1
Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.
Nr 255.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till
grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret
1921—1922 åt kyrkoherdar och komministrar
i ny reglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster; given
Stockholms slott den 11 mars 1921.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed .föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
Enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
_ B. J:son Bergqvist.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1921.
Närvarande:
Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Krångel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.
Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:
Jag anhåller nu att få anmäla frågan om beredande av tillfällig
löneförbättring även under ecklesiastikåret 1921—1922 åt de präster,
som fått sina löneförmåner reglerade genom 1910 års prästerliga
avlöningslagar.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 217 höft. (Nr 255.) 1
Tillfällig
löneförbättring
åt kyrkoherdar
och
komministrar
i nvreglerade
pastorat m. fl.
prästmän.
9
Lagen 19/i
1920.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.
De grundläggande författningsbestämmelserna rörande den till
prästerskapet utgående tillfälliga löneförbättringen återfinnas i den
efter riksdagens och kyrkomötets hörande utfärdade lagen den 19
november 1920 (nr 842) angående tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar
och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster.
I denna lags 1 § stadgas, att till kyrkoherdar och komministrar,
för vilka lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets
avlöning den 9 december 1910 trätt i tillämpning, samt till extra
ordinarie präster, vilkas avlöningsförmåner bestridas på sätt i 14 §
3 mom) nyssnämnda lag sägs (s. k. ständiga adjunkter), ävensom
till kontraktsprostar, vilka uppbära arvode, bestämt enligt de i 17 §
samma lag stadgade normer, skall jämlikt av Konung, riksdag och
kyrkomöte beslutade grunder samt enligt av Konungen utfärdade
närmare bestämmelser utgå tillfällig löneförbättring för ecklesiastikåret
1920—1921. Lagens 2 § stadgar, att för tiden efter ecklesiastikåret
1920—1921 skall, där löneförbättring av tillfällig eller stadigvarande
beskaffenhet beviljats statens befattningshavare, tillfällig
löneförbättring, jämlikt av Konungen och riksdagen beslutade grunder
och enligt av Konungen utfärdade närmare bestämmelser, utgå till
de i 1 § omförmälda prästerna.
Angående sättet för gäldandet av den till prästerna utgående
tillfälliga löneförbättringen föreskrives i lagens 3 §, att dylik löneförbättring
åt kyrkoherdar, komministrar och ständiga adjunkter
skall för varje pastorat, såvitt angår dess prästerskap, bestridas, i
den mån sådant erfordras, medelst församlingsavgifter och övriga till
prästerskapet anslagna avlöningstillgångar på sätt och i den ordning
11 § 1 mom, samt 19 och 20 §§ prästlöneregleringslagen stadga.
Har för bestridande av, jämte avlöning, tillfällig löneförbättring åt
nu nämnda präster såsom församlingsavgifter inom ett pastorat utdebiterats
sammanlagt större belopp än som motsvarar 6 öre för varje
helt eller påbörjat tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp,
skall ersättning av kyrkofondens medel beredas pastoratet för det
överskjutande beloppet. Tillfällig löneförbättring åt kontraktsprostar
gäldas enligt 4 § ur kyrkofonden.
Slutligen stadgas i 5 §, att de närmare föreskrifter, som erfordras
för lagens tillämpning, skola meddelas av Konungen.
3
Kungl. Maj. ts proposition Nr 255.
Med föranledande av stadgandena i ovanberörda lag utfärdades
i överensstämmelse med av riksdagen och kyrkomötet godkända
grunder för den tillfälliga löneförbättringens utgående under ecklesiastikåret
1920—1921 kungörelse i ämnet, dagtecknad den 19 november
1920 (nr 843). I kungörelsen intogos med stöd av bestämmelserna
i 12 och 13 §§ prästlöneregleringslagen samt i 6 § 8 mom.
kyrkofondslagen föreskrifter om tillfällig löneförbättring jämväl åt
adjunkter i egentlig bemärkelse och åt kontraktsadjunkter ävensom
angående viss förhöjning av vikariearvode.
Uti §§ 1—5 av ovanberörda kungörelse (nr 843) angivas de allmänna
grunderna för löneförbättringens utgående.
Tillfällig löneförbättring tillkommer enligt § 1 följande prästerliga
befattningshavare:
1) kyrkoherdar och komministrar (såväl ordinarie befattningshavare
som s. k. långvakansvikarier), för vilka lönereglering, fastställd
enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9
december 1910, trätt i tillämpning, med undantag likväl av professorer,
som äro kyrkoherdar i prebendepastorat;
2) i nyreglerade pastorat anställda extra ordinarie prästmän, vilkas
avlöningsförmåner bestridas på sätt i 14 § 3 mom. nyssnämnda
lag omförmäles (s. k. ständiga adjunkter);
3) extra ordinarie prästmän, vilkas arvoden utgå jämlikt 1 §
3 mom. förordningen den 18 april 1914 angående reglering av det
extra ordinarie prästerskapets avlöning m. m. (adjunkter i egentlig
bemärkelse);
4) extra ordinarie prästmän, vilkas arvoden utgå enligt 6 § 8
mom. lagen den 9 december 1910 om kyrkofond (kontraktsadjunkter);
samt
5) kontraktsprostar, vilka uppbära arvode, bestämt enligt de i
17 § lagen om reglering av prästerskapets avlöning stadgade grunder.
Rörande löneförbättringens storlek lämnas bestämmelser i § 2.
Löneförbättringen utgår, för år räknat, till kyrkoherde och komminister
med 650 kronor, om den jämlikt 3 och 4 §§ löneregleringslagen
fastställda kontanta lönen (således med bortseende från åiderstillägg,
skjutsersättning och hyresersättning) icke uppgår till 4,000
kronor, med 700 kronor, om den kontanta lönen uppgår till 4,000
kronor men icke till 5,500 kronor, med 750 kronor, om den kontanta
lönen uppgår till 5,500 kronor men icke till 7,000 kronor, samt
Kungörelsen
,9/u 1920.
Tillfällig löneförbättring
för ecklesiastikdret
1021-1922.
Kyrkofonds
kommittén.
4 Kungl. Maj. ts proposition Nr 255.
med 800 krono r, om den kontanta lönen uppgår till eller överstiger
7,000 kronor. Åtnjuter befattningshavare förmån eller inkomst utöver
den fastställda lönen, skall löneförbättringen undergå viss minskning.
Till ständig adjunkt och adjunkt i egentlig bemärkelse utgår
löneförbättringen med 15 procent å adjunktsarvodet (såväl grundbelopp
som ålderstillägg och förhöjning i arvode på grund av tjänstgöring
vid två ordinarie befattningar), dock högst 300 kronor. För
kontraktsadjunkt utgör löneförbättringen 15 procent å det fastställda
arvodet, dock högst 470 kronor. Kontraktsprost slutligen äger såsom
löneförbättring uppbära ett belopp, motsvarande 25 procent å
prostarvodet.
Vid förening av två eller flera tjänster av beskaffenhet, som
anges under l), 2) eller 4) här ovan, får enligt § 4 sammanlagda
löneförbättringen, för år räknat, icke uppgå till högre belopp än 800
kronor för kyrkoherde och komminister samt 600 kronor för extra
ordinarie präst. Löneförbättring vid prostbefattning utgår alltid
oavkortad. Nyssnämnda belopp — 800 kronor respektive 600 kronor
— äro i § 5 stadgade såsom maximum för löneförbättring vid
förening av tjänst, som avses under 1)—4) här ovan, och befattning,
vid vilken tillfällig löneförbättring utgår av statsmedel.
Efter denna redogörelse för bestämmelserna rörande den till
prästerskapet under innevarande ecklesiastikår utgående tillfälliga
löneförbättringen ber jag att få övergå till frågan om löneförbättring
för ecklesiastikåret 1921—1922.
(Genom beslut den 21 januari 1921 anbefallde Kung!. Maj:t kyrkofondskommittén
att inkomma med utredning och förslag i nämnda
hänseende, i anledning varav kommittén den 5 mars 1921 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid jämväl överlämnat förslag till ny
kungörelse i ämnet.
Rörande grunderna för den tillfälliga löneförbättringens utgående
har kommittén i sagda utlåtande anfört, i huvudsak, följande.
Prästernas löneförbättring för ecklesiastikåret 1920—1921 har
avpassats efter den till statens befattningshavare under kalenderåret
1920 utgående löneförbättringen. Enligt vad kommittén inhämtat,
lärer i proposition till årets riksdag komma att föreslås, att den
statstjänstemännen under innevarande kalenderår tillkommande tillfälliga
löneförbättringen skall utgå efter i huvudsak samma grunder
som under år 1920. Det saknas således anledning att för präster
-
o
Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.
nas del för ecldesiastikåret 1921—1922 ifrågasätta några ändringar
i de grunder för löneförbättringens utgående, som för närvarande
gälla. Det vid utlåtandet fogade förslaget till kungörelse om tillfällig
löneförbättring under ecklesiastikåret 1921—1922 åt kyrkoherdar
och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster m. m. överensstämmer därför
så gott som fullständigt med nu gällande kungörelse av den 19 november
1920. Endast några smärre ändringar, de flesta av formell
innebörd, hava vidtagits.
I fråga om kostnaden för den tillfälliga löneförbättringen samt
beträffande kyrkofondens förmåga att bära den på fonden belöpande
andelen av sagda kostnad yttrar kommittén:
Kostnaden för den tillfälliga löneförbättringen under ecklesiastikåret
1921—1922 samt kostnadssummans fördelning mellan pastoraten
och kyrkofonden har av kommittén beräknats på sätt, som
framgår av nedan intagna tablå.
Kyrkoherdar, komministrar, ständiga |
Totalbelopp |
Av totalbeloppet be-strides av |
pastoraten |
kyrkofonden |
|
Kronor 1,250,000 45.000 16.000 |
Kronor 500,000 |
Kronor 750,000 45.000 16.000 |
Adjunkter i egentlig bemärkelse..... Kontraktsadjunkter ................ Kontraktsprostar................... Summa |
||
1,315,000 500,000 |
815,000 |
Såsom synes av tablån uppgår totalkostnaden till 1,815,000 kronor,
av vilket belopp kyrkofonden kan beräknas komma att få vidkännas
815,000 kronor.
Rörande kyrkofondens förmåga att för framtiden baxa de fonden
åliggande utgifterna för den tillfälliga löneförbättringen Jhar kommittén
utförligt yttrat sig i sitt den 17 november 1919 avgivna
tryckta betänkande VI angående tillfällig löneförbättring åt här förevarande
prästmän. Till detta kommitténs yttrande, vilket finnes
intaget i propositionen nr 336 till 1920 års riksdag sid. 31—34,
tillåter sig kommittén även nu hänvisa. Det torde vara tillräckligt
Departe
mentschefen.
6 Kungl. Maj. ts proposition Nr 255.
att allenast erinra därom, att kommittén på grund av löneförbättringens
karaktär förutsatte, att densamma skulle utgå före dyrtidstillägget,
d. v. s. att dyrtidstilläggets storlek finge lämpas efter fondens
förmåga att jämte fastställda löner och tillfällig löneförbättring
ävensom fonden eljest åliggande utgifter bestrida jämväl dyrtidstillägg.
Kyrkofondens kapitalbehållning vid 1920 års slut uppgick enligt
fondens kassakonto till drygt 28,100,000 kronor. Fondens inkomster
under år 1920 belöpte sig enligt samma konto till omkring
12,500,000 kronor och dess utgifter till omkring 7,700,000 kronor.
Vid bedömandet av sagda inkomst- och utgiftsbelopp bör man dock
taga hänsyn till två omständigheter. Dels bör beaktas, att fondens
inkomster under året varit abnormt stora, beroende därpå, att i
skogsförsäljningsmedel influtit icke mindre än cirka 7,300,000 kronor,
ett belopp, som är det största hittills redovisade, och som med hänsyn
till de fallande trävarupriserna och konjunkturerna i övrigt icke
torde komma att på långt när uppnås under år 1921. Vidare måste
man taga i betraktande, att fondens utbetalningar för tillfällig löneförbättring
under ecklesiastikåret 1920—1921 samt för dyrtidstillägg
å sagda löneförbättring, vilka utgifter — sannolikt uppgående till
omkring 1,500,000 kronor — egentligen bort till allra största delen
belasta 1920 års räkenskaper, icke kunnat äga rum före 1920 års
utgång.
En redogörelse för kyrkofondens utveckling under de gångna
åren samt en undersökning angående dess förmåga att vidkännas
erforderliga utgifter för dyrtidstillägg åt prästerna kommer att intagas
i det utlåtande rörande prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret
1921—1922, som kommittén inom den närmaste framtiden
kommer att avgiva.
Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för innehållet
i lagen den 19 november 1920 (nr 842) skall under viss förutsättning
för tiden efter ecklesiastikåret 1920—1921 tillfällig löneförbättring
utgå till de i lagens 1 § omförmälda prästerliga befattningshavarna.
Ifrågavarande löneförbättring skall, i motsats till löneförbättringen
under nu löpande ecklesiastikår, utgå efter grunder, som
beslutas av enbart Konungen och riksdagen utan kyrkomötets medverkan.
Nyssberörda i lagen uppställda förutsättning är att löne
-
7
Kungl. Maj. ts proposition Nr 255.
förbättring av tillfällig eller stadigvarande beskaffenhet beviljats
statens befattningshavare för motsvarande tid.
I en förut denna dag till riksdagen avlåten proposition har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva att tillfällig löneförbättring
må under innevarande kalenderår utgå till statens befattningshavare
efter i huvudsak samma grunder som under år 1920. Jag
anser därför i likhet med kyrkofondskommittén, att tillfällig löneförbättring
bör under ecklesiastikåret 1921—1922 utgå till prästerna
efter samma grunder som under det nu löpande ecklesiastikåret.
Kostnaden för den tillfälliga löneförbättringen under ecklesiastikåret
1921—1922 har, såsom förut meddelats, av kyrkofondskommittén
beräknats uppgå till inalles 1,315,000 kronor, av vilket belopp
kyrkofonden beräknas få vidkännas 815,000 kronor. I detta
sammanhang anser jag mig böra erinra därom, att tillfällig löneförbättring
åt kyrkoherdar, komministrar och ständiga adjunkter i
första hand gäldas av vederbörande pastorat med samma medel och i
enahanda ordning som om lön till kyrkoherde och komminister är
stadgat, varigenom således kostnaden kommer att fördelas mellan
pastoraten och kyrkofonden, under det löneförbättringen till kontraktsprostar,
egentliga adjunkter och kontraktsadjunkter i sin helhet
utgår ur kyrkofonden.
Vad beträffar frågan om kyrkofondens förmåga att bära den
på fonden belöpande andelen av kostnaden för den tillfälliga löneförbättringen
kan jag inskränka mig till att hänvisa till kyrkofondskommitténs
yttrande. Någon tvekan om fondens förmåga i nämnda
hänseende synes mig icke kunna råda.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t behagde föreslå riksdagen medgiva,
att till de prästmän, som finnas omförmälda
i lagen den 19 november 1920 (nr 842) angående
tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar
i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster, må under
ecklesiastikåret 1921—1922 utgå tillfällig löneförbättring
efter samma allmänna grunder, som gälla
för ecklesiastikåret 1920—1921.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle proposition i ämnet av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Harald Frisk.
Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
3100703