Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

1

Nr 337.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda
anstalter för yrkesundervisning; given Stockholms
slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son B er g qvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve
Wkangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Muriuy, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1921 av anslagsbehoven under tillläggsstaten
till riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel hemställde
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 287 höft. (Nr 337.) 1

Dyrtidstill1
a.stråt befatt
ningshavare

2

vid vissa
statsunderstödda
anstalter
för
yrkesundervisning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

jag under punkten 78, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid de tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna
i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås, beräkna på
tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 120,000 kronor. Denna
min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Jag anhåller nu att
få återupptaga frågan.

I proposition nr 292 till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t
förslag angående dyrtidstillägg åt befattningshavare vid samtliga
förenämnda skolor. Med anledning av berörda förslag beslöt riksdagen
(skrivelsen nr 885)

dels medgiva att dyrtidstillägg finge utgå till befattningshavare
vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska skolan i Eskilstuna
från och med den del av år 1920, under vilken kostnaderna för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst icke bestredes av
det vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1920 års riksstat
för ändamålet anvisade särskilda anslag, ävensom till befattningshavare
vid vävskolan i Borås från och med år 1920 samt till befattningshavare
vid bergsskolorna i Filipsstad och Falun jämte därmed
förenade yrkesskolor från och med år 1919;

och skulle nämnda dyrtidstillägg utgå efter de grunder, som
beträffande motsvarande tider gällde för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skulle beräknas ej blott
å de avlöningsförmåner, som vore för vederbörande befattningshavare
å stat uppförda, utan även å den höjning i avlöningen, som i form
av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts
dem genom bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild
donation, samt

under villkor, vad anginge befattningshavare vid såväl de tekniska
skolorna i Stockholm och Eskilstuna som vävskolan i Borås,
att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestredes av vederbörande
kommun eller landsting samt, vad anginge bergsskolorna i Filipstad
och Falun jämte därmed förenade yrkesskolor, att 2/d av kostnaden
för dyrtidstillägg bestredes av järnkontoret;

dels medgiva, att till de vid ifrågavarande skolor anställda befattningshavare,
som åtnjutit dyrtidstillägg för första halvåret 1920
eller del därav, skulle under enahanda villkor, som i fråga om själva

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

dyrtidstillägget sägs, utgå förhöjning av dyrtidstillägget, motsvarande
tjugu procent av de avlöningsförmåner för samma tidrymd, dock
högst ett belopp av 1,250 kronor för månad, på vilka dyrtidstillägg
finge beräknas; dock att sådant tillägg finge utgå allenast till befattningshavare,
som vore familjeförsörjare. Där både man och hustru
vore berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, utginge likväl förhöjning
i tillägget endast till endera, och då till den, som åtnjöte
högsta lönen;

dels för angivna ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1920 ett
förslagsanslag av 200,000 kronor;

dels och förklara, att under år 1921 tillsvidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år de
på staten ankommande kostnaderna för dyrtidstillägg åt de vid ifrågavarande
skolor anställda befattningshavare skulle bestridas, härför
erforderliga belopp skulle utgå av det utav riksdagen till bestridande
av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och
pensionärer in. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å
1921 års riksstat anvisade förslagsanslag, högst, å 200,000,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 har skolöverstyrelsen gjort framställning
om beredande på tilläggsstat för år 1921 av anslag till
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid omförmälda skolor.

I en förut denna dag till riksdagen avlåten proposition angående
allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare
i statens tjänst hava, i likhet med vad som ägt rum
under år 1920, undantagits befattningshavare vid nyssberörda skolor.
Då fortsatt dyrtidstillägg jämväl för dessa sistnämnda befattningshavare
uppenbarligen är av nöden, bör alltså även för år 1921 för ändamålet
begäras ett särskilt anslag. Dyrtidstillägget bör i enlighet
med riksdagens förenämnda beslut utgå efter de grunder, som beträffande
motsvarande tid komma att gälla för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statstjänst. Yad angår de avlöningsförmåner, å vilka
dyrtidstillägget skall beräknas, samt vederbörande kommuners eller
andra korporationers bidragsskyldigliet torde böra gälla samma bestämmelser,
som, enligt vad förut sagts, av 1920 års riksdag i nämnda
hänseenden beslutits.

I fråga om anslagets belopp hava verkställda beräkningar utvisat
att, med hänsyn till de numera föreslagna nya grunderna för

4

Kung!. Maj:ts proposition Nr 377.

utgående av dyrtidstillägg till statens befattningshavare, ett så stort
belopp som det av mig först beräknade, 120,000 kronor, icke behöver
tagas i anspråk utan att ett belopp av 100,000 kronor torde
vara för ändamålet tillräckligt. Då de skäl, som föranlett chefen
för finansdepartementet att förut denna dag uttala sig för att framställning
om anvisande av erforderliga medel till dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst m. fl. göres först längre fram under
riksdagen, uppenbarligen icke hava samma betydelse beträffande
det relativt obetydliga anslagsbehov, varom nu är fråga, har jag
'' efter samråd med nämnde departementschef ansett mig lämpligen
böra föreslå, att redan i detta sammanhang erforderligt anslag
begäres hos riksdagen.

Vidare torde böra på sätt, som föreslagits i fråga om statens
befattningshavare, riksdagens medgivande inhämtas därtill, att under
år 1922 och intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av
vilka för sistnämnda år de på staten ankommande kostnaderna för
dyrtidstillägg åt de vid ifrågavarande skolor anställda befattningshavare
skola bestridas, härför erforderliga belopp må utgå av det
anslag, som av riksdagen må komma att vid sidan av huvudtitlarna
anvisas såsom avsättning å 1922 års riksstat till bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer
m. fl. Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra därom,
att enligt av Kungl. Maj:t för riksdagen redan framlagt förslag
(bilagan, åttonde huvudtiteln, till 1921 års statsverksproposition,
punkten 209) tekniska skolan i Eskilstuna skulle från och med år
1922 omorganiseras till en teknisk fackskola. Dess befattningshavare
skulle således med nämnda års ingång komma att intaga ställning
såsom statens befattningshavare och torde därmed komma att åtnjuta
dyrtidstillägg på samma sätt och efter samma grunder som
övriga statstjänare.

I sitt förslag angående handelsgymnasiernas omorganisation har
skolöverstyrelsen hemställt, att befattningshavare vid handelsgymnasierna
i Stockholm och Gföteborg, vilka gymnasier fortfarande
skulle bibehållas såsom statsunderstödda, skulle erhålla dyrtidstillägg
efter samma grunder som befattningshavare vid de handelsgymnasier,
som ifrågasatts skola förstatligas, ävensom att staten, på sätt
jämväl ägde rum i fråga om tekniska skolorna i Stockholm och

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

Eskilstuna samt vävskolan i Borås, till kostnaden för dessa dyrtidstillägg
skulle bidraga med hälften. Återstoden skulle tillhandahållas
av vederbörande gymnasiums målsman.

Detta förslag har jag vid anmälan för Kungl. Maj:t den 11
februari 1921 av frågan om handelsgymnasiernas omorganisation
givit min anslutning. Då således dyrtidstillägg till befattningshavare
vid förenämnda handelsgymnasier i Stockhohn och Göteborg
skulle komma att utgå efter samma grunder som beträffande vissa
av de skolor, varom jag nyss förut yttrat mig, synes det lämpligt
att i förevarande sammanhang upptaga jämväl denna fråga. Visserligen
skulle enligt förslaget omorganisationen av berörda gymnasier
träda i kraft först från och med den 1 januari 1922, varför
man skulle kunna ifrågasätta, huruvida det icke vore lämpligare att
låta med frågan om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sistnämnda
skolor anstå till 1922 års riksdag. Då därigenom dessa
befattningshavare skulle komma i en sämre ställning i förevarande
avseende än övriga med dem jämförliga befattningshavare, närmast
de vid de föreslagna statliga handelsgymnasiema anställda, torde emellertid
befattningshavare vid de statsunderstödda handelsgymnasiema
böra medgivas rätt att från och med år 1922 erhålla statsbidrag
för dyrtidstillägg. Det härtill erforderliga beloppet torde under år
1922 tills vidare och intill dess definitivt beslut rörande medel till
dyrtidstillägg åt dem blivit fattat böra utgå från det anslag, som
må komma att för beredande av dyrtidstillägg åt statens befattningshavare
och pensionärer m. fl. av riksdagen anvisas vid sidan av
huvudtitlarna såsom avsättning å 1922 års riksstat. Beträffande
villkor och bestämmelser i övrigt för statsbidrags utgående till dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid de statsunderstödda handelsgymnasierna
torde i tillämpliga delar böra gälla enahanda bestämmelser
som beträffande tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna samt
vävskolan i Borås.

Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid tekniska skolorna i Stockholm
och Eskilstuna, vävskolan i Borås samt bergsskolorna
i Filipstad och Falun anvisa på tilläggsstat
för år 1921 ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

dels medgiva, att dyrtidstillägg må utgå till
befattningshavare vid de statsunderstödda handelsgymnasierna
i Stockholm och Göteborg från och
med år 1922;

skolande dyrtidstillägg till samtliga nu nämnda
befattningshavare utgå efter de grunder, som beträffande
motsvarande tid äro eller varda fastställda
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall
beräknas ej blott å de avlöningsförmåner, som äro
för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den höjning i avlöningen, som i form
av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring
må tillkomma dem genom bidrag av stat,
landsting, kommun eller från enskild donation; samt
under villkor, vad angår befattningshavare vid
de tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna,
vävskolan i Borås samt handelsgymnasierna i Stockholm
och Göteborg, att halva kostnaden för dyrtidstillägg
bestrides av vederbörande kommun,
landsting eller gymnasiemålsman samt, vad angår
bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed
förenade yrkesskolor, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg
bestridas av järnkontoret;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de
närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga
för tillämpning av de utav riksdagen fastställda
grunderna för dyrtidstilläggens utgående;

dels och förklara, att under år 1922 tillsvidare
och intill dess definitivt beslut fattats rörande
de medel, av vilka för sagda år de på staten ankommande
kostnaderna för dyrtidstillägg åt de vid
tekniska skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad
och Falun, vävskolan i Borås samt de statsunderstödda
handelsgymnasierna i Stockholm och
Göteborg anställda befattningshavare skola gäldas,
härför erforderliga belopp skola utgå av det

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 337.

anslag, riksdagen må komma att till bestridande
av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare
och pensionärer m. fl. anvisa vid sidan
av huvudtitlarna såsom avsättning å 1922 års
riksstat.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
C. d’Albedyhll.