 7 manliga och 690 kvinnliga.
Fördelningen på olika lönegrader samt för de båda grupperna familjeförsörjare
och icke familjeförsörjare framgår av följande tabell:
F |
o 1 k |
sko |
1 e k |
å r e |
n |
|||||
O |
r d i |
nar |
i e |
Extra ordi-narie och vi-karierande |
||||||
Manliga, lönegrader |
Kvinnliga, lönegrader |
Manliga |
Kvinnliga |
|||||||
l:a |
2:a |
3:e |
4:e |
l:a |
2:a |
3:e |
4:e |
|||
Familjeförsörjare''........... |
227 |
555 |
452 |
1,662 |
16 |
9 |
7 |
14 |
59 |
4 |
Icke-familjeförsörjare......... |
680 |
408 |
332 |
1,220 |
1,417 |
769 |
566 |
1,252 |
503 |
1,015 |
s |
m å s k o |
e k |
å r e |
n |
||||||
Familjeförsörjare........... |
23 |
7 |
8 |
43 |
27 |
14 |
11 |
24 |
— |
7 |
Icke-familjeförsörjare......... |
19 |
6 |
7 |
35 |
4,247 |
2,293 |
1,697 |
3,716 |
— > |
690 |
Sammanlagda kostnaderna för beredande av dyrtidstillägg åt lärare vid folkoch
småskolor skulle enligt de sakkunnigas förslag uppgå till omkring 59,000,000
kronor.
Därutöver skulle för dyrtidstillägg åt lärare i slöjd och hushållsgöromål
krävas ett belopp av sammanlagt 3,900,000 kronor.
Med hänsyn till de allmänna grunder för dyrtidstilläggen åt
lärare vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna, som jag i
det föregående förordat för senare halvåret 1921, har jag anmodat
folkskolinspektören Engvall att beträffande dyrtidstillägg åt lärare
vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 290 Käft. (Nr 343.) 3
Departe
mentschefen.
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
och här ifrågavarande småskoleseminarier verkställa nya beräkningar
för nämnda halvår i enlighet med sagda grunder och därvid räkna
med ett grundtal av 126. I sammanhang därmed har jag även anmodat
Engvall att beräkna dyrtidstillägg för lärare vid samma läroanstalter
för förra halvåret 1921 enligt nu gällande grunder och
med ett antaget grundtal av 154. Sagda grundtal hava valts med
hänsyn till de beräkningar, som i finansdepartementet utförts rörande
dyrtidstillägg åt statens befattningshavare för år 1921.
Beloppen för dyrtidstilläggen med nu angivna beräkningssätt,
såvitt angår folk- och småskolor, framgår av följande tabell. Överskjutande
öretal äro här utelämnade. ,
Lönegrad |
Kontant minimiavlöning |
l:a halv-året 1921 |
2.a halvåret 1921 |
|||||
Familjeförsörjare |
Icke-f amil j ef örsörj are |
Familje- försörjare med |
Ic.ke- familjeför- sörjare |
|||||
3 familje-medlemmar |
1 familje-medlem |
över 25 år |
under 25 år |
|||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||
Folkskollärare. |
||||||||
Ordinarie manliga.................. |
1 |
2,100 |
1,285 |
1,043 |
1,054 |
949 |
854 |
759 |
» » .................. |
4 |
3,000 |
1,663 |
1,383 |
1,364 |
1,260 |
1,134 |
(1,008) |
Extra ordinarie eller vikarier ........... |
— |
1,700 |
1,134 |
907 |
929 |
825 |
742 |
660 |
Ordinarie kvinnliga.................. |
1 |
1,900 |
1,201 |
967 |
985 |
880 |
792 |
704 |
> T> |
4 |
2,500 |
1,453 |
1,194 |
1,192 |
1,087 |
978 |
(870) |
Extra ordinarie eller vikarier........... |
— |
1,500 |
1,038 |
839 |
850 |
763 |
687 |
610 |
Smdskollärare. |
||||||||
Ordinarie manliga.................. |
1 |
1,400 |
984 |
805 |
806 |
732 |
659 |
585 |
> » .................. |
4 |
1,850 |
1,209 |
975 |
991 |
887 |
798 |
(710) |
Extra ordinarie eller Vikarier........... |
— |
1,200 |
847 |
737 |
693 |
670 |
603 |
536 |
Ordinarie kvinnliga.................. |
1 |
1,200 |
830 |
729 |
680 |
663 |
596 |
530 |
» » .................. |
4 |
1,650 |
1,125 |
899 |
922 |
818 |
736 |
(654) |
Extra ordinarie eller vikarier............ |
— |
1,000 |
693 |
623 |
567 |
567 |
510 |
453 |
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
Sammanlagda kostnaderna skulle i avrundade tal uppgå till för
första halvåret 25,000,000 kronor, för andra halvåret 20,000,000
kronor och för hela kalenderåret 45,000,000 kronor.
Härtill skulle komma kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare i
slöjd vid folkskola eller särskild slöjdskola samt åt lärare i hushållsgöromål
vid folkskola eller särskild anstalt. Med användande av
samma beräkningsgrunder, som senast nämnts, skulle dessa kostnader
uppgå för lärare i slöjd till 1,480,000 kronor för första halvåret,
1,160,000 kronor för andra halvåret och 2,640,000 kronor för
hela kalenderåret samt för lärare i hushållsgöromål till respektive
190,000, 140,000 och 330,000 kronor.
2. Högre folkskolor.
Beräkningen av dyrtidstilläggen åt de lärare vid högre folk- De
skolor, som hava full tjänstgöring, hava de sakkunniga åskådliggjort
i en särskild översiktstabell. Denna beräkning avser en lärare av
varje kategori.
Vid beräkning av kostnaderna för genomförande av de sakkunnigas förslag
hava de sakkunniga använt särskilda för ändamålet av ecklesiastikdepartementet
infordrade uppgifter från samtliga högre folkskolor i riket, vilka uppgifter avse
förhållandena i slutet av år 1920.
Av dessa uppgifter framgår, att antalet högre folkskolor då utgjorde 60 och
att vid dessa skolor voro anställda 82 manliga och 50 kvinnliga ordinarie ämneslärare
samt 69 manliga och 49 kvinnliga extra ordinarie eller vikarierande lärare
med full tjänstgöring. Antalet timlärartimmar utgjorde sammanlagt 2,282 och
antalet dylika timmar för lärare, som hade minst 10 timmars tjänstgöring i veckan,
uppgick till 1,500.
Fördelningen av lärarna med full tjänstgöring på olika lönegrader samt på
grupperna familjeförsörjare och icke-familjeförsörjare framgår av följande tabell:
Ordinarie |
Extra ordi-narie och vi-karierande |
|||||||||
Manliga, lönegrader |
Kvinnliga, lönegrader |
Manliga |
Kvinnliga |
|||||||
l:a |
2:a |
3:e |
4:e |
l:a |
2:a |
3:e |
4:e |
|||
Familjeförsörjare........... Icke-familjeförsörjare......... |
7 14 |
12 7 |
17 9 |
10 6 |
i 20 |
9 |
16 |
4 |
20 49 |
49 |
sakkun
niga.
20
Departe
mentschefen.
Kung!. Maj:ts proposition Nr 343.
Sammanlagda beloppet för dyrtidstillägg enligt de sakkunnigas förslag åt de
högre folkskolornas lärare skulle vid ett grundtal av 170 uppgå till omkring
1,000,000 kronor.
Den nya beräkningen av beloppen för dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande
lärare har utförts på samma sätt som i fråga om lärare vid
folk- och småskolor, d. v. s. med ett beräknat grundtal av 154 för
förra och 126 för senare halvåret 1921. Dyrtidstilläggsbeloppen äro
för lärare med full tjänstgöring, med utelämnande av överskjutande
öretal, återgivna i följande tabell.
Ämneslärare |
Löne- grad |
Kontant minimi- avlöning |
D y |
r t i d s |
tillä |
g g |
||
l:a halvåret 1921 |
2:a halvåret 1921 |
|||||||
Familje-försör-jare med |
Icke- familje- försör- jare |
Familj ef örsör j are |
Icke-familje-försörjare |
|||||
3 familje-medlem-mar |
1 familje-medlem |
över 25 år |
under |
|||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||
1. Vid allmän högre |
||||||||
folkskola. |
||||||||
Ordinarie manliga .... |
1 |
2,800 |
1,558 |
1,288 |
1,278 |
1,173 |
1,056 |
938 |
> 1 .... |
4 |
4,000 |
2,062 |
1,742 |
1,692 |
1,587 |
1,429 |
(1,270) |
Extra ordinarie eller vik. |
— |
2,500 |
1,428 |
1,171 |
1,171 |
1,066 |
960 |
853 |
Ordinarie kvinnliga . . . |
1 |
2,400 |
1,396 |
1,137 |
1,140 |
1,035 |
932 |
828 |
Tf Tf ... |
4 |
3,300 |
1,768 |
1,477 |
1,450 |
1,346 |
1,211 |
(1,077) |
Extra ordinarie eller vik. |
— |
2,300 |
1,352 |
1,103 |
1,109 |
1,004 |
904 |
803 |
2. Vid yrkesbestämd |
||||||||
högre folkskola. |
||||||||
Ordinarie manliga..... |
1 |
3,100 |
1,673 |
1,392 |
1,364 |
1,265 |
1,138 |
1,012 |
» » .... |
4 |
4,300 |
2,177 |
1,846 |
1,787 |
1,687 |
1,518 |
(1,350) |
Extra ordinarie eller vik. |
2,650 |
1,484 |
1,222 |
1,217 |
1,113 |
1,002 |
890 |
|
Ordinarie kvinnliga . . . |
1 |
2,650 |
1,484 |
1,222 |
1,217 |
1,113 |
1,002 |
890 |
Tf Tf ... |
4 |
3,550 |
1,847 |
1,563 |
1,528 |
1,424 |
1,281 |
(1,139) |
Extra ordinarie eller vik. |
— |
2,450 |
1,409 |
1,154 |
1,155 |
1,051 |
946 |
841 |
Kostnaderna i enlighet med nu nämnda beräkning skulle i runda
tal belöpa sig till för första halvåret 410,000 kronor, för andra halvåret
300,000 kronor och för hela kalenderåret 1921 710,000 kronor.
I dessa kostnader äro även dyrtidstilläggen åt timlärare inräknade.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
21
3. Kommunala mellanskolor.
Även i fråga om de kommunala mellanskolorna hava de sakkunniga
beräknat dyrtidstillägget för en lärare av varje kategori
och däröver upprättat en översiktstabell.
För antalet lärare vid ifrågavarande skolor hava de sakkunniga
lämnat följande redogörelse:
De sakkunniga hava beträffande antalet lärare använt uppgifter motsvarande
dem för de högre folkskolorna. Enligt dessa uppgick antalet kommunala mellanskolor
i slutet av år 1920 till 59.
Vid dessa läroanstalter tjänstgjorde 144 manliga och 106 kvinnliga ordinarie
ämneslärare samt 79 manliga och 48 kvinnliga ämneslärare med full tjänstgöring.
Antalet timlärartimmar utgjorde sammanlagt 2,137 och antalet dylika timmar för
lärare, som hade minst 10 timmars tjänstgöring i veckan, uppgick till 1,373.
Lärarna med full tjänstgöring fördelade sig på följande sätt:
Extra ordinarie
och vikarierande
Kvinnliga, lönegrader
Manliga, lönegrader
Kvinn -
Manliga
Familjeförsörjare . . .
Icke- familj ef örsörjare
Sammanlagda kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid de kommunala
mellanskolorna enligt de sakkunnigas förslag skulle vid ett grundtal av 170 uppgå
till omkring 1,600,000 kronor.
Den beräkning, som jag låtit utföra rörande dyrtidstilläggen åt
lärare vid kommunala mellanskolor, har, såsom förut nämnts, verkställts
på samma sätt som beträffande lärare vid folk- och småskolor
samt högre folkskolor, således med tillämpning av ett grundtal av
154 resp. 126 för förra och senare halvåret 1921. De belopp för
dyrtidstilläggen, som framgått av denna beräkning, återfinnas, såvitt
angår lärare med full tjänstgöring, i nedanstående tabell. Även här
hava öretalen utelämnats.
De sakkunniga.
Departe
mentschefen.
22 Kungl. May.ts proposition Nr 343.
Ämneslärare |
Löne- grad |
Kontant minimi- avlöning |
D y |
r t i d s |
tillä |
g g |
||
l:a halvåret 1921 |
2:a halvåret 1921 |
|||||||
Familje-försör-jare med |
Icke familje- försör- jare |
F amil j eförsör jare |
Icke familje-försörjare |
|||||
3 familje-medlem-mar |
1 familje-medlem |
över 25 år |
under |
|||||
Kr. |
Kr. |
Kr |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||
Ordinarie manliga .... |
1 |
3,300 |
1,751 |
1,462 |
1,437 |
1,332 |
1,199 |
1,066 |
T> » .... |
4 |
4,500 |
2,255 |
1,916 |
1,851 |
1,746 |
1,571 |
(1,397) |
Extra ordinarie eller vik. |
— |
2,900 |
1,579 |
1,307 |
1,295 |
1,191 |
1,072 |
952 |
Ordinarie kvinnliga . . . |
1 |
2,800 |
1,541 |
1,273 |
1,264 |
1,160 |
1,044 |
928 |
» » ... |
4 |
3,700 |
1,919 |
1,614 |
1,575 |
1,470 |
1,323 |
(1,176) |
Extra ordinarie eller vik. |
— |
2,600 |
1,460 |
1,205 |
1,202 |
1,098 |
988 |
878 |
Kostnaderna enligt sistnämnda beräkning komma att i runda
tal uppgå till för första halvåret 610,000 kronor, för andra halvåret
490,000 kronor och för hela kalenderåret 1921 1,100,000 kronor. I
dessa belopp ingå även kostnaderna för dyrtidstillägg åt timlärare.
4. Vissa småslioleseminarier.
Här avsedda småskoleseminarier äro de, som upprättats av
landsting eller stad, som ej i landsting deltager.
Till belysning av vad de sakkunnigas förslag innebär beträffande
en lärare av varje kategori hava de sakkunniga även här upprättat
en översiktstabell. Uppgifter angående antalet lärare hava
införskaffats på samma sätt som i fråga om högre folkskolor och
kommunala mellanskolor.
Enligt dessa uppgifter voro i slutet av år 1920 vid ifrågavarande seminarier
anställda 5 manliga och 57 kvinnliga ordinarie ämneslärare. Antalet extra ordinarie
och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring utgjorde 7, därav 1
manlig och 6 kvinnliga. Samtliga timlärartimmar uppgingo till 443 och antalet
dylika timmar för lärare med minst 10 veckotimmars tjänstgöring utgjorde 315.
Fördelningen av lärare med full tjänstgöring på olika kategorier framgår av följande
tabell:
Kungl. Maj;ts proposition Nr 343.
23
Familjeförsörjare . . . |
Ordinarie |
Extra ordinarie |
|||||||
Manliga, lönegrader |
Kvinnliga, lönegrader |
Manliga |
Kvinn- liga |
||||||
l:a |
2:a |
3:e |
4:e |
l:a |
2:a |
3:e |
4:e |
||
— |
i |
1 |
3 |
12 |
15 |
1 11 |
i 17 |
1 |
G |
Kostnaderna för dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärarpersonal enligt de sakkunnigas
förslag skulle belöpa sig till omkring 300,000 kronor.
Aven beträffande lärare vid de småskoleseminarier, som nu äro
i fråga, har samma sätt för den nya beräkningen av dyrtidstilläggen
kommit till användning som i fråga om lärare vid de föregående
läroanstalterna. Med utelämnande av överskjutande öretal ställa sig
da beloppen för dessa dyrtidstillägg åt lärare med full tjänstgöring
såsom framgår av nedanstående tabell.
Ämneslftrare |
Löne- grad |
Kontant minimi avlöning |
D y |
r t i d s |
tillä |
g g |
||
l:a halvåret 1921 |
2:a halvåret 1921 |
|||||||
Familje-försör-jare med |
Icke- familje- försör- jare |
Familjeförsörjare med |
Icke-familje-f örsörj are |
|||||
3 familje-medlem-mar |
1 familje-medlem |
över 25 år |
under |
|||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||
Ordinarie manliga .... |
1 |
3,400 |
1,793 |
1,500 |
1,471 |
1,367 |
1,230 |
1,093 |
» » .... |
4 |
4,600 |
2,297 |
1,954 |
2,401 |
1,781 |
1,602 |
(1,424) |
Extra ordinarie eller vik. |
— |
2,800 |
1,541 |
1,273 |
1,264 |
1,161 |
1,044 |
928 |
Ordinarie kvinnliga . . . |
1 |
2,800 |
1,541 |
1,273 |
1,264 |
1,160 |
1,044 |
928 |
T> » ... |
4 |
3,700 |
1,919 |
1,614 |
1,575 |
1,470 |
1,323 |
(1,176) |
Extra ordinarie eller vik. |
— |
2,400 |
1,390 |
1,137 |
1,140 |
1,035 |
932 |
828 |
_ Kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid ifrågavarande seminarier,
timlärarna inbegripna, skulle enligt sistnämnda beräkningsgrunder
uppgå till ungefär följande belopp: för första halvåret 1921
120,000 kronor, för andra halvåret 100,000 kronor och för hela
kalenderåret 220,000 kronor.
Departe
mentschefen.
24
Kung!. May.ts proposition Nr 343.
5. Privatläroverk.
Såsom i det föregående omförmälts, hava de sakkunniga, Engvall
och Rydén, avgivit förslag och utfört kostnadsberäkningar rörande
dyrtidstillägg endast beträffande lärare vid folk- och småskolor,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier.
I fråga om privatläroverk och folkhögskolor har däremot
på av mig gjord anmodan byråchefen E. Göransson, verkställt
motsvarande beräkningar. Under förutsättning att dyrtidstillägg
åt lärare vid privatläroverk skulle beräknas efter samma grunder,
som av förstberörda sakkunniga föreslagits, skulle sammanlagda kostnaderna
för dessa dyrtidstillägg uppgå till omkring 4,400,000 kronor.
Sedermera har jag anmodat Göransson att utföra även de nya
erforderliga beräkningarna av dyrtidstilläggen åt lärare vid privatläroverk
och folkhögskolor enligt de av mig förordade grunderna
d. v. s. med tillämpning av ett grundtal av 154 för det förra och
av 126 för det senare halvåret 1921.
Exempel på beloppen för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverken
angivas i följande tabell. Öretalen hava utelämnats.
Lönegrad |
Kontant minimiavlöning |
l:a halv-året 1921 |
2:a halvåret 1921 |
|||||
*1 ro 3 B CD |
Icke-familjeförsörjare |
Familje- försörjare med |
Icke- familjeför- sörjare |
|||||
cd o- 3 SO o: g ^ P CD |
3 familje-medlemmar |
1 familje-medlem |
över 25 år |
under 25 år |
||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||
Föreståndarinna................... • |
1 |
3,500 |
1,463 |
1,203 |
1,198 |
1,095 |
986 |
876 |
» ................... |
2 |
3,800 |
1,547 |
1,278 |
1,267 |
1,164 |
1,048 |
(931) |
Ämneslärarinna med högre kompetens...... |
1 |
2,900 |
1,295 |
1,052 |
1,060 |
957 |
861 |
766 |
> » T> T> ...... |
3 |
3,500 |
1,463 |
1,203 |
1,198 |
1,095 |
986 |
(876) |
j> * lägre » ...... |
1 |
2,400 |
1,155 |
926 |
945 |
842 |
758 |
673 |
» » » ...... |
3 |
3,000 |
1,323 |
1,077 |
1,083 |
980 |
882 |
(784) |
Kostnaderna för dyrtidstilläggen åt lärare vid privatläroverken,
timlärama inräknade, skulle uppgå till följande avrundade belopp:
25
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
för första halvåret till 1,910,000 kronor, för andra halvåret till
1,590,000 kronor och för hela kalenderåret 1921 till 3,500,000 kronor.
6. Folkhögskolor.
De verkställda beräkningarna utvisa, att kostnaderna för dvrtidstillägg
åt lärare vid folkhögskolor skulle, med tillämpning av de
utav Engvall och Rydén föreslagna grunderna, belöpa sig till omkring
700,000 kronor.
Även i fråga om dessa lärare anser jag mig böra meddela några
exempel på de belopp, med vilka dyrtidstilläggen skulle utgå efter
ett grundtal av 154 för förra och 126 för senare halvåret 1921.
Kontant avlöning |
l:a året B £ CD ■ CD N>g? g® Sfi O: 2 ^ M <p'' CD |
ialv-1 1921 CD TT 9 pa* j3 ©‘ o? <-t ao O: e2. P'' ■“5 CD |
2: a halvs Familje- försörjare med |
iret 1921 Ieke- familjeför- sörjare |
|||
3 familje-medlemmar |
1 1 familje-medlem |
över 25 år |
under 25 år |
||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|
Föreståndare......................... |
6,400 |
1,827 |
1,530 |
1,497 |
1,394 |
1,254 |
1,115 |
» ........ |
5,400 |
1,617 |
1,341 |
1,324 |
1,222 |
1,099 |
977 |
Ordinarie lärare....................... |
4,200 |
1,365 |
1,115 |
1,117 |
1,015 |
913 |
812 |
» > ..................... |
3,700 |
1,260 |
1,025 |
1,031 |
928 |
835 |
742 |
Extra ordinarie ämneslärare............... |
1,900 |
731 |
657 |
598 |
598 |
538 |
478 |
Lärarinna i slöjd...................... |
1,000 |
385 |
346 |
315 |
315 |
283 |
252 |
» » husbållsgöromål............... |
960 |
369 |
332 |
302 |
302 |
271 |
241 |
Kostnaderna för dyrtidstillägg åt samtliga lärare vid folkhögskolor
skulle då i avrundade tal bliva följande: för första halvåret
280,000 kronor, för andra halvåret 220,000 kronor och för hela kalenderåret
500,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 290 käft. (Nr 343.) 4
26
Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 343.
Sammanfattning.
Enligt nu omförmälda beräkningar skulle kostnaderna för dvrtidstillägg
under år 1921 åt förenämnda lärargrupper med tillämpning
av de utav mig föreslagna grunderna uppgå i runda tal till
följande belopp i kronor:
l:a halvåret |
2:a halvåret |
Summa |
|
Folk- och småskolor..................... |
25,000,000 |
20,000,000 |
45,000,000 |
Slöjd och hushållsgöromål................. |
1,670,000 |
1,300,000 |
2,970,000 |
Högre folkskolor....................... |
410,000 |
300,000 |
710,000 |
Kommunala mellanskolor.................. |
610,000 |
490,000 |
1,100,000 |
Vissa småskoleseminarier.................. |
120,000 |
100,000 |
220,000 |
Privatläroverk......................... |
1,910,000 |
1,590,000 |
3,500,000 |
Folkhögskolor......................... |
280,000 |
220,000 |
500,000 |
Summa kronor |
30,000,000 |
24,000,000 |
54,000,000 |
Till slut torde jag, i anslutning till vad statsrådet och chefen
för finansdepartementet förut denna dag anfört i fråga om allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, här
böra något beröra, huru kostnaderna för senare halvåret 1921 samt
för år 1922 skulle ställa sig under antagande av vissa olika levnadskostnadsindex.
Vid beräkningarna i det föregående har för senare
halvåret 1921 antagits en levnadskostnadsindex av 240, en levnadskostnadsökning
sålunda av 140, varav följt grundtalet 126. Med en
levnadskostnadsökning av respektive 160, 150, 160, 120, 110 och
100 skulle följa grundtalen respektive 144, 135, 117, 108, 99 och 90.
Totalkostnaderna för dyrtidstilläggen äro enligt det föregående med
ett grundtal av 126 beräknade för senare halvåret 1921 till 24,000,000
kronor. De totalkostnader, som för samma halvår motsvara grundtalen
144, 185, 117, 108, 99 och 90, skulle i runda tal bliva respektive
27,430,000, 25,710,000, 22,280,000, 20,570,000, 18,850,000 och
17,140,000 kronor.
För hela året 1922 skulle kostnaderna med nu nämnda grundtal
från och med 144 till och med 90 bliva respektive 54,860,000,
Kung!. Maj:ts proposition Nr 343. 27
51,430,000, 48,000,000, 44,570,000, 41,140,000, 37,710,000 och
34,280,000 kronor.
I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut i dag
anfört och då det belopp, som kräves för dyrtidstillägg till lärare
vid nu ifrågavarande undervisningsanstalter i enlighet med de i det
föregående av mig förordade grunder, i varje fall är så betydande,
att de jämkningar, som föranledas av en eventuell sänkning av indextalen,
komma att medföra en avsevärd inverkan på budgeten,
anser jag mig icke böra nu föreslå äskande av anslag hos riksdagen
för gäldande av omförmälda dyrtidstillägg för år 1921. Därmed
torde böra anstå till dess frågan om täckande av kostnaderna för
motsvarande dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänst in. fl.
kan föreläggas riksdagen.
I analogi med vad som nu gäller i fråga om dyrtidstillägg för
år 1921, torde böra inhämtas riksdagens medgivande därtill, att
dyrtidstillägg må enligt de av mig förordade nya grunderna utgå
även efter 1921 års utgång tills vidare till dess annorlunda förordnas,
samt att kostnaderna därför må gäldas av det anslag som vid sidan
av huvudtitlarna må varda av riksdagen beviljat såsom avsättning
å 1922 års riksstat till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl. Förslag härom
torde emellertid böra avlåtas till riksdagen först i samband med
äskande av anslag till ifrågavarande dyrtidstillägg för år 1921.
Departementschefen, statsrådet Bergqvist, föredrog härefter upprättade
förslag till
l. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare
vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor
och vissa småskoleseminarier (Bil. I);
II. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare
vid privatläroverk (Bil. II); samt
m. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
lärare vid folkhögskolor (Bil. III);
samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna berörda under I—Hl här ovan
angivna förslag till kungörelser med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;
Departe
mentschefens
hemställan.
28
Kangl. Maj:ts proposition Nr 343.
dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda
de närmare föreskrifter, som för tillämpning
av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
C. d’Albedyhll.
Kung!. Maj.ts proposition Nr 343.
29
Bilaga I.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och
småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och
vissa småskoleseminarier.
§ I
Lärare
vid nedan angivna kommunala läroanstalter äga med de
begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse fönnäles,
tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av
statsmedel å följande del av den i gällande författning stadgade
kontanta minimiavlöningen:
a) vid folk- och småskolor:
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskollärare
och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola
och lärare vid mindre folkskola, lärare i manlig eller kvinnlig
slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, lärarinna
i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt ävensom
vikarie å den del av berörda avlöning, som motsvarar statsbidraget;
dock att dyrtidstillägg till vikarie för tjänstledig lärare alltid utgår
å ett belopp, motsvarande statsbidraget till avlönande av vikarie
å ledig tjänst;
b) vid statsunderstödda högre folkskolor:
ordinarie ämneslärare: å ett belopp motsvarande nio tiondelar
av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens
avlöning direkt utgående statsbidraget;
extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring
samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande
nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt
30
Kungl. Majts proposition Nr 343.
rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda
arvodet;
c) vid kommunala mellanskof:
ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar
av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens
avlöning direkt utgående statsbidraget samt med tillfällig löneförbättring,
som utgår av statsmedel;
extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring
samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp motsvarande
nio tiondelar av den stadgade avlöningen, ökat med den tillfälliga
löneförbättring, som utgår av statsmedel;
rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda
arvodet: samt
biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna:
å ett belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare
stadgade särskilda arvodet;
d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting,
underhålln a sm åsko leseminarier na:
ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med
år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande
nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med
det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget;
ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande
bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar
statsbidraget;
extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjenstgöring
samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio
tiondelar av den stadgade avlöningen; samt
rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt
de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett
belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.
§ 2.
Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,
benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 343.
§ B -
31
1. Dyrtidstillägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare
stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kungl.
Maj:t fastställes att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstilllägg
på följande sätt:
a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan
sägs, utgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för
hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal,
som motsvarar grundtalet. Överstiger tilläggsunderlaget 85
kronor i månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör
85 kronor, på sätt nyss är sagt, samt för den del, som överstiger 85
kronor, efter ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av
grundtalet. Har befattningshavaren mera än en familjemedlem,
ökas den del av tilläggsunderlaget, för vilken dyrtidstillägget utgår
efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15 kronor för varje
familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det procenttal,
som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet
tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.
Såsom familjemedlem enligt denna kungörelse räknas hu tru och
på grund av försörjningsplikt underhållet barn, som icke uppsnått 16
års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande
för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn
till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare eller
pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar
båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstilllägg
av statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter
den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till
fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens man icke är såsom
befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger
tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på grund
av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till
familjens underhåll.
Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,
därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som
32
Kung!. Maj.ts proposition Nr 343.
omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med
nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt
vad ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer befattningshavare
med en familjemedlem.
Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden,
utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall
dyrtidstillägg.
b) För extra ordinarie och vikarierande lärare med lön efter
lästid samt för lärare, vars minimilön är fastställd för timme, för
dag eller för kurs, beräknas dyrtidstillägget som om tilläggsunderlaget
för helt år vore lika fördelat på årets tolv månader. Det sålunda
för år beräknade dyrtidstillägget utbetalas efter lästid.
§ 4.
1. Till lärare, som enligt gällande författningar är berättigad
att under tjänstledighet för sjukdom, för tjänstgöring till rikets försvar
eller för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra
offentligt uppdrag, uppbära viss del av den kontanta minimilönen,
utgår dyrtidstillägget oavkortat under tiden för tjänstledigheten.
2. År lärare tjänstledig av annan anledning än i moment 1
omförmäles, skall det eljest till honom utgående dyrtidstillägget
minskas med ett belopp, motsvarande dyrtidstillägget för icke familjeförsörjande
kvinnlig vikarie under 25 år, dock att avdrag icke må
göras under ferier och icke med högre belopp än hela det till läraren
under den tid, för vilken avdraget göres, eljest utgående dyrtidstillägget.
§ ö.
Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör
å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg
av statsmedel, skall med iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder
dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp,
å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser
må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än sammanlagt
1,250 kronor för månad.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
§ 6.
33
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning
kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller
å ersättning för bostad och bränsle.
§ 7.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ 8.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare
skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning
på såväl manliga som kvinnliga lärare.
§ 9.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen
nödiga tabeller och anvisningar.
§ 10.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med
vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 496) med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre
folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier
upphör att gälla.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.) 5
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
Bil. II.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk.
§ I
Mom.
1. Föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring
vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller
samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd
från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till
privatläroverk, äger, med nedan angivna begränsningar och undantag
tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av
statsmedel å två tredjedelar av det belopp, som motsvarar summan
av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöning och
den tillfälliga löneförbättring, som utgår av statsmedel; där föreskrift
om minimiavlöningen saknas, skall dyrtidstillägget utgå å två tredjedelar
av det belopp, vilket motsvarar summan av den köntanta avlöning,
som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under
åren 1913—1915, och berörda tillfälliga löneförbättring.
Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer
jämväl timlärare och övningslärare vid läroanstalt, som i mom. 1
sägs.
Mom. 3. Dyrtidstillägg beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord
i klasserna över de förberedande eller till läsavdelning av
med skolan förbundet lärarinneseminarium, dock att kvinnlig ämneslärare
med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel
därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen.
§ 2.
Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,
benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.
35
Kungl. Maj.is proposition Nr 343.
§ B.
1. Dyrtidstill ägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare
stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kungl.
Maj:t fastställes att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstilllägg
på följande sätt:
a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan
sägs, utgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för
hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal,
som motsvarar grundtalet. Överstiger tilläggsunderlaget 85
kronor i månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör
85 kronor, på sätt nyss är sagt, samt för den del, som överstiger 85
kronor, efter ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet.
Har befattningshavaren mera än en familjemedlem, ökas den
del av tilläggsunderlaget, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett
procenttal motsvarande grundtalet, med 15 kronor för varje familjemedlem
utöver en. Därest vid beräkningen av det procenttal, som
skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår,
jämnas procenttalet till närmaste lägre hela tal.
Såsom familjemedlem räknas enligt denna kungörelse hustru
och på grund av försörjningsplikt -underhållet barn, som icke uppnått
16 års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av
det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser,
grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock
ej hänsyn till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare
eller pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel.
Barn, vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade
till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna,
som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika,
till fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens man icke är
såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel,
äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på
grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga
till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,
därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som
omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med
36
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt
vad ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer
befattningshavare med en familjemedlem.
o Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden,
utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall
dyrtidstillägg.
b) Därest avlöningen utgår efter lästid, beräknas dyrtidstillägget,
som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets
tolv månader.
§ 4.
Lärare, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet eller
som varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen
vid skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst för någon
tid inställas, skall icke för denna tid vidkännas avdrag å beloppet
av honom eljest tillkommande dyrtidstillägg. Annan tillfällig
av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,
icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen
avser, må icke heller föranleda avdrag å det vederbörande
eljest tillkommande beloppet. I andra fall av ledighet än nu nämnts
skall dyrtidstillägget minskas i samma proportion som förhållandet
mellan den avlöning, som skolat utgå, därest läraren icke åtnjutit
dylik ledighet, och den under ledigheten uppburna avlöningen.
§ 5.
Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör
å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg
av statsmedel, skall med iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder
dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp,
å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser
må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än sammanlagt
1,250 kronor för månad.
§ 6.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den årbga lärotid, som i gällande allmän författning
kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å
ersättning för bostad och bränsle.
37
Kung!. Maj. ts proposition Nr 343.
§ 7.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ 8.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare
skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning
på såväl manliga som kvinnliga lärare.
§ 9.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen
nödiga tabeller och anvisningar.
■ ''CU''. "■f -■ ''>0 ;;ö>v.i i i ij/ifib •* t f Vvi ■ ■ ■ 1 * • .7
■ ; § 10.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
-i''u :frtd*föl. iv--. y ii ■ ~ , ■.
'''' • 4—
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med
vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920, (nr 497) med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk upphör att
gälla.
SS
Kung!. Maj:ts proposition Nr 343.
Bil. III.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.
§ I
Mom.
1. Föreståndare och. vikarierande föreståndare vid statsunderstödd
folkhögskola samt ämneslärare med fast anställning vid
dylik läroanstalt äga, med nedan angivna begränsningar och undantag,
tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg
av statsmedel å ett belopp, motsvarande hälften av den i gällande
författning stadgade kontanta minimiavlöningen; dock att, där Kungl.
Maj:t på grund av särskilda förhållanden funnit skäl göra undantag
från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter, dyrtidstilllägget
skall utgå å hälften av de utav Kungl. Maj:t för sådana fall
stadgade beloppen.
Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer
jämväl extra ordinarie och vikarierande ämneslärare samt lärare i
slöjd, hushållsgöromål, gymnastik och sång vid läroanstalt, som i
mom. 1 sägs. ; t fr. '' • ...-i
§ 2.
Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,
benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.
§ 3.
1. Dyrtidstillägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare
stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kungl.
Maj:t fastställes att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår
lägg på följande sätt:
39
Kungl. Maj.is proposition Nr 343.
a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som bär nedan
sägs, ntgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för
hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal,
som motsvarar grundtalet. Överstiger tilläggsunderlaget 85
kronor i månaden, ntgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör
85 kronor, på sätt nyss är sagt samt för den del, som överstiger 85
kronor, efter ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet.
Har befattningshavaren mera än en familjemedlem, ökas den
del av tilläggsunderlaget, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett
procenttal motsvarande grundtalet, med 15 kronor för varje familjemedlem
utöver en. Därest vid beräkningen av det procenttal, som
skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår,
jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.
Såsom familjemedlem räknas enligt denna kungörelse hustru
och på grund av försörjningsplikt underhållet barn, som icke uppnått
16 års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av
det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser,
grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock
ej hänsyn till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare
eller pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn,
vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg
av statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som
åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika,
till fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens man icke är
såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel,
äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på
grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga
till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,
därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som
omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med
nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt
vad ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer
befattningshavare med en familjemedlem.
Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden,
utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall
dyrtidstillägg.
b) Därest avlöhingen utgår efter lästid, beräknas dyrtidstillägget,
40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets
tolv månader.
§ 4.
Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för
tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt
förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag, äger att utan
hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat
tillkomma honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan anledning,
skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som
förhållandet mellan den avlöning, som skolat utgå, därest han icke
åtnjutit sådan ledighet, och den avlöning, som jämlikt Kungl. Majrts
beslut eller gällande löneförfattning skall under sådan tjänstledighet
utgå.
§ 5-
Mom. 1. Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt
tjänstgör å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt
till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med iakttagande av eljest
gällande beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan av
de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna
bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än
sammanlagt 1,250 kronor för månad.
Mom. 2.. Föreståndare för folkhögskola, som tillika är föreståndare
för lantmannaskola och i sistnämnda egenskap innehar
fast anställning, må äga att, därest vid folkhögskolan är anordnad
fristående kvinnlig kurs, tillgodoräkna sig dyrtidstillägg å sin lön
såsom föreståndare för lantmannaskolan efter samma grunder, som
om han vore vid folkhögskolan fast anställd.
§ 6.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den i gällande allmän författning stadgade årliga lärotiden,
liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.
§ 7.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till
stärbhuset. ''
41
Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.
§ 8.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på
lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning
på såväl manliga som kvinnliga lärare.
§ 9.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen
nödiga tabeller och anvisningar.
§ 10.
Dyrtid sti 11 ägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921 från och med
vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 502) med allmänna
grunder för dyrtid sti 11 ägg åt lärare vid folkhögskolor upphör att
gälla.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.) 6