Kung!. Maj:ts proposition nr 286.
1
TVr 286.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till befrämjande
av lufttrafik; given Stockholms slott den 11
mars 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Walter Hurra]).
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Korning en i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars
1921.
Närvarande:
Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve "Krångel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och
jordbruksdepartementen anförde statsrådet Murray:
I skrivelse den 11 maj 1918 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t inledning.
måtte låta verkställa utredning angående reguljär flygtrafik och särskilt
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 käft. (AV 286.) 1
2
Kungl. Majtfs proposition nr 286.
vilka åtgärder, som från statens sida borde vidtagas för befrämjandet av
en sådan trafik, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna
utredning kunde giva anledning.
Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 2 maj 1919 åt en
kommitté att verkställa den av riksdagen begärda utredningen. Till
ordförande i kommittén förordnade Kungl. Maj:t landshövdingen M. R.
Sahlin samt till ledamöter överstelöjtnanten K. A. B. Amundson, kanslirådet
C. J. Carlberg, generaldirektören A. J. Juhlin, disponenten C. E.
Lundquist, direktören G. G. Magnusson och filosofie doktorn E. L. Thulin.
Sedan Thulin avlidit, förordnades till ledamot i kommittén i hans ställe
kaptenen G. von Porat.
I skrivelse den 2 december 1920 anmälde kommittén, att kommittén
hade för avsikt att under den närmaste tiden till Kungl. Maj:t
avgiva vissa förslag, vilka komme att medföra kostnader för statsverket,
och anhöll kommittén att, i avvaktan på den skrivelse kommittén komme
att inom kort ingiva, i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag måtte
å tilläggsstat för år 1921 beräknas 964,800 kronor och å 1922 års stat
1,530,000 kronor. Med hänsyn till rådande finansiella förhållanden ansåg
jag mig dock endast kunna förorda, att å 1922 års stat för avsedda ändamål
tillsvidare beräknades 750,000 kronor, och fattade Kungl. Maj:t beslut i
i enlighet härmed.
Kommittén har nu den 11 februari 1921 inkommit med skrivelse
i ämnet och däruti meddelat, att särskilt vissa omfattande specialutredningar
— i flera fall förbundna med utländska studier — vilka måst
verkställas för att på luftfartens nuvarande experimentella utvecklingsstadium
klarlägga det svenska lufttrafikproblemet, krävt lång tid, och att
till följd härav kommitténs betänkande icke kunde avgivas förrän senare
under år 1921. Under sådana förhållanden och då vissa av kommitténs
utredningar och förslag synts särskilt brådskande, har kommittén inskränkt
sig till att för närvarande ur det kommande betänkandet ingiva vissa
utredningar och förslag angående statsåtgärder, vilka böra snarast möjligt
vidtagas och avse vissa allmänna förutsättningar för bedrivande av
lufttrafik mellan Sverige och utlandet.
Till följd av remisser hava utlåtanden över kommitténs ifrågavarande
förslag avgivits av generalpoststyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, kommerskollegium, generaltullstyrelsen och
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt samt av cheferna för generalstaben,
fortifikationen och marinstaben. Därjämte har svenska aeronautiska
sällskapet inkommit med yttrande.
Kungl. May.ts proposition nr 286.
3
Kommittén anför till en början, att av kommitténs föreliggande ut-Allmänna förredning
framgår, att lufttrafiken redan på dess nuvarande utvecklings- för “lufttrafik.
stadium ovedersägligen kan vara av stort gagn för vårt land särskilt Kommittén
såsom komplement till kommunikationer med utlandet för post och resande.
Vidare säger sig kommittén hava konstaterat, att för påbörjande
av lufttrafik i Sverige förefinnes såväl inhemskt, ekonomiskt väl grundat
enskilt initiativ som stora utländska intressen, dessa senare företrädesvis
gällande transitlufttrafik över Sverige.
Härefter anför kommittén:
Särskild uppmärksamhet synes i detta avseende böra ägnas nu pågående
planering av den mellaneuropeiska lufttrafiken och organisation av lufttrafikförbindelser
mellan väst- och östmakterna. I båda fallen beröra dessa långt avancerade
lufttrafikförberedelser Skandinavien, och under sistförflutet år har trafiken
försöksvis framförts via Warnemunde och Köpenhamn till Malmö. Då ifrågavarande
internationella lufttrafiklinjer icke minst i postalt hänseende få anses
kunna bliva av stort gagn för Sverige, torde det vara särskilt önskvärt, att svenska
intressen vid dylika lufttrafiklinjers definitiva framdragande och organisation
kunna tillgodoses. För detta ändamål erfordras emellertid icke blott inhemska
lufttrafikinitiativ utan även vissa allmänna förutsättningar för lufttrafikens bedrivande
över svenska orter, såsom förefintligheten av ändamålsenligt ordnade
flygstationer och flygtekniska anordningar i allmänhet för befrämjande av trafiksäkerheten.
Vidare anför kommittén:
Vid övervägande av vilka åtgärder som från det allmännas sida kunna böra utländska
vidtagas för underlättande av lufttrafik med utlandet måste särskild uppmärk- förutsättninsamhet
ägnas de allmänna förutsättningarna för sådan trafik i Sverige och i de gart^j}nft''
länder, med vilka det kan vara angeläget att erhålla lufttrafikkommunikationer. 3
Dessa länder äro för direkta och transitförbindelser företrädesvis storstaterna.
I dessa befinnas i stort sett de allmänna förutsättningarna för bedrivande
av regelbunden lufttrafik vara helt andra och vida gynnsammare än i Sverige.
Vid den militära luftfartens övergång till fredsfot efter världskriget ha i regel
dess resurser, av flera anledningar och på i allmänhet särskilt gynnsamma ekonomiska
villkor, i män av efterfrågan blivit ställda till disposition för kommersiella
lufttrafikförsök. Sedan på lufttrafikens därigenom inledda första experimentella
stadium större klarhet vunnits om dessa framtidsmöjligheter och förberedelserna
för den kommersiella trafiken tagit fastare former, ha särskilt de
europeiska stormakterna funnit sig föranlåtna att med till buds stående medel
understödja och främja en fortsatt rask utveckling på detta område. Ett icke oväsentligt
skäl härför, förutom sådana, grundade på stora förväntningar om lufttrafikens
betydelse i och för sig, torde vara försvarsväsendets behov av att vid
krigstillfälle äga tillgång till dels vida större antal luftfartyg och större kadrar
av övad flygpersonal än detsamma å fredsfot kan förfoga över, dels tillräckligt
omfattande inhemsk flygindustri för fyllande av de fordringar, som vid krigsutbrott
kunna ställas på densamma.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
De ifråga om resurser och ändamål likartade förhållanden, under vilka
lufttrafikförberedelserna bedrivas i dessa stater, göra det möjligt att sammanfattningsvis
angiva vissa linjer för den nämnda fortsatta understödjande verksamheten
på detta område. Bland annat märkes, att i regel den kommersiella lufttrafikens
behov av flygstationer blivit tillgodosett genom upplåtande av militära flygstationer
för allmän lufttrafik, och exempel givas även på, att statsmakterna därtill föranstaltat
om uppdragande och utrustande av för landet viktiga flygvägar. Vidare
har den under kriget framgångsfullt utbyggda flygmilitära väderlekstjänsten
bibehållits och genomgående blivit anpassad efter den civila lufttrafikens behov,
varjämte regleringen av lufttrafiken ifråga om trafikbestämmelser, kontroll m. m.
avancerat därhän, att den internationella lufttrafikkonventionen redan kunnat
vinna full anslutning av ett flertal stater.
Under det att sålunda vissa allmänna grundbetingelser för lufttrafikinitativ
internationellt skapats, ha under de senaste åren förekommit även direkt statssubvention
i olika former, av vilka de vanligaste äro förmånliga kontrakt i fråga
om postbefordran samt anslag eller lån för genomförande av ur statssynpunkt
önskvärda trafikförsök. Såsom exempel på subvention i sistnämnda former under
sistförflutet år kan bland annat nämnas, att belgiska staten beviljat »Nationella
syndikatet för studium av lufttransport» ett anslag av två millioner tres. för experimentell
trafik i belgiska Kongo. Brasilianska staten har för förverkligande av
en projekterad flygpostlinje beviljat ett lån å 500,000 fres. I Kina har ett engelskt
företag jämte koncession å viss lufttrafik erhållit ett statslån å £ 1,800.000, och
italienska staten har i samband med koncession å en flyglinje Rom—Sardinien
lämnat ett statsbidrag på 660,000 lire jämte fri disposition av militärmateriel å
Sardinien. En annan form av subvention har under de tvenne senaste åren förekommit
i Frankrike, nämligen beviljande av statspremier för materiella och personliga
prestationer samt för hållande av flygplan av en för krigsbruk användbar
typ, stående till omedelbar disposition vid mobilisering, under det att i England
premieförfarandet tillämpas i viss mån såsom statsunderstöd för den regelbundna
trafiken.
Av väsentlig betydelse, närmast för den reguljära lufttrafikens räntabilitet,
är vidare den ännu i viss utsträckning fortgående tillgången på flygmateriel ur
statsförråd till facila priser samt vissa stormakters industrisubvention av olika
slag, avseende frambringande av för den kommersiella trafiken ekonomisk och
även ur andra synpunkter särskilt anpassad flygmateriel.
Vissa resultat av detta planmässiga underlättande från det allmännas sida
av den påbörjade lufttrafiken äro redan skönjbara. Sålunda har den vidmakthållna
flygindustriella konkurrensen under sistförflutet år kunnat uppvisa lovande
resultat, icke minst ifråga om flygmaterielens tillförlitlighet och räntabilitet. Över
så gott som hela världen ha vidare i alla avseenden livskraftiga lufttrafikföretag
bildats och i viss utsträckning inlett internationell samverkan för organisation
av långdistanstrafiken.
Den här i största korthet antydda utvecklingen härflyter såsom synes ur
speciella förhållanden på luftfartens område i länder, vilka deltagit i världskriget
och kan lokaliseras företrädesvis till dessa. På grund av de stora förväntningar,
som allmänt ställas på flygkommunikationerna, och även med hänsyn till att detta
trafikmedel får sin största betydelse för internationella trafiklinjer och därför förr
eller senare kan ställa varje stat inför frågan om deltagande i lufttrafiken, kan
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
även i under världskriget neutrala länder, vilka mindre berörts av luftfartens utveckling,
konstateras en allmän strävan att åvägabringa förutsättningar för tillvaratagande
av deras intressen på detta område. _
Denna strävan bar från statsmakternas sida, såsom bekant, närmast tagit
sig uttryck i utfärdandet av förordningar angående lufttrafikens bedrivande och
föranstaltande om därmed sammanhörande kontroll samt även om trafiköverenskommelser
staterna emellan. Därjämte bar i flertalet av ifrågavarande länder
beviljats tillfälligt ekonomiskt understöd för försökslufttrafik, under det att lufttrafikproblemet
i dess helhet upptagits till behandling, vilket hos vissa stater
hittills lett till bland annat statsinitiativ för anordnande av ur statssynpunkt
önskvärda flygrouter för reguljär trafik.
Förberedelserna på detta område i Sverige, för vilket långväga internatio- Svenska förnella
lufttrafikförbindelser på grund av landets geografiska läge kunna bliva av beredelse! för
särskild betydelse, kunna knappast anses vara fullt i jämnhöjd med hittillsvarande lQlttrantförberedelser
i vissa andra länder, vilka icke deltagit i världskriget. Då, såsom
förut framhållits, av kommitténs föreliggande utredningar framgår, att lufttrafiken
redan på dess nuvarande utvecklingsstadium kan vara av gagn för landet, och då
kommittén finner de allmänna synpunkter, som förestava lufttrafikens förberedande
även i länder, vilka i stort sett hittills stått utanför luftfartens utveckling under
och efter världskriget, ha full giltighet även för Sveriges del, finner kommittén
all anledning föreligga för en fortsatt strävan från det allmännas sida att, i mån
sådant kan befinnas nödigt, underlätta det praktiska utnyttjandet av detta kommunikationsmedel.
Då åtgärder i denna riktning närmast torde böra åsyfta att
skapa de allmänna tekniska förutsättningarna för öppnande av lufttrafik med utlandet
på reciprocitetens grund, får den allmänna utvecklingen på området utomlands
i viss mån härvid tillskrivas vägledande betydelse. Särskilt måste ur
reciprocitetssynpunkt fästas uppmärksamhet vid faktorer av väsentlig betydelse
för kalkylering av trafiken, i vilket avseende förekomsten oav ett från det allmännas
sida ordnat flygroutväsen spelar en avgörande roll. A andra sidan måste
givetvis i främsta rummet tagas hänsyn till den grad av allmännytta, som det
nya kommunikationsmedlet erbjuder och till de möjligheter, som kunna stå till
buds för införande av detsamma.
Utgående från dessa synpunkter och med beaktande av, att den reguljära
lufttrafiken i stort sett ännu befinner sig å ett experimentelt utvecklingsstadium,
har kommittén fattat såsom sin uppgift "att på grundval av ingående utredningar
förslagsvis uppdraga vissa riktlinjer för utveckling av ett för svenska förhållanden
avpassat lufttrafikväsen samt att föreslå de statsåtgärder, som därvid kunna
befinnas nödvändiga.
Då kommittén i överensstämmelse med dessa synpunkter och av inlednings- Kommitténs
vis anförda skäl härmed framställer vissa förslag, innan dess betänkande föreligger, förslag till
kan förutskickas, att i det följande föreslagna åtgärder äro intimt anpassade efter E““®åtegä^r
luftfartens nuvarande utvecklingsstadium i landet samt kunna vidtagas utan föregripande
av en framtida mera slutgiltig behandling av lufttrafikproblemet i dess
helhet. I syfte närmast att bereda allmänna trafiktekniska förutsättningar för
tillgodogörande av svenska intressen vid internationella lufttrafiklinjers utsträckande
över Skandinavien, gälla dessa förslag främst åvägabringande av ordnade stationsförhållanden
vid vissa för in- och utflygning i riket anvisade orter samt åtgärder
6 Kungl. Maj:ls proposition nr 286.
för trafiksäkerhetens betryggande genom meddelande av för lufttrafiken nödiga
väderleksunderrättelser.
För lufttrafikförbindelser med utlandet har kommittén funnit önskvärt, att
flygstationer i främsta rummet upprättas vid Stockholm, Göteborg och någon stad
på Skånes södra eller västra kust, företrädesvis Malmö. Nämnda städer^ kunna,
på grund av deras geografiska läge och deras karaktär av knutpunkter för utlandskommunikationerna
i allmänhet, anses väl ägnade såsom huvudstationer såväl
för internationell trafik, jämväl i transit över Sverige, som ock för framtida inrikes
lufttrafik. Hänsyn har ock tagits därtill, att på dessa platser även ekonomiskt
intresse för flygstationers inrättande förefinnes.
I samband med förslag om statssubvention för upprättande av flygstationer
vid dessa orter får kommittén i det följande även föreslå vissa riktlinjer för
reglering av stationsväsendet med hänsyn till flygtekniska fordringar.
Förutom tillgång till ändamålsenligt anlagda och utrustade flygstationer
är det särskilt för regelbundet bedriven lufttrafik av vikt att med hänsyn till
trafiksäkerhetens betryggande ha ständig tillgång till såväl allmänna som speciellt
för lufttrafiken avsedda väderleksunderrättelser. Enligt kommitténs utredningar
kunna sådana utan större kostnader erhållas genom viss komplettering av landets
officiella väderlekstjänst, vilken komplettering jämväl är ägnad att avsevärt höja
den allmänna väderlekstjänstens tillförlitlighet. Då denna komplettering, liksom
ordnandet av flygstationerna, tager avsevärd tid i anspråk och därför enligt kommitténs
mening snarast bör verkställas, får kommittén även i detta avseende i
det följande avgiva utredning och förslag.
I samband med att möjligheter öppnas för bedrivande av lufttrafik mellan
Sverige och utlandet under ordnade förhållanden uppkommer behov av tillgång
på inhemsk flygmateriel och luftfartspersonal. I fråga om materielen finner kommittén
nuvarande konjunkturer icke inbjuda till den flygindustriella frågans upptagande
ur lufttrafiksynpnnkt. Däremot finner kommittén, av skäl som i det
följande närmare utvecklas, synnerligen önskvärt att vid nuvarande tidpunkt åtgärder
vidtagas för beredande av tillfälle till allmän teknisk utbildning på området
samt särskilt till flygförareutbildning. Denna senare har kommittén funnit
under nuvarande förhållanden lämpligast kunna åvägabringas genom upprättande
av en statens fiygskola.
Vid bifall till de förslag, vilka kommittén sålunda finner sig i det följande
böra framställa, kommer antalet ärenden, vilka på detta område påkalla handläggning
hos vederbörande statsmyndigheter, att högst väsentligt ökas, samtidigt
som dessa ärendens behandling i allmänhet torde erfordra flygteknisk sakkunskap
på vissa händer. Oavsett detta förhållande berättigar den allmänna utvecklingen
på området till antagandet, att den under senare år förekommande ökningen av
iuftfartsärenden hos statsmyndigheterna måste komma att fortgå. Med hänsyn
härtill finner kommittén lämpligt förorda, att samtliga de civila Iuftfartsärenden,
som skola handläggas hos statsmyndigheterna, sammanföras hos en och samma
myndighet, disponerande flygteknisk sakkunskap, samt att, då denna verksamhet i
stor omfattning måste påkalla kontinuitet såsom i fråga om registering och kontroll
m. m., för ändamålet inrättas ett särskilt organ.
Kommittén har därför framlagt förslag rörande åvägabringande av
flygstationer, komplettering av den officiella väderlekstjänsten, upprättande
7
Kungl. Map.ts proposition nr 286.
av en statens flygskola samt inrättande av ett särskilt statsorgan för
civila luftfartsärenden.
Beträffande frågan om lufttrafikens utveckling i allmänhet liar Chefen för
chefen för generalstaben anfört: ben.
Det torde ännu icke kunna med säkerhet förutses, i vilken utsträckning
luftfarkoster kunna komma att betjäna trafiken mellan och inom olika länder.
Flygvapnets hastiga och storartade utveckling under världskriget kan för bedömandet
härav icke sägas lämna tillräckliga hållpunkter. För att emellertid
inom ett land ett lufttrafikväsende av bestående värde och med betryggande anordningar
må kunna uppstå lära åtgärder från statens sida ifråga om såväl kontroll
som understöd få anses nödvändiga. Att staten bör sörja för, ått lufttrafiken
bedrives med erforderlig trygghet borde vara självfallet. I vilken omfattning
åter staten bör genom egna organ och medel utföra lufttrafik, är svarare
att angiva. Staten torde dock i för det allmännas intresse erforderlig grad böra
hålla hithörande viktiga angelägenheter i sin hand och däröver utöva en tillräckligt
kontrollerande verksamhet. Staten kan i övrigt näppeligen underlåta att vidtaga
sådana åtgärder, som äro behövliga för att möjliggöra lufttrafik under ordnade
förhållanden, understödja ärligt menat och på riktiga beräkningar grundat
initiativ med mera dylikt, med ett ord staten bör inom lämpligen avvägda gränser
främja den lojala, civila lufttrafiken. Måhända kan det visa sig nödvändigt,
att staten helt omhändertager även denna.
Såsom kommittén meddelat, har det icke varit möjligt för densamma Departeatt
så bedriva sitt arbete, att kommitténs utredningar om vårt lands luft- mejSf*CÄe''
trafik i sin helhet kunna underställas innevarande års riksdag. Då det
tydligen vore önskligt, om frågan angående vidtagande av åtgärder för
befrämjande av lufttrafiken kunde i ett sammanhang upptagas till behandling,
samt den finansiella situationen ju manar till största återhållsamhet
beträffande utgifter för statsverket, har jag varit starkt betänkt
på att låta förevarande ärende anstå till ett kommande år, och förty
föreslå riksdagen, att det i statsverkspropositionen beräknade anslaget
till lufttrafikens befrämjande icke måtte utgå. Jag har emellertid icke
kunnat bortse från att sakens uppskjutande ytterligare ett år skulle
medföra åtskilliga olägenheter. Därest man icke vill riskera, att
Sverige ställes helt och hållet utanför den internationella lufttrafik,
som redan är påbörjad och som inom kort kan väntas bliva i avsevärd
grad utvidgad, måste nämligen, enligt vad i det följande kommer
att vidare utvecklas, en del åtgärder snarast möjligt vidtagas. I ett
flertal länder och däribland åtskilliga med Sverige jämställda mindre
sådana har staten, inseende det nya kommunikationsmedlets blivande betydelse,
ingripit för att stödja detsamma i den alltid svåra begynnelsetiden.
Så torde även böra ske i vårt land, vilket även riksdagen
beaktat, såsom framgår av dess omförmälda skrivelse den 11 maj 1918.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Jag har alltså ansett mig kunna förorda, att de ur kommitténs blivande
betänkande utbrutna förslagen, dock endast i viss begränsad omfattning,
föreläggas redan innevarande års riksdag. På sätt kommittén
framhållit, kunna dessa förslag genomföras utan föregripande av en mera
slutgiltig behandling av lufttrafikproblemet i dess helhet.
Jag övergår nu till att behandla de särskilda av kommittén framställda
förslagen.
Anordnande Kommittén har till en början väckt förslag om upprättande av
av ftyg- flygstationer samt därvid anfört bland annat:
stationer.
ttgn På lufttrafiken, såsom i det föregående framhållits, på dess nuvarande ut
vecklingsstadium
får sin största betydelse för svenska förhållanden såsom kompletterande
förbindelserna med utlandet, synes det kommittén för närvarande mest
påkallat, att flygstationer komma till stånd å orter, som härvid kunna ifrågakomma.
Sådana orter äro i främsta rummet, såsom nämnt, Stockholm, Göteborg och i
Skåne företrädesvis Malmö, vilka, samtidigt som de äro viktiga tratikcentra, äro
genom sin geografiska belägenhet synnerligen väl ägnade att bliva huvudorter för
lufttrafik mellan Sverige och utlandet. Därest företräde skulle givas någon av
dessa order, torde Malmö böra komma i främsta rummet, med hänsyn till att lufttrafik
redan såsom bekant försöksvis är införd mellan denna stad och Warnemiinde, trots
avsevärda svårigheter, som därvid måste räknas med på grund av bristen på ordnade
flygstationsförhållanden på svenska sidan.
Kommunala Såsom bekant, har frågan om flygstationers anordnande vid dessa städer
förutsätt- upptagits från det allmännas sida genom att frågan om station vid Stockholm är
ningar för av staten och Stockholms stad för utredning och förslag hänskjuten till särskilda
flygstatloners delegerade, under det att flygstationsfrågan i Göteborg är under behandling hos
uppra an e. fcommuna]a myndigheterna och i Malmö har framförts till ett positivt förslag
av kommunalmyndigheterna. Detta förslag har emellertid av Malmö stadsfullmäktige
i föreliggande form avslagits på grund av de därmed förenade kostnaderna.
Beträffande dessa kommunala flygstationsplaner i övrigt har kommittén vid
verkställd orientering funnit bland annat, att desamma i Göteborg närmast åsyftade
reserverande av lämpligt markområde för upprättande av flygstation, under det
att frågan om stationens upprättande tillsvidare är ställd på framtiden. I Malmö
skulle, enligt det nämnda, av stadsfullmäktige på grund av kostnadsskäl avslagna
förslaget, lånt- och sjöflygstationer upprättas å skilda platser. Vidare skulle
enligt detta förslag med lantflygstationen kunna tills vidare av kostnadsskäl anstå,
under det att sjöflygstationen skulle omedelbart iordningställas, vad slip, bryggor
och liknande anordningar beträffar. För uppförande av hangar för luftfartyg
räknades här på uppgörelse mellan staden och enskilda lufttrafikföretag samt
med att av staten eventuellt framdeles föreskrivna särskilda anordningar skulle
komma att av staten bekostas. Beträffande dessa frågors läge vid fiygstationsförberedelserna
i Stockholm har under konferens mellan statens och Stockholms
stads delegerade å ena sidan samt kommittén å andra framgått såsom mest önskvärt,
att stationskostnaderna bleve efter överenskomna principer fördelade mellan
staten och Stockholms stad.
A andra orter i riket, där flygstationsfrågan upptagits till behandling hos
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 286.
de kommunala myndigheterna, synes därmed närmast ha åsyftats att med hänsyn
till den kommunala markpolitiken i tid träffa dispositioner för tillgång vid behov
av lämpligt markområde för flygstationsändamål. I allmänhet synes hos dessa kommuner
räknas med lufttrafiken och dess stationsproblem såsom närmast ett statsintresse.
Under här angivna förhållanden finner kommittén sannolikt, att flygstationer
icke under lång tid kunna komma till stånd i landet enbart på grund av nuvarande
kommunala förberedelser. Under alla förhållanden kan förutsättas, att
kostnadsfrågan, vilken, såsom ovan nämnts, i Malmö föranlett uppskjutande av
stationsfrågans lösning, även å andra orter skall uppresa betydande svårigheter.
En väsentlig anledning härtill är, att flygstationsföretag såsom sådana icke kunna
väntas lämna tillfredsställande ränta, .förrän lufttrafiken uppnått en viss grad av
omfattning och stabilitet, varmed på ett tidigt utvecklingsstadium av densamma
icke kan räknas.
För lufttrafik avsedda stationer måste motsvara vissa fordringar, förestavade
av kommunikationsmedlets egenart. En flygstation kan schematiskt indelas
i tvenne områden, nämligen administrationsområdet, till vilket hangarer,
bensindepå och administrationsbyggnader i övrigt äro förlagda, samt flygområdet,
inom vilket luftfartygen ankomma och avgå. För betryggande av luftfartygens
starter och landningar måste för dessas utförande ett slätt planerat fält, det
egentliga flygfältet, vara tillgängligt inom flygområdet. Storleken av detta fält
är i flygtekniskt avseende beroende av start- och landningslinjernas längd samt
av trafikfrekvensens omfattning. På det omgivande flygområdet behöver däremot
ur flygtekniska synpunkter endast ställas den fordran, att detsamma icke erbjuder
för inflygning till och utflygning från fältet hindrande föremål, såsom kraftledningar
eller höga byggnader i fältets omedelbara närhet eller avsevärda höjder
inom ett visst avstånd därifrån.
För betryggande av trafiksäkerheten inom det sålunda disponerade flygområdet
erfordras, att bestämda trafikregler följas i luften och å marken samt
att trafiken enligt dessa kan dirigeras medelst därför under alla förhållanden
tjänligt signalsystem, likartat för landets alla stationer.
Beroende på om flygstationer äro avsedda för trafik med lånt- eller sjöflygplan
eller med flygplan av båda slagen kunna de indelas i lantflygstationer.
vilkas flygfält utgöras av slät mark, sjöflygstationer, vilkas flygfält utgöres av
en vattenyta, samt kombinerade flygstationer, förfogande över flygfält å land och
vatten. Stationer av mer än en av dessa typer kunna, på grund av geografiska
och i vårt land även klimatologiska förhållanden, erfordras längs en och samma
flygväg, vartill i viss utsträckning förekommer behov av särskilda mellanlandningsplatser,
avsedda såsom bensin- och säkerhetsanhalter. Dylika mellanlandningsplatser
kunna emellertid utan olägenhet anordnas endast provisoriskt, då
deras betydelse och nödvändighet givetvis förminskas i den mån som flygplanen
fullkomnas. I sammanhang härmed må nämnas, att flygfält, lämpliga för trafik
med flygplan, även äro användbara för trafik med ballongfartyg, samt att vid
trafik med ballongfartyg behovet av mellanlandningsplatser bortfaller.
För här närmast ifrågakommande flygstationer, vid Stockholm, Göteborg
och Malmö, avsedda såsom svenska huvudstationer och anknytningspunkter för
lufttrafik med utlandet, märkes, att vid planering av den internationella trafiken
även i dess utsträckning över Skandinavien räknas med nyttjande av såväl lantsom
sjöflygplan. För motsvarande av ändamålet böra flygstationer vid dessa
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 käft. (Nr 286.) 2
Allmänna
flygtekniska
bebor.
Fördelning
av kostnaderna
mellan
stat och kommun.
Statsanslagets
storlek
och fördelning.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
städer alltså kunna mottaga både lånt- och sjöflygtrafik, vid vilket förhållande
den kombinerade riygstationen med hänsyn till anläggningskostnaderna kan vara
att förorda framför skilda lånt- och sjöflygstationer.
Vid övervägande av i vilken mån statens ekonomiska medverkan lämpligen
kan vara att påräkna för uppförande av de ifrågavarande stationerna vid
Stockholm, Göteborg och Malmö har kommittén ansett sig böra utgå från, att
statens och vederbörande kommuners intressen i frågan sammanfalla samt att
stationerna lämpligen böra vara det allmännas egendom. Vidare har kommittén
ansett sig böra särskilt beakta, att, enligt de kommunala planerna i samtliga
förevarande fall, den för flygstationer erforderliga marken skulle av kommunerna,
eventuellt efter viss planering, upplåtas, under det att, enligt kommitténs här
föregående framställning, staten måste anses ha särskilt intresse av stationsväsendets
ordnande och den fortgående regleringen av detsamma.
Under sådana förhållanden har kommittén kommit till den uppfattningen,
att en på grund av omständigheterna i dessa fäll naturlig fördelning av kostnaderna
mellan kommunerna och staten skulle kunna ernås på i princip följande sätt.
Kommunen anskaffar och anordnar flygområdet med avseende på flygfältets
planering samt framdragande till stationsplatsen av erforderliga vägar jämte
ledningar för vatten, avlopp och elektrisk kraft ävensom lysgas, där sådan finnes
inom samhället. Det sålunda utrustade området överlämnas, för upprättande av
flygstation därstädes, av kommunen till staten med full äganderätt och utan ersättning,
så länge det användes för ändamålet.
Staten drager därefter försorg om inrättande av flygstation på området,
med därtill hörande byggnader, utrustning för signalväsen m. m. samt om den
färdiga stationens ledning och förvaltning. Detta kan alternativt efter prövning
i varje särskilt fall ske genom att staten direkt, genom statsorgan, inrättar och
leder stationen eller om både inrättandet och ledandet eller ettdera träffar överenskommelse
antingen med kommunen eller med ett privat företag, vilket för
ändamålet bör kunna påräkna anslag eller lån.
I fråga om inkomster av stationen kan räknas med sådana, inflytande genom
markhyror för enskilda lufttrafikföretags hangarer, genom av staten fastställda
trafiktaxor samt genom tillfälligt förekommande flyguppvisningar m. m.
Om någon annan än staten deltagit i stationens inrättande eller ombesörjer förvaltningen
av densamma, bör överenskommelse träffas rörande fördelningen av
dessa inkomster efter förhållandena i varje särskilt fall.
Utgående från en fördelning av kostnaderna mellan staten och kommunerna
på här angivet sätt samt från att endast de nödvändigaste anordningarna för
lufttrafikens bedrivande böra tills vidare ifrågakomma och bestridas genom statsanslag,
finner kommittén de approximativa på staten belöpande anläggningskostnaderna
för en flygstation, avsedd såsom i här förevarande fall att, enligt vad
ovan anförts, mottaga trafik med såväl lånt- och sjöflygplan kunna begränsas till
följande:
Fyra hangarer för vardera 4 flygplan..........Kr. 400,000
Slipanordningar .....................» 50,000
Bryggor och hjälpbåtar.................» 25,000
Reparationsverkstad ............... » 50,000
Bensintankanläggning.................» 15,000
Meteorologisk station..................» 5,000
Diverse byggnader och materiel.............» 75,000
Kronor 620,000
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Enligt vad kommittén vid verkställd orientering funnit, räknas emellertid
endast för Göteborgs vidkommande med möjlighet att kunna anlägga station för
trafik med både lånt- och sjöflygplan. Vid Stockholm och Malmö måste enligt
hittills föreliggande utredningar skilda stationer upprättas för lånt- och sjöflygning.
Utrustningskostnaderna ökas i dessa fall genom att båda stationerna måste
vara försedda med reparationsverkstad, bensintankanläggning samt »diverse byggnader
och material» från kr. 620,000 till kr. 760,000.
Härtill komma drift- och underhållskostnader för stationerna, vilka kostnader
på förhand knappast kunna tillförlitligt beräknas, närmast med hänsyn till
deras beroende av trafikens blivande omfattning. Utgående från att till en början
bör räknas med minsta möjliga stationspersonal samt att underhållsarbetena i allmänhet
kunna utföras av denna, har kommittén emellertid låtit verkställa approximativa
beräkningar av drift- och underhållskostnaderna för flygstationer. Dessa
beräkningar, vilkas slutbelopp utgöra för en kombinerad station kr. 100,000, för
en lantflygstation kr. 65,000 och för en sjöflygstation kr. 72,000 pr år, gälla
approximativa totalkostnader i allmänhet för _ drift och underhåll av flygstation
av här ifrågavarande storlek och utrustning, oavsett i vilken utsträckning
regelbundet trafikerande företag kunna hålla egna hangarer och egen personal.
Allt efter som förvaltningen ombesörjes av staten eller ett företag, eventuellt
en kommun, med statsunderstöd, kunna kostnaderna för statsverket
komma att ställa sig olika. Det synes dock som om under alla förhållanden
underhållskostnaderna böra bestridas av staten, varjämte kan ifrågasättas, att staten
skulle anställa stationens föreståndare, vilken särskilt under den första tiden
torde kunna, förutom de direkta stationsgöromålen, även sköta tull-, post- och
passviseringsgöromål. Med hänsyn till att de kostnader för stationens drift och
underhåll, vilka kunna böra bestridas av statsverket, sålunda äro beroende av förhållandena
i varje särskilt fall, samt även med hänsyn till att kommitténs förevarande
framställning närmast avser själva upprättandet av flygstationer, har kommittén
ansett sig kunna här inskränka sig till hemställan om statsanslag för detta
ändamål utan att i beräkningarna upptaga drift- och underhållskostnader.
Kommittén finner sålunda, att statsbidrag för utrustande av flygstationer
approximativt kunna beräknas för resp. Stockholm och Malmö till kr. 760,000 och
för Göteborg till kr. 620,000 eller tillhopa kr. 2,140,000.
Med hänsyn till önskvärdheten av att dessa stationer snarast möjligt
komma till stånd och att därför arbetet kunde upptagas under innevarande år,
skulle viss del av dessa kostnader behöva bestridas i år och återstoden under nästkommande
år. Vid beräkning av huru kostnaderna skulle kunna fördelas å åren
1921 och 1922 har kommittén kommit till följande resultat:
1921 1922
Stockholm.............Kr. 260,000 Kr. o00,000
Malmö...............> 260,000 > 500,000
Göteborg............, > 140,000 _»__480j)00
Kr. 660,000 Kr. 1,480.000
På här anförda grunder har kommittén hemställt, att för flygj
stationsändamål måtte anslås ett belopp av 2,140,000 kronor att utgå
• jo ••• - .1, - :>-i ■» tf IU ..... rrr-.rnnr* ..... • *''" '' ''* ''
12
Gener alpoststyrelsen.
Järnvägs
styrelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
med 660,000 kronor under år 1921 och 1,480,000 kronor under år 1922
enligt de grunder, som kunna komma att av Kungl. Maj:t bestämmas.
Generalpoststyrelsen har uti sitt utlåtande anfört:
Generalpoststyrelsen är av den uppfattningen, att anordnandet av flygstationer
i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle verka synnerligen befrämjande för luftposttrafiken.
I likhet med lufttrafikkommittén anser generalpoststyrelsen vidare,
att, därest företräde skulle givas någon av dessa orter, Malmö torde höra komma
i forsta rummet.
Såsom meddelades i skrivelse av den 13 februari 1920, håller generalpoststyrelsen
nämligen före, att det ur postal synpunkt för närvarande i regel
icke torde vara så mycket att vinna genom inrättande av luftposttrafik mellan
inrikes orter, men anser generalpoststyrelsen, att förhållandet ställer sig annorlunda,
när det gäller dylik trafik mellan Sverige och utlandet, då väsentlig
tidsvinst kan under vissa förutsättningar uppnås genom luftposttrafik. Den förnämsta
postala förbindelsen med bland annat de viktigare delarna av den europeiska
kontinenten och England äger för närvarande rum via Trälleborg—Sassnitz.
och vore det givetvis förmånligt för den korresponderande allmänheten, att befordringstiden
för de mera brådskande försändelser, som befordras denna väg,
kunde nedbringas genom luftpostbefordran. Med hänsyn till Malmös geografiska
läge i närheten av kontinenten torde anordnandet av en tidsenlig flygstation därstädes
vara synnerligen önskvärt, då därigenom skulle kunna erhållas i hög grad
ökade möjligheter för uppehållande av en regelbunden luftposttrafik mellan Malmö
och till exempel Warnemilnde och Hamburg samt västra Europa. De jämförelsevis
goda järnvägsförbindelserna mellan Malmö och det övriga Sverige, ävensom den
omständigheten, att Malmö är södra Sveriges största stad, framhäva ytterligare
betydelsen av Malmö såsom svensk utgångspunkt för en dylik luftposttrafik. De
nuvarande bristfälliga anordningarna vid sjötiygstationen därstädes, vilka generalpoststyrelsen
tillät sig påpeka i skrivelse den 19 november 1920, medförde
också avsevärda olägenheter vid den under månaderna augusti—oktober föregående
år anordnade luftpostbefordringen.
Generalpoststyrelsen är övertygad om, att anordnande av flygstationer även
i Stockholm och Göteborg skulle ur postal spnpunkt vara synnerligen betydelsefullt,
men anser dock behovet därav icke för närvarande så trängande som beträffande
Malmö.
Järnvägsstyrelsen har anfört:
I fråga om mellan vilka orter inom landet det kunde anses önskvärt att
inrätta lufttrafikförbindelser för befordring av passagerare och gods och i vilket
förhållande trafiken a sådana flyglinjer kunde tänkas komma att stå till samma
trafik hos redan befintliga kommunikationsmedel får styrelsen hänvisa till sitt
uttalande i skrivelse den 17 augusti 1920 till lufttrafikkommittén.
Däri framhölls, att lufttrafiken, då den tekniska utvecklingen så överhuvudtaget
gjorde möjligt, syntes kunna ifrågakomma mellan sådana på relativt stort
avstånd^ från varandra belägna orter, mellan vilka livliga kommersiella förbindelser
rådde; och ifrågasattes beträffande såväl person- som godstrafiken flygrouter
med Stockholm, Göteborg eller Malmö såsom begynnelse- eller slutstationer för
routen. Då kommittén nu föreslår i första hand nämnda landets tre viktigaste
Kungl. Maj:ts proposition nr 286. _ 13
handelscentra såsom lämpliga platser för anordnande av flygstationer, synes intet
vara att häremot erinra.
Vidkommande förhållandet till annan trafik vidhåller ock styrelsen sitt
uttalande härutinnan i berörda skrivelse eller att beträffande persontrafiken först
när det nya trafikmedlet nått upp till samma säkerhet och punktlighet samt regelbundenhet
som tågen å järnvägarna, torde det för den allmänna samfärdseln
bliva av den betydelse, att det kunde påräkna någon nämnvärd regelbunden
trafik, och beträffande godstrafiken, att det i allmänhet icke torde vara att räkna
med transport av varor mot fraktgodsavgift vid planläggandet av blivande lufttrafiklinjer.
Såsom styrelsen ock framhöll, är det dock att förutse, att av ilgodstrafiken
en del av paketgodset (kollin om 1—10 kg.) skulle kunna påräknas för
lufttrafikens del, liksom det vore att förutse, att en jämförelsevis större procent av
det mellan in- och utlandet transporterade ilgodset komme att fördelas på flyglinjerna,
därest direkta tidsbesparande sådana komma till stånd. Att posttransporterna
i viss omfattning komma att ledas över de nya luftlinjerna, torde även
kunna förutsättas.
I fråga om de av kommittén föreslagna åtgärder för statens medverkan på
förevarande område synes utvecklingen giva vid handen, att, i den riktning kommittén
nu föreslagit, staten med hänsyn till trafiksäkerhetens betryggande och
internationella fordringar på flygstationer bör inskrida reglerande i fråga om
stationernas storlek, utrustning och dylikt, ävensom med hänsyn till statens intresse
av lufttrafiken på föreslaget eller liknande sätt ekonomiskt underlätta
upprättande av välordnade flygstationer.
Generaltullstyrelsen har såsom eget utlåtande åberopat ett av GeneralStockholms
packhus- och tullbevakningsinspektioner avgivet yttrande, tulJ~
däruti meddelas, att kommitténs framställning i vad den kan anses beröra
området för tullförvaltningsavdelningarnas verksamhet icke givit
avdelningarna anledning till erinran; dock anse avdelningarna sig höra
ifrågasätta lämpligheten av att åt flygstationsföreståndaren skulle uppdragas
att handlägga jämte andra avsedda ärenden även ifrågakommande
tull göromål.
Chefen för generalstaben har anfört: Chefen för
generalstab
Mot anordnandet av vissa flygstationer synes intet vara att erinra, under hen.
förutsättning att behovet därav är fullt konstaterat. Härvid bör emellertid uppmärksammas,
att hänsyn icke bör tagas uteslutande till lufttrafiken med utlandet,
utan att på grund av vårt lands utsträckning en inhemsk lufttrafik är tänkbar
och jämväl bör kunna påräkna statligt understöd. Huru i övrigt flygstationerna
lämpligen böra anordnas, och vilka överenskommelser med vederbörliga kommuner
böra för ändamålet träffas, undandrager sig chefens för generalstaben bedömande.
Statens kontrollerande intresse bör dock under alla omständigheter upprätthållas.
Chefen för fortifikationen har framhållit, att det ur försvarets syn- Chefen för
punkt är ett önskemål, att åtgöranden, feom nu vidtagas på lufttrafikens ^ort^at,°''
område, bringas i så nära sammanhang som möjligt med de militära
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
kraven. Därför kunde i fråga om anordnandet av flygstationer den erinran
göras, att ingen dylik föreslagits på den långa norra delen av landets
ostkust.
Chefen för Chefen för marinstaben bär överlämnat och förklarat sig instämma
mafben. a'' i ett av chefen för marinens flygväsende avgivet yttrande, varuti anförts,
bland annat:
Till vad av kommittén anföres angående förutsättningarna för en lufttrafik berörande
vårt land, har jag intet annat att erinra, än att det enligt min åsikt bör
ännu kraftigare än vad av kommitténs uttalande framgår understrykas, att huvudvikten
måste i första hand läggas på åtgärder för mottagande i och avgång från
landet av utlandstrafiken, och att denna fråga bör göras helt oberoende av uppkomsten
av lufttrafiklinjer inom landet, för vilka enligt min åsikt på grund av
vårt inlands beskaffenhet finnas jämförelsevis små förutsättningar.
Sålunda synes mig även förutsättningarna för uppkomsten av direkta utländska
lufttrafikföretag från mellan och västra Europa transiterande Sverige till
Östeuropa och vice versa vara ringa, och att man åtminstone under närliggande tid
bör räkna med att för befordrandet av passagerare, post och gods genom Sverige
befintliga järnvägskommunikationer komma att anlitas, åtminstone då fråga är om
färder med luftfartyg, tyngre än luften.
Så t. ex. torde med flygplan från västra Europa till Göteborg ankommande
passagerare, destinerade exempelvis till retrograd efter en flygfärd från exempelvis
London om c:a 5 timmar, på flygplanernas nuvarande och närliggande utvecklingsskede
säkerligen föredraga att taga det uppgående nattsnälltåget till Stockholm
och följande förmiddag utvilade fortsätta därifrån med flygplan till resans mål,
mot att direkt fortsätta färden luftledes.
Härtill kommer, att anordnandet av lufttrafiklinje över Sverige skulle på
grund av nödvändigheten att på routen anordna mellanlandningsplatser draga
högst avsevärda kostnader, sålunda utgörande ett ytterligare skäl att i denna
fråga se tiden an.
De av kommittén föreslagna statsåtgärderna för vårt land berörande luftfart
anser jag vara i huvudsak väl ägnade att tillgodose det omedelbara kravet
och får jag livligt förorda desamma.
I avseende å en del detaljer i förslaget till statsåtgärder tillåter jag mig
anföra följande:
Beträffande de föreslagna flygstationsanläggningarna i Stockholm, Göteborg
och Malmö synes mig kommitténs uttalande, att ett utbyggande av Malmö flyghamn
skulle vara i första hand trängande, ej motiverat, i det att ett utbyggande
av en flyghamn i Stockholm för upptagande av lufttrafik österöver måste anses
vara ett fullt likvärdigt krav. _ ;
Då jag i enlighet med vad ovan anförts ej kan godtaga kommitténs åsikt,
att den internationella trafiken över Skandinavien kommer att använda såväl landsom
sjöflygplan i ungefär lika utsträckning, utan fast mera är förvissad därom,
att denna trafik kommer att till övervägande del försiggå med sjö- eller amfibieplan,
anser jag det vara av utomordentlig vikt, att hänsyn härtill tages vid val av
plats för. stationsanläggningarna. Sålunda bör obetingat eftersträvas att å de olika
platserna, närmast eu i Stockholm och Malmö, finna möjlighet för åstadkomman
-
fl»''fr •> + r tv
rr y
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
det av en "kombinerad flygstation — om så icke är möjligt bör huvudvikten läggas
å sjöstationen. Emellertid måste härvid erinras därom, att en sjöflygstation
utan därintill gränsande landningsfält alltid måste betraktas som otillfredsställande,
i det att dess användande under isläggnings- och islossningsperioderna omöjliggöres
eller är förenat med svårigheter och risker. På samma gång som denna
omständighet sålunda utgör ett ytterligare skäl att eftersträva en kombinerad
station, utgör också flygplanens utveckling därhän att erfordra allt kortare startoch
landningssträckor en direkt anledning att iakttaga försiktighet vid nedläggande
av stora kostnader å vidsträckta land-landningsfält, och att sålunda i avvaktan
på utvecklingen härutinnan inskränka sig till vad som är oundgängligen nödvändigt
för riskfri landning och start.
Kommitténs beräkningar av de årliga underhålls- och driftkostnaderna för
flygstationerna peka även tydligt på fördelarna av en kombinerad station.
Beräkningarna av anläggningskostnaderna synas mig vad beträffar kostnaden
för hangarbygge avgjort för höga och kunna kostnaderna per station minskas
med minst 100,000 kronor.
För egen del har chefen för marinstaben betonat, att samtliga flygstationer,
som nu ifrågakomma att byggas, böra anläggas så, att de bliva
gemensamma för lånt- och sjöflygplan med huvudvikten på anordningarna
för det sistnämnda slaget.
Bland de viktigaste av de åtgärder, som behöva vidtagas för Departelufttrafikens
befrämjande, är att iordningsställa de landningsplatser, som '' >eJen
särskilt skola tjäna den internationella trafiken. Sveriges läge gör, att
lufttrafiken mellan västra och östra Europa med fördel framdrages över
vårt land, men härför fordras, att på lämpliga ställen inom Sverige anordnas
flygstationer, där man utan risk för att luftfartygen taga skada
kan låta dessa gå ned för att utväxla passagerare och gods samt få sina
bensinförråd fyllda med mera. Om icke sådana anordningar i Sverige
vidtagas, är det möjligt, att de internationella lufttrafiklederna så förläggas,
att de icke komma att beröra vårt land. Därför har kommittén ansett,
att redan till 1921 års riksdag förslag bör framläggas om ordnande av
flygstationer vid Stockholm, Göteborg och Malmö, vilka stationer företrädesvis
erfordras för den internationella lufttrafiken. Innan jag anger min
ståndpunkt härutinnan, ber jag emellertid att något få uppehålla mig
vid spörsmålen om, hur flygstationerna böra vara beskaffade och hur
kostnaderna för stationerna skola bestridas.
Vid bestämmande av måtten för internationella flygfält har man i
allmänhet utgått ifrån, att hela start- och landningslinjen omkring 550
meter lång skall framgå över det slätt planerade flygfältet. Då ett flygplan
alltid måste starta och landa mot vinden, bör nämnda linje finnas
i alla riktningar, och man kommer därför upp till en areal av omkring
24 hektar för ett internationellt flygfält. Enär det i vår kuperade ter
-
16
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 286.
rang är svårt att erhålla så stora, i närheten av trafikcentra belägna
områden, har andra nordiska flygkonferensen, som år 1918 anordnades av
de nordiska aeronautiska sällskapen, utarbetat förslag till flygfält av betydligt
mindre storlek. Till följd av flygmotorernas snabbt växande driftsäkerhet
har man ansett det tillräckligt att hava en start- och landningslinje
över planerad terräng av 300 meter. De närmast bortom liggande
200 meterna skulle framgå över mark, som ej behöver vara särskilt planerad,
men dock måste vara fri från upprättstående föremål och öppna diken. Därefter
bör på ytterligare 200 meter icke finnas föremål högre än en telefonstolpe.
Med dessa mått skulle den del av ett flygfält, som måste vara
planerat, icke behöva upptaga större ytinnehåll än omkring 8 hektar.
Med hänsyn till önskvärdheten att så mycket som möjligt begränsa
kostnaderna och för att icke från annan användning skall undantagas
mer mark än som är nödvändigt, anser jag, i likhet med kommittén,
att de flygstationer, varom nu är fråga, icke böra erhålla större dimensioner
än som föreslagits av andra nordiska flygkonferensen. Dock böra
stationerna så förläggas, att de framdeles kunna vid behov utvidgas.
Vad angår frågan om bekostande av stationernas anläggning har
kommittén ansett, att man icke kan räkna med det enskilda initiativet,
enär åtminstone till en början för stationernas begagnande icke kunna
väntas inflyta så stora belopp, att de förslå till anläggningskostnadernas
förräntning och amortering samt täckande av driftkostnaderna. Kommittén
har för den skull hållit före, att staten och kommunerna i förening
böra bestrida de erforderliga kostnaderna. • Dessa skulle, på sätt närmare
inhämtas av kommitténs här ovan intagna skrivelse, fördelas sålunda,
att kommunen anskaffar och anordnar flygområdet med erforderliga vägar
jämte ledningar för vatten, avlopp och elektrisk kraft m. m., samt att
staten uppför behövliga byggnader och övriga anordningar samt sköter
och underhåller stationen.
I likhet med kommittén anser jag, att staten bör bidraga till kostnaderna
för sådana flygstationer, vilka äro av större betydelse för den allmänna
samfärdseln. Därest staten, i enlighet med kommitténs förslag,
såsom villkor för bidrag stadgar, att staten blir ägare till stationerna,
erhåller staten möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över lufttrafiken
samt tillse, att den ordnas efter enhetliga grunder och att inga
enskilda företagare kunna tillgodose sina intressen på andras bekostnad.
Men innan kommittén avgivit sitt slutliga betänkande och frågan därefter
i dess helhet kan överskådas, lär det icke böra ifrågakomma att fastslå
några bestämda regler angående fördelning av kostnaderna för stationernas
anläggning eller frågan om vem som skall äga och sköta desamma.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Även andra sätt än det av kommittén föreslagna kunna tänkas för
spörsmålets lösning. Åtminstone då det gäller en flygstation på någon mera
avsides belägen ort, där större trafik icke kan väntas, lär det kunna visa
sig mest ändamålsenligt, att kommunen anlägger flygstationen till alla delar
samt då också bibehåller den i sin ägo. Staten skulle i så fall
endast i någon mån bidraga till anläggningskostnaden samt utfärda
ordningsföreskrifter och taxor för flygstationen. Skötsel och underhåll
av en flygstation torde ofta kunna ske med mindre kostnad genom
kommunens på platsen befintliga personal, än om staten genom sina organ
skall verkställa dessa bestyr. Hur än saken ordnas, bör dock givetvis
den kommun, inom vars område eller intill vilken en flygstation förlägges.
i väsentlig mån bidraga till kostnaderna, då det för kommunen innebär
betydande fördelar, att ordnad lufttrafik kan äga rum till och från kommunen.
Såsom av kommitténs skrivelse framgår skulle med iakttagande
av den av kommittén föreslagna grunden för fördelning av kostnaderna
mellan staten och kommunen statens bidrag till anordnande av flvgstationer
i Stockholm, Göteborg och Malmö tillhopa uppgå till 2,140,000
kronor.
Då det emellertid ej synes vara av tvingande behov påkallat, att
samtliga dessa flygstationer omedelbart komma till utförande, har jag, med
hänsyn jämväl till rådande finansiella förhallanden, ansett en väsentlig
reduktion böra äga rum av det belopp, som för närvarande kan avses
som statsbidrag för flygstationer.
Bland de flygstationer, som kommittén anser snarast möjligt böra
komma till stånd, är den i Malmö onekligen den, vilken främst behöves.
Regelbunden lufttrafik för passagerare och post berörande Malmö
bär ägt rum under en del av hösten 1920, men det liar visat sig vara
förenat med stora svårigheter för de därvid använda flvgbåtarna att angöra
Malmö, enär de där av det trafikerande bolaget utförda angömingsanordningarna,
såsom slip och bryggor, voro av synnerligen primitiv beskaffenhet
och obekväma. Flygbåtarna hava för den skull ofta gått ned
på den öppna redden, och passagerare och post hava befordrats till och
från flygbåtarna medelst motorbåt. Framför allt vid stormigt väder
har detta visat sig vara förenat med betydande svårigheter. Saknaden
av reparationsverkstad samt bensintankanordning m. in. har även gjort
sig i hög grad kännbar. Den lufttrafik, som hösten 1920 ägde rum
mellan Malmö och Warnemiinde, däruti även svenskt luftfartyg deltog,
har under vintermånaderna legat nere, och till följd av hinder,
som uppstått för tyska luftfartyg att idka trafik utom Tyskland, är
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 käft. (Nr 286.) o
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
det ovisst när trafiken kan återupptagas. En plan att sköta trafiken
mellan Sverige och Tyskland ensamt med svenska flygbåtar har måst
uppgivas, då det icke finnes någon flygstation i södra Sverige och det
icke ansetts kunna komma i fråga, att ett svenskt luftrederi till utlandet
förlägger sin huvudstation, där eftersyn och reparationer av luftfartygen
äga rum. I vår är avsett att öppna regelbunden lufttrafik mellan
Skandinavien samt England och Frankrike över Hamburg och Amsterdam.
Till följd av saknaden av flygstation i södra Sverige kommer emellertid
routen icke att beröra vårt land, utan trafiken skall utgå från Köpenhamn,
där fullt utrustad flygstation redan finnes. Även om på annat sätt förlagda
flygrouter mellan Skandinavien och kontinenten komma till stånd, fordras
framför allt en flygstation i södra Sverige, för att vårt land skall kunna
deltaga. Jag anser därför, att ansträngningarna i första hand böra inriktas
på att erhålla en sådan station, vilken lämpligen kan förläggas till Malmö.
Det är att vänta, att lufttrafik å Malmö, liksom å Stockholm
och Göteborg, kommer att bedrivas med såväl lånt- som sjöflygplan.
Emellertid finnes i Malmö icke möjlighet att för rimlig kostnad få en
kombinerad lånt- och sjöflygstation. Lantflygstationen är därför avsedd
att förläggas å Spillepengsmarken norr om staden, under det att sjöflygstationen
skulle anordnas å ett uppmuddrat område inom frihamnen.
Då behovet av sjöflygstationen är störst, men tillräckliga medel icke nu
stå till förfogande ens för att fullt utbygga en sådan station, synes man
för närvarande böra vid nämnda hamnområde utföra de arbeten, som äro
mest nödvändiga för att kunna mottaga sjöflygplan, för att sedermera,
när ytterligare medel stå till förfogande, fullborda stationens anläggning.
Besökande lantflygplan torde i så fall för start och landningar
kunna tillsvidare begagna sig av fält i stadens omgivningar.
Enligt av kommittén uppgjorda beräkningar, vilka torde som bilaga
få vidfogas protokollet, uppgå de kostnader, staten skulle vidkännas för eu
sjöflygstation, till 420,000 kronor. För att nedbringa utgifterna skulle man
vid anordnande av sjöflygstationen vid Malmö till en början kunna undanskjuta
i berörda summa ingående kostnad om 200,000 kronor för 2 hangarer.
I den mån medel kunna stå till förfogande, kan det dock möjligen
befinnas önskvärt, att en hangarbyggnad bekostas av staten. Eljest skulle
de enskilda lufttrafikföretagen själva få sörja för erforderliga hangarer.
Härjämte skulle kostnaden för diverse byggnader och material, som beräknats
till 75,000 kronor, kunna minskas till 25,000 kronor. Alla övriga i
planen ingående anordningar skulle enligt densamma fullständigt utföras.
För en på detta sätt endast delvis utbyggd station utan hangarer
skulle kostnaden bliva 170,000 kronor. Enär anordningarna för flygstatio
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
nen i Malmö böra snarast möjligt vidtagas för att åtminstone den lufttrafik
med västra Europa, som kan väntas under år 1922, måtte komma
att beröra vårt land, är det önskligt, att beloppet blir tillgängligt redan
innevarande år, och synes detta låta sig göra, mot det att anslaget å
nästa års stat minskas med samma belopp.
De sålunda uppgjorda kostnadsberäkningarna förutsätta, att Malmö
stad fullgör de prestationer, som kommittén anser böra ankomma på vederbörande
kommun, d. v. s. lämnar fri mark ävensom ombesörjer anläggning
av vägar samt, i den mån så erfordras, framdrager ledningar för
vatten, avlopp, elektrisk kraft och lysgas. Skulle Malmö finnas icke vara
villigt att fullgöra dessa prestationer, torde en station i södra Sverige
kunna med ungefär lika fördel anordnas vid någon annan skånsk stad,
exempelvis Trälleborg eller Hälsingborg. Sistnämnda stad lär särskilt
vara intresserad av att flygstationen förlägges till densamma, och det har
i sådan händelse ställts i utsikt betydligt bidrag från staden.
Emellertid kan det också befinnas önskligt, att medel finnas tillgängliga
för påbörjande av flygstationer även i andra delar av landet.
Chefen för marinens flygväsende har framhållit vikten av, att Stockholm
snart erhåller eu flygstation även för icke militära luftfartyg, så att
Sverige kan deltaga i den internationella lufttrafik österut, som förr eller
senare kan väntas komma till stånd. Möjligen kunna förhållandena så
utveckla sig, att denna fråga eller frågan om anläggning av en flygstation
i Göteborg snart nog blir aktuell. Därest av ovan angivna skäl
någon flygstation vid Malmö ej kommer till stånd, torde det därför få
ankomma på Kungl. Maj:t att använda berörda belopp å 170,000 kronor
eller erforderlig del därav för en flygstation å annan ort i södra Sverige
eller för påbörjande av någon av stationerna i Stockholm eller Göteborg,
allt eftersom behovet visar sig mest trängande. En förutsättning härför bör
då givetvis vara, att vederbörande städer bidraga till kostnaderna med
belopp, som minst motsvarar de prestationer, kommittén ansett en kommun
böra fullgöra för att få en flygstation förlagd i dess närhet. Emellertid
har jag i det följande ansett mig kunna utgå från att beloppet i
fråga kommer till användning för en sj ö-flvgstation vid Malmö, och återkommer
jag senare till spörsmålet, om medel även för sådan händelse
kunna i fall av behov beredas till påbörjande av någon av flygstationerna
i Stockholm eller Göteborg.
Över huvud synes det lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t
att efter ytterligare förhandlingar med vederbörande avgöra, huruvida
den nu ifrågasatta stationen skall anläggas direkt av staten eller utföras
20
Kungl, Maj:ts proposition nr 286.
av kommunen med förut angivet statsbidrag, i sistnämnda fall dock
givetvis under statens tillsyn och kontroll.
Med anledning av marinstabschefens hemställan att samtliga flygstationer,
som nu ifrågakomma att byggas, böra anläggas så, att de bliva
gemensamma för lånt- och sjöflygplan, får jag framhålla, att gemensamma
stationer givetvis äro att föredraga, men att fordran på att erhålla sådana
stationer icke får drivas så långt, att kostnaderna bliva avskräckande höga
eller att stationerna måste förläggas så långt från vederbörande samhälle,
att deras gagn ur kommunikationssynpunkt väsentligt förminskas.
Exempelvis skulle vid Malmö visserligen en gemensam lånt- och sjöflygstation
kunna anläggas vid Spillepengsmarken, men härför skulle erfordras
så dyrbara uppmuddringar och uppkomma andra så höga kostnader,
att det på lufttrafikens nuvai''ande stadium icke kan vara försvarligt att
göra så störa utgifter. Yad beträffar Stockholm, äro utredningarna ännu
ej avslutade, men antagligen skulle en gemensam station fa läggas sa
långt från staden, att den tidsvinst, som uppstår genom lufttrafik, betydligt
skulle reduceras genom den tid, som åtginge för färd från flygstationen
in till staden.
Vad angår de årliga kostnaderna för eu stations förvaltning och
underhåll har kommittén uppgjort en tablå, beträffande vars innehåll
torde få hänvisas till den vid protokollet fogade bilagan. Berörda tablå
är upprättad under den förutsättning, att till en början anställes minsta
möjliga stationspersonal och att underhållsarbetena i allmänhet kunna
utföras av denna. De årliga utgifterna för en sjöflygstation hava i tablån
beräknats till omkring 72,000 kronor. Till följd av den ifrågasatta inskränk--ningen i planen för utförande av stationen i Malmö och då densamma
under år 1922 möjligen icke kommer att hållas öppen hela året, torde
emellertid kostnaderna för denna station kunna något nedbringas, så att
de årliga utgifterna till eu början kunna beräknas till omkring 60,000
kronor. Större delen av detta belopp lär få bekostas av stationsinnehavaren,
alldenstund åtminstone under de första åren endast obetydliga
avgifter torde komma att inflyta vid stationen.
Någon utgiftsstat för den blivande stationen kan icke nu uppgöras,
utan torde det, i fall stationen kommer att skötas direkt av staten, få ankomma
på Kungl. Maj:t att bestämma de erforderliga befattningshavarnas
arvoden. Därvid lära dessa böra så jämkas, att de i huvudsak överensstämma
med de avlöningar, som av staten nu betalas liknande befattningshavare.
Medel till arvodenas bestridande samt till övriga utgifter
för stationen lära få utgå av det ifrågasatta anslaget till befrämjande av
lufttrafik. Jämväl i fråga om stationens drift lärer Kungl. Maj:t böra
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.
21
äga frihet att träffa avtal om densammas ombesörjande genom vederbörande
kommun mot åtnjutande av motsvarande statsanslag.
Packhus- och tullbevakningsinspektionerna hava ifrågasatt lämpligheten
av att, såsom kommittén föreslagit, åt flygstationsföreståndaren skulle
uppdragas att handlägga jämväl tullgöromål. Då icke större personal
synes böra till en början anställas vid flygstationerna än som är oundgängligen
nödvändigt, synas relativt goda skäl tala för den av kommittén
uti ifrågavarande avseende förordade anordningen. Efter ytterligare
hörande av generaltullstyrelsen torde emellertid chefen för finansdepartementet
framdeles få underställa Kungl. Maj:ts prövning, huru tullgöromålen
vid flygstationerna må kunna ordnas på billigaste sätt för
statsverket.
Vidare har kommittén väckt förslag om komplettering av den offi- Komplettering
ciella väderlekstjänsten. Kommittén har därvid, under framhållande att cieiia^äderen
av förutsättningarna för färdsäkerhet och regelbundenhet i lufttrafik lekstjänsten.
är tillgång till för denna trafik ändamålsenliga väderi eksunderrättelser, Kommittén.
anfört bland annat:
Den nuvarande svenska offentliga väderlekstjänsten, avsedd närmast för
sjöfartens och lantbrukets behov, är inriktad huvudsakligen på att meddela underrättelser
om väderlekens allmänna gång närmast jordytan. För lufttrafik är det
av största betydelse att erhålla fortlöpande underrättelser även om väderlekens
växlingar i högre luftlager. Då emellertid för lufttrafik i stort sett måste räknas
med samma meteorologiska element som de, vilka förekomma i den svenska väderleksbulletinen,
ligger det nära att genom komplettering av den offentliga väderlekstjänsten
söka tillgodose lufttrafikens speciella behov av informationer.
För dessa speciella behov befinnas till en början väderleks bulletinens uppgifter
vara av för allmän natur för att kunna tjäna till säker vägledning. Mera
exakta uppgifter angående vissa i bulletinen berörda element, kompletterade med
motsvarande uppgifter angående väderlekens gång i de högre luftlagren, äro erforderliga.
Vidare är det för lufttrafik av vital betydelse att erhålla närmare
kännedom om sådana faktorer som vindarnas förekomst och fördelning i olika
luftlager, deras riktning, hastighet och struktur, molnighetens höjdläge och struktur
samt nederbördens art m. m. Av särskild vikt för routetrafik äro dessutom,
icke minst ur färdsäkerhetens synpunkt, underrättelser om längs routen förevarande
eller väntade allvarliga lokala störningar i väderlekens allmänna gång, såsom åskväder,
starka turbulenser, dimbildningar in. m.
Vidare befinnes, att det under väderlekstjänsten samlade statistiska materialet
kan, bearbetat ur lufttrafiksynpunkt, bliva av stor betydelse icke blott för den
fortlöpande väderlekstjänsten utan även vid uppdragande av flygrouter samt vid
uppgörande av kursplaner och tidtabeller för reguljär lufttrafik. För att detta
material skall kunna vinna i tillförlitlighet, erfordras vetenskapliga undersökningar
av meteorologiska företeelser, såsom vindstrukturen och de lokala väderleksfeno
-
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
menen m. m., vilka hittills icke blivit med hänsyn till svenska förhållanden mera
ingående studerade.
Kommittén tillkännagiver, att kommittén för erhållande av kännedom
angående de åtgärder, som böra vidtagas för åvägabringande av
meteorologiskt material, ändamålsenligt för luftfart, vänt sig till förste
statsmeteorologen filosofie doktorn F. Y. Lindholm, vilken lämnat en
redogörelse för den senaste utvecklingen utomlands på detta område.
Av redogörelsen framgår, att kunskapen om de högre luftlagrens beskaffenhet,
som särskilt är av vikt för lufttrafiken, även är till gagn för
tillförlitligheten av väderleksunderrättelserna i allmänhet. Då dessa nu
meddelas av statens m eteorol ogisk-hydrogräfiska anstalt, har det visat
sig mest ändamålsenligt, att, anstalten tillgodoser även lufttrafikens behov.
Kommittén har för den skull från anstalten införskaffat förslag angående
härför erforderlig utvidgning av väderlekstjänsten. Enligt detta förslagskulle
den nuvarande stationstjänsten utvidgas och förbättras genom anskaffande
av nya instrument, någon ökning av personalen samt tätare dagliga
observationer med därav följande ökade observationsarvoden och
telegramkostnader. Därtill komme tilläggsarvoden åt observatörer för
moln- och siktobservationer samt aerologiska undersökningar vid flygstationer
jämte ett särskilt anslag för vindstudier. Genomförande av
anstaltens förslag skulle medföra en engångskostnad av 122,700 kronor
och en årlig kostnad av 139,560 kronor.
De utvidgade meteorologiska underrättelserna skulle bland annat
på det sätt komma luftfarten till godo, att dagens synoptiska karta insändes
till flygstationerna i form av ett samlingstelegram från den meteorologiska
centralanstalten, kompletterat med en allmän översikt av den
aktuella väderlekssituationen samt en allmän prognos.
Sedan berörda förslag uppgjorts, har styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt vid sina anslagsäskanden till jordbruksdepartementet
för år 1922 hemställt om anslag för en väsentlig utökningav
den allmänna väderlekstjänsten, vilken utökning ansetts motiverad
av ett allmänt behov och sålunda ej allenast ur flygtrafikens synpunkt.
Yad som härigenom skulle åstadkommas sammanfaller emellertid i vissa
delar med det ovan behandlade förslaget med hänsyn till lufttrafikens behov,
vilket anstalten utarbetat för kommitténs räkning. Om dessa anslagsäskanden,
på sätt i statsverkspropositionen hemställts, skulle av riksdagen
beviljas, skulle alltså en del av de ändamål bliva uppfyllda, vilka innefattas
i anstaltens till kommittén avgivna förslag. Utöver de av anstalten
framställda äskanden för år 1922 skulle därför enligt kommitténs beräkning
erfordras allenast 99,900 kronor för bestridande av vissa engångs
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
23
V
kostnader, varjämte de årliga kostnaderna för tillfredsställande av kommitténs
särskilda önskemål skulle uppgå till 44,900 kronor.
Då ifrågavarande komplettering av väderlekstjänsten tills vidare
endast är att betrakta såsom en underlättande förberedelse för den nya
kommunikationsgrenens införande, anser kommittén det mest naturligt,
att berörda kostnader åtminstone tills vidare bestridas genom ökning av
anstaltens direkta statsanslag. Då vidare dessa kostnader närmast avse
inköp av instrument, observationstjänstens ökande samt inledande av
vissa förberedande studier, finner kommittén ifrågavarande anslag böra
göras för ändamålet tillgängligt under innevarande år.
På sålunda anförda grunder har kommittén hemställt, att för införande
av väderleksunderrättelser till luftfartens fromma måtte beviljas statsanslag
med 144,800 kronor, att under innevarande år ställas till statens
meteorologisk-hydrografiska anstalts disposition enligt de närmare föreskrifter,
som kunna komma att av Kungl. Maj:t meddelas.
Meteorologisk-hydrografiska anstalten har i sitt utlåtande anfört, Meteorolog
bland annat: gisk-hydro
grafiska
Kommitténs
framställning angående statsanslag för komplettering av den ansta tenofficiella
väderlekstjänsten är grundad på det förslag, som anstalten på kommitténs
begäran härom avgivit. Med hänsyn därtill att för närvarande endast trenne flygstationer
skulle upprättas, föreslås emellertid vissa modifikationer uti anstaltens
förslag, avsedda särskilt att åstadkomma ett nät av pilotballongstationer redan
från början, oavsett det mindre antalet flygstationer, ävensom vissa inskränkningar
i utrustningen med hänsyn till detta mindre antal flygstationer. Mot dessa förslag
bar anstalten intet att erinra. Vidare bar kommittén ansett sig icke böra
medtaga de anslag rörande en väsentlig utökning av den allmänna väderlekstjänsten,
vilka anstaltens styrelse upptagit i sina anslagsäskanden för år 1922.
Härom torde, särskilt med hänsyn därtill att motion inom riksdagens andra kammare
blivit väckt om nedsättning av ifrågavarande, av Kungl. Maj:t begärda
anslag, böra framhållas, att ifrågavarande utökning av väderlekstjänsten ingår
såsom ett nödvändigt led i anstaltens förslag rörande komplettering av det meteorologiska
undersökningsväsendet med hänsyn till lufttrafiken.
Vidare har anstalten framhållit, att vissa av engångskostnaderna
synas kunna fördelas på mera än ett år, samt att ett belopp är behövligt
för expenser, inspektionsresor och extra arbetskraft i samband med den
avsevärda ökningen av anstaltens arbeten, som blir eu följd av ifrågavarande
förslag. Med hänsyn härtill har anstalten hemställt, att till
expenser, resor och biträden uppföres ett årsanslag av 6,000 kronor.
Kommittén har, fortsätter anstalten, föreslagit, att hela den för
engångskostnader och ett års arbeten erforderliga summan skulle anvisas
för innevarande år, varemot för följande år intet anslag beräknats. Det
24
Kung!.. Maj:ts proposition nr 286.
synes anstalten, som, därest medel skola äskas å årets tilläggsstat, dessa
höra upptaga de såsom engångskostnader av kommittén föreslagna beloppen,
med av anstalten nyss ifrågasatta jämkningar, varemot kostnaderna
för första årets arbete synas böra utgå å extra stat för år 1922.
Departe- Det sålunda uppgjorda förslaget till utvidgande av väderlekst jän
mentrehefen.
sten i vårt land motsvara!’ icke till fullo de i den internationella lufttrafikkonventionen
uppställda fordringarna. Det innebär emellertid grundläggandet
av ett svenskt meteorologiskt underrättelseväsen för lufttrafik
och synes ägnat att kunna vidare utvecklas till överensstämmelse med den
internationella konventionens bestämmelser, i den mån lufttrafiken hos oss
ökas och ytterligare medel kunna anvisas till väderlekstjänsten. Då omförmälda
nu föreslagna utvidgningar i sin mån jämväl skulle ytterligare
förbättra de meteorologiska underrättelserna i deras helhet samt alltså
komma, bland annat, jordbruket och fisket till godo, anser jag mig
böra tillstyrka, att de ifrågasatta åtgärderna vidtagas. Såsom kommittén
meddelat, ingår en del av de belopp, som kommittén ansett nödiga för
luftfartens behov, i de anslagsäskanden, vilka anstalten gjort för år 1922
och som av chefen för jordbruksdepartementet framförts under nionde
huvudtiteln i årets statsverksproposition. Därest dessa anslag av riksdagen
beviljas, skulle därutöver, med iakttagande av de av meteorologisk-hydrografiska
anstalten föreslagna jämkningarna, för lufttrafikens tillgodoseende
erfordras följande belopp, sedan de tre stationerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö tagits i bruk.
Engångs- Ärliga
kostnader. kostnader.
Kronor. Kronor.
Observatörsarvoden och telegram........ ■— 2,000
Utrustning för vindmätning vid 50 stationer å 800
kr. per station............... 40,000 —
Underhåll av vindmätningsutrustning...... — 1,000
Utrustning för pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska
stationer............ 12,600 —
Utrustning för pilotballongobservationer vid 3 flygstationer
................. 5,400 —
Pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska stationer,
förbrukningsmateriel (gas och ballonger) . — 22,750
Pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska stationer,
observatörsarvoden.......... — 7,000
Pilotballongobservationer vid 3 flygstationer (förbrukningsmateriel)
............. — 9,750
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
25
Engångs- Årliga
kostnader. kostnader.
Kronor. Kronor.
Utrustning för aerologiska undersökningar vid 3
flygstationer............... 8,300 —
Aerologiska undersökningar vid 3 flygstationer
(förbrukningsmateriel)............ — 2,400
Anslag för vindstudier............ 30,000 —
Observatörsarvoden vid 3 flygstationer å 1,200 . — 3,600
Expenser, resor och biträden......... — 6,000
Summa 96,300 54,500
Vad angår posten å 2,000 kronor för observatörsarvoden och telegram,
avser densamma ersättning för under natten företagna meteorologiska
observationer och dessas expedierande. I utlandet förekomma
sådana nattobservationer ofta till underlättande av den regelbundna lufttrafiken.
Men då sådan trafik i Sverige under år 1922 icke torde komma
att äga rum i större utsträckning, synes anslagsposten kunna minskas
til! 1,000 kronor.
Anslaget å 40,000 kronor till utrustning för vindmätning har meteorologisk-hydrografiska
anstalten ansett böra utgå med 30,000 kronor
under år 1921 och med återstoden eller 10,000 kronor under år 1922.
Beträffande anslaget å 30,000 kronor för vindstudier, har detta upptagits
bland engångskostnader, alldenstund anslaget avser förberedande studier,
vilka, sedan de under de närmaste åren verkställts, icke skola återkomma.
Enligt vad meteorologisk-hydrografiska anstalten meddelat, kan denna
anslagspost fördelas på åren 1921, 1922 och 1923 med 10,000 kronor på
varje år. Enär åtminstone under de första åren de meteorologiska observationerna
vid flygstationerna torde kunna utföras antingen av stationschefen
eller kontorsbiträdet, lär något arvode för sådana observationer
icke nu behöva medtagas. Med iakttagande dessutom att under år 1922
blott en flygstation beräknas vara tagen i bruk samt att posten å underhäll
av vindmätningsutrustning icke behöver upptagas för år 1922, skulle
följande anslagsbelopp erfordras för åren 1921 och 1922.
År 1921. |
År 1922. |
|
Observatörsarvoden och telegram........ Utrustning för vindmätning vid 50 stationer å 800 |
— |
1,000 |
kr. per station.............. Utrustning för pilotballongobservationer vid 7 me- |
30,000 |
10,000 |
teorologiska stationer......... |
12,600 |
— |
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 höft. (Nr 286.)
4
Flygutbild
ning.
Kommittén.
26 Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.
År 1921 |
År 1922. |
|
Utrustning för pilotballongobservationer vid 1 flyg-station .................. Pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska sta- |
1,800 |
— |
tioner (förbrukningsmateriel)......... Pilotballongobservationer vid 7 meteorologiska sta- |
— |
22,750 |
tioner, observatörsarvoden.......... Pilotballongobservationer vid 1 flygstation (för- |
— |
7,000 |
brukningsmateriel)............. Utrustning för aerologiska undersökningar vid 1 |
— |
3,250 |
flygstation ................ Aerologiska undersökningar vid 1 flygstation (för- |
2,800 |
— |
brukningsmateriel)............. |
— |
800 |
Anslag för vindstudier............ |
10,000 |
10,000 |
Expenser, resor och biträden......... |
3,000 |
6,000 |
Summa kronor |
60,200 |
60,800 |
I enlighet med den i tablån uppgjorda fördelning anser jag därför,
att för komplettering av den officiella väderlekstjänsten böra uppföras å
tilläggsstat för år 1921 60,200 kronor samt å 1922 års stat 60,800 kronor.
Då anslaget skulle ställas till meteorologisk-hydrografiska anstaltens
förfogande, torde det böra anvisas å nionde huvudtiteln, mot det att det
å sjätte huvudtiteln beräknade anslaget i motsvarande mån minskas.
Kommittén har hemställt, att anslaget måtte bliva tillgängligt redan
innevarande år. Men enär de belopp för utökning av den allmänna
väderlekstjänsten, vilka upptagits bland anslagsäskandena under nionde
huvudtiteln, begärts först å 1922 års stat, synes anledning saknas att
förfara på annat sätt beträffande flertalet av de i tablån upptagna anslagsposterna.
Det är dock, såsom meteorologisk-hydrografiska anstalten
framhållit, önskligt, att den del av dessa, vilken avser kostnaderna för
den utrustning vid de meteorologiska stationerna, som behöves för den
utvidgade väderlekstjänsten, kan vara tillgänglig redan i år, så att det
blir möjligt att i förväg anskaffa instrument m. m.
Kommittén har även upptagit frågan om anordnande av en statens
flygskola och härom anfört, bland annat:
I fråga om utbildning av civila flygplanförare bar sådan såsom bekant
tidigare förekommit i landet i förening med flygindustriell verksamhet. I och
med att landets flygfäbriker, till följd av de efter världskriget inträdda kriskonjunkturerna
på den internationella flygmarknaden, upphört, ha emellertid de
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
därmed förenade flygskolorna nedlagts. Sporadiska försök att återupptaga flygskoleverksamheten
utan samband med fabrikation ba visserligen sedermera under mer
eller mindre provisoriska former förekommit, men ha genomgående misslyckats.
Å andra sidan har kommittén kunnat konstatera, att utan tvivel ett utbrett
intresse för flygutbildning förefinnes samt att särskilt möjligheter för utbildning
till trafikflygare äro åstundade. Trots detta förhållande ha emellertid under
de senaste tvenne åren antalet årligen utbildade svenska civila flygare väsentligt
nedgått, vilket närmast torde vara att tillskriva bristen på ordnad» flygskoleförhållanden
inom landet samt de ekonomiska och andra svårigheter, som kunna
vara förenade med längre tids vistelse vid utländska skolor. I detta samband
kan förtjäna uppmärksammas, att av Sveriges närmare 200 innehavare av
flygcertifikat cirka 25 % äro civila samt att av de civila flygarna ett avsevärt
antal, enligt vad som kunnat inhämtas, äro intresserade för utövande av trafikflygning.
Dessa flygare inneha emellertid i regel endast det äldre, i Sverige på
sin tid tillämpade och numera allmänt övergivna internationella certifikatet, vilket,
sedan det nationella certifikatet under sistförflutna höst införts, saknar giltighet.
Detta förarematerial kan sålunda icke komma till nytta för lufttrafikens behov,
förrän möjligheter för fortsatt utbildning förefinnas.
Då några utsikter saknas att få till stånd en privat flygskola, har
kommittén undersökt möjligheten att åstadkomma en flygskola genom
statens försorg.
Kommittén har därvid funnit, att ett jämförelsevis billigt sätt att
lösa frågan vore att övertaga Thulinverkens flygskola på Ljungby hed,
numera liggande under konkursförvaltning och möjlig att för ändamålet
förvärva på särskilt förmånliga villkor. Kommittén har därför uppdragit
åt sin ledamot, chefen för arméns flygskola å Malmslätt kapten G. von
Porat och den senaste chefen för Thulinverkens flygskola, fältflygaren
löjtnant E. Nordqvist att avgiva förslag angående inrättande av en flygskola
å Ljungbyhed med övertagande av Thulinverkens skola. Enligt
detta förslag skulle en skola för 10 elever betinga en engångskostnad av
135,200 kronor och en årlig kostnad av 247,200 kronor. Anordnas skolan
för 20 elever, skulle engångskostnaden bliva 236,200 kronor och årliga
kostnaden 468,800 kronor. Då utbildningen tänkts fördelad på två kurser
per år, skulle i förra fallet 20 och i senare fallet 40 flygare kunna årligen
utbildas. Därest en civil flygskola icke åstadkommes genom övertagande
av Thulinverkens skola, skulle engångskostnaden för en skola för 10
elever bliva 303,700 kronor och för 20 elever 574,200 kronor. Den besparing,
som skulle åstadkommas genom övertagande av Thulinverkens
skola, skulle alltså bliva vid en skola för 10 elever 168,500 kronor och för
20 elever 338,000 kronor.
Enär kostnaden emellertid även vid övertagande av Thulinverkens
skola skulle bliva så betydande, har kommittén icke ifrågasatt, att för
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
slaget om en sådan skola framlägges redan för 1921 års riksdag, utan
endast framhållit önskvärdheten av att åtgärder omedelbart vidtagas för
uppgörelse med Thulinverkens konkursförvaltning om övertagande för
statens räkning av de byggnader jämte den materiel och övriga utrustning,
som ingå i nämnda verks flygskola å Ljungbyhed.
Enligt kommitténs mening bör dock möjlighet för utbildning av
trafikflygare inom landet omedelbart i någon mån beredas, och kommittén
har därför undersökt, vilka åtgärder, som i sådant syfte lämpligen
kunna vidtagas, samt i detta avseende anfört:
Utgående från den omständigheten att ett litet antal för flygtrafik lämpliga
flygare, som jämväl kunna tänkas komma att ägna sig åt detta yrke —
tillsammans tolv å femton — redan förvärvat eller i år komma att förvärva härför
erforderlig utbildning under militärtjänstgöring vid arméns och marinens flygvapen,
torde behovet av ytterligare svenska trafikflygare under den närmaste tiden
väl knappast överstiga tiotalet. Tio stycken svenska flygare, som redan förvärvat
det förut gällande internationella certifikatet i avsikt att ägna sig åt yrket,
men vilka på grund av ovan relaterade, i landet rådande konjunkturer inom flygindustrien
ännu icke kunnat fullfölja sin utbildning, torde säkerligen finnas,
vilka skulle använda sig av tillfället till fortsatt utbildning, om ett sådant utan
allt för stora kostnader erbjöde sig inom landet.
Kommittén anser det ligga i statsmakternas intresse att snarast söka åstadkomma
ett sådant tillfälle. Vid under band gjord förfrågan hos de militära flygmyndigheterna
har befunnits, att redan den befintliga tillgången till flygmateriel
omöjliggör varje tanke på utnyttjande av militär flygmateriel till omtalade utbildning
av civilflygare innevarande år. Följande år skulle emellertid i detta
avseende en förbättring kunna förväntas ha inträffat, om anslag för ändamålet i
år anvisas.
Då villkoren för uttagning till elever till nu nämnda fortsatta flygutbildning
skulle kunna läggas så, att elevernas under densamma förvärvade färdighet
under ofred tillgodofördes försvaret, synes det kommittén rimligt, att denna fortsatta
utbildning av ett tiotal civila elever kunde äga rum vid exempelvis arméns
flygvapen, varvid lärarkrafter, mekanici och servis, flygmateriel, flygfält, reparationsverkstäder
etc. mot självkostnadspris ställdes till kursens förfogande.
Kursen kunde möjligen tänkas förlagd till Malmslätt, där dock hangarutrymme
i sådant fall måste beredas. Om ett sådant förslag godtages av de militära
myndigheterna, skulle det medföra de mycket störa fördelarna för kursen av
lärarkrafter och servis samt framför allt reparationsmöjligheter på platsen, ävensom
tillgång till flygkompaniets undervisningsmateriel. Kostnaderna för en Sådan
kurs å Malmslätt torde i stort sett kunna beräknas som följer:
Drift- och övningsmedel
35,000: —
50,000: —
50,000: —
Underhållsmedel 1JySPian Ml
(2 > 160 HK |
Ökat hangarutrymme (för 5 flygplan)
Summa 135,000: — kr.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Det torde få anses som en mycket liten avgift, om eleverna själva i en
dylik kurs, som torde kräva en varaktighet av c:a 5 månader, finge bidraga till
sin fullständigade flygutbildning med en summa av 1,000 kronor. Statens bidrag
till en dylik kurs för 10 elever skulle sålunda belöpa sig till 125,000 kronor.
För den händelse Malmslätt av något för kommittén ej överskådligt skäl
ej skulle kunna för ändamålet disponeras, torde möjlighet förefinnas att för ändamålet
använda Hägerstalunds för Stockholms luftförsvar avsedda flygplats, fortfarande
med förhoppning om möjligheten av anlitande av lärarpersonal, servis,
materiel etc. från armén. Den minskning av ovan beräknade utgifter för eu kurs
å Malmslätt, som kan föranledas av befintligheten vid Hägerstalund av hangarutrymme
för 4 flygplan, uppväges emellertid helt och hållet av nödvändigheten
av flygfältets förbättring, de dyrbara transporterna till och från reparationsverkstäderna
i Malmslätt, servisens dyrbarare förläggnings- och utspisningskostnader
samt nödvändigheten att avlöna en eller annan lärare i teoretiska ämnen, vilken
ej lämpligen kan tagas från flygkompaniet m. m.
Skulle det militära flygväsendets medverkan ej kunna erhållas, torde kursen
kunna anordnas genom aeronautiska sällskapet i samband med något civilt flygföretag,
ehuru omkostnaderna då givetvis bliva större, varför ett alltefter omständigheterna
minskat antal flygare då kan utbildas.
Med anledning av vad sålunda. anförts har kommittén hemställt,
att ett anslag å 125,000 kronor måtte beviljas för år 1922 för att enligt
av Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser ett så stort antal som
möjligt svenska flygare, vilka innehava före den 1 oktober 1920 gällande
internationella förarcertifikat, måtte utbildas till trafikflygare.
Chefen för generalstaben har uti nu ifrågavarande avseende fram- chefen för
hållit, att det ur försvarets synpunkt är önskvärt, att erforderlig tillgång
å svenska flygplanförare finnes, och att dessa kunna i försvarets tjänst ''''
tagas i anspråk, då det gäller att värja landet mot anfall. Vidare har
generalstabschefen anfört:
De föreslagna åtgärderna för åvägabringandet av civil flygutbildning avse
bland annat förberedelser för upprättandet av en statens flygskola genom övertagande
av Thulinverkens byggnader å Ljungbyhed, belägna å kronan tillhörig
mark. Kan ett sådant övertagande ske mot skälig gottgörelse, synes däremot
icke någon erinran kunna göras. Dessförinnan bör dock utredas, huruvida kronan
tillhöriga byggnader därstädes kunna disponeras i den utsträckning, förslaget
avser, för förläggning m. m.
För att emellertid utbildning av trafikflygare omedelbart må kunna anordnas,
föreslås inrättandet av en tillfällig utbildningskurs redan under innevarande
år, vilken tänkts möjligen kunna förläggas till Malmslätt. Ehuru det
måste anses vara av stor betydelse, att mellan det militära och civila flygväsendet
en ändamålsenlig samverkan må kunna åvägabringas, synes det dock, innan
beslut rörande detta spörsmål kommer att fattas, först böra närmare utredas, huruvida
det kan vara lämpligt att å Malmslätt uti samma kurs eller vid samma
skola förena utbildningen i både militär och civil flygning. Därest vederbörande
30
Kungi. Maj:is proposition nr 286.
militära myndigheter icke hava något att erinra mot, att kronan tillhöriga byggnader
å Ljungbyhed upplåtas till den tillfälliga utbildningskursen, torde det
kunna ifrågasättas att dit förlägga densamma. Mot att militära lärare (instruktörer),
i den mån så kan vara möjligt och lämpligt, mot ersättning meddela undervisning
vid utbildning av civila trafikflygare, synes hinder icke böra förefinnas.
Att lämplig ersättning bör utgå för begagnandet av den militära flygmateriel,
som kan komma att användas vid ifrågavarande utbildning, torde icke behöva
särskilt framhållas.
I samband med frågan om civil flygutbildning torde uppmärksamheten böra
fästas vid att, med hänsyn till vårt lands geografiska förhållanden, denna utbildning
även bör omfatta utbildning i förandet av vattenflygplan.
för
fortifika
tionen.
Uti sitt utlåtande har chefen för fortifikationen anfört:
Förslaget om ordnandet av den flygtekniska undervisningen och upprättande
av en statens civila flygskola synes mig gott under förutsättning att
medel härtill ej upptagas å fjärde huvudtiteln. Valet av Ljungbyhed till plats
för denna undervisning finner sin förklaring i där redan befintliga anordningar,
varigenom ekonomiska skäl tala för denna plats. Ur försvarets synpunkt är dock
en mera centralt belägen ort att föredraga, erbjudande ett mera skyddat läge,
goda förbindelser i alla riktningar samt större möjligheter till vinterflygutbildning.
Ett provisoriskt förläggande till Malmen tillsammans med den militära
flygskolan avstyrkes. Vårt militära flygväsende med sin provisoriska organisation
och för vilket ännu kräves ett betydande arbete, innan det kan höja sig till
ett flygvapen, kan för närvarande icke tåla belastningen av en sammankoppling
med civilt flygväsen.
Chefen för Chefen för marinens flygväsende har uti förevarande ämne anfört:
Ibjgväsmde. Lufttrafikkommitténs förslag om anordnande av en statsskola för utbild
ning
av flygförare synes mig icke minst med hänsyn till behovet av reservpersonal
för arméns och marinens flvgväsende böra genomföras så snart ske kan. Såsom
villkor för åtnjutande av denna utbildning bör sökande förplikta sig att under
förslagsvis 5 år efter utbildningens avslutande vid mobilisering tjänstgöra såsom
reservflygförare vid det militära flygväsendet, och böra de sålunda utbildade
fördelas i lämplig proportion mellan arméns och marinens flygväsenden. De statsutbildade
flygförare, vilka ännu icke fullgjort sin värnpliktstjänstgöring, böra
givetvis fullgöra densamma vid det militära flygväsendet efter liknande fördelning.
För ernående av en allsidig utbildning torde emellertid vara nödvändigt,
att densamma omfattar jämväl för ande av sjöflygplan, varför den föreslagna flygskolan
vid Ljungbyhed bör fullständigas med en flygbåtsskola, förslagsvis i
Landskrona.
I överensstämmelse med vad ovan anförts anser jag mig i avseende på
kommitténs förslag om anordnande av en tillfällig flygutbildning för civila flygförare
vid exempelvis arméns flygskola å Malmslätt böra med hänsyn till behovet
av reservflygförare vid mobilisering uppställa ett bestämt krav därpå, att en
viss del av dessa ifrågasatta elever, förslagsvis 4, utbildas vid marinens flygväsende.
Mot antalet elever svarande del av för ändamålet avsett anslagsbelopp
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
bör givetvis därvid tillkomma marinens flygväsende för utbildningens anordnande.
Densamma kan i så fall bedrivas i samband med utbildningen av flygbåtsförare
vid marinen och taga sin början vid nästkommande års vinterflygskola januari
1922. Nödig instruktionspersonal för handbavande av sådan utbildning finnes
för banden och utöver förefintlig flygmateriel behövlig sådan kan inom ramen
av anslaget iordningställas.
Chefen för marinstaben har framhållit, att vid anordnande av
statsunderstödd utbildning av civila flygare, vare sig tillfällig vid
försvarets flygstationer eller framdeles vid civil flygskola, en del av
eleverna bör erhålla utbildning i förande av sjöflygplan, på det att även
marinen må kunna för försvarsändamål utnyttja de av staten för luftkommunikationerna
nedlagda kostnaderna.
Till följd av de betydande kostnader, som därmed äro förenade,
har kommittén icke ifrågasatt, att till innevarande års riksdag framlägges
förslag om inrättande av en civil flygskola, men ansett underhandlingar
böra upptagas med Thulinverkens konkursförvaltning om övertagande
för statens räkning av detta verks nuvarande flygskola å Ljungbyhed.
Ovisst är dock, om sådana underhandlingar komma att leda till
något resultat, i fall bestämt besked icke kan lämnas konkursförvaltningen,
förrän frågan underställts 1922 års riksdag. Enär emellertid
arméns flygskola på Malmslätt icke har tillräckligt utrymme för den
fortsatta utbildningen av arméflygare, lär det vara ifrågasatt att för
arméns räkning söka förvärva Thulinverkens flygskola, om den kan erhållas
till antagligt pris. I så fall skulle måhända även några civila flygare
kunna utbildas på Ljungbyhed, där i motsats till Malmslätt stora möjligheter
till utvidgning förefinnas.
Innan lufttrafiken i vårt land tagit större omfattning och därigenom
tillfälle till förvärvsmöjlighet kan beredas flera flygare än för närvarande,
lär det knappast kunna ifrågasättas att anordna eu skola för enbart civila
flygare, då, såsom kommitténs utredning visar, kostnaderna bliva så höga.
Den mest framkomliga vägen lär därför vara, att en civil flygskola kombineras
med en militär, och torde därför möjligheten härför böra undersökas,
därest fråga om anordnande av en ny militär flygskola uppkommer.
Om alltså en civil flygskola icke nu kan anordnas, är det emellertid
önskligt, att tillfälle till ytterligare utbildning så snart som möjligt
beredes en del svenska flygare.
Under det att fordringarna för erhållande av det tidigare internationella
certifikatet gått ut på, att eleven skulle kunna manövrera flyg
-
Chefen för
marinstaben.
Departe mentschefen -
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
planet i stilla luft över flygskolefältet, erfordras numera allmänt, och i
Sverige sedan hösten 1920, att han skall kunna behärska flygplanet under
vanliga, vid långfärder i luften förekommande förhållanden. För detta
ändamål måste utbildningsprogrammet omfatta förutom ett flertal planmässigt
hedrivna flygövningar även en teoretisk kurs, kompletterad med
praktiska övningar i materielens liandhavande med mera. För erhållande
av trafikförarcertifikat erfordras dessutom att hava genomgått en särskild
tilläggskurs, omfattande såväl flygövningar som teoretiska studier. Ett
betydande antal svenska flygare har nämnda äldre certifikat, men saknar
möjlighet att inom landet skaffa sig den ytterligare utbildning, som numera
fordras för att tjänstgöra såsom trafikflygare. Detta har åter medfört,
att vid hittills förekommande lufttrafik i Sverige i allmänhet måst
användas utländska förare. Olägenheterna av detta förhållande äro uppenbara.
Vid bedrivande av lufttrafik är det särskilt ur färdsäkerhetens
synpunkt av vikt, att vederbörande myndigheter äga noggrann kännedom
om och kontroll över inom landet använda förare, vilket icke i samma
omfattning kan äga rum beträffande utländska förare som med avseende
a svenska. Ur försvarssynpunkt är det också en given olägenhet, att
utländska förare erhålla noggrann kännedom om svenska landningsplatser
och andra förhållanden ur flygteknisk synpunkt, liksom det å andra sidan
i händelse av krig är fördelaktigt, att det finnes så många verkligt utbildade
svenska flygare som möjligt.
Jag anser alltså, att det av kommittén framlagda förslaget att för
eu jämförelsevis ringa kostnad å Malmslätt anordna en tillfällig utbildningskurs
för civila flygare är värt beaktande. Chefen för fortifikationen
har dock för närvarande motsatt sig detsamma. A andra
sidan har chefen för marinens flygväsende, med hänsyn till behovet
av reservflygare vid mobilisering, ansett, att en del av de ifrågasatta
eleverna, förslagsvis fyra, böra utbildas vid marinens flygväsende. Med
anledning härav och då svårigheter synas möta mot den föreslagna
utbildningen av åtminstone samtliga ifrågasatta flygare vid Malmslätt,
har chefen för marinens flygväsende på förfrågan meddelat, att fem
flygare kunna under nästa år utbildas vid marinen med början vid dess
flygskola vid Hägernäsviken å Stora Värtan i Stockholms län, utan att
några särskilda fasta byggnader därför behöva uppföras. För anordnande
av utbildningen skulle erfordras anskaffande av ett Albatrossflygplan och
en tälthangar, och skulle kostnaden härför samt för drift- och övningsmedel
kunna hållas inom ramen för halva det av kommittén för utbildningen
beräknade beloppet av 135,000 kronor. Den av kommittén före
-
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
slagna avgiften av 1,000 kronor skulle erläggas av varje elev, som
dessutom skulle betala vad hans förplägning kostar statsverket.
Enär det är önskligt att under år 1922 kunna utbilda tio flygare,
synes böra närmare undersökas, om ej de fem återstående skulle kunna få
sin utbildning å Malmslätt eller vid Hägerstalund för återstoden av det av
kommittén beräknade beloppet av 135,000 kronor. I så fall torde Kungl.
Maj:t böra vara berättigad att utanordna vad av detta belopp icke åtgår
till utbildningen vid marinens flygskola. Vidkommande det ökade hangarutrymme,
som erfordras å Malmslätt, därest utbildningen dit förlägges,
innebär det en välbehövlig förstärkning även för den nuvarande skolan
och bör, om utbildningen av civila flygare sedermera förlägges till annan
plats, inlösas för arméns räkning.
På grund av vad sålunda anförts får jag tillstyrka, att för utbildning
till trafikflygare av ett antal svenska flygare, som erhållit före den
1 oktober 1920 i Sverige gällande förarcertifikat, må användas ett belopp
av högst 135,000 kronor, samt att de avgifter, som erläggas för flygutbildning,
må tillgodoföras det ifrågasatta anslaget till befrämjande av
lufttrafik.
Vad angår frågan om beredande av flygingenjörsutbildning samt ing. beredantillfälle
till flygtekniska studier och forskningsarbeten har kommittén er- dneis^ fj*t
hållit yttrande från, bland annat, styrelsen för tekniska högskolan. Uti möjligheter.
detta yttrande har styrelsen meddelat, att frågan om anordnande av
flygtekniska studier redan stode på tekniska högskolans program. Ett
inordnande av flygtekniken i högskolans kursplaner erfordrade införande av
en professur i flygteknik, omfattande såväl aerodynamik som aerostatik.
För utbildningens ordnande ansåge styrelsen emellertid en förutsättning
vara att undervisningen i hållfasthetslära inom den mekaniska fackavdelningen
dessförinnan på ett tillfredsställande sätt ordnades, vilket styrelsen funnit endast
kunna ske genom införande av den professur i nämnda ämne, varom styrelsen
tidigare hemställt. Styrelsen ansåge därför professuren i flygteknik icke böra införas
tidigare än professuren i hållfasthetslära, samt att, därest sistnämnda professur
icke nu kunde beviljas, behovet av flygteknisk utbildning tills vidare borde
provisoriskt tillgodoses genom en årlig kortare föreläsningskurs, för vilken ett anslag
av 3,000 kronor erfordrades.
Kommittén har i frågan anfört:
Sedan styrelsen för tekniska högskolan delgivit kommittén förevarande
utredning och förslag, har styrelsen i samband med sina äskanden ingivit underdånig
hemställan om inrättande av en professur i flygteknik vid högskolan från
och med år 1922. Vidare hemställer styrelsen, att den ifrågavarande professuren
icke bör komma till stånd tidigare än en likaledes begärd professur i hållfasthets
Bihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 Käft. (Nr 286.) 5
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
lära, utan att den sistnämnda bör äga företräde, därest icke båda kunna samtidigt
beviljas. För denna eventualitet hemställes om ett anslag av 3,000 kronor å extra
stat för år 1922 för anordnande av en kortare föreiäsningskurs i flygteknik.
Kommittén har förklarat sig kunna biträda detta styrelsens förslag
dock med erinran att, därest icke båda de omförmälda professurerna nu
kunna samtidigt beviljas, företräde enligt kommitténs mening bör givas
professuren i flygteknik.
Kommittén har alltså förklarat sig biträda den av styrelsen för
tekniska högskolan gjorda hemställan i syfte att en professur i flygteknik
måtte från och med år 1922 inrättas vid högskolan. Därest denna
hemställan för närvarande icke kan beviljas, har kommittén biträtt styrelsens
hemställan om ett anslag av 3,000 kronor för anordnande av
en föreläsningskurs i flygteknik vid högskolan under år 1922.
Departe- Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har där
cheferi.
e^er under åttonde huvudtiteln föreslagits inrättandet av en professur i
hållfasthetslära vid tekniska högskolan samt beviljande av ett belopp å
3,000 kronor till arvode för en kurs i flygteknik vid högskolan.
statsorgan Kommittén har slutligen väckt förslag om inrättande av ett sär
for
hand- skilt statsorgan för handläggning av luftfartsärenden.
luftfarts- Jug tillåter mig därvid nämna, att kommittén vid behandling av
ärenden, frågan om flygstationer på anförda grunder hemställt, att statens regleKommittén.
rande verksamhet ifråga om civila flygplatser utvidgas till att, med avseende
på trafiksäkerhetens betryggande och flygväsendets befrämjande
i allmänhet, omfatta:
A. meddelande av allmänna tekniska fordringar å flygplatser,
B. tillhandagående med teknisk konsultation angående anläggning
och utrustning av flygplatser,
C. utfärdande av trafikreglemente för flygplatser,
D. verkställande av fortlöpande kontroll över flygväsendet med
avseende å trafiksäkerheten samt
E. vidtagande av åtgärder, vilka vid nämnda kontroll eller eljest
för befrämjande av flygväsendets utveckling kunna befinnas ändamålsenliga.
Beträffande omförmälda statsorgan har kommittén anfört, bland
annat:
För att lufttrafiken i vårt land måtte komma att intaga den ställning
i nutidens trafikväsen, som utan tvivel tillkommer densamma, är det nödvändigt,
att ett statsorgan inrättas, som uteslutande har till uppgift att handlägga frågor
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
rörande sådan trafik och att i allmänhet ha sin uppmärksamhet riktad på utveckling
och befrämjande av lufttrafiken.
Såväl i det av särskilda sakkunniga utarbetade förslaget till lufttrafikförordning
för Sverige som i det på grundval av detta förslag och däröver avgivna
utlåtanden samt under samarbete med delegerade för övriga nordiska länder utarbetade
utkastet till lag om luftfart förutsättes, att detta statsorgan skulle inordnas
under kommerskollegium. Mot det sålunda avgivna förslaget har av de
hörda myndigheterna m. fl. icke gjorts annan erinran, än att lufttrafikkommittén
anmärkt, att kommerskollegium måhända vore mindre lämpligt såsom centralorgan,
då detta ämbetsverk icke lydde under kommunikationsdepartementet.
Kommittén har härefter omnämnt ett av kommerskollegium avgivet
utlåtande över utkastet till lag om luftfart. I detta utlåtande har
kollegium förklarat sig hysa starka betänkligheter mot att övertaga de
föreslagna nya förvaltningsuppgifterna, men, under förutsättning att så
komme att ske, ansett, att härför fordrades en ny särskild avdelning inom
kollegium med en teknisk chef, en sekreterare och två skrivbiträden.
För att kunna bedöma huru centralorganet för lufttrafik bör organiseras,
torde man, fortsätter kommittén, till en början böra taga i betraktande
vilka uppgifter detta organ skulle få sig ålagda.
Enligt utkastet till lag om luftfart skulle centralmyndigheten huvudsakligen
få följande åligganden:
1. registrering av luftfartyg och utfärdande av registreringsbevis,
2. medgivande av luftfartstillstånd för fartyg, som ej äro registrerade
i Sverige eller i länder, med vilka Sverige avslutat luftfartskonvention,
3. liknande medgivande beträffande provfärder,
4. kontroll över fartygsbesiktning och fartygsinspektioner,
5. utställande av luftvärdighetsbevis och i vissa fall indragning
av dylika bevis,
6. utfärdande av certifikat för förare och övrig besättning å luftfartyg,
7. medgivande av undantag från krav å certifikat,
8. utfärdande av bestämmelser angående flygplatser samt
9. utfärdande av vissa bestämmelser angående fartygshandlingar.
Därest lufttrafikkommitténs förslag genomföras, skulle det ytterligare
tillkomma centralmyndigheten att handlägga de ärenden, som enligt
vad omförmälts skulle innefattas i statens reglerande verksamhet.
Dessutom skulle centralmyndigheten, enligt vad kommittén framhåller,
hava att handlägga frågor rörande flygvägar, frågor om väderlekstjänst,
flygkartor och trådlös telegrafi med mera samt utfärdande av
trafikbestämmelser för luftfartyg.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Vidare anför kommittén:
För den händelse, såsom kommittén beslutat föreslå, staten övertager skötseln
av vissa mera betydande flygplatser, skulle det vidare tillkomma den centrala
myndigheten att handhava överinseendet över sådana platser ävensom att föranstalta
om utförandet av erforderliga reparationer eller mindre förbättringar av
verkstadsbyggnader och hangarer m. m. å dessa platser.
I övrigt bör centralmyndigheten i allmänhet verka för lufttrafikväsendets
utveckling och förkovran.
Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår, att de arbetsuppgifter, som
den centrala myndigheten skulle få sig ålagda, äro ganska betydande. Dä, såsom
även kommerskollegium framhållit, dessa arbetsuppgifter kunna väntas hastigt
ökas i och med lufttrafikens utveckling, skulle det, enligt kommitténs förmenande,
utan tvivel vara för ändamålet lämpligast att inrätta eu fristående myndighet om
också till en början bestående blott av ett mindre antal befattningshavare. I
utlandet har man i många länder för handläggning av ärenden rörande lufttrafik
inrättat självständiga, ofta ganska stura ämbetsverk. Sålunda har i England
inrättats ett särskilt ministerium, i Frankrike ett statssekreteriat och i Tyskland
ett fristående ämbetsverk, vilket fått att handlägga även frågor angående automobilväsendet.
Vad angår mindre länder, har en i Danmark tillsatt kommission
såsom slutlig anordning föreslagit inrättandet av ett civilt statsflygdirektorat.
Under de närmaste åren är det emellertid avsett, att de uppgifter, som skulle
tillkomma detta direktorat, skulle utövas med bistånd av de under de militära
ministerierna hörande flyginstitutionerna. I Spanien, Belgien och Norge handläggas
de civila luftfartsärendena tills vidare av provisoriskt inrättade byråer i
krigsdepartementet.
Ehuru det således skulle vara lämpligast, om man även i Sverige kunde
få en fristående styrelse, vilken möjligen såsom i Tyskland vore centralmyndighet
även för automobilväsendet, anser dock kommittén, till följd av den nödvändighet
att iakttaga största möjliga sparsamhet, som den finansiella situationen i vårt
land påbjuder, sig icke nu böra förorda, att en sådan särskild styrelse inrättas.
Man torde i stället till en början få nöja sig med att i ett redan befintligt ämbetsverk
inrätta en särskild byrå för lufttrafik. Vid val av detta ämbetsverk finnas
visserligen skäl, som tala för kommerskollegium. De ärenden, som enligt utkastet
till lag om luftfart skulle åligga den centrala myndigheten, äro rätt likartade med
dem, som nu handläggas av kommerskollegii fartygsinspektion, och kollega ställning
såsom speciell representant för handel och näringar torde göra kollegium
ägnat att verka för lufttrafikens utveckling. Kollegium har emellertid endast
med tvekan förklarat sig villigt att åtaga sig de nya uppdragen. Den hastiga
utveckling, som kan väntas beträffande lufttrafiken, samt de nya uppfinningar
och anordningar, som helt visst under den närmaste tiden komma att tillämpas
beträffande densamma, skola säkerligen nödvändiggöra många författningsändringar
och andra åtgärder, som måste vidtagas av regeringen. Det kan därför måhända
vara önskligt att för vinnande av mera intim samverkan med kommunikationsdepartementet
det centrala organet inordnas i detta departement eller åtminstone
förlägges till ett under detsamma lydande ämbetsverk. Det ämbetsverk, som i
sistnämnda fall närmast skulle komma ifråga, lär vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Det torde dock möjligen vara mindre lämpligt att dit förlägga ärenden
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
angående lufttrafik, innan ämbetsverket erhållit den omorganisation, som troligen
erfordras till följd av de nya uppgifter, som lära komma att åligga detsamma på
grund av den nya väglag »och den nya automobilförordning, som äro under utarbetande.
Till dess närmare erfarenhet vunnits om den arbetsbörda, som kommer
att påvila centralmyndigheten för lufttrafik, kan det därför befinnas lämpligast
att åtminstone provisoriskt förlägga densamma till kommunikationsdepartementet.
En oeftergivlig förutsättning härför är dock, att chefen för den byrå i departementet,
som skall handlägga lufttrafikärenden, erhåller en ganska vidsträckt beslutanderätt.
De frågor, som byrån skall handlägga, kräva nämligen i allmänhet
ett hastigare avgörande än som i regel kan ske, då ärenden skola föredragas inför
regeringen. Jämväl ^anordnande av belopp, som erfordras för reparationsarbeten
m. m. å landningsplatser, som stå under statens förvaltning, bör kunna, därest
medel för ändamålet anvisats av riksdagen, verkställas av byråchefen, så att endast
frågor om större utgifter eller sådana av principiell natur behöva föredragas i
statsrådet.
Det för lufttrafikväsendet erforderliga samarbetet med militära myndigheter
torde — i likhet med vad fallet är vid järnväg, post och telegraf — höra upprätthållas
genom beordrande till centralmyndigheten av en särskild militärassistent.
Redan av det skäl att inrättandet av ifrågavarande centralmyndighet för
lufttrafiken är en försöksanordning, torde antalet tjänstemän böra så mycket som
möjligt begränsas. Kommerskollegium har ansett, att för handläggning av de
göromål, som skulle åligga centralmyndigheten enligt utkastet till lag om luftfart,
skulle erfordras en chef med teknisk kompetens och avlöning såsom byrådirektör
samt en sekreterare med administrativ erfarenhet. Ehuru betydande ytterligare
göromål skulle åligga myndigheten enligt lufttrafikkommitténs förslag, anser
kommittén sig dock icke böra föreslå, att större antal tjänstemän anställes än
kommerskollegium hemställt. Till följd av de ökade göromål, som skulle tillkomma
myndigheten, och den beslutanderätt chefen skulle äga, synes han dock
böra beredas samma ställning och avlöning som byråchef. Enär chefen bör hava
flygteknisk kompetens och helst även vanlig teknisk utbildning, samt åtskilliga
författningsförslag torde behöva uppgöras av myndigheten och även andra ärenden
av juridisk art torde förekomma, lär sekreteraren böra vara jurist. Och då ansvaret
för vederbörande handlingars formella avfattning huvudsakligen skulle vila på
honom, synes han böra, i fall centralmyndigheten förlägges till kommunikationsdepartementet,
få förste kanslisekreterares tjänsteställning och avlöning.
Kommittén meddelar- härefter, att å byrån jämväl böra vara anställda
en kvinnlig registrator och en kvinnlig kontorsskrivare samt redogör
för de avlöningsförmåner, som kommittén anser böra tillkomma de
särskilda befattningshavarna.
På grund av vad sålunda anförts har kommittén hemställt, att för
handläggning av luftfartsärenden inom statsförvaltningen måtte dels inrättas
en särskild myndighet dels ock för denna myndighets verksamhet
under år 1922 beviljas ett anslag av 26,000 kronor.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
Järnvägs
styrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beträffande centralorganet
framhållit följande:
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hyser den *uppfattningen, att, därest
lufttrafiken i vårt land skall kunna komma att intaga den ställning inom nutidens
trafikväsen, som med flygteknikens nuvarande ståndpunkt och alltfort skeende
kraftiga utveckling tillkommer densamma, tidpunkten nu är inne för upprättande
av ett särskilt statsorgan, med uppgift uteslutande att handlägga frågor
rörande lufttrafiken samt dennas utveckling och befrämjande.
För vårt lands vidkommande torde det därvid, främst av kostnadsskäl, icke
kunna komma i fråga, åtminstone icke från början, att härför inrätta ett särskilt
ämbetsverk, utan torde detta nya statsorgan för handläggning av luftfartsärenden
lämpligen böra inrymmas under ett redan befintligt ämbetsverk.
På sätt framgår av det ovan anförda handläggas i Tyskland frågor angående
lufttrafiken av samma ämbetsverk, som handlägger frågor angående automobilväsendet.
Det är påtagligt, att dessa bägge samfärdsmedel hava mycket
gemensamt och att de särskilt i fråga om modern motorteknik fordra liknande
utbildning och kunskaper hos dem, som skola handhava överinseendet, varför de
bägge frågornas hänförande till samma verk innebär en för statsverket fördelaktig
lösning, då det kan förutsättas, att sådan kvalificerad teknisk chef och
föredragande kan förvärvas, som kan bliva gemensam för såväl lufttrafik- som
automobilväsendet. En dylik anordning anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
därför för vårt lands vidkommande vara den i föreliggande fall lämpligaste. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen har hittills varit det ämbetsverk, som haft att handlägga
frågor angående automobilväsendet, i vilket sammanhang styrelsen tillåter
sig att här erinra om Kungl. Maj:ts vid 1920 års riksdag framlagda men av riksdagen
dåmera avslagna proposition angående anslag för anställande inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen av en särskild automobilinspektör.
Åberopande det anförda får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del
förorda inrättande inom statsförvaltningen av ett särskilt organ för handläggning
av luftfartsärenden ävensom på anförda skäl hemställa, att denna myndighet förlägges
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Järnvägsstyrelsen har anfört bland annat:
Då avsett är och även ligger i sakens natur, att chefen för det statsorgan,
som skall handlägga lufttrafikärenden, bör redan från början även under
det provisoriska stadiet erhålla en ganska vidsträckt beslutanderätt och kunna
snabbt avgöra föreliggande uppgifter, synes det styrelsen, som om syftemålet bäst
skulle vinnas genom att redan från början även med den fåtaliga personal här nu
ifrågasatts låta statsorganet framträda såsom särskilt centralt verk under kommunikationsdepartementet.
Styrelsen utgår dock härvid från den förutsättning, att
med denna organisationsform icke skulle åstadkommas ökade kostnader för statsverket
utöver vad kommittén föreslagit, i det även enligt styrelsens mening i fråga
om arten och omfånget av organets verksamhet dess chef och övrig personal skulle
erhålla den ställning och de lönevillkor kommittén föreslagit. Den organisationsform,
styrelsen för sin del ifrågasatt, överensstämmer ju ock med nuvarande
organisationsformer i förvaltningsväsendet, som förlägga allenast särskilt viktiga
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
spörsmål till Kungl. Maj:ts avgörande i statsrådet, medan bestämmanderätten i
andra ärenden och så vitt styrelsen är bekant undantagslöst de rena verkställigbetsåtgärderna,
utanordnande av medel å beviljade anslag för verksamhet m. m.
förlagts till de centrala förvaltningsverken. I övrigt torde med all sannolikhet
kunna antagas, att mellan det nya statsorganet och övriga kommunikationsverk
måste etableras ett rätt intimt samarbete, som synes bliva mera fruktbringande,
då likställighet i organisationshänseende mellan dessa myndigheter föreligger.
Kommerskollegium har åberopat sitt förut omnämnda utlåtande över
förslaget till lag om luftfart samt förklarat sig icke hava funnit anledning
till erinran mot vad lufttrafikkommittén i nu förevarande ärende hemställt.
Vad angår det av kommittén föreslagna statsorganet, anser jag,
att redan till följd av den nödvändighet att iakttaga största möjliga
sparsamhet, som den finansiella situationen i vårt land påbjuder, det icke
nu bör ifrågasättas att för handläggning av luftfartsärenden inrätta ett
särskilt ämbetsverk, vilket säkerligen skulle medföra större kostnader än
om tillsynen förlägges till en förut befintlig myndighet. Härtill kommer,
att lufttrafiken hos oss ännu icke nått den utveckling, som torde vara
en oundgänglig betingelse för en fristående styrelse.
Icke ens en särskild byrå inom ett redan befintligt ämbetsverk torde
emellertid för närvarande behöva för ändamålet inrättas. Såsom av kommitténs
redogörelse framgår, skulle en stor del av det tillämnade statsorganets
arbete föranledas av de uppgifter, som skulle tillkomma detsamma enligt
det för de nordiska länderna gemensamt utarbetade förslaget till lag om
luftfart. Det har dock icke varit möjligt att, såsom ämnat varit, framlägga
detta förslag för innevarande års riksdag. Vid sådant förhållande
skulle centralmyndigheten under år 1922 blott komma att handlägga en
del av de utav kommittén angivna ärendena. Jämväl de uppgifter, som
på grund av de av kommittén gjorda förslagen skulle tillkomma myndigheten,
skulle minskas genom att under år 1922 sannolikt blott en
flygstation skulle vara i verksamhet. Därest riksdagen bifaller de kommitténs
förslag, som jag ansett mig böra förorda, skulle det huvudsakliga
arbete, som kommer att åligga centralorganet, vara att utarbeta
ritningar och kostnadsförslag för en flygstation i södra Sverige samt att
därefter övervaka densammas anläggning och sköta därmed sammanhängande
göromål. Därjämte skulle utfärdas trafikreglemente för flygstationer
och trafikbestämmelser för luftfartyg med mera. Med hänsyn
till de begränsade uppgifter, som sålunda till en början skulle åligga
tillsynsmyndigheten och då det på nuvarande utvecklingsstadium kan
vara förenat med svårighet att avgöra, till vilket ämbetsverk tillsynen
lämpligast bör för framtiden förläggas, synes mest ändamålsenligt, att
Kommers
kollegium.
Departe
ments
chefen.
40
Samman
fattning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
ifrågavarande uppgifter för närvarande anförtros åt en särskild sakkunnig,
som skulle anställas å den byrå inom kommunikationsdepartementet,
som handlägger luftfartsärenden. Härigenom skulle man icke på något
sätt föregripa frågans slutliga avgörande. En förutsättning för att den
sakkunnige fästes vid kommunikationsdepartementet är dock, att han,
såsom även kommittén påpekat, erhåller en ganska vidsträckt beslutanderätt.
De frågor, som lian skall handlägga, kräva nämligen i allmänhet
ett hastigare avgörande än som i regel kan ske, då ärenden skola föredragas
inför Kungl. Maj:t. Särskilt bör, om anslag av riksdagen beviljas
till en flygstation i södra Sverige, de härav betingade verkställighetsåtgärderna
och ^anordnande av för ändamålet erforderliga medel kunna
av den sakkunnige beslutas ''enligt av Kungl. Maj:t fastställda bestämmelser.
Yad arvodet åt den sakkunnige beträffar, lärer detta böra bliva
beroende av det arbete, som kommer att åligga honom, och den kompetens
han innehar. Det synes dock icke efter ingången av år 1922 behöva
överstiga omkring 8,00<) kronor oberäknat dyrtidstillägg i enlighet med
de grunder, som kunna komma att fastställas för befattningshavare i
statsdepartementen och centrala ämbetsverk; och torde arvodet lämpligen
böra utgå från ifrågavarande anslag till lufttrafikens befrämjande. Ett
arvode av 8,000 kronor skulle ungefär motsvara den begynnelselön, med
avdrag av ett belopp motsvarande avgift för egen pensionering, som enligt
de av riksdagen godkända nya avlöningsvillkoren för statsdepartementen
från och med år 1922 tillkommer en förste kanslisekreterare.
Enär det är avsett, att flygstationen i södra Sverige skall anläggas redan
i år, och då vissa förberedande åtgärder i övrigt torde böra vidtagas,
skulle den sakkunnige behöva börja sin verksamhet under detta års
senare hälft. Därest det ifrågasatta anslaget av riksdagen beviljas, lär
emellertid hinder icke möta, att från sjätte huvudtitelns allmänna besparingar
utbetala för år 1921 belöpande arvode åt den sakkunnige.
Enligt vad jag ansett mig böra förorda beräknas alltså till befrämjande
av lufttrafik under år 1921 åtgå följande belopp, nämligen:
till bidrag för anläggning av en flygstation i södra Sverige.......kr. 170,000
till komplettering av den officiella väderlekstjänsten.......... > 60.200
Samma kr. 230,200
För år 1922 beräknas åtgå:
till driftkostnader för stationen i södra Sverige............kr. 60,000
till komplettering av den officiella väderlekstjänsten.......... » 60,800
till utbildning av flygare....................... > 136,000
till en sakkunnig inom kommunikationsdepartementet . . ........ » 8,000
Summa kr. 263,800
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
41
Tillhopa skulle alltså åtgå omkring 494,000 kronor, och av de
750,000 kronor, som beräknats i statsverkspropositionen, skulle återstå
omkring 256,000 kronor.
Jag har förut omnämnt, att det kan visa sig önskvärt att vid flygstationen
i södra Sverige på statens bekostnad uppföra en hangarbyggnad, och Göteborg
ävensom att det kan befinnas påkallat, att medel finnas tillgängliga för m■ mpåbörjande
av flygstationer i Stockholm och Göteborg.
Vidare tillåter jag mig nämna, att norska regeringen tillsatt en
kommitté för förhandlingar med övriga nordiska länder angående fastställande
av tullandningsplatser och infartszoner för luftfartyg och att,
sedan även från dansk sida gjorts framställning i ämnet, Kungl. Maj:t
den 4 mars 1921 uppdragit åt den svenska delegationen av den nordiska
kommittén för dryftande av vissa spörsmål angående lufttrafik m. m. att
i samråd med personer, utsedda av danska och norska regeringarna,
uppgöra förslag angående fastställande av tullandningsplatser för luftfartyg
samt infartszoner vid lufttrafik mellan Sverige, Norge och Danmark.
En tullandningsplats för luftfartyg, som upprätthålla förbindelse
mellan Sverige och Norge, torde företrädesvis kunna tänkas förlagd
till Göteborg. Måhända kan det även vara lämpligt att för trafiken med
Norge få en sådan landningsplats vid Karlstad. Därest, efter det de
olika orterna blivit bestämda, Norge under den närmaste tiden påbörjar
arbetet för ordnande av tullandningsplatser, kan det befinnas önskvärt,
att så även sker i Sverige, och att medel för ändamålet finnas tillgängliga.
Den tullandningsplats, som eventuellt skulle förläggas till Göteborg,
bör givetvis förenas med dep flygstation därstädes, om vilken kommittén
väckt förslag. Jag anser därför lämpligt att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande
att av det ifrågasatta anslaget till befrämjande av lufttrafik använda
lämpligt belopp, vars maximum framgår av det följande, för påbörjande
av flygstationer i Stockholm eller Göteborg eller landningsplats
i Karlstad. Enligt vad redan tidigare antytts, måste en förutsättning
för att statsmedel skulle användas för nämnda ändamål vara, att vederbörande
städer bidraga till kostnaderna med belopp, som minst motsvarar
de prestationer, kommittén ansett en kommun böra fullgöra för att få en
flygstation förlagd i dess närhet.
Vad angår tullandningsplats för lufttrafiken med Danmark, bör
denna givetvis förläggas till den flygstation i södra Sverige, varom jag
väckt förslag.
Ytterligare är det önskligt, att under år 1922 något mindre belopp Subvention
må kunna, i fall av behov, användas till subvention åt luftposttrafik. at 1^?™*
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 244 käft. (Nr 286.) 6
42
Kung!. Maj:ts proposition nr 286.
Ansökning Uti en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning hemställde Svenska
lufttrafik- lufttrafikaktiebolaget, att Kungl. Maj:t måtte, med hänsyn till värdet ur
aktiebolaget, statens synpunkt av att Sverige fortfarande vore anknutet till ett internationellt
lufttrafiknät och att därvid svenska fartyg komme till användning,
hos riksdagen göra framställning om utbetalande till bolaget av
gottgörelse för postbefordran med svenska luftfartyg i trafiken mellan
Sverige och kontinenten med 1,000 kronor för varje färd mellan Malmö
och Warnemunde och åter, dock högst 15,000 kronor per månad.
Kommittén. Lufttrafikkommittén, vars yttrande inhämtats, har förklarat sig vara
av den uppfattningen, att ersättning för postbefordran med flygplan å
sträckan Malmö—Warnemunde bör av statsverket utbetalas till av generalpoststyrelsen
förordat företag, vilket presterat fullgiltiga bevis för sin
förmåga att ur ekonomiska, lufttrafiktekniska och postala synpunkter
garantera den ifrågavarande trafikens genomförande på bästa sätt, samt
att ersättningens storlek bör bestämmas efter hörande av generalpoststyrelsen.
Generalpost- Generalpoststyrelsen har uti avgivet utlåtande anfört, att sty
s
yre sen. rejgen kommit till den uppfattningen, att den ersättning, som av postmedel
bör utgå för varje genom svenskt företags försorg utförd luftpostfärd
från Malmö till Warnemunde och åter, bör fastställas till 600 kronor.
Skulle Kungl. Maj:t anse, att än högre ersättning borde utgå för att bereda
svenskt företag tillfälle att deltaga i luftposttrafik med utlandet —
något som, enligt generalpoststyrelsens mening, är ur nationell synpunkt
synnerligen önskvärt — torde det överskjutande beloppet böra gäldas av
andra medel än postverkets. Generalpoststyrelsen ville i detta sammanhang
framhålla, att en utveckling av lufttrafiken torde vara av stort
allmänt intresse och av väsentlig betydelse för vissa postförbindelser.
Departe- På sätt förut omförmälts, lär under innevarande år icke komma
chefen, till stånd någon luftpostbefordran mellan Sverige och Tyskland. Däremot
är det att förvänta, att så skall äga rum under år 1922. Det är därvid
önskligt, att även svenska luftfartyg redan från början deltaga i trafiken,
ty det kan eljest tilläventyrs bliva svårt för Sverige att komma med,
om trafiken framdeles upparbetas och blir lönande. Fördelaktigt är även,
att svenskt luftrederi erhåller den erfarenhet, som en regelbunden trafik
medför. Det tyska bolag, som under år 1920 deltog i trafiken mellan
Malmö och Warnemunde, erhöll subvention av tyska staten, och sådan
förekommer även i andra länder för upprätthållande av postbefordran
medelst luftfartyg. Jag anser följaktligen, att statsverket bör kunna till
ett av generalpoststyrelsen godkänt svenskt luftrederi lämna ett mindre
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
43
understöd utöver ersättningen från postverket. Postbefordran medelst
luftfartyg mellan Sverige och Tyskland är avsedd att per månad fullgöras
med 15 dubbelturer av svenskt och lika många dubbelturer av tyskt luftrederi,
och har generalpoststyrelsen ansett sig kunna till det svenska rederiet
av postmedel betala 600 kronor för varje resa fram och tillbaka, under
det att Svenska lufttrafikaktiebolaget beräknat, att bolaget, för att icke göra
någon förlust, bör tillerkännas 1,000 kronor för varje sådan färd. Emellertid
skulle det svenska luftrederi, som kommer att deltaga i trafiken, självt
äga uppbära inkomsterna för passagerare och av rederiet befordrade paket.
Det synes vid sådant förhållande icke oskäligt, att rederiet eventuellt i
början får vidkännas någon mindre förlust för att sedermera få den betäckt,
när trafiken ökas. Det understöd för en linje mellan Sverige och
Tyskland, som utöver gottgörelsen från postverket bör kunna av staten
betalas för varje fullbordad resa fram och åter, synes därför icke böra
överstiga omkring 200 kronor för varje dubbeltur eller 3,000 kronor för
månad, och anser jag, att Kungl. Maj:t bör vara berättigad att av det
ifrågasatta anslaget till befrämjande av lufttrafik utbetala en sådan
ersättning. Då luftpostbefordran åtminstone år 1922 antagligen icke
skulle äga rum under de för sådan befordran ogynnsammaste månaderna
av året, skulle det belopp, som komme att utgå från anslaget, icke bliva
så stort.
Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, skulle för vissa
tidigare specificerade ändamål, som avse lufttrafiken, under åren 1921 och
1922 beräknas åtgå tillhopa 494,000 kronor. Härvid är emellertid att
märka, att chefen för marinens flygväsende ansett, att de av kommittén
angivna kostnaderna för uppförande av flygstationer äro i visst avseende
väl högt upptagna. En nedsättning av den beräknade utgiften för
flygstationen i södra Sverige är alltså icke utesluten särskilt till följd
av de nu fallande prisen på materialier och arbete. Vidare beräknas vid
flygstationen i södra Sverige inflyta avgifter för stationens begagnande.
Dessa avgifter torde liksom de belopp, vilka skola erläggas för flygutbildningen,
böra tillgodoföras ifrågavarande anslag. Då vidare eventuella
flygstationer vid Stockholm och Göteborg eller landningsplats vid Karlstad
i alla händelser icke kunna fullbordas för vad som återstår av det
beräknade anslaget å 750,000 kronor, utan, om dessa arbeten böra under
den närmaste tiden fullbordas, medel ändock måste begäras av 1922
års riksdag, anser jag, med hänsyn till önskvärdheten att så litet som
möjligt belasta budgeten med nya utgifter, att för lufttrafikens befrämjande
bör tillhopa blott begäras ett anslag, som med omkring 100,000
44
Kungl. Majds proposition nr 286.
kronor understiger det i statsverkspropositionen beräknade beloppet å
750,000 kronor. Av anslaget, för vars närmare användning redogörelse
kommer att lämnas i följande års statsverksproposition, bör ,på sätt förut
omförmälts, vad som avser komplettering av den officiella väderlekstjänsten
anvisas å nionde huvudtiteln.
Under åberopande av vad förut anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels under sjätte huvudtiteln för befrämjande av
lufttrafik å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag
å 170,000 kronor och å extra stat för år
1922 ett reservationsanslag å 360,000 kronor,
dels under nionde huvudtiteln för komplettering
av den officiella väderlekstjänsten å tilläggsstat för
år 1921 bevilja ett reservationsanslag å 60,200 kronor
och å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å
60,800 kronor,
dels ock besluta, att anslagen må användas i
huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser,
som Kungl. Maj:t meddelar.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Edvard Söderberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
45
Bilaga.
Approximativ kostnadsberäkning av drift och underhåll för en flygstation
enligt tre alternativ.
A) Approximativ kostnadsberäkning av drift och underhåll för en kombinerad
lånt- och sjöflygstation med approximativt beräknade kostnader för stations
anordningar
enligt följande:
4 st. flyghallar för vardera 4 flygplan.................kr. 400,000
Slip...............................» 50,000
Bryggor och motorbåt........................» 25,000
Reparationsverkstad.........................» 50,000
Bensinanläggning . . ........................» 15,000
Meteorologisk station........................» ■ 5,000
Diverse bygnader och materiel................... > 15,000
Summa kronor 620,000
Driftkostnader.
Personal.
1 stationschef.........................kr. 10,000 pr år
1 kontorsbiträde........................» 4,000 »
1 vaktmästare med fri bostad, värme och belysning å station.....» 3,500 »
1 mekaniker å 450 pr mån....................» 5,400 »
2 d:o » 400 » » 9,600 »
6 handräckningsmanskap, varav en chaufför samt 1 motorbåtsskötare å
350 kr. pr mån......................» 25,200 *
Väderlekstjänsten beräknas t. v. utförd av stationschefen.
Tull och passvisering beräknas kostnadsfri.
Transport till och från station för tull- och passpersonal beräknas å statlonskostnaderna.
Gnist ej beräknad å station.
Belysning.
Belysning av kontor, vaktbostad och hallar, reparationsverkstad samt
ytterbelysning (nattflygning ej beräknad) ...........> 1,000 >
Transport kr. 58,700 pr år
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Transport kr. 58,700 pr år
Värme.
För kontor, vaktbostad, hallar och reparationsverkstad........» 2,500 »
Förbrukningsmateriel ä kontoret................... 1,500 »
D:o i hallar och reparationsverkstad m. m.............» 5,000 »
Bikstelefon..........................» 800 »
Bensin och olja för stationsbil och båt..............» 3,000 »
Underhållskostnader:
Å byggnader och stationsmateriel beräknas till c:a 3 % av anläggningskostnaderna
.......................» 18,500 »
Oförutsedda kostnader c:a 10 % av förestående..........» 10,000 »
Stationspersonalen beräknas utföra underhålls- och reparationsarbeten å
stationsanordningarna.
Summa kronor 100,000 pr år
Drift- och underhållskostnaderna för en kombinerad lånt- och sjöflygstation
belöpa sig alltså till
100,000 kr. pr år.
B) Approximativ kostnadsberäkning av drift och underhåll för en lantflygstation
med approximativt beräknade kostnader för stationsanordningar enligt följande
2 st. flyghallar för 4 flygplan vardera.................kr. 200,000
Reparationsverkstad.........................» 50,000
Bensinanläggning . .........................» 15,000
Diverse byggnader och materiel....................» 75,000
Summa kronor 340,000
Driftkostnader.
Personal.
1 stationschef.....................kr.
1 kontorsbiträde.............. »
1 vaktmästare med fri bostad, värme och belysning å station . »
1 mekaniker å 450 pr mån...............»
1 d:o » 400 » »
3 handräckningsmanskap, varav 1 chaufför å 350 kr. pr mån. »
Belysning.
Belysning av kontor, vaktbostad och hallar, reparationsverkstad
samt ytterbelysning................kr.
Värme.
För kontor, vaktbostad, hallar och reparationsverkstad . . . . »
Transport kr.
10,000 pr år
4,000 »
3,500 »
5,400 »
4,800 »
12,600 »
600 pr år
1,500 »
2,100 pr år
40,300
40,300
Kungl. Maj:ts proposition nr 286. |
47 |
|
Transport kr. |
2,100 pr år |
40,300 |
Förbrukningsmateriel å kontoret .............>> D:o i hallar och reparationsverkstad m.m. ........ ^ |
1,000 » |
|
Rikstelefon......................» |
600 > |
|
Bensin och olja för stationsbil..............» |
2,000 » |
|
Underhållskostna der. Å byggnader och stationsmateriel beräknas till c:a 3 % av an-läggningskostnaderna ................» Oförutsedda kostnader c:a 10 % av förestående.......» |
Oi O O O o o o o V *5» |
24,700 |
Summa kronor pr år |
65,000 |
Drift- och underhållskostnaderna för en lantflygstation belöpa
sig alltså till
65,000 kr. pr år.
C) Approximativ kostnadsberäkning av drift och underhåll för en sjöflygstation
med approximativt beräknade kostnader för stationsanordningar enligt följande:
2 st. flyghallar för 4 flygplan vardera.................kr. 200,000
Slip...............................* 50,000
Bryggor och motorbåt........................» 25,000
Reparationsverkstad.........................> 50,000
Bensinanläggning..........................» 15,000
Meteorologisk station........................» 5,000
Diverse byggnader och materiel..................... 75,000
Summa kronor 420,000
Driftkostnader.
Personal.
1 stationschef.....................kr. 10,000 pr år
1 kontorsbiträde....................» 4,000 »
1 vaktmästare med fri bostad, värme och belysning å station . » 3,500 »
1 mekaniker å 450 pr mån...............» 5,400 »
1 d:o » 400 » ..............» 4,800 »
4 handräckningsmanskap, varav 1 motorbåtsskötare å 350 kr.
i mån....... » 16,800 »
Belysning.
Belysning av kontor, vaktbostad och hallar, reparationsverkstad
samt ytterbelysning................kr. 600 pr år
Värme.
För kontor, vaktbostad, hallar och reparationsverkstad . . . . » 1,500 »
Transport kr. 2,100 pr år
44,500
44,500
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Transport kr. 2,100 pr år 44,500
Förbrukningsmateriel å kontoret ............s 1,000 »
D;o i hallar och reparationsverkstad m. m. .........» 3,000 »
Rikstelefon......................» 0 0 »
Bensin och olja för stationsbil.............- . » 1,500 »
Underhållskostnader.
Å byggnader och stationsmateriel beräknas till c:a 3 % av anläggningskostnaderna
................» 12,600 »
Oförutsedda kostnader c:a 10 % av förestående.......» 6,700 > 27 500
Summa kronor pr år 72,000
Drift- och underhållskostnaderna för en sjöflygstation belöpa
sig alltså till
72,000 kr. pr år.
Stoékholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
210821