Kungl. Maj-is Proposition Nr 32.

1

Nr 32.

Kungl. Maj:is proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884
om skydd för varumärken; given Stockholms slott den
21 januari 1921.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet torda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§
i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken.

GUSTAF.

Birger Ekeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 27 käft.

(Nr 32.)

1

o

Kungl. Maj:ts Proposition Nr- 32.

Förslag

till

L /\ G

om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om

skydd för varumärken.

Härigenom förordnas, att 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om
skydd för varumärken skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade
lydelse:

3 §• ■

Den, som ■— •— — — — — ■— — — — dessa varuslag.

Med ansökan skola följa:

avbildning av märket på fast papper i tre exemplar om högst tio
centimeters höjd och femton centimeters bredd;

två till märkets tryckning tjänliga stampar (klichéer) av samma storlek
som avbildningarna;

femtio kronor i ansökningsavgift; samt

femtio kronor, utgörande avgift för registreringen och dess kungörande,
vilken avgift återbetalas, därest ansökningen ej leder till registrering.

År fråga — — — —-----till registreringsmyndigheten.

Har ansökan — — —----—- --av varumärket.

3 §.

Skyddet för —- — — — — — — sista förnyelsen.

Vill någon låta förnya registrering, ingive eller insände, på sätt i 3 §
sägs, skriftlig ansökan därom och bifoge i ett exemplar sådan avbildning,
som där föreskrives, jämte tio kronor i ansökningsavgift och femtio kronor
i avgift för den förnyade registreringen och dess kungörande, vilken sist -

Kung!,. Harts Proposition Nr 32.

nämnda avgift återbetalas, därest ansökningen ej bifalles. Har märket
varit registrerat för annan än den, som begär förnyelsen, skall jämväl
sökandens rätt till märket styrkas.

Förnyelse skall —--------omförmälda intyg.

Finner registreringsmyndigheten----------i 5

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, men
äger ej tillämpning å ansökan om registrering eller å ansökan om förnyelse
av registrering, som inkommit till registreringsmyndigheten före lagens
ikraftträdande.

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

Utdrar/ av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Ma.j:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anförde
chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg:

»Enligt 3 § i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken skall
vid ansökning om registrering av varumärke fogas fyrtio kronor, utgörande
avgift för registreringen och dess kungörande, och enligt 9 § i samma lag
skall vid ansökning om förnyelse av registrering av varumärke fogas tio
kronor i registreringsavgift.

Med underdånig skrivelse den 16 oktober 1920 har patentlagstiftningskommittén
till Eders Kungl. Maj:t inkommit med förslag till lag om
ändrad lydelse av nyss berörda paragrafer i varumärkeslagen, vilket förslag
avser att bereda patent- och registreringsverket ökade inkomster av varumärkesregistreringen
genom dels höjning av avgifterna för registrering och
förnyad registrering till, i båda fallen, femtio kronor dels och införande av
särskilda ansökningsavgifter, utgående med femtio kronor vid ansökning om
registrering och tio kronor vid ansökning om förnyelse av registrering.»

Föredraganden lämnade härefter en redogörelse för innehållet i kommitténs
framställning, vilken skulle såsom bilaga (bilaga B) fogas vid detta
protokoll, samt anförde vidare:

»Den 8 november 1920 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt dels kommerskollegiet,
efter hörande av de myndigheter, sammanslutningar och andra,

Kung},. Majds Proposition Nr 32. f>

som kollegiet kunde finna lämpligt, dels ock patent- och registreringsverket
att avgiva yttrande i ärendet. De sålunda infordrade utlåtandena hava
numera inkommit.

Kommerskollegiet har i sitt utlåtande anfört:

Över förslaget hade kollegiet anhållit om yttranden från lantbruksstyrelsen,
handelskamrarna i riket, fullmäktige i järnkontoret, Sveriges industriförbund,
Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges hantverksorganisation
samt Sveriges köpmannaförbund. Lantbruksstyrelsen och samtliga
nämnda sammanslutningar, med undantag av handelskamrarna i Yisbv och
Örebro, hade inkommit med yttranden.

Av dessa yttranden framgingo, att lantbruksstyrelsen och nämnda
representationer för olika grenar av näringslivet icke rest några invändningar
mot förslaget, utan syntes allmänt anse en sådan höjning som den
ifrågasatta vara under nuvarande omständigheter ofrånkomlig. Ehuruväl
från några håll framförts betänkligheter mot de föreslagna avgifternas storlek,
hade dock dessa i flertalet av de avgivna yttrandena lämnats utan
anmärkning.

För egen del funne kollegiet de av kommittén förebragta skälen för
en höjning av varumärkesavgifterna vara övertygande. Mot de av kommittén
föreslagna ansöknings- och registreragsavgifterna syntes, med hänsyn
till de kostnader, varmed registreringsmyndigheten för närvarande torde
vara nödsakad att räkna, ingenting vara att erinra.

På grund av det sålunda anförda har kommerskollegiet tillstyrkt kommitténs
föreliggande förslag.

Patent- och registreringsverket anför i sitt utlåtande:

I det underdåniga utlåtande ämbetsverket avgav den 21 november
1919 i anledning av kommitténs förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer
i 1884 års patentförordning hade ämbetsverket uttalat, att för det
dåvarande utgående avgifter för bestridande av kostnaderna för varumärkesoch
mönsterregistreringen torde, vara ungefärligen tillräckliga. Efter avgivandet
av berörda underdåniga utlåtande hade ämbetsverkets utgifter avsevärt
stegrats, beroende huvudsakligen på höjda dyrtidstillägg åt befattningshavare
i ämbetsverket samt ökade kostnader för publikationer och kungörelser.
Utgiftsökningen berörde även kostnaderna för varumärkesregistreringen.

På grund av de skäl kommittén anfört funne ämbetsverket en höjning
av varumärkesavgifterna vara fullt berättigad.

Rommelv
kollegiet.

Patent- odh
registrering*
verket.

6

Kung}. Maj.-ts Proposition Nr 32.

Fördelningen av de förhöjda avgifterna hade av kommittén föreslagits
skola utgå på följande sätt. Vid första ansökningen om registrering skulle
erläggas en ansökningsavgift av 50 kronor samt 50 kronor utgörande avgift
för registreringen och dess kungörande, vilken sistnämnda avgift
återbetalades, därest ansökan ej ledde till registrering. Vid ansökan om
förnyelse av registrering skulle erläggas 10 kronor i ansökningsavgift och
50 kronor för den förnyade registreringen och dess kungörande, vilken
sistnämnda avgift återbetalades, därest ansökningen ej bifölles. Denna fördelning
syntes ämbetsverket ej vara lämplig.

För närvarande återbetalades, därest ansökningen ej bifölles, hela den
avgift, 40 kronor, resp. 10 kronor, som enligt gällande rätt skulle åtfölja
ansökan om registrering resp. förnyelseansökan, på den grund att avgiften
i lagen betecknades såsom eu avgift för registreringen och dess kungörande.
Ämbetsverket delade kommitténs uppfattning, att den nuvarande avgiftsfriheten
för ansökningar, vilka ej ledde till registrering, icke borde bibehållas,
men ansåge, att ansökningsavgiften borde sättas lägre än registreringsavgiften
även vid ansökningar om första registreringen. Vid bifall till
kommitténs förslag skulle eu registreringssökande, vars ansökan ej bifölles,
få vidkännas samma kostnad som eu patentsökande, vars ansökan ej ledde
till patent. Granskningen av eu varumärkesansökan förorsakade ämbetsverket
i allmänhet avsevärt mindre arbete än granskningen av en patentansökan,
och liksom patentansökningar, vilka ej ledde till patent, bleve
granskade delvis på bekostnad av dem, som komme i åtnjutande av patentskydd
(se kommitténs betänkande med förslag till lag om patent in. m.
sid. 349), syntes det ej böra möta hinder att registreringsans ökningar, som
ej bifölles, bleve granskade delvis på bekostnad av dem, som erhölle varumärkesskydd.
Då såväl vissa figurbeteckningar, såsom exempelvis lejon,
örnar, stjärnor och kronor, som ock en del ord vore särskilt omtyckta såsom
varumärken, vore risken för avslag å varumärkesansökningar jämförelsevis
stor. Enligt den praxis, som nu följdes, avlätes till registreringssökande,
som inlämnade obetalda ansökningar, föreläggande att inkomma med avgift,
därvid meddelades, att ansökningen ej underkastats fullständig granskning,
men understundom tillädes även hänvisning till registreringen hindrande
märken. Redan nu mottog ämbetsverket, innan ansökningar ingåves, talrika
förfrågningar såväl skriftligen som muntligen angående utsikten för
märkes registrerbarhet, vilka i allmänhet endast besvarades genom meddelande
att förhandsupplysningar ej kunde lämnas, men då det vore fullt
tydligt, att registrering ej kunde medgivas, lämnades besked därom. Bleve

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 32.

4

ansökningsavgiften, vilken ej återbetalades, bestämd till så högt belopp som
50 kronor, skulle ämbetsverket säkerligen komma att i ännu högre grad
besväras med sådana frågor och vederbörande befattningshavare skulle komma
i eu ganska obehaglig ställning mellan allmänheten och ämbetsverket. Arbetet
å varumärkesavdelningen skulle därjämte komma att förtyngas.

Ansökningsavgiften för första registreringsansökan ansåge patent- och
registreringsverket böra sättas till 20 kronor. Eegistreringsavgiften, som
återbetalades i händelse ansökningen ej ledde till registrering, syntes utan
olägenhet kunna höjas till 80 kronor.

I fråga om förnyelseavgifterna hade kommittén anfört följande. Kommittén
hade funnit det vara oegentligt, att i gällande varumärkeslag avgiften
för förnyad registrering vore satt till endast en bråkdel av den ursprungliga
avgiften, då denna endast avsåge registreringen och dess kungörande
och kungörelse skulle utfärdas även om förnyad registrering I överensstämmelse
med vad som gällde i flertalet främmande länders varumärkeslagstiftning,
ansåge kommittén avgiften för förnyad registrering böra vara densamma
som avgiften för eu ursprunglig registrering, och borde dessutom enligt
kommitténs förmenande även för ansökningar om förnyad registrering införas
en särskild ansökningsavgift. Mot en avgiftsreglering på sådan grund
kunde enligt kommitténs åsikt några betänkligheter icke förefinnas, särskilt
i betraktande av att skyddet för ett märke växte i värde med den tid,
varunder märket använts, ur vilken synpunkt det till och med skulle kunna
ifrågasättas att bestämma högre avgift för förnyad registrering än för en
ursprunglig. I anslutning härtill och vad ämbetsverket ovan anfört rörande
avgiften för den ursprungliga registreringen ansåge ämbetsverket, att avgiften
för förnyad registrering och dess kungörande även borde bestämmas
till 80 kronor. Ett antagande av ämbetsverkets förslag borde under den
av kommittén angivna förutsättningen medföra en årlig inkomstökning utöver
av kommittén beräknade 160,000 kronor av omkring 15,000 kronor.

Mot kommitténs förslag ifråga om lagens tillämplighet å förnyelseansökningar
hade ämbetsverket intet att erinra under förutsättning att nu
gällande lagbestämmelser ej utgjorde hinder däremot.

På grund av det sålunda anförda har ämbetsverket hemställt, att kommitténs
förslag ändrades därhän, att i 3 § »femtio kronor i ansökningsavgift
samt femtio kronor, utgörande avgift för registreringen etc.» utbyttes
mot »tjugu kronor i ansökningsavgift samt åttio kronor, utgörande
avgift för registreringen etc.» ävensom att i 9 § »och femtio kronor i
avgift för etc.» utbyttes mot »och åttio kronor i avgift för etc.»

8 Kung!. Maj:ts Proposition Nr H2.

Depurte -Den utredning, som i ärendet föreligger, synes mig otvetydigt giva

fnentschefen. vij handen, att en höjning av varumärkesavgifterna, på sätt patentlagstiftningskommittén
föreslagit, är av hänsyn till patent- och registreringsverkets
medelsbehov väl motiverad. Beträffande de belopp, som i sådant
hänseende böra stadgas, finner jag vad patent- och registreringsverket anfört
icke innefatta tillräckliga skäl att frångå kommitténs förslag.»

Föredraganden uppläste härefter ifrågavarande förslag till lag om
ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken,
vilket förslag var av den lydelse, bilaga A vid detta protokoll
utvisar, samt hemställde, att lagrådets yttrande över förslaget måtte, för
det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål, inhämtas genom utdragav
protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

\ Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

9

Bilaga A.

Förslag

till

L. A G

om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om

skydd för varumärken.

Härigenom förordnas, att 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om
skydd för varumärken skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade
lydelse:

3 §.

Den, som-----------dessa varuslag.

Med ansökan skola följa:

avbildning av märket på fast papper i tre exemplar om högst tio
centimeters höjd och femton centimeters bredd;

två till märkets tryckning tjänliga stampar (klichéer) av samma storlek
som avbildningarna;

femtio kronor i ansökningsavgift; samt

femtio kronor, utgörande avgift för registreringen och dess kungörande,
vilken avgift återbetalas, därest ansökan ej leder till registrering.

År fråga----—----till registreringsmvndigheten.

Har ansökan----------av varumärket.

9 §•

Skyddet för---------sista förnyelsen.

Vill någon låta förnya registrering, ingive eller insände, på sätt i 3 $
sägs, skriftlig ansökan därom och bifoge i ett exemplar sådan avbildning,
som där föreskrives, jämte tio kronor i ansökningsavgift och femtio kronor
i avgift för den förnyade registreringen och dess kungörande, vilken sistnämnda
avgift återbetalas, därest ansökningen ej bifalles. Har märket varit
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 27 käft. (Nr 32.) 2

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

registrerat för annan än den, som begär förnyelsen, skall jämväl sökandens
rätt till märket styrkas.

Förnyelse skall----------omförmälda intyg.

Finner registreringsmyndigheten----------i 5 §.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, men äger
ej tillämpning å ansökan om registrering eller å ansökan om förnyelse
av registrering, som inkommit till registreringsmyndigheten före lagens
ikraftträdande.

Kung!,. Maj.ts Proposition Nr P>2.

11

Bilaga B.

Till Konungen.

I det betänkande med förslag till ny patentlag, som patentlagstiftningskommittén avgav
den 13 juni 1919, redogjorde kommittén för nödvändigheten att bereda patent- och
registreringsverket ökade inkomster. Kommittén påpekade därvid, hurusom det ekonomiska
resultatet av verksamheten å ämbetsverkets avdelning för patent, mönster och varumärken,
som år 1917 gav ett överskott av 9,534 kronor 39 öre, under år 1918 — det sista
år, för vilket vid avgivande av kommitténs betänkande avslutade räkenskaper förelågo -—
visade ett underskott av icke mindre än 154,690 kronor 30 öre, vilket i främsta rummet
berodde på ökningen av det till befattningshavarne i ämbetsverket utgående dyrtidstillägget.
Kommittén framhöll vanskligheten av att med någon större grad av sannolikhet
för framtiden beräkna, huru inkomsterna för nämnda avdelning komme att ställa sig, detta
med hänsyn särskilt till ovissheten angående den blivande prisnivån och storleken av de
avlöningar, som vid en sannolikt nära förestående lönereglering kunde bliva fastställda.
Säkert ansåg kommittén emellertid vara, att förhållandena icke komme att ändra sig så,
att icke fortfarande, om avgifterna förbleve oförändrade, en ej oväsentlig brist skulle uppstå.
I betraktande vore därvid att taga, att ämbetsverkets inflyttning i dess nya lokaler
komme att föranleda en avsevärd ökning av flera utgiftsposter, såsom belysning, värme,
vakthållning, städning, varförutom de årliga utgifterna för pensionering av ämbetsverkets
befattningshavare, som för det dåvarande med endast två pensionerade f. d. befattningshavare
belöpte sig till 1,840 kronor, vid slutet av 1920-talet, kunde, vad ifrågavarande
avdelning anginge, beräknas till omkring 40,000 kronor. De medel, som funnits reserverade,
ävensom nettobehållningen av ämbetsverkets fasta egendom torde komma att till
större delen tagas i anspråk för den nya byggnadens uppförande och inredning. Det vore
då av nöden, att medel på nytt samlades till möjliggörande av framtida utvidgningar.
Ehuru till följd av kraftigt ökade inkomster å bolagsavdelningen under kristiden ämbetsverkets
verksamhet i sin helhet under de senaste åren lämnat överskott — detta överskott
utgjorde för år 1917 533,366 kronor 7 öre och för år 1918 527,083 kronor 42
öre, — gåve enligt kommitténs förmenande vad sålunda anförts otvetydigt vid handen,
att en höjning av patentavgifterna vore av omständigheterna påkallad. Även ur andra
synpunkter än patentmyndighetens ekonomi framstode en sådan åtgärd såsom fullt berättigad.
De gällande avgifterna för patent i Sverige vore nämligen lägre än i flera andra

Patentlagstiftningskommittén

med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 3 §§ i lagen den 5 juli 1884
om skydd för varumärken.

12

Kungl. Maj ds Proposition Nr 32.

länder, och det kunde enligt kommitténs förmenande icke råda något tvivel därom, att penningvärdet
för framtiden komme att hålla sig betydligt lägre än vid tidpunkten för dessa
avgifters fastställande.

I enlighet med den uppfattning, varåt kommittén sålunda gav uttryck, intog kommittén
i sitt förslag till ny patentlag stadganden, innebärande dels ansökningsavgiftens höjning
från 20 till 35 kronor dels ock införandet av en ny avgift för patents utfärdande,
avsedd att betäcka kostnaden för patentskriftens tryckning, av 40 kronor dels slutligen
sådan höjning av årsavgifterna, att summan av dessa för en 15-årig skyddstid bleve 2,200
kronor i stället för förut 725 kronor, varvid emellertid med bibehållande av avgiftsfriheten
för det första patentåret den i patentår indelade skyddstiden skulle börja att löpa
först efter det uppbudskungörelsen utfärdats. Ifrågavarande stadganden ansåg kommittén
sig icke kunna föreslå tillämpade på patent, som vid lagans ikraftträdande redan meddelats
eller sökts, varför de nya stadgandena komme att medföra en successivt stegrad men
i början endast obetydlig inkomstökning för patentmyndigheten. Med hänsyn därtill och
då det kunde komma att förflyta flera år, innan en på kommitténs förslag byggd ny patentlag
trädde i kraft, ansåg kommittén sig till säkerställande av patentmyndighetens ekonomi
böra föreslå, att oberoende av revisionsarbetet i övrigt snarast möjligt en ändring
av patentlagstiftningen vidtoges till undanröjande av de missförhållanden, som avgifternas
otillräcklighet innebure. Kommittén framlade i sådant syfte ett förslag till lag om ändrad
lydelse av vissa paragrafer i 1884 års patentförordning, enligt vilket — med tillämpning
av nyss angivna princip i fråga om patent, som meddelats eller sökts före lagändringens
ikraftträdande — skulle erläggas höjda ansöknings- och årsavgifter samt dessutom en särskild
avgift för patents utfärdande. Alla avgifter voro i detta förslag av anförda skäl
satta lägre än i kommitténs förslag till ny patentlag.

Över nämnda förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i patentförordningen inhämtade
Eders Kungl. Maj:t yttranden från myndigheter och korporationer. Därvid inkommo
från en del håll yttranden, i vilka uttalades betänkligheter mot en så stark ökning av avgifterna
som den, kommittén föreslagit, i det man befarade en hämmande verkan därav på
uppfinnareverksamheten inom landet. Från patent- och registreringsverkets sida gjordes däremot
gällande, att det med hänsyn till ämbetsverkets ekonomiska ställning, som erfarenheterna
under år 1919 visat vara ännu sämre än vad kommitténs betänkande gåve vid handen,
vore av nöden, att omedelbart högre avgifter bleve gällande än vad enligt kommitténs berörda
förslag skulle bliva fallet. Ämbetsverket hemställde därför, att vid den provisoriska
lagändringen årsavgifterna måtte bestämmas till de belopp, kommittén upptagit i förslaget
till ny patentlag, samt ansökningsavgiften och utfärdningsavgiften sättas vardera till SO
kronor, således högre till och med än i sistnämnda förslag. Vad patent- och registreringsverket
sålunda föreslog vann Eders Kungl. Maj:ts gillande, och förslag till lag om
ändring av patentförordningen i enlighet därmed blev förelagt riksdagen. Sedan förslaget
blivit av riksdagen godkänt, utfärdades den 23 april 1920 den sålunda antagna lagen,
varigenom de höjda avgifterna blivit gällande för patent, sökta efter lagens ikraftträdande
den 1 juli 1920.

Under den tid, som förflutit, från det kommitténs i det föregående omnämnda betänkande
avgavs, har patent- och registreringsverkets ekonomiska ställning undergått en
kraftig fortgående försämring. Utgifterna hava stegrats avsevärt beroende framförallt på
väsentligt höjda dyrtidstillägg åt befattningshavarne inom ämbetsverket samt ökade kost -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32. 13

nader för kungörelser och publikationer. Samtidigt hava inkomsterna å bolagsavdelningen
nedgått betydligt.

Under år 1919 gav ämbetsverkets verksamhet nedanstående ekonomiska resultat.
Fördelningen av de för ämbetsverket gemensamma utgifterna mellan avdelningen för patent,
mönster och varumärken, den s. k. patentavdelningen, å ena, samt bolagsavdelningen,
å andra sidan, har verkställts enligt de grunder, som förr, då en sådan uppdelning gjordes
i räkenskaperna, därvid voro gällande.

Patentavd.

Bolagsavd.

Hela ämbetsv. j

Utgifter.

Avlöningar, arvoden och vikariatsersättningar
med dyrtidstillägg jämte pensionsavgifter ...

762,445: 09

196,062: 95

958,498: 04

Renskrivning, skrivmateriaiier och postavgifter

15,759: 55

8,594: 66

24,354: 21

Bränsle, lyse, renhållning och städning, inven-tariers anskaffande och underhåll ............

34,609: 33

16,243: SS

50,853: 21

Hyra i fastigheten Birgerjarlsgatan 7 .........

16,725: —

5,575: —

22,300: —

Hyror i andra fastigheter...........................

10,336: 26

6,320: 41

16,656: 67

Böcker och bindningskostnader, kungörelser och
publikationer .......................................

103,304: 82

34,799: 75

138,104:57

Anslag till Industritidn. Norden..................

5,000: —

6,000: —

Bidrag till patentunionens internationella byrå
i Bern ................................................

1,924: 31

1,924:31

Pensioner med dyrtidstillägg (med avdrag av
ersättning från pensionsfonden) ...............

1,784; 80

1,784: so

Summa

951,889: ig

267,586: 65

1,219,475: »i

Inkomster.

Avgifter för patentansökningar ..................

122,660: —

122,560: —

Årsavgifter för patent ..............................

366,195: —

366,195: —

Avgifter vid sökandet av varumärkesregistre-ring (med avdrag av återställda avgifter) ...

60,141:99

60,141: 99

Avgifter för förnyelse av varumärkesregistrering

7,130: —

7,130: —

Avgifter vid sökandet av mönsterregistrering...

530: —

530: -

Registreringsavgifter för Aktiebolag (med av-drag av återställda avgifter).....................

510,029: 06

510,029:06

Försålda publikationer ..............................

4,275:12

760: 82

5,036:94

Expeditionslösen.......................................

8,936: 75

19,395:30

28,332: 05

Nettovinst av fastigheten (inberäknat egen hyra)

17,033: 06

5,677: 69

22,710: 75

Summa

586,801: 92

535,862: 87

1,122,664: 79

Brist uppstod således å ämbetsverkets verksamhet under år 1919, utgörande för
patentavdelningens vidkommande 365,087 kronor 24 öre och å verksamheten i dess helhet
96,811 kronor 2 öre.

För innevarande år framgår ställningen av nedanstående tablå, i vilken beloppen
för hela året, där ej särskild anledning till annan uppskattning förelegat, satts en tredjedel
högre än siffrorna för de gångna nio månaderna.

Kiakta"siffror jan.—sept. 1920

Beräknade avrundade siffror jan.—dec. 1920

Patentavd.

Bolagsavd.

Hela ämbetsv.

Patentavd.

Bolagsavd.

Hela ämbetsv.

Utgifter.

Avlöningar, arvoden och vikariatser-

sättningar jämte pensionsavgifter...

376,804:20

112,264:23

)

483,423: —

147,974: —

)

BetroaktivtTdyrtidstillägg ...............

28,891:19

4,757: 29

> 913,860: S3

28,891: —

4,757: —

1,237,189: —

Dyrtidstillägg ..............................

313,912: 24

78,231: 68

I

460,912: —

111,232: —

1

)

Benskrivn., skrivmaterialier och post-

avgifter....................................

19,609: 91

8,785: 22

28,395: 13

26,146: —

11,714: —

37,860: —

Bränsle, lyse, renhållning och städ-

ning, inventariers anskaffande och

underhåll .................................

26,239: 02

9,297: 31

35,536: 33

34,985: —

12,396: —

47,381: —

Hyra i fastigheten Birgerjarlsgat. 1...

12,643: 75

4,181:25

16,725: —

16,725: —

5,675: —

22,300: —

Hyra i andra fastigheter ...............

10,826: 32

5,858: 77

16,685: 09

15,141: —

8,047: —

23,188: —

Böcker och bindningskostnader, kun-

görelser och publikationer............

139,649: SO

59,324: 20

198,974: —

200,000: —

85,000: —

285,000: —

Anslag till Industritidningen Norden

7,500: —

—

7,500: —

10,000: -

—

10,000: —

Bidrag till patentunionens internatio-

nella byrå i Bern .....................

1,983:13

—

1,983: 13

1,983: —

—

1,983: —

Pensioner med dyrtidstillägg .........

2,368: 40

—

2,368: 40

3,265: —

—

3,265: —

939,327: 96

282,699: 95

1,222,027: 91

1,281,471: -

386,696 —

1,668,166: —

Inkomster.

Avgifter för patentansökningar ......

123,150: —

123,150: —

182,000: —

182,000: —

Årsavgifter för patent ..................

272,196: —

272,195: —

362,925: —

362,925: —

Avgifter vid sökandet av varumärkes-

registrering (med avdrag av åter-

ställda avgifter) ........................

60,880: —

60,880: —

67,840: -

67,840: —

Avgifter för förnyelse av varumärkes-

registrering ..............................

6,590: —

5,690: -

7,460: —

7,450: —

Avgifter vid sökandet av mönsterre

gistrering.................................

330: —

330: —

440: —

440: —

Begistreringsavgifter för aktiebolag

(med avdrag av återställda avgifter)

316,141: 40

316,141: 40

421,622: —

421,622: —

Försålda publikationer ..................

5,000: —

800: —

5,800: —

Expeditionslösen ...........................

16,713: —

7,507: 75

23,220:75

20,961: —

10,010: —

30,961: —

Nettovinst av fastigh. (inber. egen hyra)

15,063: 92

6,021: 31

20,086: 23

16,064: —

6,021: —

20,086: —

482,921: 92

328,670. 40

811,692: 38

661,670: -

437 ,868: -

1,099,023: -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr ■:

15

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 32.

Verksamheten under året skulle sålunda komma att uppvisa en brist för patentavdelningen
å c:a 620,000 kronor och för ämbetsverket i dess helhet å c:a 570,000 kronor.

Ställningen vid innevarande års slut, sedan lösesumman för statens förvärv av patent-
och registreringsverkets fastighet vid Birgerjarlsgatan, 1,000,000 kronor, blivit överförda
till ämbetsverkets reservationer, skulle med nämnda beräkningar, därest under året
icke några ytterligare utgifter komma att göras för nybyggnaden eller dess inredning, utvisa
en behållning av 711,726 kronor. Av anslagen till patent- och registreringsverkets
nybyggnad och till anskaffande av möbler m. m., vilka anslag belasta ämbetsverkets reservationer,
återstå för närvarande odisponerade 1,020,211 kronor.

För kommande år äro ytterligare ökade utgifter att påräkna. Inflyttningen i ämbetsverkets
nya lokaler kommer att, såsom kommittén redan i annat sammanhang påpekat,
medföra en stegring av flera utgiftsposter. Att dyrtidstilläggen skulle komma att nedgå
under de belopp, till vilka de blivit höjda för senare hälften av innevarande år, torde
vara uteslutet.

Det lärer icke utan fog kunna antagas, att de nu gällande höjda patentavgifterna,
vilka, ehuru deras verkan under den närmaste tiden är vansklig att bedöma, för nästkommande
år torde kunna beräknas öka inkomsterna å patentavdelningen med omkring 120,000
kronor, icke, sådana förhållandena numera blivit, komma att giva sådan inkomstökning,
att verkets ekonomiska nödläge därigenom upphör.

I betraktande härav har patentlagstiftningskommittén, som för närvarande är sysselsatt
med varumärkeslagens revision, ansett sig böra taga frågan om höjning av varumärkesavgifterna
under särskild omprövning.

I sitt betänkande med förslag till förändrad organisation av patent- och registreringsverket
m. m. den 18 december 1912 yttrade kommittén att, om också vid en reglering
av de till ämbetsverket inflytande avgifterna hänsyn borde tagas till det ändamål, för
vilket envar av dem närmast vore avsedd, ansåge kommittén någon giltig anledning icke
finnas att uppdela ämbetsverkets utgifter i olika kategorier att bestridas av olika slag av
dess inkomster. Fast mera borde ämbetsverkets verksamhet betraktas såsom en enhetlig
förvaltning av samtliga de angelägenheter, vilka det tillkomme ämbetsverket att handhava,
och följaktligen de utgifter, som föranleddes av samma verksamhet, utan åtskillnad
bestridas av de inkomster, som stode till ämbetsverkets förfogande. — Denna princip,
som redan före kommitténs nämnda betänkande kommit till tillämpning, har sedermera
blivit av statsmakterna ytterligare bekräftad.

Av det föregående framgår, att utgifterna å patentavdelningen, till vilken även hör
handläggandet av varumärkesärendena, överstiga de å denna avdelning belöpande inkomsterna,
liksom även att en betydande brist i ämbetsverkets medelsförvaltning i dess helhet
under de närmaste åren är att vänta. Även om vid en beräkning av utgifterna särskilt
för varumärkesregistreringen, vilken beräkning är ännu svårare att noggrant verkställa
än en fördelning av utgifterna mellan patent- och bolagsavdelningarna, skulle visa
sig, att med ett såsom sannolikt beräknat antal registreringar per år utgifterna skulle
kunna täckas av de för samma registrering inflytande avgifter, anser kommittén detta
förhållande icke böra tillmätas någon avgörande betydelse för bedömandet av föreliggande
spörsmål.

Utom det att handläggningen av varumärkesärendena tillhör den s. k. patentavdelningen,
å vilken brist är konstaterad, håller kommittén före, att i främsta rummet hän

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

syn bör tagas till ämbetsverkets ekonomiska ställning i dess helhet. Ämbetsverkets samtliga
inkomster, de må härleda sig från den ena eller andra verksamhetsgrenen, äro avsedda
att täcka den totala utgiftssumman. Därest inkomsterna visa sig otillräckliga för
berörda ändamål, bör givetvis efterses, huruvida en höjning av avgifterna inom den ena
eller den andra gruppen är berättigad. Såsom förut nämnts, har en avsevärd ökning av
patentavgifterna från och med den 1 juli innevarande år trätt i kraft. Vad varumärkesavgifterna
angår, utgå dessa med samma belopp, som fastställdes i vår nu gällande varu
märkeslag av den 5 juli 1884. Den genomgripande förändring av penningvärdet, som
sedan dess ägt rum, torde enbart göra en förhöjning av dessa avgifter fullt berättigad.
För övrigt vill kommittén framhålla, hurusom med den utveckling av näringslivet, som
under ifrågavarande tid försiggått, varumärkena erhållit en allt större betydelse och följ
aktligen värdet för näringsidkarna av möjligheten att genom registrering förvärva uteslutanderätt
till märke blivit, särskilt efter ordmärkesskyddets införande, större. Kunde
mot en ökning av patentavgifterna betänkligheter göras gällande av omsorg om mindre
bemedlade uppfinnare och med hänsyn till möjligheten av en hämmande verkan på uppfinnareverksamheten
inom landet, kunna mot en ökning av varumärkesavgifterna ej anföras
några betänkligheter av motsvarande art.

Vid nu nämnda förhållanden anser kommittén, att, oberoende av varumärkeslagens
revision i övrigt, en höjning av varumärkesavgifterna är fullt befogad; och då hänsynen
till patent- och registreringsverkets ekonomi kräver ett snart ingripande, har kommittén
velat i så god tid göra framställning i berörda syfte, att proposition om erforderliga lagändringar
skall kunna avlåtas till nästkommande års riksdag. Att en höjning av varumärkesavgifterna
skulle kunna helt betrygga ämbetsverkets ekonomiska ställning är uteslutet.
Huruvida även en höjning av andra till ämbetsverket inflytande avgifter lämpligen
bör ske, därom tillkommer det icke kommittén att yttra sig.

Vad angår storleken av avgifterna för varumärkesregistrering utomlands, äro desamma,
även om man använder de normala, före världskriget gällande jämförelsetalen
mellan myntslagen, mångenstädes lika låga som eller lägre än för närvarande hos oss.
I flera länder har emellertid, sedan prisnivån blivit en helt annan, vidtagits en höjning
av avgifterna. Sålunda har i Tyskland under innevarande år en lag trätt i kraft, genom
vilken fastställts en avgift av 100 mark för varje 10-årsperiod, en varumärkesregistrering
skall gälla; avgiften, vilken skall vidfogas ansökningen, återbetalas ej, därest denna
icke leder till registrering. Förut skulle vid ansökning om registrering erläggas en avgift
av 30 mark, varav i nyssnämnda fall 10 mark återbetalades, och avgiften för förnyelse
av registrering var 10 mark. I Frankrike, där varje registrerings giltighetstid är
15 år, har avgiften för varje sådan period, som förr varit oföränderligt 8 francs, med
ett visst tvång att vid långa varuförteckningar ingiva flera ansökningar, genom en detta
år utfärdad lag bestämts till 25 francs med tillägg av 10 francs för varje varuklass,
som registreringen skall omfatta, dock tillsammans högst 125 francs; huruvida någon
återbetalningsskyldighet kan ifrågakomma, framgår ej av lagen, och det är i varje fall
av föga praktisk betydelse, vad som gäller i sådant avseende, enär en ansökning ej kan
tillbakavisas annat än på grund av rent formella brister. Den norska varumärkeslagen
av år 1910 bestämde, att vid ansökning om registrering skulle erläggas 20 kronor med
tillägg — som eventuellt återbetalades — av 10 kronor för varje varuklass, registreringen
skulle avse, samt att för förnyelse av registrering avgiften skulle vara 10 kronor

17

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

för varje varuklass. Genom en lag, som utfärdades år 1919, har avgiftsbeloppet för en
ursprunglig registrering höjts med 20 kronor och för förnyelse av registrering med 10
kionor, i båda fallen utan avseende å antalet varuklasser; för ansökningar, som icke
leda till registrering, blir avgiften enligt den nya lagen — på grund av återbetalning —
såsom förut 20 kronor. I Finland har, enligt vad kommittén inhämtat, registreringsmyndigheten
hos regeringen hemställt, att till den under innevarande höst sammanträdande
riksdagen proposition måtte avlätas angående höjning av avgiften för en ursprunglig
varumärkesregistrering från 25 till 100 mark och av avgifien för förnvad registrering
från 10 till 50 mark.

Kommittén har tänkt sig möjligheten att i en ny varumärkeslag tillämpa ett sådant
system med varuklasser, enligt vilket avgifternas storlek beror av det antal sådana klasser,
van registrering sökes, i likhet med vad fallet är i Norge, Frankrike, England,
Portugal m. fl. länder. I detta avseende har kommittén dock ännu ej intagit bestämd
ståndpunkt. Det förslag till avgiftsökning, kommittén nu går att framlägga, är därför
icke byggt på någon systemändring i antydd riktning; att dess antagande emellertid icke
försvarar en eventuell övergång till ett sådant system, som nyss angivits, anser sig kommittén
böra i detta sammanhang påpeka.

Vid övervägande av den föreliggande frågan har kommittén särskilt funnit ett stort
missförhållande för° närvarande vara för handen därutinnan, att den avgift, som enligt
gal ande rätt skall åtfölja ansökningen om registrering, på grund av att den i lagen betecknas
såsom en avgift för registreringen och dess kungörande, måste helt och hållet
aterbetalas, därest ansökningen ej leder till registrering. Av en ansökning, som tillbakavisas,
har registreringsmyndigheten således icke någon som helst inkomst såsom vederlag
ör det arbete, särskilt med granskning ifråga om överensstämmelse med förut registrerade
märken, som för ansökningens avgörande måste utföras. Vid en jämförelse med
orhallandena i utlandet finner man, att dessa härutinnan i allmänhet, åtminstone vad
angar sadana länder, där granskning med hänsyn till kollisionshinder företages, äro ordnade
pa annat satt ån hos oss, i det antingen såsom i Tyskland vid ansökningen skall
fogas en avgift, som, ehuru den gäller såsom registreringsavgift, icke återbetalas, därest
registreringen uteblir, eller såsom i Norge ansökningen skall åtföljas av en avgift, varav
en del aterbeta as, såvida ansökningen ej leder till registrering, eller såsom ''i England
särskild av ansökningens öde oberoende ansökningsavgift skall erläggas vid ansökningens
ingivande och särskild registreringsavgift i samband med registreringens beviljande.
Kommittén, som icke kan finna några skäl att i en ny varumärkeslag bibehålla den nuvarande
avgiftsfnheten för ansökningar, vilka icke leda till registrering, anser ändring
derutinnan lamphgast hora ske på sådant sätt, att, på samma gång en avgift för registreringen
bibehalles, en särskild ansökningsavgift införes.

... ^.0rT!tten ,har vldare funnit det vara oegentligt, att i gällande varumärkeslag avpften
för förnyad registrering är satt till endast en bråkdel av den ursprungliga avgiften
da denna endast avser registreringen och dess kungörande och kungörelse skall utfärdas
aven om förnyad registrering. I överensstämmelse med vad som gäller i flertalet
främmande landers varumärkeslagstiftning anser kommittén avgiften för förnyad registrering
hora vara densamma som avgiften för en ursprunglig registrering, och bör dessutom
enhgt kommittén8 förmenande även för ansökningar om förnyad registrering införas en
särskild ansökningsavgift. Mot en avgiftsreglering på sådan grund kunna enligt kom Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 1 sand, 27 höft. (Nr 32.) 3

18

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 32.

mittens åsikt några betänkligheter icke törefinnas, särskilt i betraktande av att skyddet
för elt märke växer i värde med den tid, varunder märket använts, ur vilken synpunkt
det till och med skulle kunna ifrågasättas att bestämma högre avgift för förnyad registrering
än för en ursprunglig.

Med den uppfattning, som sålunda i det föregående kommit till uttryck, får kommittén
härmed framlägga förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen om
skydd för varumärken den 5 juli 1884, enligt vidfogade bilaga. Ansökningsavgiften är
däri upptagen till 50 kronor, dä ansökning om registrering första gången göres, och 10
kronor vid förnyelseansöaning, samt registreringsavgiften i båda fallen till 50 kronor.

Om varumärkesregistreringen blir anlitad i samma omfattning som hittills, beräknar
kommittén, att detta förslags antagande kommer att medföra en årlig inkomstökning
av omkring 160,000 kronor.

Då giltig anledning enligt kommitténs mening saknas att låta den tid, varunder de
lägre avgifterna skola tillämpas, bliva längre än absolut är nödvändigt, har kommittén
föreslagit, att lagen skall träda i kraft genast efter det densamma blivit publicerad i
Svensk författningssamling. I fråga om lagens tillämpning anser kommittén undantag
endast böra göras för ansökningar om registrering eller om förnyad registrering, som
gjorts före ikraftträdandet. Följaktligen skall enligt förslaget varje förnyelseansökning,
som inkommit efter nämnda tidpunkt, vara underkastad de nya bestämmelserna, oberoende
därav, att den ursprungliga registreringen skett därförut. Denna är nämligen beviljad
endast för den tid, för vilken den i lag stadgade avgiften blivit en gång för alla
erlagd; för förlängning av denna tid kräves en helt ny, självständig ansökning. Den
avgiftsskyldighet, som är förenad med en dylik ansökning, skiljer sig väsentligt från
skyldigheten att erlägga årsavgifter för ett patent. Vid dettas meddelande tillförsäkras
nämligen patenthavaren skydd för hela den tid sådant skydd kan åtnjutas, under förutsättning
att han årligen till patentmyndigheten behörigen inbetalar de avgifter, som i sådant
hänseende äro i lag stadgade.

På grund av vad sålunda anförts får kommittén i underdånighet hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte till nästkommande års riksdag avlåta proposition å sådan ändring
i varumärkeslagen, som förut angivits.

Stockholm den 16 oktober 1920.

Underdånigst
E. 0. J. Björklund.

Per Anderson. John Edberg. A. Grumme.

Axel Hasselrot. Seth Karlson. Tord Magnuson.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 32.

19

Förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen
den 5 juli 1884 om skydd för varumärken.

Härigenom förordnas, att 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken
skola erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

Den, som — — — — — — — ■— — — dessa varuslag.

Med ansökan skola följa:

avbildning av märket på fast papper i tre exemplar om högst tio centimeters höjd
och femton centimeters bredd;

två till märkets tryckning tjänliga stampar (klichéer) av samma storlek som avbildningarna; femtio

kronor i ansökningsavgift samt

femtio kronor, utgörande avgift för registreringen och dess kungörande, vilken avgift
återbetalas, därest ansökan ej leder till registrering.

År fråga — — — •—- — — — — •— — till registreringsmyndigheten.

Har ansökan — — — — — — — — — av varumärket.

9 §•

Skyddet för — — — — — — — sista förnyelsen.

Vill någon låta förnya registrering ingive eller insände, på sätt i 3 § sägs, skriftlig
ansökan därom och bifoge i ett exemplar sådan avbildning, som där föreskrives,
jämte tio kronor i ansökningsavgift och femtio kronor i avgift för den förnyade registreringen
och dess kungörande, vilken sistnämnda avgift återbetalas, därest ansökningen ej
bifalles. Har märket varit registrerat för annan än den, som begär förnyelsen, skall jämväl
sökandens rätt till märket styrkas.

Förnyelse skall — — — — — — — — -—- omförmälda intyg.

Finner registreringsmyndigheten — — —. — — — — — — — — — i 5 §.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, men äger ej tillämpning å ansökning
om registrering eller å ansökning om förnyelse av registrering, som inkommit till registreringsmyndigheten
före lagens ikraftträdande.

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 32.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. J\''Iag:ts lagråd torsdagen
den 20 januari 1921.

Närvarande:

Justitierådet BerglöF, Regeringsrådet Ernberg, Justitieråden MOLIN,
Appelberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 7
januari 1921, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat
förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i lagen den 5 juli
1884 om skydd för varumärken.

Förslaget, som linnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Gustaf
Grefberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet
Erik Öländer.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 32.

21

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 21 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anmälde efter gemensam
beredning med chefen för handelsdepartementet lagrådets den 20
innevarande januari avgivna utlåtande över det den i i samma manad till
lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 och 9 §§ i
lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken; och hemställde föredraganden,
att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning och vari
en mindre redaktionell jämkning vidtagits, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Adil Wifvesson.