Kungl. Maj:ts proposition Nr 290.

1

Nr 290.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönereglering
för en hos skolöverstyrelsen för C. H.
Nilsson inrättad personlig tjänst; given Stockholms
slott den 11 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allemådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

B. J:son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1921.

N ärvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:

Bihang till rilcsdagens protokoll 1921. 1 sand. 248 Käft. (Nr 290.) 1

2

Lönereglering
för en
hos skolöverstyrelsen
för
C. H. Nilsson
inriittad personlig
tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 290.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning liar 1919 års lagtima
riksdag dels medgivit, att för extra biträdet hos skolöverstyrelsen
Carl Henrik Nilsson finge hos överstyrelsen med ingången av
år 1920 inrättas en personlig tjänst med de åligganden för Nilsson
såsom innehavare av omförmälda tjänst, som av överstyrelsen bestämdes,
samt med skyldighet för Nilsson såväl att i tillämpliga delar
vara underkastad de för överstyrelsens ordinarie befattningshavare
i allmänhet för åtnjutande av vid nyssnämnda tidpunkt gällande avlöningsförmåner
stadgade villkoren och bestämmelserna som ock att
vid den ålder, då annan manlig ordinarie befattningshavare hos överstyrelsen
är skyldig att avgå från tjänsten mot åtnjutande av pension,
beräknad efter samma grunder, som stadgats beträffande civila
tjänstinnehavare i allmänhet, frånträda sin ifrågavarande befattning,
dels ock för berörda ändamål anvisat på allmänna indragningsstaten
till årlig avlöning åt Nilsson ett belopp av 3,500 kronor jämte tre
ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor, att utgå det
första efter fem, det andra efter tio och det tredje efter femton års
väl vitsordad tjänstgöring.

Enligt riksdagens medgivande har vidare Nilsson för år 1920
åtnjutit tillfällig löneförbättring med 800 kronor, därav 500 kronor
lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar. Nilssons avlöningsförmåner
uppgå sålunda för år 1920 till ett sammanlagt belopp av
4,300 kronor.

I sitt den 3 november 1920 avgivna betänkande med utredning och förslag
beträffande ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement
och centrala ämbetsverk har 1902 års löneregleringskommitté berört frågan, huru
lämpligen bör förfaras med den för Nilsson inrättade tjänsten vid genomförandet
av ny lönereglering för nämnda befattningshavare. Kommittén anför, att, vad
anginge befattningshavare å indragningsstat, kommittén ansåge, att det av kommittén
föreslagna avlöningsreglementet icke borde komma i tillämpning på dem
i andra fall än då de hade full tjänstgöringsskyldighet. Såsom exempel härpå
nämner kommittén den ifrågavarande för Nilsson å allmänna indragningsstaten
uppförda personliga tjänsten hos skolöverstyrelsen. Enligt kommitténs mening
torde det få bero på framställning hos riksdagen, huru med denna befattning bör
förfaras, på sätt i samband med kommunikationsverkens lönereglering vid 1919
års lagtima riksdag skedde med den å postverkets övergångsstat för E. V. Nyberg
uppförda personliga verkmästarbefattningen.

I skrivelse den 20 december 1920 har nu skolöverstyrelsen erinrat,
att Nilssons avlöning av 1919 års riksdag tillmätts i jämfö -

3

Kangl. Maj:ts proposition Nr 290.

relse ined de vid berörda tidpunkt för vissa befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen bestämda avlöningsförmåner, samt framhållit,
att det med anledning härav syntes överstyrelsen självfallet,
att, därest en avlöningsförhöjning genomfördes för sistnämnda befattningshavare,
äVen Nilssons avlöningsförmåner borde undergå en
motsvarande ökning. På grund härav hemställde skolöverstyrelsen,
att den för Nilsson uppförda personliga tjänsten måtte hänföras till
elfte lönegraden i det av löneregleringskommittén i dess omförmälda
betänkande föreslagna nya avlöningssystemet.

Nilssons placering i elfte lönegraden å avlöningsskalan motiveras
av skolöverstyrelsen i följande ordalag:

Förhållandet mellan Nilssons nuvarande avlöningsförmåner, inbegripet''tillfällig
löneförbättring, och pensionsunderlag samt avlöningsförmåner och pensionsunderlag
i nämnda lönegrader framgår av nedanstående översikt:

Nilssons nuvarande lön
med tillfällig löneför-bättring ..........

10:e lönegraden......

ll:e » ......

Begynnelselön

Slutlön

Pension

ökning i

ökning i

ökning +
eller
minsk-ning —

absoluta

tal

%

absoluta

tal

%

4,300

4,932

5,304

6,048

632

1,004

1,748

14,70
23;35
40 65

5,800

6,420

6,816

7,212

620

1,016

1,412

10,69

17,52

24,34

3,500

3,444

3,684

3,924

— 56
+ 184
+424

12:e » ......

Till jämförelse må erinras därom, att notarie vid centralt ämbetsverk, vilkens
nuvarande avlöning, inbegripet tillfällig löneförbättring, utgör 4,900 kronor
såsom begynnelselön och 6,400 kronor såsom slutlön med ett pensionsunderlag av
3,700 kronor, enligt löneregleringskommitténs förslag skulle komma att hänföras
till trettonde lönegraden och alltså erhålla en begynnelseavlöning å 6,420 kronor
och en slutavlöning å 7,668 kronor samt ett pensionsunderlag å 4,200 kronor.
Förhöjningen skulle alltså för en notarie utgöra i fråga om begynnelseavlöning
1,520 kronor eller 31,02 % och i fråga om slutlönen 1,268 kronor eller 19,81 %,
varjämte pensionsunderlaget för honom skulle höjas med 500 kronor.

Av ovan meddelade översikt torde framgå, att Nilsson, därest hans tjänst
hänföres till tionde lönegraden, skulle erhålla en avlöningsförhöjning, som både
absolut och procentuellt taget högst väsentligt skulle understiga den avlöningsförhöjning,
som enligt förslaget skulle tillkomma notarie, samt att hans pensionsunderlag
enligt gällande pensionslags bestämmelser till och med skulle minskas
med 56 kronor, något som givetvis skulle komma i strid med vad som genom

Departe mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 290.

1919 års lagtima riksdags beslut tillförsäkrats honom. Skulle åter Nilssons tjänst
hänföras till tolfte lönegraden, komme löneförhöjningen, såsväl absolut som procentuellt
sett, att bliva högre än den avlöningsförhöjning förslagets genomförande
skulle medföra för notarie. Det synes vid sådant förhållande överstyrelsen riktigast
och rimligast, att Nilssons befattning inrangeras i den elfte lönegraden. Den
avlöningsförhöjning, som därmed skulle tillföras honom, torde, vad beträffar såväl
begynnelselön som slutlön, kunna anses skälig i jämförelse med den avlöningsförhöjning,
som enligt det föreliggande förslaget skulle komma andra befattningshavare
till del.

I det statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden den It mars
1919, vilket i utdrag fanns fogat vid den proposition, nr 255, till
1919 års riksdag, vari framställning gjordes om inrättande för Nilsson
av den personliga tjänsten hos skolöverstyrelsen, lämnades en
utförlig redogörelse för arten av den tjänstgöring, Nilsson dittills
haft att fullgöra inom överstyrelsen. Härutinnan tillåter jag mig
hänvisa till nämnda proposition. Överstyrelsen har vitsordat, att
Nilssons arbete, sedan han tillträdde nämnda tjänst varit av i huvudsak
enahanda art som tidigare samt fullgjorts på ett i allo tillfredsställande
sätt. Med hänsyn härtill, och då Nilsson har full tjänstgöring
hos skolöverstyrelsen, finner jag det överensstämma med rättvisa
och billighet, att Nilssons avlöningsförmåner regleras till överensstämmelse
med den lönereglering, som nu genomförts för befattningshavare
vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.

Riksdagens beslut rörande ifrågavarande lönereglering, som föreligger
i riksdagens skrivelse nr 55, överensstämmer i fråga om den
av skolöverstyrelsen berörda löneplanen med löneregleringskommitténs
förslag. Jag erinrar vidare, att Kungl. Maj:t i en förut denna
dag till riksdagen avlåten proposition framlagt det förslag till ändrade
bestämmelser rörande pensionering av befattningshavare i statens
tjänst, som påkallats av genomförandet av omförmälda lönereglering.
Enligt denna Kungl. Maj:ts framställning, som jämväl
är grundad på löneregleringskommitténs förslag, skulle pensionsunderlagen
för 10:e, ll:e och 12:e lönegraderna uppgå till de belopp
som skolöverstyrelsen i sin tablå angivit.

Förutsättningarna, på vilka skolöverstyrelsen grundat sina beräkningar
om Nilssons ställning inom löneplanen, föreligga sålunda
alltjämt. De skäl, som överstyrelsen anfört för Nilssons placering i
ll:e lönegraden, finner jag övertygande. Härtill kommer att
jag beträffande Nilsson har förmånen att kunna hänvisa till

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 290.

riksdagens, av löneregleringskommittén omförmälda beslut i en
liknande löneregleringsfråga, nämligen beträffande en personlig
verkmästarbefattning för E. Y. Nyberg. För denne finnes sedan
år 1914 uppförd en personlig verkmästarbefattning å postverkets
övergångsstat, med en ursprunglig avlöning å 4,200 kronor jämte
åldertillägg efter tre år å 400 kronor. Avlöningen vid tjänsten höjdes
av 1918 års riksdag till 4,700 kronor, vartill kom det då intjänade
ålderstillägget å 400 kronor. Genom beslut av 1919 års riksdag
i samband med genomförandet av lönereglering för kommunikationsverken
erhöll Nyberg en avlöning från och med den 1 juli 1920
av 6,420 kronor för år (riksdagens skrivelse nr 287). Hans avlöping
blev härigenom densamma som utgår till högsta löneklassen
av 10:e lönegraden å löneplanen för kommunikationsverken. Nyberg
erhöll härigenom samma löneförmåner som i Stockholm stationerad
förste postexpeditör i högsta löneklassen, med vilken tjänsteman han
redan förut i avlöningshänseende var ungefär jämställd. Jag anser
mig härvidlag böra framhålla, att den ökning i avlöningsförmåner i
förhållande till förutvarande avlöning, som härigenom tillerkändes
Nyberg, är större än den ökning, som nu av skolöverstyrelsen föreslagits
beträffande Nilsson.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels medgiva, att avlöningen vid den för Carl
Henrik Nilsson uppförda personliga tjänsten hos skolöverstyrelsen
må från och med den 1 januari 1922
utgå i enlighet med bestämmelserna för Avdelning
B, ll:e lönegraden, i den löneplan, som innefattas
i det av 1921 års riksdag antagna avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
med skyldighet för Nilsson att underkasta
sig de i nämnda avlöningsreglemente angivna
föreskrifter och villkor ävensom att vid uppnadda
sextiosju levnads- och trettiofem tjänstar avgå
från befattningen mot åtnjutande av pension, beräknad
efter de grunder, som av 1921 års riksdag
må bliva bestämda för, bland andra, befattningshavare
vid skolöverstyrelsen,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 248 haft. (Nr 290.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 290.

dels ock, med uteslutande av det å allmänna
indragningsstaten till årlig avlöning åt Nilsson
anvisade beloppet, 3,500 kronor, för samma ändamål
å allmänna indragningsstaten anvisa ett
belopp av 5,304 kronor, vartill under de i nämnda
avlöningsreglemente bestämda villkor må komma
i avlöningsreglementet, Avdelningen B, för; ll:e
lönegraden angivna förhöjningar i avlöningen.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla;
och skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Stockholm 1921, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

*10776