Kungl. Maj:ts proposition Nr 334.
15
Kr 334.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt
distriktsveterinärer; given Stockholms slott den 18 mars 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagd a utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Nils Hansson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 18 mars 1921.
N ärvarande:
Statsministern VON SYDOW, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Departementschefen statsrådet Hansson anförde:
I avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer,
som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
16
Kungl. Majds proposition Nr 334.
har för ändamålet under nionde huvudtiteln, punkt 46, å årets tilläggsstat
beräknats ett anslag av 150,000 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t tidigare innevarande dag beslutat till riksdagen
avlåta proposition angående grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, anhåller jag få anmäla förenämnda ärende.
I enlighet med Kungl. Majtts förslag har riksdagen såväl år 1919
som år 1920 dels medgivit, att därest de distriktsveterinärer, till vilkas
avlöning lämnades statsbidrag, för året bereddes dyrtidstillägg å dem
från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av
statsmedel finge för samma år till dem utgå med motsvarande andel
av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock med högst två tredjedelar
av statsavlöningen, dels ock till bestridande av kostnaderna för
dessa dyrtidstillägg å tilläggsstat uppfört ett förslagsanslag av 100,000
kronor.
Kungörelse i ämnet utfärdades den 22 juni 1920 (nr 533).
Svenska distriktsveterinärföreningen har nu i ingiven skrift anhållit,
att distriktsveterinärerna måtte för år 1921 medgivas dyrtidstillägg å
de samma år från staten till dem utgående avlöningsbidragen i full
överensstämmelse med de grunder, vilka för samma år bleve gällande för
dyrtidstillägg i allmänhet å statsavlöning. Föreningen har erinrat, att
densamma redan nästföregående år gjort enahanda framställning. Denna
hade dock ej bifallits, utan dyrtidstillägg medgivits endast efter samma
grunder som år 1919. Ett stort antal landsting gåve på den från dem
till distriktsveterinärerna utgående avlöningsandelen dyrtidstillägg enligt
samma procent, med vilken helt statsavlönade tjäntemän ägde bekomma
sådant tillägg. Staten borde, då göra likadant beträffande sin avlöningsandel.
Rimligtvis borde väl även statens dyrtidstillägg till distriksveterinärerna
undan för undan justeras efter prisläget. Distriktsveterinärerna,
vilka sjävfallet hade lika svår känning av dyrtiden som t. ex.
provinsialläkarna och länsveterinärerna — ja ännu svårare, enär deras
avlöning vore lägre—, hade gått förlustiga belopp, som för deras ställning
icke vore små, genom att först under två år hava varit alldeles i saknad
av dyrtidstillägg från staten och under därpå följande två år fått nöja
sig med ett procentuellt avsevärt lägre dyrtidstillägg än helt statsavlönade
tjänstemän.
Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 15 december 1920 erinrat,
att styrelsen anbefallts att efter vederbörandes hörande avgiva utlåtande
över eu år 1919 av distriktsveterinärföreningen gjord framställning om
lönereglering och statsanställning för distriktsveterinärer. Häröver hade
styrelsen ännu icke hunnit avgiva utlåtande. Under förutsättning att
17
Kungl. Maj;ts proposition Nr 334.
statens bidrag till distriktsveterinärers avlönande komme att under år 1921
utgå i enlighet med hittills gällande bestämmelser hade medicinalstyrelsen
för sin del icke någon erinran att göra mot, att dyrtidstillägget å sagda
statsbidrag för år 1921 bestämdes efter samma grunder, som bleve
gällande för beräknande av dyrtid stillägg åt befattningshavare i allmänhet
i statens tjänst.
Samma skäl, vilka legat till grund för att bevilja dyrtidstillägg VeParteme»tsför
åren 1919 och 1920, torde föreligga för ett liknande beslut jämväl c e,en''
för innevarande år.
Nu har ifrågasatts sådan ändring i avseende å dyrtidstilläggets
beräkning, att det skulle utan inskränkning utgå å statsavlöningen etter
samma grunder som för statstjänstemän i allmänhet. Detta förslag kan
jag icke tillstyrka. Jag får erinra, att för de extra provinsialläkarna, vilka
uti ifrågavarande hänseende hittills varit jämställda med distriktsveterinärerna
och åtnjutit dyrtidstillägg efter samma grunder, som gällt för
dessa, icke ifrågasatts någon ändring i dessa grunder. Det är för
övrigt att märka, att den alltmer framträdande tillbakagången i dyrtiden
som ock ett genomförande av de förändrade grunder för utbetalande
av dyrtidstiliäggen till statstjänarna i allmänhet, som Kungl.
Maj:t förut denna dag föreslagit riksdagen antaga, synas medföra en
icke oväsentlig sänkning i fråga om beloppen av sistnämnda tillägg,
varigenom verkningarna av den begränsning, som av särskilda orsaker
hittills ansetts böra stadgas i fråga om det till distriktsveterinärerna
av statsmedel utgående dyrtidstillägget, torde bliva allt mindre framträdande.
Jag finner mig därför icke nu böra föreslå vidtagande av någon
förändring i den hittillsvarande begränsningen för nu ifrågavarande
tillägg. _ _
Med hänsyn till numera föreliggande uppgifter om vad som Iran
motsvarande anslag utbetalats under år 1920 anser jag det å årets
tilläggsstat tidigare beräknade beloppet, 150,000 kronor, kunna begränsas
till 100,000 kronor.
De omständigheter, som föranlett chefen för finansdepartementet
att föreslå anstånd med hemställan om anslag till dyrtidstillägg åt
befattningshavare i allmänhet i statens tjänst, finner jag, efter sann åd
med bemälde departementschef och med hänsyn till det förhållandevis
mindre belopp, varom här är ifråga, ej utgöra hinder för att redan i detta
sammanhang hos riksdagen äska erforderligt förslagsanslag för ändamålet.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 282 höft. (Nr 332 334.)
18
Kungi. Maj.ts proposition Nr. 334.
Jag hemställer, därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning
lämnas statsbidrag, för år 1921 beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande
landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel
må för samma år till dem utgå med motsvarande andel av statsbidraget,
ålderstillägg däri inberäknat, dock med högst två tredjedelar av statsavlöningen;
dels
ock, vid bifall härtill, till bestridande av kostnaderna för dessa
dyrtidstillägg anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag
av ........................................................................... kronor 100,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall; och skulle proposition
i ämnet till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Vid protokollet:
M. De Geer.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921