KungI. Maj:ts proposition nr 282.
1
Nr 282.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
med bestämmelser för ordinarie diplomatiska och konsulära
tjänstemän i fråga om rätt till pension; given Stockholms
slott den 18 mars 1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att godkänna det i protokollet intagna förslag till kungörelse
med bestämmelser för ordinarie diplomatiska och konsulära tjänstemän i
fråga om rätt till pension.
Under Hans Maj:ts
min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro
GUSTAF ADOLF.
Herman Wrangel.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 18 mars 1921.
Närvarande:
Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för finans
o
O
departementet anförde ministern för utrikes ärendena:
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 240 käft. (Nr 282.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
Sedan ett i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
framlagt förslag angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare
vid statsdeparteruenten och centrala ämbetsverk numera i huvudsak vunnit
riksdagens bifall, har med anledning av de härutav betingade ändrade
pensionsförhållandena statsrådet och chefen för finansdepartementet vid
föredragning den 11 innevarande mars inför Kungl. Maj:t upptagit till
behandling frågan om pension sreglering för ordinarie tjänstemän vid statsdepartement
och centrala ämbetsverk, varefter Kungl. Maj:t samma dag
föreslagit riksdagen att godkänna ett av bemälde departementschef framlagt
förslag till kungörelse med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement
och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga
om rätt till pension.
T anslutning härtill och under åberopande av det i statsverkspropositionen
till årets riksdag avgivna förslag till avlöningsreglemente för ordinarie
diplomatiska och konsulära tjänstemän ber jag nu att få anmäla
frågan om reglering av pensionsförhållandena för sistberörda tjänstemän.
Berörda förslag till avlöningsreglemente för ordinarie diplomatiska
och konsulära tjänstemän är, med undantag av några smärre ändringar
av formell natur, överensstämmande med ett utav de sakkunnige för omorganisation
av utrikesdepartementet samt Sveriges representation i utlandet
framlagt förslag, intaget i de sakkunniges den 20 sistlidne december
avgivna betänkande. De sakkunnige hava sedermera i anslutning till nyssnämnda
förslag till avlöningsreglemente till behandling upptagit frågan
angående förändrade bestämmelser om pension för ordinarie diplomatiska
och konsulära tjänstemän samt i skrivelse den 10 nästlidne februari avgivit
motiverat förslag till kungörelse i ämnet.
Saförslag*eS Sakkunnige anföra inledningsvis i frågan följande:
»I sitt betänkande den 3 sistlidne november beträffande ny definitiv
lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala
ämbetsverk har 1902 års löneregleringskommitté i anslutning till förslag
om höjda löneförmåner även föreslagit en ökning i pensionsbeloppen för
de tjänstemän, varom i betänkandet är fråga. De härvid föreslagna nya
pensionsunderlagen och pensionsavgifterna vore avsedda att intagas i särskilda
provisoriska pensionsbestämmelser, vartill löneregleringskommittén
likaledes framlagt förslag. Löneregleringskommittén har visserligen ansett
utarbetandet av en ny civil pensionslag erforderligt, men skulle nyssberörda
pensionsbestämmelser intill dess detta hunne äga rum i vissa
hänseenden träda i stället för en del stadganden i den nuvarande civila
pensionslagen, vilken i övrigt fortfarande skulle vara gällande, om ock av de
Kung}. Maj:ts proposition nr 282. 3
nämnda provisoriska bestämmelserna skulle påkallas några jämkningar i
samma lag.
Då det förslag beträffande diplomatisk och konsulär personal, som
av sakkunnige avgivits den 20 sistlidne december, i avseende å huvudgrunderna
för avlöningens utgående är i väsentliga delar byggt på förberörda,
av löneregleringskommittén framlagda förslag till lönereglering
för befattningshavare vid statsdepartement och centrala verk, torde det
vara lämpligt att även i fråga om pensionering av nu ifrågavarande personal
taga till utgångspunkt löneregleringskommitténs omförmälda förslag
till provisoriska pensionsbestämmelser.»
Sakkunnige erinra därefter om de principer, som hittills tillämpats
i avseende å pensionering av den personal, varom nu är fråga, och yttra
i denna del:
»Beträffande pensionering av diplomatiska och konsulära tjänstemän
gälla för närvarande bestämmelserna i den civila pensionslagen. Härvid
är emellertid att märka, hurusom från denna lags huvudregel att pensionsunderlaget
intill ett belopp av 6,000 kronor skall beräknas till samma
belopp som vederbörande lön, förekomma undantag så till vida som pensionsunderlagen
för de diplomatiska och konsulära tjänstemän, vid vilkas
befattning ålderstillägg utgå, enligt gällande lönestater stanna vid belopp,
som äro lägre än vederbörande löner inberäknat ålderstillägg. I stället
för att enligt huvudregeln utgöra för förste legationssekreterare och konsuler,
andre legationssekreterare och vicekonsuler samt kanslister 6,000,
4,800 resp. 3,900 kronor hava högsta pensionsunderlagen för tjänstemän
av ifrågavarande kategorier bestämts till 5,600, 4,600 resp. 3,800 kronor.
Berörda pensionsund erlag fastställdes år 1913. Högsta vid denna
tid gällande pensionsunderlag för kansliråd, vilken befattning i den inre
förvaltningen närmast motsvarade förste legationssekreterare- eller konsulstjänst,
utgjorde 5,000 kronor. För kanslisekreterare, vilken tjänst ansågs
närmast motsvara andre legationssekreterare eller vicekonsulsbefattning,
uppgick högsta pensionsunderlaget. till 3.500 kronor. Motsvarighet
till kanslisttjänst förekom ej heller vid berörda tid i den övriga administrationen.
Att sålunda pensionsunderlagen för förste legationssekreterare och
konsuler samt för andre legationssekreterare och vicekonsuler bestämdes
till belopp, vilka å ena sidan understego de belopp, som skolat framgå
med en direkt tillämpning av pensionslagens huvudregel, men å andra
sidan överstego pensionsunderlagen för närmast motsvarande tjänstemän i
hemlandet har framgått såsom resultat av ett övervägande med hänsyn,
å ena sidan, till lämpligheten av att en ej allt för stor skillnad i pensi
-
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 282.
onsunderlagen för motsvarande kategorier tjänstemän i den inre och yttre
förvaltningen komme till stånd och, å andra sidan, därtill att det dock
fanns skäligt, att de senares pensionsunderlag sattes något högre än de
förras. Sistnämnda omständighet åter berodde av uppfattningen att tjänstemän,
som efter en långvarig utoinlandsvistelse vid inträdet i pensionsåldern
återvände till hemlandet, i många avseenden för sitt uppehälle vore
sämre ställda än de, som ständigt varit bosatta därstädes.
Genom den år 1917 beslutade allmänna löneregleringen för statsdepartementen
blev visserligen pensionsunderlaget för kansliråd höjt till
5,600 kronor eller till samma belopp, som tidigare fastställts för förste
legationssekreterare och konsul, och kom pensionsunderlaget för de nyinrättade
förste kanslisekreterartjänsterna att uppgå till enahanda belopp,
som redan förut var bestämt för andre legationssekreterare och vicekonsul.
Det torde dock böra uppmärksammas, att pensionsunderlagen för kansliråd
och förste kanslisekreterare framgingo på grund av den i civila pensionslagen
angivna, förut omförmälda huvudregeln och att sålunda dessa pensionsunderlag
icke blevo i särskild ordning fastställda. Vid nämnda lönereglering
för statsdepartementen gjordes icke heller gällande någon förändrad
uppfattning i fråga om de synpunkter, som tidigare ansetts böra
tillämpas vid avvägandet av de diplomatiska och konsulära tjänstemännens
pensioner.»
Därefter föreslå sakkunnige en höjning av pensionsunderlaget, och
heter det härom:
»Då sakkunnige nu gå att föreslå höjning i pensionsunderlaget för
de diplomatiska och konsulära befattningshavarna, finna de sig böra förorda,
att synpunkten om pensionerade sådana tjänstemäns vid återflyttning
till hemlandet förhållandevis mindre gynnsamma ställning än andra pensionerade
statstjänares ånyo vinner tillämpning och att detta sker i något
fullständigare omfattning än tidigare varit fallet.
Sålunda vilja sakkunnige föreslå, att pensionsunderlagen för de tjänstemän,
för vilka lönereglering avses i sakkunniges den 20 sistlidne december
avlåtna betänkande, i allmänhet i förekommande fall sättas åtminstone
något högre än de pensionsunderlag, som av löneregleringskommittén
föreslagits i fråga om närmast motsvarande befattningshavare i den inre
förvaltningen. Dock synes det sakkunnige, att en sådan skillnad icke är
påkallad med avseende å tjänstemännen i första och femte avlöningsklasserna
(vissa sändebud, resp. byråsekreterare och med de sistnämnda likställda
tjänstemän i den yttre representationen). Det pensionsunderlag,
som löneregleringskommittén förordar för de förstnämnda tjänstemännen
motsvarande befattningshavare (generaldirektörer med fullmakt eller kon
-
Kungl. Majds proposition nr 282.
D
stitutorial), synes nämligen vara tillräckligt även för tillgodoseende av den
synpunkt, varom här är fråga, och vad tjänstemännen i femte avlöningsklassen
beträffar, torde deras befattningars egenskap av genomgångsposter
i praktiken föranleda, att ett tillträde till pension äger ram endast i fall,
då avkortad pension kan ifrågakomma.
Löneregleringskommittén föreslår följande pensionsunderlag vid befattningar
i lönegrader, närmast motsvarande de härefter i varje fall angivna
tjänster i avlöningsklasser inom utrikesförvaltningen, nämligen 8,496
kronor för 3:e lönegraden av kategorien manliga tjänstemän i chefs eller
därmed jämförlig ställning (första avlöningsklassen j, 7,896 kronor för 2:a
lönegraden av samma kategori (andra avlöningsklassen), 6,996 kronor för
20:e lönegraden av kategorien andra manliga tjänstemän (tredje avlöningsklassen),
5,724 kronor för 16:e lönegraden av samma kategori (fjärde avlöningsklassen)
och 4,200 kronor för 13:e lönegraden av nyssnämnda kategori
(femte avlöningsklassen).
Sakkunnige föreslå, att pensionsunderlagen för de fem första avlöningsklasserna
bestämmas till 8,496 kronor för första, 8,220 kronor för
andra, 7,296 kronor för tredje, 6,036 kronor för fjärde och 4,200 kronor
för femte avlöningsklassen.
Vad sjätte avlöningsklassen beträffar, synes omständigheten, att de
till densamma hörande befattningshavare i regel äro uteslutna från befordran
till högre tjänst, och som medför, att löneförhöjningarna äro särskilt
talrika inom denna klass, även skäligen böra föranleda, att det högsta
pensionsunderlaget fixeras till ett jämförelsevis större belopp än för
övriga avlöningsklasser. Sakkunnige vilja i sådant hänseende föreslå ett
belopp 3,684 kronor förmanliga och 2,676 kronor för kvinnliga kanslister.
Sistberörda belopp motsvarar de av löneregleringskommittén för manliga
tjänstemän i ll:e och för kvinnliga tjänstemän i 7:e lönegraden föreslagna
pen sionsu nderlagen.»
De sakkunnige yttra vidare:
»Såsom redan blivit antytt torde, i avvaktan på att det av löneregleringskommittén
föreslagna utarbetandet av en ny civil pensionslag kan
komma till stånd, jämväl beträffande de diplomatiska och konsulära befattningshavarna
böra utfärdas provisoriska pensionsbestämmelser i de hänseenden,
vari regler avvikande från de nu gällande anses böra vinna tilllämpning.
Det förslag till sådana bestämmelser, som av sakkunnige framlägges,
avser fastställande av ovan angivna pensionsunderlag ävensom pensionsavgifter
beräknade i överensstämmelse med de av löneregleringskommittén
använda grunder och upptager för övrigt i tillämpliga fall de före
-
(1 Kung!. Ma.j:ts proposition nr 282.
skrifter, som nämnda kommitté föreslagit på skäl, vartill sakkunnige tilllåta
sig hänvisa.
Sakkunnige hava emellertid i ett avseende föreslagit bestämmelser,
vartill motsvarighet saknas i löneregleringskommitténs förslag. Dessa bestämmelser
hänföra sig till 1920 års riksdagsbeslut, enligt vilket Kungl.
Maj:t erhållit befogenhet medgiva, att bestämmelserna om ordinarie diplomatiska
och konsulära befattningshavares rätt till pension även må, mot
uppfyllande av de för denna rätt stadgade förpliktelser, gälla i fråga om
från ordinarie befattning till disponibilitet överflyttad tjänsteman, så länge
han innehar expektansarvode eller annan med rätt till pension ej förenad
avlöning av statsmedel, med iakttagande att pensionsunderlaget skall vara
detsamma som för hans senaste ordinarie befattning. Då enligt sakkunniges
mening nyssberörda pensionsrätt i en viss grupp av fall städse bör
komma vederbörande till del, torde särskild prövning i vart och ett av
dessa fall ej vara erforderlig. Härvid syfta sakkunnige på sådana fall, då
vederbörande tjänsteman uppbär expektansarvode eller annan avlöning,
varmed eljest icke är förenad pensionsrätt, till belopp, som icke understiger
pensionsunderlaget för av honom senast innehavda ordinarie befattning.
De av sakkunnige med hänsyn härtill föreslagna bestämmelserna
gå alltså ut på att en generell rätt till pension skall gälla i här avsedda
fall.
Vad däremot beträffar sådana fall, då i disponibilitet försatt tjänsteman
icke åtnjuter någon ersättning av statsmedel eller till honom utgår
expektansarvode eller annan avlöning till lägre belopp än pensionsunderlaget
å hans ordinarie befattning, torde i varje dylikt fåll böra tagas
under övervägande, huruvida åtgärder böra vidtagas för beredande åt
tjänstemannen i fråga av pension. Anses i särskilt fall pension böra ifrågakomma
synes framställning härom böra göras hos riksdagen.»
Slutligen anmärka sakkunnige, att därest de av löneregleringskommittén
föreslagna ändringarna i den civila pensionslagen komma till stånd,
några ytterligare ändringar i samma lag icke påkallas av de utav de sakkunnige
föreslagna pensionsbestämmelserna.
Sakkunnige framlägga härefter följande
Förslag till kungörelse med bestämmelser för ordinarie diplomatiska och
konsulära tjänstemän i fråga om rätt till pension.
1 §•
För en var ordinarie tjänsteman, vilken tillsättes genom fullmakt
eller konstitutorial och å vilken avlöningsreglementet för ordinarie diplo
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
matiska och konsulära tjänstemän den 1921 äger tillämpning,
skall i fråga om rätt till pension samt skyldighet att avgå från tjänsten
tillsvidare och intill dess annorledes varder förordnat gälla vad i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension stadgas, dock med iakttagande
av de i 2 och 3 §§ av denna kungörelse meddelade särskilda föreskrifter.
Har tjänsteman, om vilken nu är fråga, försatts i disponibilitet och
åtnjuter han expektansarvode eller annan eljest med rätt till pension icke
förenad avlöning av statsmedel till belopp i intetdera fallet understigande
det i denna kungörelse för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen
bestämda pensionsunderlaget, skall han likaledes vara underkastad
ifrågavarande lag och särskilda föreskrifter; och skall därvid för
honom i pensionshänseende gälla vad för nämnda ordinarie befattning är
stadgat.
2 §.
a) För bestämmande av pensions belopp skola för ifrågavarande
tjänstemän gälla nedan angivna särskilda pensionsnnderlag:
För manliga tjänstemän:
Kronor
l:a avlöningsklassen.............8,496
2:a » 8,220
3:e » 7,296
4:e ’» 6,036
5:e » ......•......4,200
6:e » 3,684
Kronor
6:e avlöningsklassen.............2,676
b) Därest vid beräkning av pensionsbelopp enligt grunderna i ovanberörda
pensionslag beloppet icke är i helt krontal jämnt delbart med
tolv, skall detsamma avrundas till närmast högre sålunda delbara tal.
c) För tjänsteman, om vilken nu är fråga, skall pensionsavgiften
utgå med nedan angivna belopp, för år räknat:
8
Knuffl. Maj:ts proposition nr 282.
För manliga tjänstemän:
Kronor
l:a avlöningsklassen .............510
2:a » 498
3:e » 438
4:e » 354
5:e » 213
6:e .............174
För kvinnliga tjänstemän:
Kronor
6:e avlöningsklassen.............159
d) Pensionen utgår från och med dagen näst efter den, då avgång
från tjänsten äger rum, till och med den månad, under vilken pensionstagaren
avlider eller pensionsrätten eljest upphör.
e) Tjänstår beräknas för tid, under vilken tjänsteman efter fyllda
aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie eller extra ordinäre befattning
eller annan anställning, som prövas vara därmed jämförlig, eller ock
bestritt förordnande å sådan tjänst. Vid sådan tjänstårsberäkning skall
avdrag göras för tid omfattande minst femton dagar i följd, under vilken
ledighet från tjänsten ägt rum, dock icke för tid, varunder tjänsteman
utan att tjänstgöra å sin befattning ägt uppbära oavkortad avlöning eller
eljest åtnjutit ledighet på grund av sjukdom, olycksfall i tjänsten eller
offentligt uppdrag eller för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring
eller för resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till egen
utbildning.
Såsom tjänstår må även beräknas tid, varunder tjänsteman, som
avses i 1 § andra stycket av förevarande kungörelse, åtnjuter expektansarvode
eller annan eljest med rätt till pension icke förenad avlöning av
statsmedel, för så vitt arvodets eller avlöningens belopp ej understiger
pensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie befattning.
f) Därest vid tillämpning av de i 4 § av ovanberörda pensionslag
angivna grunder hänsyn skall tagas jämväl till pensionsunderlag för
sådan tjänst, som innehafts före den tidpunkt, då bestämmelserna i förenämnda
avlöningsreglemente trätt i tillämpning, skall därvid så anses,
som hade för nämnda tjänst gällt det pensionsunderlag, vilket enligt a)
här ovan är bestämt för samma eller närmast motsvarande befattning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
9
g) Därest tjänsteman, å vilken denna kungörelse äger tillämpning,
skulle vid avgång från tjänsten hava enligt de för honom vid förenämnda
avlöningsreglementes ikraftträdande gällande pensionsbestämmelser kommit
i åtnjutande av högre pensionsbelopp än med tillämpning av stadgandena
i förevarande kungörelse, skall pensionen utgå med nämnda högre belopp.
3 §■
Den tjänsteman jämlikt 24 § i förenämnda avlöningsreglemente åliggande
skyldighet att underkasta sig de ändrade bestämmelser, som kunna
varda utfärdade i fråga om pension, skall jämväl innefatta skyldighet att
underkasta sig sådana ändringar i pensionsrätter!, som kunna varda fastställda
i sammanhang med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering.
Efter erhållen remiss har statskontoret den 10 mars 1921 avgivit
utlåtande i ämnet samt därvid anfört:
»Förevarande förslag till bestämmelser om rätt till pension för diplomatiska
och konsulära befattningshavare överensstämmer i stort sett
med 1902 års löneregleringskommittés nyligen framlagda förslag till bestämmelser
om rätt till pension för befattningshavare vid statsdepartement
och centrala ämbetsverk, vilket sistnämnda förslag blivit av statskontoret
i underdånigt utlåtande den 5 januari 1921 i huvudsak tillstyrkt. Skiljaktigheten
mellan de båda förslagen framträder egentligen endast i avseende
å beloppen av pensionsunderlagen för vissa grupper av befattningshavare
jämte därav betingade olika pensionsavgifter. För de högre
pensionsunderlag, som enligt förevarande förslag skulle fastställas för vissa
befattningshavare, hava åberopats de omständigheter, som föranledde, att
vid den år 1913 genomförda löneregleringen för befattningshavare, tillhörande
utrikesrepresentationen, pensionsunderlagen för vissa befattningshavare
bestämdes till högre belopp än vad i sådant avseende då gällde
för motsvarande befattningshavare i statsdepartementen. Härvid kan visserligen
erinras, att de år 1913 för ifrågavarande befattningshavare bestämda
pensionsunderlagen, som väl voro icke obetydligt högre än pensionsunderlagen
för motsvarande befattningshavare i statsdepartementen,
vilka ännu icke undergått den dåmera för flertalet andra verk avslutade
löneregleringen, dock voro — med endast en oväsentlig avvikelse — lika
stora som pensionsunderlagen för motsvarande befattningshavare hos de
centrala ämbetsverken. Då emellertid vad som anförts såväl nu som vid
1913 års lönereglering för utrikesrepresentationen i fråga om behovet av
Bihang till riksdagens protokoll 1921 1 saml. 240 käft. (Nr 282.) 2
Stats
kontoret.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
något högre pensionsunderlag för befattningshavare, soin, efter att större
delen av sin tjänstetid hava vistats utom hemlandet, efter avgång från
tjänsten återvänder dit för att där leva på pensionen, synes vara värt beaktande,
har statskontoret med hänsyn tillika till den jämförelsevis obetydliga
förhöjning, som förslaget innebär, icke funnit anledning föreligga
att mot vad sålunda föreslagits göra någon erinran..
På grund härav och då förevarande förslag varken i vad det avser ordnandet
av pensionsrätten för i disponibilitet förflyttad befattningshavare eller
i övrigt givit anledning till anmärkning, tillstyrker statskontoret, att detsamma
lägges till grund för framställning till riksdagen om ordnandet av
pensionsfrågan i samband med omorganisation och lönereglering för diplomatiska
och konsulära befattningshavare.»
För egen del finner jag de utav sakkunnige föreslagna bestämmelserna
väl avvägda och har i likhet med statskontoret mot det framlagda
förslaget intet att erinra.
Jag får sålunda hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes genom proposition
föreslå riksdagen
att godkänna ifrågavarande, ovan i protokollet intagna
förslag till kungörelse med bestämmelser för ordinarie
diplomatiska och konsulära tjänstemän i fråga om
rätt till pension.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Wisén.
Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.
200944