Kungl. Maj:is proposition Nr 247.
1
Nr 247.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående stat för
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte m. m.; given Stockholms slott den 25 februari
1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
Enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
B. J.son Bergqvist.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet in för
Hans Majd Konungen i statsrådet åt Stockholms
slott den 25 februari 1921.
Närvarande:
Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmqvist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.
Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 käft. (Nr 247—248.)
1
2
Stat för
vårdanstalten
i Lund för
blinda med
komplicerat
lyte m. in.
Kungl. May.ts proposition Nr 247.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min under
punkten 200 i bilagan åttonde huvudtiteln gjorda hemställan föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående stat m. m.
för vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, beräkna för ändamålet
på ordinarie stat ett anslag av 287,400 kronor.
Vid anmälan av detta ärende den 7 januari 1921 erinrade jag
därom, att 1914 års senare riksdag i samband med beviljandet av
anslag för uppförande av en vårdanstalt i Lund för blinda med komplicerat
lyte, på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, beslutat
bemyndiga Kungl. Maj:t att vid den tid, då den ifrågavarande anstalten
träder i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga drottning
Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens
dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om
fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll, som innehållas i
stiftelsens reglemente eller eljest kunna vara fästade vid sagda tillgångar
eller särskilda delar därav.
Sedan genom beslut av 1920 års riksdag medel anvisats för
byggnadernas slutförande under år 1921 torde det kunna förväntas,
att statens övertagande av anstalten kan äga rum under år 1922.
Därmed inträder för statsverket skyldighet att ikläda sig de med
anstaltens drift förbundna kostnaderna.
Vidare omförmälde jag, att skolöverstyrelsen förklarat sig icke
då kunna avgiva slutligt förslag i ämnet. Sedan överstyrelsen nu
inkommit med sådant förslag, innefattande även statförslag, och
därvid fogat en av föreståndarinnan för den med drottning Sofias
stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg, fru Elisabeth AnrepNordin
till överstyrelsen ingiven skrivelse med utredning och förslag
i samma ämne, anhåller jag att ånyo få anmäla ärendet, och skall
jag därvid redogöra för detsamma under följande punkter: A. Ärendets
föregående behandling, B. De föreliggande förslagen, 1. Utgifter,
a. Avlöningar, b. Övriga utgifter, 2. Inkomster.
A. Ärendets föregående behandling.
Jag anser lämpligt att först lämna en kort översikt över denna
frågas förutvarande handläggning, och följer jag därvid huvudsakligen
skolöverstyrelsens framställning.
Frågan om statens övertagande av drottning Sofias stiftelse uppkom genom
en ansökning av styrelsen för stiftelsen i oktober 1911, att stiftelsen med de till
-
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
gångar den ägde måtte övertagas av staten samt att erforderliga medel måtte
beviljas till uppförande av för ändamålet erforderliga byggnader.
I anledning av sagda ansökning tillkallade på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 november 1911 chefen för ecklesiastikdepartementet särskilda
sakkunniga för att inom departementet biträda med beredande av frågan om
stiftelsens övertagande av staten och vad därmed stode i ^sammanhang. De sakkunniga,
landshövdingen K. S. Husberg, rektorn G. Åstrand, inspektören för
sinnessjukvården A. Petrén samt fru E. Anrep-Nordin, avgåvo i januari 1913 ett
utförligt betänkande. Huvudgrunderna i förslaget inneburo, att staten skulle till
vård och uppfostran omhändertaga de blinda, som tillika äro dövstumma eller
sinnesslöa eller lida av vissa andra med blindheten kombinerade lyten. Denna
vård och uppfostran skulle beredas dem i en särskilt för ändamålet upprättad
statsanstalt, omfattande skola, arbetshem och asyl samt framdeles även ålderdomshem.
Däremot skulle staten övertaga den nuvarande Sofiastiftelsen med dess
tillgångar samt, i analogi med vad nu gäller om blinda utan komplicerat lyte,
erhålla från landstingen eller de städer, som icke deltaga i landsting, ett visst
årsbidrag för varje i anstalten intagen alumn.
Till förläggningsplats för anstalten föreslogs ett område ej långt från Uppsala,
och för de för själva anläggningen behövliga byggnaderna med därtill hörande
s. k. sanitära anläggningar jämte yttre arbeten beräknades kostnaden till
585,000 kronor samt för anstaltens första uppsättning med möbler och annan
inredning till 76,325 kronor. Tillika innehöll betänkandet beräkningar rörande
den framtida kostnaden för anstaltens årliga underhåll och drift, slutande på en
summa av 114,650 kronor.
Sedan över berörda betänkande yttranden blivit av vederbörande avgivna,
erhöll chefen för ecklesiastikdepartementet den 5 september 1913 Kungl. Maj:ts
bemyndigande att för ytterligare beredning av ärendet tillkalla särskilda sakkunniga
att inom departementet biträda, och utsågos genom beslut den 8 oktober 1913 landshövdingen
K. S. Husberg, inspektören A. Petrén, ledamoten av riksdagens andra
kammare folkskolläraren V. Rydén och fru E. Anrep-Nordin att verkställa nämnda
ytterligare beredning. Enligt av departementschefen lämnade anvisningar skulle
den förnyade utredningen närmast åsyfta en undersökning, huruvida icke genom
val av annan förläggningsplats för den ifrågavarande statsanstalten eller på annat
sätt någon avsevärd nedsättning kunde vinnas i den kostnad, som anstalten skulle
komma att betinga, varförutom de sakkunniga, om och i den mån även i andra
delar av den förra utredningens förslag några avvikelser eller jämkningar kunde
vid närmare prövning finnas påkallade, ägde att härom yttra sig.
De sakkunniga avgåvo sitt betänkande i april 1914. I fråga om anstaltens
förläggning förordades Malmö, och ansåges vid sådant förhållande det erforderliga
anslagsbeloppet för byggnadernas utförande kunna begränsas till 521,000 kronor,
under viss förutsättning till 502,000 kronor. För möblering och inredning beräknades
ett sammanlagt belopp av 66,000 kronor. Anstaltens årliga underhåll och
drift borde, efter de sakkunnigas åsikt, beräknas till sammanlagt 102,450 kronor,
varav emellertid 6,600 kronor ansågos böra utgå å extra stat. Underhålls- och
driftkostnadernas belopp understeg med 12,200 kronor det av föregående utredning
beräknade.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
Förslag i ämnet framlades av Kungl. Maj:t genom proposition, nr 195, till
1914 års senare riksdag. I det vid denna proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 20 juni 1914 lämnades en utförlig redogörelse
för båda sakkunnignämndernas förslag, och anhåller jag att beträffande
sagda förslag få hänvisa till nämnda protokollsutdrag.
I sagda proposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att dels för anordnande
genom statens försorg av nödig anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte
besluta upprättande av en för ändamålet erforderlig vårdanstalt samt för uppförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Th. Kjellgren utarbetade
ritningar av därför behövliga byggnader med tillhörande anläggningar å ett
av Lunds stad erbjudet, av departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivet
tomtområde bevilja ett anslag å 521,000 kronor och därav på extra stat
för år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
av tillgängliga medel låta redan under år 1914 förskottsvis utanordna vad av sistnämnda
belopp kunde under året erfordras, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att
vid den tid, då den föreslagna statsanstalten trädde i verksamhet, för statsverkets
räkning övertaga drottning Sofias stiftelse och den till denna stiftelse anknutna
vårdanstaltens dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om fullgörande
av de särskilda villkor och förbehåll, som innehölles i stiftelsens reglemente
eller eljest kunde vara fästade vid sagda tillgångar eller särskilda delar
därav.
Denna framställning blev av riksdagen bifallen.
Ytterligare medel för byggnadsarbetenas utförande hava sedermera anvisats
av riksdagen.
B. De föreliggande förslagen.
Jag övergår nu till de av fru Nordin och skolöverstyrelsen avgivna
förslagen och anser därvid lämpligt att först anföra vad skolöverstyrelsen
inledningsvis yttrat angående den tidpunkt, då staten
enligt överstyrelsens mening hör övertaga den ifrågavarande anstalten.
Vid avgivande av här ifrågavarande förslag har överstyrelsen utgått ifrån,
att det av byggnadskonflikter fördröjda inflyttandet i de för anstalten avsedda
byggnaderna i Lund skall kunna försiggå under förra hälften av år 1922 och att,
jämlikt förutnämnda beslut av 1914 års senare riksdag, staten i och med infattningen
i de nya byggnaderna har att övertaga hela kostnaden för anstaltens drift.
I närvarande stund låter sig denna tidpunkt icke exakt bestämma. Överstyrelsen
har emellertid funnit det nödvändigt att räkna med att övertagandet må
kunna äga rum den 1 januari 1922. För den händelse byggnaderna icke då
skulle stå färdiga eller inflyttningen av andra skäl icke kunna äga rum, har
överstyrelsen föreställt sig, att driftkostnaderna för den till Vänersborg förlagda
anstalten, i den mån anstaltens egna tillgångar och elevavgifter icke äro tillräckliga,
skulle kunna enligt närmare bestämmande av Kung!. Maj:t bestridas från
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247. 5
den i staten uppförda posten »övriga utgifter», intill dess överflyttningen till Lund
kunnat ske. Vad angår avlöningsstaten synes det överstyrelsen överensstämma
med billigheten, om personalen, vilken på grand av de upprepade uppskoven
med byggnadernas färdigställande fått, vida längre än som år 1914 kunde förutses,
vänta på sitt införlivande med statstjänarnas grupp, kunde medgivas rätt
att åtnjuta lön enligt här föreslagna stat från den 1 januari 1922, oavsett om
inflyttning då kan ske i den under uppförande varande anstaltsbyggnaden. Efter
överstyrelsens mening torde Kungl. Maj:t i samband med statförslagets framläggande
för riksdagen böra utverka riksdagens godkännande av en sådan anordning.
Vad sedan beträffar skolöverstyrelsens framställning i övrigt
har överstyrelsen omförmält, att till grund för denna framställning
lagts den av fru Nordin på hemställan av överstyrelsen verkställda
utredningen, att denna utredning ansluter sig i allt väsentligt till de
av 1913 års sakkunniga uppdragna riktlinjerna och att de avvikelser,
som gjorts därifrån, väsentligen föranletts av sedermera inträdda ändrade
förhållanden. Bland sådana förhållanden nämnas anstaltens
utvidgning över det ursprungligen tänkta programmet genom tillkomsten
av en asyl, arbetstidslagens verkningar med avseende på
ökat personalbehov, samt slutligen, vad angår beräkningarna av
driftanslaget, det väsentligt ändrade prisläget. Vid beräkningarna
har emellertid nödig hänsyn tagits till prisnivåns nu nedåtgående
tendens.
/. Utgifter.
Frågan om de för vårdanstalten erforderliga utgifterna skall
jag, såsom förut nämnts, upptaga till behandling under de båda
huvudrubrikerna »avlöningar» och »övriga utgifter».
a. Avlöningar.
Under rubriken »avlöningar» upptagas de erforderliga befattningarna,
kompetensvillkor och anställningssätt, avlöningsförmåner,
avlöningsvillkor, vikariatsersättning och pensionsbestämmelser.
Beträffande de erforderliga ordinarie befattningarna hade de
sakkunniga ansett, att en föreståndarinna borde vara anställd vid anstalten
samt att vid skolan och arbetshemmet borde vara anställda
8 ämneslärarinnor, av vilka en skulle förordnas till första lärarinna,
samt 7 slöjdlärarinnor. Till en början borde dock endast 4 ämnes
-
Ordinarie
befattningar.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2å7.
lärarinne- och 5 slöjdlärarinnebefattningar inrättas såsom ordinarie.
Vidare hade de sakkunniga föreslagit, att en husmoder, en översköterska
och ett kvinnligt biträde borde uppföras på ordinarie stat.
Beträffande den manliga personalen vid anstalten hade de sakkunniga funnit
behovet av tre manliga tjänare förefintligt, nämligen en eldare, tillika kompetent
att utföra en del mindre reparationer å anstaltens inventarier, en portvakt
-skomakare och en vaktmästare, tillika gårdskarl. Av dessa borde vaktmästaren
beklädas med förmansskap över de övriga och uppföras å ordinarie stat såsom
förste vaktmästare.
Fru Nordin ansluter sig i det väsentliga till de sakkunnigas förslag
men förordar vissa avvikelser. Sålunda anser hon, att slöjdlärarinnornas
antal kan minskas till 6 och att av dessa endast 3 böra
uppföras på ordinarie stat. Vidare anför fru Nordin i fråga om den
manliga personalen:
Jag håller före, att på grund av lagen om arbetstidens begränsning, antalet
manliga befattningshavare nu måste ökas till fyra och att av dessa två böra
uppföras på ordinarie stat. Utom vaktmästaren föreslås såsom ordinarie en maskinist-eldare,
som skulle omhänderhava och ansvara för anstaltens maskinella
anläggningar, däribland tvättanläggningen med högtryckspanna, och ledningar
av olika slag samt verkställa förekommande mindre reparationer å dessa.
Vad angår vaktmästaren, som tillika bör tjänstgöra som gårdskarl, kommer
enligt mitt förmenande dennes åligganden icke att bli jämförliga med vaktmästares
vid statens ämbetsverk. Snarare torde han därvidlag komma att bli likställd
med vissa befattningshavare vid statens hospital. Jag anser honom av
denna anledning icke böra benämnas förste vaktmästare eller beklädas med förmanskap,
detta så mycket mindre som han i lönehänseende torde böra hänföras
till en lägre klass än maskinisten med hänsyn till de större krav, som denna
senare befattning ställer på sin innehavare.
Beträffande behovet av ordinarie befattningar vid anstalten yttrar
överstyrelsen:
I överensstämmelse med fru Nordin förmenar överstyrelsen, att anstaltens
ledning bör anförtros åt eu befattningshavare benämnd rektor, och att i skolan
och arbetshemmet erfordras följande lärarpersonal: 1 första lärarinna, 7 ämneslärarinnor
och 6 slöjdlärarinnor, varav första lärarinnan, 3 ämnes- och 3 slöjdlärarinnor
böra uppföras på anstaltens ordinarie stat. Fru Nordin har i anslutning
till de sakkunniga hävdat den meningen, att rektorsbefattningen bör vara
förbehållen kvinnlig innehavare. Då överstyrelsen anser det synnerligen angeläget,
att för det krävande och mycket betydelsefulla uppdraget såsom föreståndare
för anstalten må kunna förvärvas den bäst kvalificerade kraft, som över
huvud står att uppbringa, finner överstyrelsen det mindre välbetänkt att förbehålla
ifrågavarande befattning för kvinnlig innehavare. Och detta så mycket
mera, som överstyrelsen icke kan finna några vägande skäl anförda för en så
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
dan åtgärd. Överstyrelsen vill därför förorda, att rektorsbefattningen vid anstalten
må kunna innehavas av såväl man som kvinna.
Övrig personal å ordinarie stat bör utgöras av: en husmoder, en översköterska,
m ett kvinnligt skrivbiträde samt vaktbetjäning i erforderligt antal.
Överstyrelsen delar den i förslaget uttalade meningen, att för skötseln av
de mångahanda sysslor, som vid en anstalt av den här förevarandes natur och
uppgifter föreligga, krävas 4 manliga befattningshavare i vaktmästarställning.
Att två av dessa uppföras å ordinarie stat finner överstyrelsen icke ägnat att ingiva
betänkligheter. Lämpligast torde vara att icke på förhand fastställa en
sträng arbetsfördelning mellan sagda befattningshavare utan därutinnan avvakta
någon tids erfarenhet rörande den ändamålsenligaste fördelningen av förefallande
sysslor. Överstyrelsen vill därför föreslå, att i staten uppföres allenast en förste
vaktmästare och en vaktmästare.
Enligt fru Nordins förslag skulle sålunda såsom extra ordinarie befattningshavare
anställas 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor och 2 vaktmästare. Häremot
har överstyrelsen intet att erinra.
Beträffande Jc o mp etensv illkor och sättet för anställande av anstaltens
ordinarie personal framhåller överstyrelsen följande:
Rektor torde på förslag av överstyrelsen böra av Kungl. Maj:t utnämnas
för viss tid eller förordnas. Första lärarinna samt ämnes- och slöjdlärarinna,
torde böra utnämnas av överstyrelsen. Tillsättningen av övriga ordinarie befattningshavare
torde lämpligen kunna överlämnas åt den lokala styrelse, som överstyrelsen
förutsätter komma att av Kungl. Maj:t utses, i analogi med vad som
nu gäller beträffande statens övriga blindundervisningsanstalter.
Med hänsyn till önskvärdheten av att, på sätt överstyrelsen ovan erinrat, för
den krävande rektorsbefattningen kunna förvärva den reellt mest kompetenta
kraft, som kan stå till buds, finner överstyrelsen skäl föreligga, att bestämda
formella kompetensfordringar icke uppställas. Däremot måste det allmänna kravet
tillgodoses, att den, som vill ifrågakomma till rektorstjänsten, genom föregående
utbildning och verksamhet ådagalagt lämplighet för ifrågavarande befattning.
Beträffande utbildningen av ämneslärarinnor vill överstyrelsen erinra, att
denna hittills varit anordnad på sådant sätt, att unga kvinnor med erforderlig
allmänbildning tjänstgjort såsom lärarinneelever vid drottning Sofias stiftelse under
ett eller två år och därefter utbildat sig vid dövstumlärarseminariet å
Manilla under ett år, vid blindinstitutet å Tomteboda under en termin samt vid
seminariet för utbildande av lärarinnor för sinnesslöa under en termin. Kungl.
Maj:t har jämväl på särskild framställning medgivit, att lärarinneeleverna i fråga
finge med statsstipendium genomgå dövstumlärarseminariet å Manilla. Det synes
överstyrelsen lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t att på grundvalen
av hittills bestående ordning meddela närmare föreskrifter rörande utbildningen
av sagda lärarpersonal ävensom för anstaltens slöjdlärarinnor.
Vad därefter angår de avlöningsförmåner, som för anstaltens
olika ordinarie befattningshavare böra ifrågakomma, hava 1911 års
Extra ordinarie
befattningar.
Kompetensvillkor
och
anställningssätt.
Avlönings
förmåner.
8
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 247.
sakkunniga ansett den kontanta avlöningen för föreståndarinnan
köra vara något högre än för motsvarande befattning vid förskolan
för blinda i Växjö, eller 3,500 kronor med 2 ålderstillägg å 500
kronor, vartdera efter 5 och 10 års tjänstgöring, medan 1913 års
sakkunniga gjort gällande, att avlöningen kunde sättas lika med
sagda rektors, alltså 500 kronor lägre. Enligt båda förslagen skulle
förmånen av fri boställsvåning med värme och belysning åtnjutas
av föreståndarinna.
Det av fru Nordin framlagda förslaget, vilket, i likhet med båda
sakkunnigutredningarna, såsom ovan erinrats, utgår från den förutsättningen,
att befattningen skall förbehållas kvinna, upptager enahanda
avlöningsförmåner, som nu tillkomma kvinnlig rektor vid
folkskoleseminarium, 6,200 kronor, varav 4,200 kronor lön och 2,000
kronor tjänstgöringspenningar; härtill skulle komma boställsvåning
med värme. Jag anser mig böra bringa i erinran, att den kontanta
avlöningen för manlig rektor vid folkskoleseminarium uppgår till
samma belopp som för rektor vid blindinstitutet.
Skolöverstyrelsen anser ingen tvekan kunna förefinnas, att de
nu vid statens blindundervisningsanstalter gällande bestämmelserna
angående avlöning åt dessas personal bör läggas till grund vid bedömandet
av frågan om avlöning åt personalen vid vårdanstalten.
Beträffande avlöningen åt anstaltens rektor yttrar överstyrelsen:
Utan att vilja förneka, att de uppgifter, som komma att påvila den blivande
rektorn vid anstalten, äro i synnerlig grad ansvarsfulla och krävande och
att med hänsyn härtill vissa skäl torde kunna anföras för befattningens likställande
med rektorsbefattningen vid blindinstutet, känner sig överstyrelsen dock
tveksam i fråga om riktigheten att beträffande de kontanta avlöningsförmånerna
likställa befattningshavaren med rektor vid blindinstitutet, högre lärarinneseminariet,
högre allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, främst på grund av den
olikhet i utbildning, som skulle komma att gälla för nu ifrågavarande rektor i
jämförelse med den, som stadgats beträffande nyssnämnda rektorer. Å andra
sidan kan det efter överstyrelsens mening icke råda något tvivel, att rättvisa och
billighet kräver, att avlöningen även för kvinnlig befattningshavare sättes högre
än den, som nu utgår till rektor vid förskolan för blinda i Växjö. Att så bör
ske beträffande eventuell manlig innehavare av tjänsten, torde vara i saklig överensstämmelse
med de ovan berörda grundsatser, som hävdats av de sakkunniga.
Såväl anstaltens långt betydligare storlek som uppgiftens vida mångsidigare art
torde få anses utgöra tillräckliga skäl för att rektor vid nu förevarande anstalt
bör intaga en gynnsammare ställning i avlöningshänseende. Efter överstyrelsens
uppfattning bör det icke kunna ifrågasättas, att anstaltens föreståndare tillerkän
-
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
ues lägre lön än den, som tillkommer rektor vid realskola eller statssamskola.
Ehuru båda sakkunnigberedningarna funnit avlöningen kunna fastställas till ett
lägre belopp, vill överstyrelsen föreslå, att de kontanta avlöningsförmånerna må
bliva desamma som för rektor vid real- och statssamskola, sålunda för manhg
rektor 6,400 kronor, därav 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,
för kvinnlig rektor 5,000 kronor, därav lön 3,300 kronor och tjänstgöringspenningar
1,700 kronor. Härtill bör komma fri bostad med värme.
För lärarinnorna föreslår såväl fru Nordin som skolöverstyrelsen
samma kontanta avlöningsbelopp, som äro bestämda för motsvarande
befattningshavare vid blindundervisningsanstalterna.
Första lärarinnan skulle sålunda i avlöning åtnjuta 3,100 kronor, därav
lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar 1,100 kronor. Ämneslärarinnas avlöning
skulle fastställas till 2,800 kronor, därav lön 1,800 kronor och tjänstgöringspenningar
1,000 kronor. För samtliga skulle efter respektive 5, 10 och 15
års tjänstgöring kunna komma ålderstillägg, vartdera å 300 kronor. Avlöningen
för slöjdlärarinna skulle fastställas till 2,400 kronor, varav 1,600 kronor lön och
800 kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg efter 5, 10 och 15 år,
vartdera å 200 kronor. Nämnda lärarinnor skulle därjämte, enligt fru Nordins
förslag erhålla fri bostad med värme, varjämte de skulle äga rätt att genom anstaltens
försorg mot ersättning undfå kost, tvätt och belysning.
Skolöverstyrelsen har häremot intet att erinra. Beträffande
naturaförmånerna yttrar överstyrelsen:
Enahanda naturaförmåner, som bestämmas för rektor, böra efter överstyrelsens
åsikt tillkomma jämväl lärarpersonalen vid här förevarande anstalt, men
i betraktande av vad riksdagen i skrivelse den 20 maj 1919 i berörda avseende
anfört och då ny lönereglering är under förberedelse för personalen vid samtliga
statens läroanstalter, vid vilken reglering frågan om naturaförmånernas borttagande
torde komma under förnyat övervägande, har överstyrelsen icke funnit
lämpligt att nu ifrågasätta upptagande av förmånen av fri värme i staten, utan
överstyrelsen inskränker sig till att härutinnan erinra, att anstaltens personal i
detta som i andra hänseenden efter överstyrelsens mening bör intaga enahanda
ställning, som kan komma att bliva lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna
tillerkänd, samt förorda, att under år 1922 personalen må bibehållas vid
sin nuvarande förmån av fri värme.
I fråga om avlöning åt husmodern, översköterskan och det
kvinnliga biträdet yttrar fru Nordin:
För husmodern, som, på grund av beskaffenheten av sin tjänst borde utom
fri bostad med värme och belysning, även åtnjuta fri kost och tvätt inom anstalten,
hade de sakkunniga föreslagit en kontant lön av 800 kronor jämte 2 lönetillägg
av vartdera 150 kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring. Som kost och
tvätt vid tiden för de sakkunnigas arbete torde hava beräknats till ett värde av 400
kronor, utgjorde husmoderns löneförmåner — frånsett bostaden — enligt sakJBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 käft. (Nr 247—248.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
kunnigas förslag fyra femtedelar av den för ämneslärarinnorna beräknade kontanta
lönen av 1,500 kronor och översteg något slöjdlärarinnornas. På Tomteboda
utgår för närvarande den kontanta lönen för motsvarande befattning med
1,000 kronor. I likhet med de sakkunniga anser jag, att husmoderns plats inom
denna anstalt, vilken ej kommer att erhålla någon syssloman, blir mycket maktpåliggande
och att anstaltens ekonomiska förvaltning i hög grad kommer att bero
på hennes duglighet och omtänksamhet, och håller för min del före, att husmoderns
lön fortfarande bör ställas i ungefärligen samma relation till lärarinnornas
som förut beräknats och icke sättas lika med husmoderns å Tomteboda, där hushållet
dels är väsentligt mindre, dels, särskilt under sommaren, mindre betungande,
därigenom att de flesta eleverna då resa hem, vilket icke blir fallet vid
denna anstalt. Jag föreslår därför husmoderns lön till 1,800 kronor, varav 1,300
kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar med 3 lönetillägg av vartdera 200
kronor efter 5, 10 och 15 års tjänst. Härtill komma naturaförmåner bestående
av fri bostad med möbler, värme och belysning, fri kost samt tvätt.
Beträffande översköterskan, som bör åtnjuta samma naturaförmåner som
husmodern, vill jag föreslå en förhöjning å den av de sakkunniga till 700 kronor
beräknade lönen i ungefär samma proportion som för husmodem, eller till 1,400
kronor. För översköterskan böra tillkomma 3 lönetillägg av vartdera 150 kronor
efter 3, 6 och 10 års tjänst. Som kompetensvillkor för översköterskan torde böra
föreskrivas genomgången minst 1-årig kurs i sjukvård.
Beträffande det kvinnliga skrivbiträdet vill jag anföra följande:
Ehuru jag med tanke på den betydande utvidgning, som anstalten med all
sannolikhet kommer att undergå, finner vissa skäl tala för inrättandet av en befattning,
som i viss mån skulle motsvara både en sysslomans- och en kassörsketjänst
vid statens hospital och vars innehavare borde likställas med hospitalens
kassörskor, vill jag dock — i anslutning till de sakkunnigas motivering, vari
framhålles, att befattningen i fråga uppenbarligen måste anses vara av den ansvarsfulla
art, att tjänsten ej kunde sättas lägre än i den mellangrad, av vars
innehavare kräves ett mera kvalificerat arbete än vanliga skrivgöromål — föreslå
den lön, som i kungörelsen den 19 juni 1919 angående nya avlöningsbestämmelser
för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar hos ämbetsverk och myndigheter stadgas
för biträde av andra graden, eller 1,800 kronor, varav lön 1,300 kronor och tjänstgöringspenningar
500 kronor, jämte 3 ålderstillägg vartdera å 200 kronor. Det
kvinnliga skrivbiträdet, som ej skulle åtnjuta några naturaförmåner, torde, om
möjlighet därtill förefinnes, böra beredas tillfälle att mot ersättning erhålla bostad
inom anstalten ävensom kost och tvätt.
Överstyrelsen anför härom:
Det kan efter överstyrelsens uppfattning icke råda något tvivel därom, att
den maktpåliggande befattningen såsom husmoder vid en anstalt sådan som den
här förevarande ställer synnerligen stora anspråk på sin innehavares duglighet och
omtänksamhet. Överstyrelsen finner det därför mycket angeläget, att avlöningen
utmätes så, att det skall bliva möjligt att för densamma förvärva en verkligt
kvalificerad kraft. För närvarande åtnjuter, enligt inhämtade upplysningar, s. k.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
förestånderska vid statens hospital en kontant begynnelseavlöning av högst 1,800
kronor för år, varifrån dock avgår ersättning för kost. I betraktande härav och
med hänsyn tagen till den mera självständiga och på grund därav jämväl mera
ansvarsfulla ställning, som måste tillkomma husmodern vid anstalten, torde det
av fru Nordin framställda förslaget ingalunda få anses såsom obilligt. Överstyrelsen
finner sig därför kunna skänka detsamma sin anslutning.
Beträffande därefter översköterskan fanns denna befattningshavare icke upptagen
å ordinarie stat i 1913 års sakkunnigförslag. I 1914 års förslag finnes däremot
ifrågavarande befattningshavare uppförd å stat med eu kontant begynnelseavlöning
av 700 kronor, vartill skulle komma 2 ålderstillägg vartdera å 150
kronor. Efter avdrag för kost uppbär en första sköterska vid rikets hospital eu
kontant begynnelseavlöning av 857 kronor i lägsta och 1,367 kronor i högsta löneklass.
Fru Nordin ifrågasätter att avlöningen måtte fastställas till 1,400 kronor
med 3 ålderstillägg efter 3, 6 och 10 år å vartdera 150 kronor. Med hänsyn till
de avlöningar, som för närvarande torde utgå till motsvarande befattningshavare
å andra områden, synes sistnämnda avlöningsbelopp något högt tilltaget Överstyrelsen
vill för sin del förorda, att översköterskans avlöning i staten upptages
till 1,200 kronor, därav lön 800 kronor och tjänstgöringspenningar 400 kronor,
med 3 ålderstillägg efter respektive 5, 10 och 15 år ä 150 kronor. Befattningshavaren
bör åtnjuta enahanda naturaförmåner som husmodern.
I detta sammanhang bör slutligen erinras, att 1913 års sakkunnigförslag
innebar, att en särskild kassaförvaltare med en lön av 1,200 kronor skulle finnas
anställd vid anstalten, utan att dock uppföras å stat. 1914 års förslag uppförde
i enahanda syfte i staten för anstalten ett kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare
med lön enligt andra graden. Fru Nordin har i sitt förslag anslutit
sig till sistberörda ståndpunkt. Även överstyrelsen finner sig, på de av de sakkunniga
i sistnämnda utlåtande angivna skäl, böra förorda uppförande i staten
av ett sådant biträde med en begynnelseavlöning av 1,800 kronor, därav lön
1,300 kronor och tjänstgöringspenningar 500 kronor, jämte 3 ålderstillägg vartdera
å 200 kronor. Biträdet i fråga synes icke böra komma i åtnjutande av
naturaförmåner.
.Beträffande de manliga befattningshavarna hade de sakkunniga
föreslagit endast en förste vaktmästare på ordinarie stat och för honom
ifrågasatt en kontant avlöning av 1,350 kronor, därav 900
kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle
kunna komma efter 5 år ett tillägg till lönen å 100 kronor. Fru
Nordin yttrar nu i fråga om dessa befattningshavare:
Vad vidkommer de manliga befattningshavarna — såväl ordinarie som extra
— har jag i mitt förslag utgått ifrån de för jämförliga befattningar vid statens
hospital gällande löner enligt avlöningsreglementet för sjukvårds- och ekonomipersonalen
vid statens anstalter för sinnessjuka den 18 juni 1918. För maskinisten-eldaren,
som torde böra likställas med 2:e maskinist vid hospitalen och
sålunda hänföras till 10:e löneklassen, föreslås en kontant avlöning av 1,380
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
kronor, därav 1,040 kronor lön och 340 kronor tjänstgöringspenningar, och för vaktmästaren,
beträffande vilken möjlighet till direkt jämförelse med hospitalen saknas
men som lämpligen torde kunna hänföras till 11 :e löneklassen, 1,260 kronor,
därav 950 kronor lön och 310 kronor tjänstgöringspenningar, vartill böra komma
samma ålderstillägg som vid hospitalen. Båda dessa tjänstinnehavare böra erhålla
bostäder, avsedda för familj, med fri värme och belysning.
Överstyrelsen anser, att förste vaktmästare ocli vaktmästare böra
erhålla den för ifrågavarande befattningshavare vid motsvarande
statsinstitutioner sedvanliga avlöningen.
Avlönings
villkor.
Beträfffande avlöning svillkor en har fru Nordin ifrågasatt, att de
tjänstinnehavare, som komma att övergå från drottning Sofias stiftelse
till den nya anstalten, skulle få rätt att för uppflyttning i högre
lönegrad tillgodoräkna sig den tid, de haft fast anställning vid
stiftelsen.
Enligt överstyrelsens mening böra de villkor och bestämmelser,
som för statens blindundervisningsanstalter äro gällande i fråga om
åtnjutande av avlöningsförmåner vid dessa anstalter, kunna i huvudsak
lända till efterrättelse även för åtnjutande av avlöningsförmåner
å här ifrågavarande stat. Beträffande skrivbiträdet och vaktmästarna
bör dock gälla vad som eljest för sådana befattningshavare i
förevarande hänseende stadgas.
Särskilt övervägande fordrar emellertid enligt överstyrelsens
mening spörsmålet, i vad mån de befattningshavare, som från drottning
Sofias stiftelse kunna varda överflyttade till statsanstalten, böra
erhålla rätt att för löneturs- och pensionsrätt tillgodoräkna sig sin
föregående tjänstgöring vid stiftelsen. Härom anför överstyrelsen:
Överstyrelsen hyser inga betänkligheter mot att sagda tjänstgöring räknas
vederbörande befattningshavare till godo för erhållande i föreskriven ordning av
statspension. I sådant avseende vill överstyrelsen allenast erinra därom, att under
senare år olika befattningshavare vid åtskilliga institutioner i med drottning Sofias
stiftelse likartad ställning genom särskilda riksdagsbeslut tillerkänts pensioner och
understöd av statsmedel. Jämväl 1914 års sakkunniga hava funnit det önskligt,
att förmånen av tjänstårsberäkning för pension kunde beredas befattningshavare
vid anstalten beträffande den tid, de haft fast anställning vid stiftelsen.
Annorlunda och svårare är avgörandet beträffande den av fru Nordin ifrågasatta
rätten för befattningshavare att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring i stiftelsens tjänst. Befattningshavare, varom här är
fråga, torde komma att befinna sig i det läget att hava fullgjort i huvudsak enahanda
uppgifter såväl före som efter statens övertagande av anstalten. Emellertid
tf
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247. 13
hava de under den avsedda tiden intill sagda övertagande haft anställning i
enskild tjänst.
Då ett medgivande om lönetursrätt för här ifrågavarande befattningshavare
lätteligen torde kunna komma att uppfattas såsom prejudicerande vid framtida
avgöranden beträffande statstjänares eventuella rätt att tillgodoräkna sig i angivna
avseende tidigare verksamhet i enskild tjänst, har överstyrelsen funnit det
riktigast att skärskåda den föreliggande frågan uteslutande med hänsyn till huruvida
en dylik förmån kan anses skälig ur synpunkten av de blivande lönernas
förhållande till de vid tidpunkten för övertagandet åtnjutna inkomsterna av respektive
befattningar. Därom synes nämligen överstyrelsen ingen tvekan kunna förefinnas,
att statens övertagande av anstalten icke billigtvis kan få tillskynda den
enskilde befattningshavaren minskning i de inkomster, han på grund av tjänstgöringstidens
längd hittills i motsvarande anställning haft.
För belysning av den föreliggande frågan ur nu angivna synpunkt har överstyrelsen
från drottning Sofias stiftelse införskaffat uppgift å olika befattningshavare
nu tillkommande avlöningsbelopp, oavsett dyrtidstillägg. Överstyrelsen
meddelar här nedan en jämförande översikt av sagda avlöningsbelopp och begynnelseavlöningarna
enligt överstyrelsens ovan framställda förslag för olika befattningshavare
:
Stiftelsen |
Statsanstalten |
|
föreståndarinna (rektor) . första lärarinna...... ämneslärarinna...... slöjdlärarinna....... |
5,000 + hyresbidrag 1,400 kr.1) 1,450 | _gqq 1 därtill möblerad bostad, 1 ljus, värme och kost. 700—900 I härtill möblerad bostad, |
5,000 + fri bostad med värme. o ann [därtill bostad, eventu-’ jellt med värme. 2,400 1 1,800 Därtill bostad med ljus o. |
översköterska....... |
Dyrtidstillägg utgå för närvarande för alla utom föreståndarinnan med Ib 96
av den kontanta lönen2). Föreståndarinnan åtnjuter dyrtidstillägg lika med befattningshavare
i statens tjänst.
Av ovanstående översikt framgår, att de av överstyrelsen föreslagna kontanta
avlöningsförmånerna för samtliga befattningshavare utom föreståndarinna avsevärt
överstiga de nu utgående. Ställningen blir -— föreståndarinna alltjämt undantagen
— än gynnsammare, om man tar i betraktande, att dyrtidstillägget hittills
utmätts ej oväsentligt lägre än för statstjänare. Emellertid bör samtidigt icke
förbises, att naturaförmånerna för flertalet befattningshavare enligt överstyrelsens
förslag icke skulle erhålla samma omfattning som nu. Sålunda bortfaller för
*) Avlöningen har av styrelsen för stiftelsen uppgivits skola höjas för år 1921 till 6,200
kronor.
2) För år 1921 har styrelsen uppgivit sig hava för avsikt att ytterligare höja dyrtidstilläggen.
Vikariats
ersättning.
Pension.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
lärarpersonalen under alla förhållanden kost och belysning, möjligen även värme.
Om sagda förmåner uppskattas till 1,200 kronor årligen ställer sig jämförelsen
på följande sätt:
Nu |
1922 |
Skillnad |
|||||
första lärarinna.............. |
1,450 |
1,200 = |
= 2,650 |
3,100 |
+ |
450 |
|
ämneslärarinna, högst.......... |
900 |
+ |
1,200 = |
= 2,100 |
2,800 |
+ |
700 |
slöjdlärarinna, högst........... |
750 |
+ |
1,200 = |
= 1,950 |
2,400 |
+ |
450 |
husmoder, högst ............. |
900 |
1,800 |
+ |
900 |
|||
översköterska............... |
600 |
1,200 |
+ |
600 |
Då därjämte, såsom ovan erinrats, dyrtidstillägget nu utgår .dels å lägre
belopp, dels med lägre procenttal, torde det även för samtliga till ålderstillägg
ifrågakommande befattningshavare gälla, att de framtida avlöningarna, även utan
lönetursrätt, komma att innebära en högst avsevärd förbättring, vilken sannolikt
i intet fall skulle komma att med nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser understiga
1,800 kronor och för åtskilliga överstiga detta belopp. Vid sådant förhållande
har överstyrelsen icke funnit sådana skäl föreligga, att överstyrelsen ansett
sig kunna ifrågasätta rätt för befattningshavarna att för ålderstillägg tillgodoräkna
sig sin föregående verksamhet i stiftelsens tjänst.
Beträffande vikariatsersättning och grunderna för avlönande av
vikarie för lärarpersonalen föreslår fru Nordin och överstyrelsen, att
vad som i sådant avseende stadgas i fråga om övriga blindundervisningsanstalter
skulle gälla även i fråga om anstalten i Lund.
Medel för bestridande av vikariatsersättning torde, enligt överstyrelsens
mening, böra utgå av förslagsanslaget till bidrag för avlönande
av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter enligt
de grunder, som äro angivna i kungörelsen den 19 juni 1919 (n:r
474). Med hänsyn härtill torde framdeles ifrågavarande ordinarie
förslagsanslag böra höjas med 800 kronor och uppföras med ett
belopp av 2,000 kronor.
Vad angår frågan om pensionering av anstaltens personal yttrar
fru Nordin i huvudsak följande:
Beträffande pensionsunderlagets storlek vill jag hemställa, att för den kvinnliga
rektorn måtte bestämmas samma belopp som stadgats för motsvarande befattning
vid folkskoleseminarium, eller 4,600 kronor, samt för husmodern och
översköterskan, vilkas avlöningsförmåner till stor del utgå i annan form än kontant
lön, respektive 2,200 kronor och 1,800 kronor. Rörande övriga ordinarie
15
Kung!. Maj. ts proposition Nr 247.
tjänstinnehavare hänvisas till bestämmelserna i gällande pensionslag. I fråga
om pensionsåldern får jag i anslutning till de sakkunnigas förslag härutinnan vad
föreståndarinnan, husmodern och översköterskan angår, hemställa, att hel pension
måtte få utgå: för föreståndarinnan vid 60 levnads- och 25 tjänstår — därav
15 såsom föreståndarinna vid anstalten — för husmodern likaledes vid 60 levnads-
och 25 tjänstår samt för översköterskan vid 55 levnads- och 25 tjänstår.
Vad åter angår ämneslärarinnorna hemställer jag, att samma bestämmelser, som
härvidlag gälla för dylika lärarinnor vid övriga blindundervisningsanstalter, måtte
få tillämpas vid den blivande statsanstalten.
Under full anslutning till vad de sakkunniga anfört angående pensionsförmåner
åt undertecknad — nuvarande föreståndarinna för drottning Sofias stiftelse
—- får jag anhålla dels att mig beviljas rätt att kvarstå i dövstumlärarnas pensionsanstalt
för mitt nuvarande delaktighetsbelopp 3,000 kronor, varmed följer
rätt till årlig pension å 2,250 kronor, dels att rätt till fyllnadspension från statsverket
beredes mig till så stort belopp, att dessa mina pensionsförmåner tillsammans
komma att svara mot det belopp jag skulle ha åtnjutit, därest jag under
den tid jag förestått den enskilda anstalten, varit i statstjänst.
Härom uttalar överstyrelsen sig på följande sätt:
För rektor torde särskilt pensionsunderlag böra fastställas av samma storlek
som gäller för rektor vid real- eller statssamskola, eller 4,600 kronor för manlig
och 4,000 kronor för kvinnlig rektor. Jämväl för husmodern och översköterskan,
vilkas avlöningsförmåner till stor del utgå i annan form än kontant ersättning,
synas särskilda pensionsunderlag böra fastställas, och vill överstyrelsen i sådant
avseende förorda, att pensionsunderlag för husmodern och översköterskan må utgöra
hela den kontanta begynnelseavlöningen och sålunda för husmodern 1,800
kronor, för översköterskan 1,200 kronor. Beträffande övrig ordinarie personal
torde inga särskilda föreskrifter, utöver de i gällande pensionslag meddelade, vara
påkallade.
Pensionsåldern torde böra vara för manlig rektor 65 levnads- och 30 tjänstår,
för kvinnlig sådan 60 levnads- och 25 tjänstår, för lärarpersonalen, översköterskan
och husmodern 55 levnads- och 25 tjänstår samt för förste vaktmästare
och vaktmästare 67 levnads- och 35 tjänstår.
Särskild uppmärksamhet påkallar i detta sammanhang sättet för pensioneringen
av den nuvarande föreståndarinnan för den vid drottning Sofias stiftelse
knutna anstalten, fru Elisabeth Anrep-Nordin. Genom fru Nordins vidsynta initiativ
har hela den här ifrågavarande vårdverksamheten tillkommit, och hon har
alltifrån dess begynnelse innehaft ledningen av densamma. Grunden lades genom
det år 1886 upprättade s. k. skolhemmet i Skara för blinda dövstumma, vilket
genom beslut av samma års riksdag kom i åtnjutande av statsbidrag. Under år
1892 överflyttades verksamheten till Vänersborg, dit den alltsedan dess varit
förlagd. Fru Nordin har alltså med 1921 års utgång omhänderhaft statsunderstödd
verksamhet å nu förevarande område under en tid av 34 år.
Fru Nordin har erlagt avgifter till dövstumlärarnas pensionsanstalt för ett
delaktighetsbelopp av 3,000 kronor, varmed följer rätt till pension vid avskeds
-
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
tagande å 2,250 kronor. Som fru Nordin den 21 april 1921 uppnår 64 års ålder
och sålunda överskridit den pensionsålder, som i allmänhet gäller för kvinnliga
befattningshavare inom undervisningsväsendet, synes rättvisa och billighet kräva,
att henne av statsmedel må beredas pension från och med månaden näst efter den,
varunder hon avgår från befattningen och detta oberoende av om hon inträder i
statstjänst. Härutinnan har full enighet rått mellan båda de förut omförmälda
sakkunnigberedningarna. Pensionen synes böra fastställas till samma belopp, som
kan varda stadgat för kvinnlig rektor vid nu ifrågavarande anstalt, enligt överstyrelsens
ovan angivna förslag 4,000 kronor.
Överstyrelsen vill slutligen framhålla betydelsen av att möjlighet hålles öppen
att åt fru Nordin kunna uppdraga att leda anstaltens verksamhet, tills överflyttningen
till Lund kunnat försiggå. Intet tvivel kan råda därom, att det skulle
vara förbundet med stora olägenheter, därest en ny rektor nödgades tillträda sin
befattning vid en sådan tidpunkt, att han måste övertaga ansvaret för själva
överflyttningen. Då emellertid, vid bifall till vad överstyrelsen ovan förordat rörande
avlöningsstatens ikraftträdande, det svårligen utan vidare låter sig göra att
förordna fru Nordin till rektor vid anstalten, med hänsyn till hennes redan uppnådda
pensionsålder, finner sig överstyrelsen böra förorda, att Kungl. Maj.t ville
hos riksdagen utverka medgivande att för viss kortare tid få till innehavare av
rektorstjänsten förordna fru Nordin.
Därest fru Nordin icke kan komma att övergå i statstjänst, torde frågan om
hennes pensionering kunna regleras på så sätt, att henne av riksdagen tillerkännes
en fyllnadspension till hennes från ovannämnda pensionsanstalt utgående pension
å 2,250 kronor. Vid bifall till vad överstyrelsen nyss förordat, bör fyllnadspensionen
utgå med ett belopp av 1,750 kronor. Skulle åter, såsom överstyrelsen
nedan ifrågasätter, fru Nordin komma att bliva innehavare av statstjänst, torde hon
böra medgivas rätt att kvarstå i dövstumlärarnas pensionsanstalt och därjämte
komma i åtnjutande av fyllnadspension till ovan omförmälda belopp, 1,750 kronor.
Anslag å
extra stat.
Slutligen berör överstyrelsen frågan om behovet av anslag å
extra stat för avlöning av den i det föregående angivna personalen,
4 ämnes- och 3 slöjdlärarinnor samt 2 vaktmästare.
Med hänsyn till den bristande utbildning eller otillräckliga erfarenhet, som
nämnda lärarinnor förutsättas äga, har fru Nordin ansett det skäligt, att arvodet
för extra ordinarie ämneslärarinna fastställes till 2,200 kronor för år och för extra
ordinarie slöjdlärarinna till 1,800 kronor för år. Härtill skulle för samtliga komma
fri bostad, eventuellt med värme. Överstyrelsen biträder detta förslag. För vaktmästare
torde arvodet böra sättas till 1,300 kronor.
Det erforderliga anslagsbeloppet å extra stat skulle sålunda utgöra:
4 extra ordinarie ämneslärarinnor ä 2,200 kronor
3 extra ordinarie slöjdlärarinnor å 1,800 kronor
2 extra vaktmästare å 1,300 kronor.........
8,800: — |
|
5,400: — |
|
2,600: — |
|
Summa kronor |
16,800: — |
IT
Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 247.
Överstyrelsen får följaktligen förorda, att anslag till nämnda belopp, 16,800
kronor, beredes å extra stat för år 1922.
b. Övriga utgifter.
Till »övriga utgifter» hänföras kostnaderna för fastighetens underhåll,
undervisningsmateriel! och arbetsmaterialier, inventarier,
kosthåll, beklädnad, läkare och sjukvård, vårdar- och ekonomipersonal,
tvätt och renhållning, värme och belysning, vatten samt diverse
omkostnader. Vid beräkningen av dessa kostnader hava både
fru Nordin och överstyrelsen utgått från ett antal skyddslingar av
170. Det nuvarande antalet i Yänersborgsanstalten utgör enligt fru
Nordins uppgift 150. Vidare hava de erfarenheter, som vunnits dels
vid anstalten i Vänersborg, dels vid blindinstitutet å Tomteboda,
lagts till grund för beräkningen.
För fastighetens underhåll beräknar fru Nordin i likhet med
de sakkunniga ett belopp, motsvarande 0,6 procent av byggnadsvärdet
eller 12,000 kronor. Härom säger överstyrelsen:
Ingen anledning synes föreligga att i nu förevarande avseende tillämpa en
annan ordning än den som gäller för exempelvis statens folkskoleseminarier, där
underhållet av byggnaderna åligger byggnadsstyrelsen och bestrides ur härför särskilt
anvisade medel. Överstyrelsen finner med hänsyn härtill, att anslag för
ändamålet icke torde behöva uppföras i staten.
För undervisningsmateriell hade de sakkunniga föreslagit ett
årligt belopp av 300 kronor. Fru Nordin har på grund av penningvärdets
fall och med tanke på behövlig nyanskaffning icke ansett sig
kunna föreslå ett lägre belopp än 500 kronor.
I fråga om arbetsmaterialier yttrar fru Nordin:
Vad arbetsmaterialierna angår uppgick kostnaden härför under år 1918, då
tillgången på vävgamer, som utgöra anstaltens huvudsakliga slöjdmateriell, ännu
var ytterst knapp, till 3,200 kronor, och år 1919, då anskaffningsmöjligheterna
voro större, till 6,500 kronor. Intill den 1 oktober år 1920 hava utgifterna
för denna post belöpt sig till i runt tal 8,000 kronor. Arbetshemselevernas antal
tillväxer jämförelsevis snabbt därigenom att varje år — frånsett nyintagningen
— de ur skolan avgående eleverna dit överflyttas. För närvarande äro å
skolan och arbetshemmet cirka 90 vävstolar i gång, och behovet av arbetsmaterialier
ökas år från år. Med hänsyn till den inkomst, som kan beräknas av försålda
elevarbeten och varmed utgiftsposten för arbetsmaterialier sålunda kan
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 käft. (Nr 247—248.) 3
Fastighetens
underhåll.
Undervisningarna
teriell
och arbetsmaterialier.
Inventarier.
Kosthållet.
18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
minskas, anser jag mig dock ej behöva räkna med högre belopp än 6,500
kronor.
För undervisnings- och arbetsmateriell upptages sålunda under gemensam
rubrik ett belopp av 7,000 kronor.
Mot detta förslag har överstyrelsen ingen anmärkning att framställa.
För anskaffande och underhåll av inventarier — inklusive linne
och sängkläder — hade de sakkunniga beräknat ett årligt belopp
av 2,000 kronor. Fru Nordin anser, att beloppet för detta ändamål
nu bör sättas till 4,000 kronor, och skolöverstyrelsen biträder detta
förslag.
Kostnaderna för kosthållet har fru Nordin beräknat till 98,000
kronor om året. Till stöd härför anföres:
Vid mina beräkningar i fråga om kosthållet utgår jag ifrån, att nuvarande
priser å livsförnödenheter för avsevärd tid framåt i stort sett komma att bli stabila.
Anstaltens verkliga utgifter för denna post hava under år 1918 uppgått till
66,304 kronor 14 öre, utgörande en medelkostnad per person och dag av i runt
tal 1 krona, och under år 1919 till 73,925 kronor 72 öre, vilket motsvarar en
kostnad per person och dag av cirka 1 krona 15 öre. Under de 9 första månaderna
år 1920 har kostnaden per person och dag uppgått till 1 krona 32 öre,
och torde till följd av nyligen företagna prisstegringar å vissa hvsmedel, särskilt
mjöl, ej stanna vid lägre belopp än 1 krona 35 öre. Med hänsyn härtill vågar
jag ej beräkna utgifterna för kosthållet lägre än till 1 krona 35 öre per person
och dag eller — för ett antal av 170 skyddslingar och 56 anställda — 111,361
kronor 50 öre.
Denna utgift motväges emellertid till någon del av de avgifter, som lärarinnorna
och det kvinnliga skrivbiträdet böra erlägga för sin spisning. Om 15
personer antagas få betala sitt kosthåll vid anstalten, torde dessas avgifter komma
att uppgå till cirka 13,000 kronor. Vid sådant förhållande belöpa sig utgifterna
för kosthållet till i runt tal 98,000 kronor.
Beträffande dessa kostnader yttrar överstyrelsen:
Enär prisläget nu visar en avgjort nedåtgående tendens, har det synts överstyrelsen
riktigast att icke förutsätta högre dagskostnad än som verkhgen förelegat
under år 1919, alltså 1 krona 15 öre. Med ett antal av 170 skyddslingar
och 56 anställda kan under ovan angivna förutsättning den totala årskostnaden
nedbringas till 94,864 kronor. På grund av de avgifter, som av omkring 15 befattningshavare
skola erläggas för spisning, torde beloppet kunna ytterligare nedsättas
med 11,864 kronor, och bör följaktligen posten »kosthållet» i staten uppföras
med ett belopp av 83,000 kronor.
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
Beträffande årskostnaderna för elevernas beklädnad anför fru Beklädnad
Nordin i huvudsak följande:
I fråga om beklädnaden torde icke motsvarande utgifter vid anstalten under
senare åren kunna tagas till utgångspunkt. Dessa uppgingo under år 1918 till
6,793 kronor 10 öre eller omkring 49 kronor per alumn och år 1919 till 10,821
kronor 17 öre eller i runt tal 78 kronor per alumn. Nämnda låga siffror hava sin
enda förklaring däri, att eleverna under de senaste krisåren fått slita på det gamla
och nyanskaffningen inskränkts till det allra oundgängligaste. Så decimerat som
klädförrådet härigenom blivit, måste man dock räkna med ett årligt förnyande i
betydligt större utsträckning än som under de senaste åren ägt rum. I betraktande
av de höga prisen på skodon och klädespersedlar av alla slag, anser jag
därför utgifterna för beklädnad ej kunna sättas lägre än till 125 kronor per alumn
eller 21,250 kronor.
Skolöverstyrelsen anser en nedprutning möjlig även på denna
post och yttrar härom:
Med hänsyn till att nyanskaffningen under senaste år inskränkts till det
allra oundgängligaste lär det bliva nödvändigt att räkna med ett årligt förnyande
i betydligt större utsträckning än som under de senaste åren ägt rum. Då emellertid
jämväl priserna inom beklädnadsbranschen äro stadda i sjunkande, torde
möjlighet till klädförrådets förnyande i erforderlig utsträckning få anses föreligga,
även om man beräknar allenast en förhöjning av 1919 års siffror med 22 kronor
per elev och alltså till grund för beräkningen av det erforderliga beloppet lägger
en kostnad av 100 kronor för elev, vilket är mer än tredubbla kostnaden av vad
som av 1914 års sakkunniga beräknats. Posten »beklädnad» bör enligt överstyrelsens
åsikt i staten upptagas med ett belopp av 17,000 kronor.
För läkare och sjukvård hava 1914 års sakkunniga beräknat Läkare och
ett belopp av 3,000 kronor. I motsats mot nämnda sakkunniga siukvardföreslår
fru Nordin följande:
Särskild läkare för elevernas vård bör vid anstalten anställas mot fast arvode
av 1,100 kronor, jämte dyrtidstillägg. Däremot böra specialister, däribland även
ögonläkare, anlitas i mån av behov, och beräknar fru Nordin för rådfrågande
av specialister, inklusive tandläkare, ett belopp av 1,600 kronor. För sjuksköterska
beräknas ett arvode av 700 kronor. Utgifterna för medicin, lasarettsvård
m. m. uppskattas med ledning av hittillsvarande kostnader för ändamålet
till 2,300 kronor. Sammanlagda kostnaderna under posten skulle alltså belöpa
sig till 5,700 kronor.
Härom anför överstyrelsen:
Överstyrelsen finner den av fru Nordin ifrågasatta anordningen lämplig och
har emot förslaget i övrigt ingen annan erinran att göra än att dyrtidstillägg å
läkararvodena, i enlighet med vad av riksdagen bestämts för läkare vid andra
Vårdarper
sonal.
20 Kungl. Maj.ts proposition Nr 247.
undervisningsanstalter, icke torde böra utgå. Med hänsyn härtill torde den vid
anstalten fast anställda läkaren böra erhålla något högre arvode, förslagsvis 1,800
kronor. Posten läkare och sjukvård bör sålunda uppföras med ett belopp av 6,400
kronor.
Beträffande vårdcirpersonalen har fru Nordin anfört bland annat:
Av vårdarpersonal — med undantag av sjuksköterskan och översköterskan
— beräknade de sakkunniga följande: 4 dagsköterskor, 6 asylsköterskor, 1 nattsköterska
å asylen, 2 nattsköterskor, 2 sköterskeelever och 2 semestersköterskor.
Med den större erfarenhet, som sedan dess vunnits, får jag härutinnan förorda
vissa förändringar. Beträffande först dagsköterskorna ansågs ej någon sådan
behövlig å arbetshemmet, ett antagande som vilade på den erfarenhet man gjort
under de 7 första åren av arbetshemmets verksamhet. Av den första uppsättningen
arbetshemselever, utgörande blott 6 stycken, voro flera mindre hjälplösa
än vad de nuvarande cirka 50 stycken i genomsnitt äro, beroende därpå att de
bästa eleverna under årens lopp lämnat anstalten och återvänt till hemorten, då
däremot de mera hjälplösa alltjämt stannat kvar. Därtill kommer, att det numera
finnes icke så få epileptici och även vanföra bland arbetshemseleverna. Det
torde därför bli nödvändigt att, i likhet med vad nu är fallet, för arbetshemmet
anställa två dagsköterskor, en för de manliga och en för de kvinnliga eleverna.
Däremot torde antalet dagsköterskor på skolan kunna minskas till 3. Hela antalet
dagsköterskor skulle sålunda bli 5. Asylsköterskornas antal bör utan större
olägenhet kunna inskränkas från 6 till 5. Däremot har under de senare åren
behovet av en särskild avdelning för oroliga och sinnessjuka blinda allt mer gjort
sig gällande. Sådana elevers vistande bland de övriga inverkade ytterst störande
på verksamheten och irriterande på såväl alumner som personal. På hösten 1914
inrättades därför en sinnessjukavdelning med till en början 6 platser och 1 sköterska,
vilken avdelning för närvarande — sedan arbetshemmet år 1917 flyttat
in i större lokaler — kan mottaga 15 elever, ett antal som dock icke ens nu
motsvarar behovet. Där finnas anställda 2 dagsköterskor och 1 nattsköterska.
Även i den nya anstalten kommer en sådan avdelning att inrättas, här avsedd
för 23 sjuka. För vårdande av dessa erfordas 2 dagsköterskor med hospitalsutbildning
jämte 1 nattsköterska. För asylen i övrigt kräves 1 nattsköterska och
för skolan och arbetshemmet 2. För att vid inträffande ledighet äga tillgång på
sökande, utbildade för denna sköterskepersonals särskilt svåra uppgift, böra anställas
två sköterskeelever och för att bereda de ordinarie sköterskorna tillfälle
till ledighet, utan att alumnernas vård därför eftersättes, erfordras 2 semestersköterskor,
vilka för övrigt böra biträda med sömnad och maskinstickning, allt i
enlighet med sakkunnigas förslag.
Vid beräknande av avlöningsförmåner för vårdarpersonalen har jag icke
ansett det nödvändigt föreslå lika höga löner som vid hospitalen. Däremot hava
de satts till något högre belopp än vid blindinstitutet, emedan arbetet vid denna
anstalt dels är mera krävande än bland normala blinda, dels ock i ungefär samma
utsträckning pågår året om. Med hänsyn till asylsköterskornas, i jämförelse med
övriga dagsköterskors, betydligt mera slitande och tålamodsprövande arbete har
21
Kungl. Maj.ts proposition Nr 247.
lönen för dessa ansetts böra sättas 100 kronor högre än för övriga, med bibehållande
för resten av den av de sakkunniga avvägda proportionen mellan de olika
lönerna. För semestersköterskorna har dock föreslagits samma lön som för dagsköterskorna,
då av de förra kräves samma arbete och ansvar som av de senare.
De hospitalsutbildade sköterskornas lön torde ej kunna sättas lägre än till 600
kronor med hänsyn till de höga löner, som utgå vid hospitalen.
Jag har dock vid beräkningen av dessa lönebelopp förutsatt, att härå skulle
utgå statens dyrtidstillägg. För samtliga tillkomma dessutom naturaförmåner,
bestående av möblerad bostad med ljus och värme, fri kost och tvätt samt —
beträffande asylsköterskoma — fria tjänstekläder. Därjämte böra efter viss tjänstetid
ålderstillägg utgå, dock ej — i enlighet med sakkunnigas förslag — med 10,
10 och 20 procents förhöjning av grundlönen efter respektive 2, 5 och 10 år,
utan — i likhet med å hospitalen — med 10, 10, 20 och 20 procent efter respektive
2, 5, 10 och 15 år.
Sammanställas här ovan gjorda beräkningar, skulle kostnaden för anstaltens
vårdarpersonal te sig sålunda:
5 dagsköterskor å 400.........................
5 asylsköterskor ä 500 ........................
2 asylsköterskor med hospitalsutbildning ä 600.......
2 nattsköterskor å asylen å 550..................
2 andra nattsköterskor å 500 ....................
2 semestersköterskor ä 400......................
2 sköterskeelever å 300 ........................
ålderstillägg förslagsvis.......................
. . . kronor |
2,000 |
— |
» |
2,500 |
— |
1,200 |
— |
|
» |
1,100 |
— |
2 |
1.000 |
— |
800 |
— |
|
» |
600 |
— |
1,440 |
— |
|
lina kronor |
10,640 |
— |
Överstyrelsen har av de anförda skälen blivit övertygad om behövligheten
av den ökade personal, som sålunda föreslagits. Beträffande
sagda personals avlöningsförmåner synes det, säger överstyrelsen,
böra ankomma på den blivande styrelsen för anstalten att,
med ledning av förhållandena vid blindinstitutet och under skäligt
hänsynstagande till den olikhet, som kan förefinnas mellan sagda
institut och här ifrågavarande anstalt, utmäta de kontanta arvodesbeloppen.
Naturaförmåner böra givetvis åtnjutas av personalen ifråga
i enahanda omfattning som å andra motsvarande institutioner. Totala
kostnaden —- frånsett dyrtidstillägg — beräknas även av överstyrelsen
uppgå till 10,640 kronor.
I fråga om ekonomipersonalen har fru Nordin anfört huvudsakligen
följande:
Av ekonomipersonal beräknade 1914 års sakkunniga: 1 biträde åt husmodern,
2 kokerskor, 2 köksor, 2 sömmerskor, 3 husjungfrur, 1 tvätterska, 5
andra tjänarinnor, 1 eldare (hantverkskunnig) och 1 portvakt, tillika skomakare.
Ekonomi
personal.
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
Aven härvidlag vill jag föreslå några smärre förändringar.
Beträffande kökspersonalen har ingen annan ändring ifrågasatts än att den
ena kokerskan ansetts böra ha högre lön än den andra, då större anspråk på
kunnighet i matlagning m. m. bör ställas på den, som huvudsakligen får personalens
mat om hand än den som skall sköta om alumnernas.
Enligt vid anstalten vunnen erfarenhet äro 2 sömmerskor icke i stånd att
utföra all den sömnad, som kräves för ett så stort elevantal. Jag har därför
föreslagit även ett sömmerskebiträde. 2 tvätterskor och 1 tvätterskebiträde böra
fast anställas, detta icke blott med hänsyn till svårigheten att numera anskaffa
tillfällig arbetshjälp utan även därtill, att den maskintvättinrättning, som anstalten
torde erhålla, för sin skötsel kräver övad och van personal. Antalet andra tjänarinnor
har däremot ansetts kunna inskränkas till 4, emedan tvätterskorna, som
ej torde få sin tid fullt upptagen med sitt ordinarie arbete, böra kunna biträda
vid rengöring och dylikt. Beträffande den manliga personalen skulle gårdskarlen,
som även har att biträda vid eldningen och bör vara hantverkskunnig, omhänderhava
anstaltens trädgård, medan portvakten-skomakaren ej tillika bör vara
gårdskarl utan mera helt få ägna sig åt skomakeriet.
Lönerna hava avvägts de olika befattningshavarna emellan och i förhållande
till vårdarpersonalens i enlighet med de principer, som för närvarande tillämpas
vid anstalten. Samma naturaförmåner, dyrtidstillägg och ålderstillägg, som föreslagits
för vårdarpersonalen, böra även komma den kvinnliga ekonomipersonalen
till del.
För den manliga personalen böra tillämpas samma avlöningsprinciper som
i fråga om motsvarande ordinarie personal. Lönerna föreslås lika med vaktmästaren-gårdskarlens.
Härtill kommer för portvakten familjebostad med värme
och belysning och för gårdskarlen, vilken icke torde kunna beredas bostad inom
anstalten, eventuellt hyresbidrag med 250 kronor samt bränsleersättning med 210
kronor eller tillsammans 460 kronor.
Kostnaden för ekonomipersonalen ställer sig enligt mitt förslag sålunda:
1 biträde åt husmodern............................. kronor 700: —
1 kokerska...................................... > 500: —
1 köksa........................................ » 400: —
2 köksbiträden ä 350 kronor......................... » 700: —
2 sömmerskor ä 500 kronor......................... » 1,000: —
1 sömmerskebiträde................................ » 400: —
3 husjungfrur ä 350 kronor......................... » 1,050: —
2 tvätterskor ä 500 kronor.......................... » 1,000: —
1 tvätterskebiträde ................................ » 400: —
4 andra tjänarinnor ä 350 kronor..................... » 1,400: —
1 slöjdbiträde.................................... » 500: —-
1 gårdskarl, hantverkskunnig......................... » 1,260: —
hyresbidrag och bränsleersättning till d:o.............. » 460: —
1 portvakt-skomakare .............................. » 1,260: —
ålderstillägg förslagsvis...... » 2,600: —
Summa kronor 13,630
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
Då jag trots lagen om arbetstidens begränsning och ett ökat alumnantal
har trött mig kunna stanna vid ett antal för ekonomipersonalen som — frånsett
slöjdbiträdet — med blott 2 överstiger det av de sakkunniga beräknade, har detta
skett med hänsyn till, att en del elever å arbetshemmet i likhet med vad nu är
fallet torde kunna biträda vid vissa göromål.
Beträffande ekonomipersonalen yttrar skolöverstyrelsen: .
Fru Nordins förslag upptager 19 kvinnliga och 2 manliga befattningshavare.
Fn av de kvinnliga befattningshavarna skulle tjänstgöra såsom biträde vid slöjdundervisningen,
och har genom detsammas anställande en lärarinnebefattning ansetts
kunna besparas. Genom vad av fru Nordin anförts finner överstyrelsen
behovet av den angivna personalen till fullo styrkt. De båda manliga befattningshavarna
hava, såsom i det föregående omförmälts, av överstyrelsen ansetts böra
anställas å extra stat, och medel böra sålunda i detta sammanhang icke beräknas
för desamma.
Rörande avlöningsförhållandena för nu ifrågavarande personal torde böra
gälla vad ovan sagts i fråga om vårdarpersonalen. I förslaget hava omkostnaderna
för ändamålet beräknats till 13,630 kronor. Dragés härifrån vad som i
förslaget avsetts för avlöning m. m. åt manliga befattningshavare, 2,980 kronor,
återstår 10,650 kronor.
Enligt vad ovan angivits skulle kostnaderna för vårdar- och ekonomipersonalen
uppgå till 10,640 kronor. Sammanlagda beloppet, varmed posten ekonomi-
och vårdarpersonal skulle uppföras, utgör alltså 21,290 kronor(10,640+10,650),
avrundat till 21,000 kronor.
Fru Nordin föreslår att för tvätt och renhållning må beräknas
ett belopp av 5,000 kronor. Överstyrelsen har intet att erinra häremot.
I fråga om värme och belysning anför fm Nordin:
Enligt uppgifter, inhämtade från ingenjör Hugo Theorell, skulle för uppvärmning
samt för tvätt, kök och varmt vatten uti huvudbyggnaden och asylen
åtgå: för värmeledningen 230 ton koks eller stenkol, motsvarande 1,200 kbm.
barrved, samt för tvätt, kök och varmt vatten 45 ton koks eller stenkol, motsvarande
250 kbm. barrved.
Vid en kombinerad förbrukning av kol och ved kan åtgången beräknas till
cirka 150 ton koks och omkring 700 kbm. barrved. För uteslutande vedeldning
saknar anstalten nödig arbetskraft, särskilt med tanke på att tre olika byggnader,
belägna på tämligen stort avstånd från varandra, skola uppvärmas.
Utgår man från ett medelpris å koksen av 150 kronor per ton och för
veden av 20 kronor per kbm., varvid hänsyn tagits till en avsevärd nedsättning
av nu gällande bränslepriser, erhålles en summa av 36,500 kronor. Häri ingår
dock icke kostnaden för uppvärmning av administrationsbyggnaden och portvaktsstugan
eller för kokning av anstaltens mat, som skall ske medelst gas.
För administrationsbyggnaden torde bränsleåtgången kunna skattas till omkring
12 ton koks, motsvarande 1,800 kronor. Härtill kommer ved för uppvärm
-
Tvättochren
hållning.
Värme och
belysning.
24
Vatten.
Diverse
utefter.
Kung!. Maj:ts proposition Nr 247.
ning av portvaktsstugan samt för föreståndarinnans och den manliga personalens
4 kök, förslagsvis beräknad till cirka 50 kbm. Då för dessa ändamål torde erfordras
även björk- eller bokved, har genomsnittspriset per kbm. satts till 24
kronor, varvid erhålles ett belopp av 1,200 kronor.
Kostnaden för gasförbrukning uppskattades av sakkunniga till 1,000 kronor.
Enär priset å gas, enligt inhämtade upplysningar, sedan dess stegrats till det fyrdubbla,
kan motsvarande kostnad nu icke beräknas lägre än till 4,000 kronor.
Vid beräkningen av det elektriska ljuset måste tagas i betraktande dels den
utbyggnad av anstalten, som nu omedelbart kommer att äga rum, dels en prisförhöjning
från 35 öre till 45 per kilowattimme. På grund härav torde den av
sakkunniga föreslagna summan 3,000 kronor behöva ökas till 4,500 kronor.
Sammanfattas alla dessa olika summor, skulle totalkostnaden för värme och
belysning uppgå till 48,000 kronor.
Angående denna beräkning yttrar överstyrelsen:
När det gäller beräkning av kostnaderna för värme och belysning, befinner
man sig i en särdeles svåröverskådlig situation. Sammanlagda beloppet, som enligt
fru Nordins beräkningar skulle erfordras för värme och belysning, utgör
48,000 kronor. Med hänsyn tagen till de betydande prisfall, som inträtt å bränslemarknaden
under allra senaste tid — kokspriset torde numera utgöra 115 kronor
per ton — torde emellertid sagda belopp efter överstyrelsens uppfattning kunna
begränsas till 30,000 kronor.
För förbrukning av vatten beräknar fru Nordin 1,800 kronor.
Häremot har överstyrelsen intet att erinra.
Beträffande diverse utgifter yttrar fru Nordin:
Under rubriken diverse omkostnader sammanfördes slutligen av de sakkunniga
förut ej upptagna kostnader, såsom post, telefonavgifter, trycksaker, annonser,
böcker, skatter och tillfälliga utgifter av varjehanda slag. Vid drottning Sofias
stiftelse hava motsvarande utgifter under åren 1918 och 1919 gått till respektive
5,820 kronor 91 öre och 4,836 kronor 21 öre, och torde för år 1920 komma att
uppgå till omkring 6,000 kronor.
Under denna rubrik bör enligt mitt förmenande även inberäknas ett belopp
av 500 kronor till vikariatsarvoden för sådana befattningshavare som sjuksköterskan
och översköterskan, samt 1,500 kronor till kostpengar under semester åt den
personal, i vars löneförmåner ingår fri kost.
Med hänsyn härtill ävensom till de stegrade kostnaderna för telefon och post
anser jag det icke rådligt beräkna denna post lägre än till 10,000 kronor.
Överstyrelsen anför härom:
Med hänsyn till det belopp, till vilket diverse omkostnader beräknats för
år 1920, torde posten böra i staten uppföras med ett belopp av 6,000 kronor.
Lämpligen synas från denna post kunna bestridas jämväl vikariatsersättningar
för annan ordinarie personal än lärarpersonalen.
Enligt fru Nordins förslag skulle avlöningarna beräknas till
25
Kungl. Maj:ts -proposition Nr 247.
36,140 kronor och övriga utgifter till 287,050 kronor samt hela utgiftsstaten
sluta på en summa av 273,190 kronor.
Enligt överstyrelsens förslag skulle däremot avlöningarna beräknas
till 33,100 kronor och övriga utgifter till 181,200 kronor
samt hela utgiftsstaten stanna vid en summa av 214,300 kronor.
Såväl fru Nordin som överstyrelsen hava vid uppgörandet av
statförslaget, på sätt 1914 års sakkunniga förordat, utgått ifrån att
riksdagens medgivande utverkas till att beträffande de under övriga
utgifter upptagna utgiftsposter å en post må göras någon minskning
och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke
överskrides.
2. Inkomster.
Enligt såväl fru Nordins som överstyrelsens förslag skulle anstaltens
inkomster fördela sig på två poster, nämligen elevavgifter
och statsanslag. Överstyrelsen anför härom följande:
I likhet med vad som nu gäller i fråga om statens blindundervisningsanstalter,
synas jämväl beträffande nu förevarande anstalt i staten böra redovisas
de inkomster, som anstalten kan komma att uppbära i form av elevavgifter. Såsom
av 1913 års sakkunniga framhållits (betänkandet sid. 158 och ff.), torde särskilda
lagbestämmelser böra komma till stånd i syfte att möjliggöra upptagande
av sådana avgifter. Från denna förutsättning utgick jämväl föredragande departementschefen
i sitt yttrande till det statsrådsprotokoll, som var fogat vid förutberörda
proposition till 1914 års senare riksdag, och riksdagen förklarade sig icke
hava något att erinra emot en sådan anordning. De sakkunniga hava, i anslutning
till vad vid tidpunkten för betänkandets avgivande stadgades rörande avgifter
till blindundervisningsanstalt, ifrågasatt ett belopp av 300 kronor för år
och barn. Sedermera har genom beslut av 1920 års riksdag nämnda avgift höjts
till 400 kronor och föreskrift härom lämnats genom kungörelse den 22 juni 1920.
Det synes överstyrelsen uppenbart, att avgiften jämväl i nu förevarande fall bör
fastställas till samma belopp, att erläggas av landsting eller stad, som icke i landsting
deltager, varvid landstinget eller staden må äga regressrätt mot föräldrar
eller målsmän. Med ett antal av 170 skyddslingar skulle inkomsten av avgifterna
komma att uppgå till 68,000 kronor. Överstyrelsen förutsätter, att sagda avgifter
komma att utgå från och med statens ikraftträdande.
Då den ordinarie statens utgiftssumma utgör 217,100 kronor, skulle det ordinarie
statsanslaget komma att belöpa sig till 149,100 kronor.
Såsom skolöverstyrelsen omförmält, har arbetet med de för ifrågavarande
vårdanstalt avsedda nya byggnaderna i Lund blivit fördröjt
på grund av inträdda arbetskonflikter, varför inflyttningen i de nya
byggnaderna icke kan äga rum förrän under år 1922. I och med
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 211 käft. (Nr 247—248.) 4
Departements
chefen.
Tidpunkten
för statens
övertagande
av anstalten.
Avlöningar.
Befattnings
havare.
26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
inflyttningen har emellertid staten, enligt riksdagens i det föregående
omförmälda beslut, att övertaga hela kostnaden för anstaltens
drift. Ehuru tidpunkten härför icke kan exakt angivas, torde man
dock böra räkna med att övertagandet kan äga rum den 1 januari
1922. Vad särskilt beträffar avlöningsstaten har överstyrelsen, under
hänvisning till det framskjutande av statens övertagande av vårdanstalten,
vilket förorsakats av de upprepade uppskoven med byggnadernas
färdigställande, ansett skäligt att personalen vid anstalten
må komma i åtnjutande av de i statförslaget upptagna förhöjda
avlöningarna från och med ingången av år 1922, även om inflyttning
då ej kan ske i de nya byggnaderna. Till detta överstyrelsens
förslag vill jag ansluta mig. De i det föregående omförmälda förslagen
till utgifts- och inkomststat för anstalten hava också utarbetats
under den förutsättningen, att nämnda stat skulle gälla från och
med sistberörda tidpunkt. Skulle det visa sig, att inflyttningen i de
nya byggnaderna icke kan ske förrän någon tid fram på året, anser
överstyrelsen, att driftkostnaderna för den till Vänersborg förlagda
anstalten, i den mån anstaltens egna tillgångar och elevavgifterna
icke äro tillräckliga, skulle kunna bestridas från den i staten uppförda
posten »övriga utgifter.» Häremot har jag för min del icke
något att invända, och detta så mycket mindre, som riksdagen under
de senare åren upprepade gånger beviljat anslag till täckande av
utgifter för Vänersborgsanstaltens drift, just i den män anstaltens
egna tillgångar och elevavgifterna icke därtill kunnat förslå.
Innan jag ingår på en närmare behandling av den föreslagna
staten för vårdanstalten i Lund anser jag mig böra framhålla att
den nya statsanstalten bör, såsom nu gäller beträffande Vänersborgsanstalten
och såsom även torde vara avsett i de föreliggande statförslagen,
stå under förvaltning av en lokal styrelse. Denna bör
förordnas av Kungl. Maj:t.
I förslaget till avlöningsstat för anstalten har överstyrelsen upptagit
följande befattningshavare: 1 rektor, 1 första lärarinna, 3
ämneslärarinnor och 3 slöjdlärarinnor; 1 husmoder, 1 översköterska
och 1 kvinnligt biträde; 1 förste vaktmästare och 1 vaktmästare.
Därutöver skulle enligt överstyrelsens förslag anställas såsom extra
ordinarie befattningshavare 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor och
2 vaktmästare. I fråga om det sålunda föreslagna antalet befattningshavare
av nämnda slag har jag intet annat att erinra, än att
27
Kungl. May.ts proposition Nr 247.
en förste vaktmästare enligt min uppfattning åtminstone för närvarande
icke bör uppföras på anstaltens stat. Med hänsyn dels till vad
fru Nordin anfört rörande vaktmästargöromålens beskaffenhet, dels ock
till överstyrelsens förslag att icke på förhand fastställa en sträng
arbetsfördelning mellan vaktmästarna utan avvakta någon tids erfarenhet
rörande ändamålsenligaste fördelningen av förefallande sysslor,
vilket förslag jag anser mig böra understödja, synes mig lämpligare,
att två vaktmästare uppföras i staten.
Vad angår anstaltens rektor har fru Nordin i likhet med de
sakkunniga föreslagit, att denne alltid skulle vara kvinna. Överstyrelsen
har däremot ansett, att rektorsbefattningen borde kunna
innehavas även av man. Av skäl, som överstyrelsen anfört, biträder
jag överstyrelsens mening i detta avseende.
Mot vad överstyrelsen anfört och föreslagit rörande befattningshavarnas
kompetens och sättet för deras anställning har jag i huvudsak
intet att erinra, Anstaltens rektor bör, enligt min mening,
förordnas av Kungl. Maj:t på viss tid efter förslag av skolöverstyrelsen.
Beträffande befattningshavarnas avlöningsförmåner hava i vissa
fall yppats olika meningar mellan fru Nordin och skolöverstyrelsen.
Sålunda har fru Nordin föreslagit, att anstaltens rektor skulle erhålla
samma kontanta avlöning som rektor vid folkskoleseminarium,
under det överstyrelsen ansett, att rektor vid anstalten borde erhålla
samma kontanta avlöning, som rektor vid en realskola eller en statens
samskola. Till den kontanta avlöningen skulle enligt båda förslagen
komma fri bostad med värme. Jag finner överstyrelsen hava
anfört övertygande skäl för sin mening och ansluter mig fördenskull
till densamma,
För lärarinnorna föreslås av fru Nordin och överstyrelsen samma
kontanta avlöning, som är stadgad för motsvarande befattningshavare
vid blindundervisningsanstaltema, och då tjänstgöringen vid vårdanstalten
uppenbarligen icke är mindre ansträngande utan snarare
mera krävande och framför allt mera tålamodsprövande än vid de
egentliga blindundervisningsanstalterna, synas mig avlöningsbeloppen
vid anstalten ingalunda kunna sättas lägre. Till de kontanta beloppen
skulle enligt fru Nordins förslag komma fri bostad med värme.
Överstyrelsen har däremot på anförda skäl hållit före, att fri värme
icke borde upptagas i staten, men att lärarinnorna under år 1922
Kompetens
och anställningssätt.
Avlönings
förmåner.
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
dock borde bibehållas vid denna förmån. Jag ansluter mig till överstyrelsens
förslag, dock med den ändring att fri värme icke heller
under år 1922 torde böra tillerkännas lärarinnorna.
Husmodern skulle enligt fru Nordins, i denna del av överstyrelsen
tillstyrkta förslag komma i åtnjutande av, förutom vissa naturaförmåner,
en kontant avlöning av 1,800 kronor, därav 1,800
kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle
komma 3 ålderstillägg till lönen, vart och ett å 200 kronor, efter
respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Då anstalten icke skall
hava någon syssloman, torde en del av det arbete, som skulle hava
ålegat en dylik tjänsteman, komma att påvila husmodern utöver det
säkerligen krävande arbete, som eljest är förenat med husmodersbefattningen.
Det oaktat kan jag icke förorda högre kontant avlöning
för husmodern än 1,400 kronor, därav 1,100 kronor torde få utgöra
lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar, jämte 3 ålderstillägg å
vartdera 200 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänst. Av
varje ålderstillägg torde 100 kronor böra utgöra lön och 100 kronor
tjänstgöringspenningar.
För översköterskan har fru Nordin föreslagit en kontant avlöning
av 1,400 kronor jämte 3 ålderstillägg ä 150 kronor efter respektive
3, 6 och 10 års tjänstgöring. Överstyrelsen har däremot förordat
en kontant avlöning av 1,200 kronor jämte 3 ålderstillägg ä 150
kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Även överstyrelsen
synes mig hava tillmätt översköterskans avlöningsförmåner
något för rikligt. Med hänsyn till den avlöning, som tillkommer
översköterska vid hospital, kan jag ej förorda högre kontant avlöning
än 1,000 kronor, därav 750 kronor torde få utgöra lön och 250
kronor tjänstgöringspenningar. Härtill skulle komma ålderstillägg
i enlighet med överstyrelsens förslag.
Vad de manliga befattningshavarna angår har fru Nordin föreslagit
i kontant avlöning för den ene av dem, maskinisten-eldaren,
1,380 kronor och för den andre 1,260 kronor, under det överstyrelsen
ansett, att de borde erhålla den för vaktmästare vid motsvarande
statsinstitutioner sedvanliga avlöningen, och i överensstämmelse härmed
i staten upptagit ett kontant avlöningsbelopp av 1,750 kronor
för förste vaktmästaren och 1,450 kronor för vaktmästaren. Därtill
skulle för vardera komma 3 ålderstillägg ä 100 kronor efter respektive
3, 6 och 9 år. I det föregående har jag såsom min mening
29
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
uttalat, att en förste vaktmästare icke nu skulle anställas. I överensstämmelse
härmed synes mig avlöning åt 2 vaktmästare böra
upptagas i avlöningsstaten, och beträffande storleken, av denna avlöning
ansluter jag mig till skolöverstyrelsens förslag.
Vad överstyrelsen föreslagit beträffande avlöningsförmåner för
det kvinnliga biträdet samt naturaförmåner åt husmodem och översköterskan
kan jag förorda.
Uppenbarligen böra befattningshavarna vid vårdanstalten enligt
samma grunder som övriga statstjänare komma i åtnjutande av dyrtidstillägg
för år 1922. Utan att särskilda åtgärder härför behöva
vidtagas lära de bliva delaktiga av denna förmån i och med tilllämpande
av den nya staten. Tillfällig löneförbättring för år 1922
torde även böra tillkomma dem i samma mån som dylik löneförbättring
tillkommer andra statstjänare. I analogi med vad förut i liknande
fall ägt rum synes emellertid sistnämnda fråga nu böra undanskjutas
och icke upptagas till prövning förr än vid 1922 års riksdag.
I fråga om avlönings villkoren ansluter jag mig i väsentliga
delar till vad skolöverstyrelsen därom anfört.
Beträffande rätt till tjänstårsberäkning för uppflyttning i högre
lönegrad synes mig sålunda böra gälla i huvudsak samma bestämmelser
som i fråga om de egentliga blindundervisningsanstalterna.
Därutöver bör dock enligt min mening ämneslärarinna vid vårdanstalten
äga att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig
även sådan tjänstgöring, som fullgjorts vid av landsting underhållen
dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt. Sådana fall kunna nämligen
tänkas, då det skulle vara synnerligen förmånligt för vårdanstalten att
erhålla en ämneslärarinna, som, jämte det hon i övrigt vore kompetent
för anställning vid anstalten, även ägde den erfarenhet i frågaom
undervisning och uppfostran åt dövstumma eller sinnesslöa, som
förvärvas genom lärarverksamhet vid en dövstumskola eller sinnesslöanstalt.
För en dylik övergång till vårdanstalten bör tydligen
icke bristande rätt till lönetursberäkning stå hindrande i vägen.
Såsom framgår av skolöverstyrelsens yttrande (sid. 12—14 i det
föregående) har överstyrelsen ansett sig icke kunna tillstyrka fru
Nordins förslag att befattningshavare vid vårdanstalten .skulle för
åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring
i stiftelsens tjänst. Jag underskattar ingalunda vikten av de skäl,
som föranlett överstyrelsen att intaga en dylik ståndpunkt, men jag
Avlönings
villkor.
30
Kungl. Maj.is proposition Nr 247.
Vikariatser
sättning.
har dock funnit mig böra i denna punkt avvika från överstyrelsens
örslag. Om man, såsom överstyrelsen huvudsakligen gjort, betraktar
befattningshavarnas rätt till lönetur för föregående tjänstgöring
vid Vänersborgsanstalten med hänsyn till huruvida en sådan förmån
kan anses skälig ur synpunkten av de föreslagna lönernas förhållande
till de vid tidpunkten för övertagandet åtnjutna inkomsterna av
respektive befattningar, synes man knappast göra tillbörlig rättvisa
åt de ämneslärarinnor vid vårdanstalten, vilka under tjänstgöring i
stiftelsens tjänst förvärvat erfarenhet och ådagalagt duglighet i den
speciella undervisning och vård som kräves för blinda med komplicerat
lyte, när man förvägrar dessa befattningshavare rätt till tjänstårsberäkning
men medgiver sådan för lärarinnor från andra undervisningsanstalter,
vilka lärarinnor måhända under tjänstgöring därstädes
åtnjutit en avlöning som är lika stor eller lägre än ämneslärarinnornas
vid Vänersborgsanstalten. Än mer torde denna synpunkt äga berättigande,
om man, såsom jag redan förordat, beviljar rätt till lönetur
vid Lundaanstalten för tjänstgöring såsom lärarinna vid av landsting
underhållen dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt. Jag har
därför ansett övervägande skäl tala för att möjlighet beredes befattningshavare
vid den nya vårdanstalten i Lund för att uppflyttning
i högre lönegrad få tillgodoräkna sig jämväl tjänstgöring, som fullgjorts
vid den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten.
Det torde dock böra ankomma på Kungl. Maj:t att för rätt till sådan
tjänstårsberåkning lämna medgivande för varje särskilt fall. Ett
stadgande sådant som det sistnämnda skulle stå i överensstämmelse
med det av av innevarande års riksdag, enligt riksdagens skrivelse
den 22 februari 1921 nr 55, godkända förslaget till avlöningsreglemente
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila förvaltningen, § 11 mom. 2, däri stadgas,
att befattningshavare må för uppflyttning till högre löneklass,
efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis
tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört arbete,
som ur det allmännas synpunkt må anses likvärdigt med eller av
högre värde än det, han har att utföra å befattningen.
Vad överstyrelsen föreslagit beträffande vikariatsersättning biträder
jag. Förslag om höjning av det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag för avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna
torde i anslutning härtill böra göras till 1922 års riksdag.
31
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
För befattningshavarna vid anstalten har fru Nordin föreslagit
följande pensionsunderlag: för kvinnlig rektor 4,600 kronor, för husmodern
2,200 kronor och för översköterskan 1,800 kronor. Skolöverstyrelsen
har däremot föreslagit såsom pensionsunderlag: för manlig
rektor 4,600 kronor, för kvinnlig rektor 4,000 kronor, för husmodem
1,800 kronor och för översköterskan 1,200 kronor. För övriga befattningshavare
hava fru Nordin och överstyrelsen föreslagit pensionsunderlag
i enlighet med gällande pensionslag. Med den jämkning
jag föreslagit i fråga om de kontanta avlöningsförmånerna för husmodem
och översköterska synes det icke vara erforderligt att för
dem fastställa särskilt pensionsunderlag, utan torde det böra beräknas
i enlighet med föreskrifterna i civila pensionslagen. Mot överstyrelsens
förslag i fråga om manlig och kvinnlig rektor har jag intet att erinra.
Pensionsåldern skulle enligt fm Nordins förslag bestämmas, för
den kvinnliga rektorn till 60 levnads- och 25 tjänstår, av de sistnämnda
minst 15 år såsom rektor vid anstalten, för husmodern till
60 levnads- och 25 tjänstår samt för översköterskan till 55 levnadsoch
25 tjänstår. För ämneslärarinnorna skulle beträffande pensionsåldern
gälla samma bestämmelser som för dylika lärarinnor vid
blindundervisningsanstalterna. Skolöverstyrelsen anser, att pensionsåldern
bör sättas till 65 levnads- och till 30 tjänstår för manlig
rektor, till 60 levnads- och 25 tjänstår för kvinnlig rektor, till 55 levnads-
och 25 tjänstår för ämneslärarinna, slöjdlärarinna, husmoder
och översköterska, samt att gällande pensionslag bör med avseende
på pensionsåldern lända till efterrättelse för övriga befattningshavare.
Förslaget innebär den avvikelsen från vad som är föreskrivet beträffande
lärarinnor vid de egentliga blindundervisningsanstaltema, att
pensionsåldern 55 levnadsår och 25 tjänstår gäller allenast ämneslärarinnor
vid sistnämnda anstalter under det att för övningslärarinnor
pensionsåldern är bestämd till 60 levnadsår och 30 tjänstår. Med
hänsyn till den tålamodsprövande och krävande tjänstgöring, som
elevmaterialet torde komma att nödvändiggöra även för slöjdlärarinnorna
vid vårdanstalten i Lund, anser jag mig emellertid kunna
godtaga överstyrelsens förslag i denna del i oförändrat skick. Vad
angår pensionsåldern för anstaltens rektor har jag intet annat att
invända, än att denna ålder synes mig böra bestämmas för kvinnlig
rektor till 60 levnads- och 30 tjänstår.
Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit, att föregående tjänstgöring
vid anstalten i Vänersborg skulle få tillgodoräknas i pensions
-
Pension.
Anslag på
extra stat.
Övriga utgifter.
32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
avseende, av de befattningshavare, som överginge till statsanstalten.
Detta förslag kan jag icke understödja, då det innebär en avvikelse
från föreskrifterna i den civila pensionslagen och bifall till detsamma
kunde bliva av prejudicerande betydelse. Spörsmålet om och i vad
mån befattningshavare i statens tjänst må tillerkännas rätt att såsom
tjänstår för pension räkna sig till godo annan tjänstgöring än statsanställning
är dessutom för närvarande hänskjutet till särskild utredning.
Någon framställning till riksdagen i den av överstyrelsen
nu angifna riktning synes mig följaktligen icke böra göras.
Vad särskilt angår pension åt fru Nordin, som redan överskridit
den pensionsålder, som i allmänhet gäller för kvinnliga befattningshavare
inom undervisningsväsendet, och som är delaktig i dövstumlärarnas
pensionsanstalt för ett belopp av 3,000 kronor, varmed följer
rätt för henne till pension å 2,250 kronor, anser jag, i likhet med
skolöverstyrelsen och på av överstyrelsen anförda skäl, att henne
av statsmedel bör tillerkännas en tilläggspension till sådant belopp,
att pensionerna tillhopa uppgå till samma belopp, som föreslagits
för kvinnlig rektor vid vårdanstalten. Jag torde senare i dag få
tillfälle att återkomma till denna fråga.
I sammanhang med sitt förslag om pension åt fru Nordin har
skolöverstyrelsen ifrågasatt förslag till riksdagen om medgivande att
för viss kortare tid förordna fru Nordin till rektor vid anstalten,
oaktat hon uppnått pensionsåldern. Då det torde få anses förmånligt
att kunna vid anstaltens flyttning till Lund draga fördel
av hennes stora erfarenhet, anser jag mig kunna förorda bifall till
sistberörda förslag.
Såsom förut omförmälts, skulle enligt vad jag i det föregående
förordat utom de ordinarie befattningshavarna vissa befattningshavare
anställas såsom extra ordinarie, nämligen 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor
och 2 vaktmästare. För dessa har överstyrelsen föreslagit
avlöningsbelopp med 2,200 kronor för varje ämneslärarinna, 1,800
kronor för varje slöjdlärarinna och 1,300 kronor för varje vaktmästare.
Dessa belopp synas mig icke vara för högt tilltagna. Medel
för dessa befattningshavares avlöning böra givetvis uppföras på extra
stat. För ändamålet torde sålunda böra anvisas på extra stat för
år 1922 ett förslagsanslag, högst 16,800 kronor.
Vad angår anstaltens omkostnadsstat har fru Nordin beräknat
för fastighetens underhåll 12,000 kronor, för undervisningsmateriell
33
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
och arbetsmaterialier 7,000 kronor, för inventarier 4,000 kronor, för
kosthåll 98,000 kronor, för beklädnad 21,250 kronor, för läkare och
sjukvård 5,700 kronor, för vårdar- och ekonomipersonal 24,300 kronor,
för tvätt och renhållning 5,000 kronor, för värme och belysning 48,000
kronor, för vatten 1,800 kronor och för diverse omkostnader 10,000
kronor, vadan hela omkostnadsstaten skulle uppgå till 237,050 kronor.
Beträffande fastighetens underhåll har skolöverstyrelsen ansett,
att detta borde åligga byggnadsstyrelsen och bestridas av härför särskilt
anvisade medel. Jag delar denna uppfattning, och medel för detta
ändamål synas mig därför icke behöva uppföras i anstaltens stat.
För läkaren har fru Nordin föreslagit ett arvode av 1,100 kronor
men beräknat, att läkaren därjämte skulle åtnjuta d yrtid stil lägg
Överstyrelsen förmenar, att, då riksdagen icke beviljat dyrtid sf i 11 ägg
åt läkare vid andra undervisningsanstalter, dyrtidstillägg icke heller
bör utgå till läkaren vid denna anstalt, och har fördenskull höjt
läkarens arvode till 1,800 kronor samt hela beloppet för läkare och
sjukvård till 6,400 kronor. Mot detta överstyrelsens förslag har jag
intet att invända.
Vad sedan vidkommer de övriga posterna, har överstyrelsen
ansett, att vissa av dem kunde beräknas till lägre belopp än de av
fru Nordin föreslagna. Överstyrelsen har sålunda beräknat för kosthållet
83,000 kronor, för beklädnad 17,000 kronor, för vårdar- och
ekonomipersonal 21,000 kronor, för värme och belysning 30,000 kronor
och för diverse omkostnader 6,000 kronor. Beträffande posterna
undervisningsmateriel! och arbetsmaterialier, inventarier, tvätt och
renhållning samt vatten har överstyrelsen förordat de av fru Nordin
beräknade beloppen. Sedan överstyrelsen på ovan angivna sätt
ganska skarpt beskurit vissa poster och för sin del nedbringat omkostnadsstaten
till 181,200 kronor, kunde det synas som om någon
ytterligare nedprutning i densamma icke vara tillrådlig.
Med hänsyn till den nu rådande stora osäkerheten på prismarknaden
och svårigheten i att bedöma huru långt det redan började
prisfallet kommer att fortgå innan mera stabila förhållanden inträda,
torde man emellertid böra gå fram med stor varsamhet vid bestämmande
av utgiftsposterna på den ordinarie staten. Det synes mig
riktigare att i stället slå in på den vägen, att man i vissa fall upptager
dessa till något nedsatta belopp och i stället på extra stat
anvisar lämpligt förstärkningsanslag. Vid en granskning av de olika
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 käft. (Nr 247—248.) 5
34
Kung!. May.ts proposition Nr 247.
posterna har jag trott mig finna att de belopp, som av överstyrelsen
förordats för undervisningsmateriel! och arbetsmaterialier, 7,000
kronor, för inventarier, 4,000 kronor, för kosthåll, 83,000 kronor, för
beklädnad, 17,000 kronor, samt för värme och belysning, 30,000
kronor, böra kunna nedsättas till respektive 6,000 kronor, 3,000
kronor, 75,000 kronor, 15,000 kronor och 25,000 kronor. Omkostnadsstaten
skulle därigenom nedbringas till ett belopp av 164,200 kronor.
Till förstärkande av de i omkostnadsstaten upptagna posterna med
undantag för »läkar- och sjukvård» samt »vårdar- och ekonomipersonal»
torde i stället böra å extra stat för år 1922 äskas ett förslagsanslag,
högst 17,000 kronor.
Vad slutligen angår inkomststaten har föreslagits, att en årsavgift
av 400 kronor skulle av landsting eller stad, som icke i landsting
deltager, erläggas till anstalten för varje däri intagen elev. Då
en motsvarande avgift redan är fastställd i fråga om blindundervisningsanstalterna,
synes mig konsekvensen bjuda, att en dylik avgift
stadgas även beträffande vårdanstalten. Det ordinarie statsanslaget
skulle i så fall komma att uppgå till 128,400 kronor. Det är min
avsikt att senare i dag framlägga förslag till sådan lagstiftning.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kung!. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att
dels godkänna, att lända till efterrättelse från
och med år 1922, följande ordinarie
Stat
för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.
Ä. Inkomststat.
Ordinarie statsanslag........ kronor 128,400: —
Elevavgifter................ »_68,000:
Summa kronor 196,400: —
B. Utgiftsstat.
Lön |
Tjänst- görings- pen- ningar |
Summa |
Anmärkningar |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
1) Avlöningar. 1 rektor, förutom fri bostad |
4,400 |
2,000 |
6,400 |
Kungl. Maj.ts proposition Nr 247.
35
7 |
Lön |
Tjänst- görings- pen- ningar |
Summa |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
1 första lärarinna, förutom |
|||
bostad........... |
2,000 |
1,100 |
3,100 |
1 ämneslärarinna, förutom |
|||
bostad........... |
1,800 |
1,000 |
2,800 |
2 ämneslärarinnor, förutom |
|||
bostad........... |
3,600 |
2,000 |
5,600 |
1 slöjdlärarinna, förutom |
|||
bostad........... |
1,600 |
800 |
2,400 |
2 slöjdlärarinnor, förutom |
|||
bostad........... |
3,200 |
1,600 |
4,800 |
1 husmoder, förutom bostad |
|||
med värme och lyse, kost |
|||
samt tvätt......... |
1,100 |
300 |
1,400 |
1 översköterska, förutom bo- |
|||
stad med värme och lyse, |
|||
kost samt tvätt...... |
750 |
250 |
1,000 |
1 kvinnligt skrivbiträde, till- |
|||
lika räkenskapsförare . . |
1,300 |
500 |
1,800 |
1 vaktmästare........ |
900 |
550 |
1,450 |
1 vaktmästare ........ |
900 |
550 |
1,450 |
Säger avlöningar |
32,200 |
||
2) Övriga utgifter. |
|||
Undervisnings- och arbetsmateriell .... |
6,000 |
||
3,000 |
|||
Kosthåll.................... |
75*000 |
||
15*000 |
|||
Läkare och sjukvård .... |
6*400 |
||
Vårdar- och ekonomipersonal . . |
21,000 |
||
Tvätt och renhållning . . . |
5,000 |
||
Värme och belysning . . . |
25,000 |
||
1,800 |
|||
Diverse utgifter................ |
6^000 |
||
Säger övriga utgifter |
164,200 |
||
Summa kronor |
196,400 |
Anmärkningar
Efter 5 år kan lönen
höjas med 300 kronor
efter 10 år med ytterligare
300 kronor och efter
15 år med än ytterligare
300 kronor.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 200 kronor,
efter 10 år med ytterligare
200 kronor och efter
15 år med än ytterligare
200 kronor.
Härtill kunna komma
3 ålderstillägg vart och
ett å 200 kronor efter
respektive 5,10 och 15
års tjänstgöring. Av
varje ålderstillägg skall
100 kronor utgöra lön
och 100 kronor tjänstgöringspenningar.
Efter 5 år kan lönen
höjas med 150 kronor,
efter 10 år med ytterligare
160 kronor och efter
15 år med än ytterligare
150 kronor.
Härtill kunna komma
3 ålderstillägg, vart och
ett å 200 kronor efter
respektive 5, 10 och
15 års tjänstgöring. Av
varje ålderstillägg skall
100 kronor utgöra lön
och 100 kronor tjänstgöringspenningar.
Efter 3 år kan lönen
höjas med 100 kronor,
efter 6 år med ytterligare
100 kronor och efter
9 år med än ytterligare
100 kronor.
36
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
Anm. 1. Därest rektorsbefattningen innehaves av kvinna, skall
den kontanta avlöningen utgå med 5,000 kronor, därav 3,300 kronor
lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.
Anm. 2. Pensionsunderlaget för manlig rektor utgör 4,600 kronor,
för kvinnlig rektor 4,000 kronor.
Anm. 3. Därest vaktmästare åtnjuter förmånen av bostad m. m.,
skall för honom gälla vad som föreskrives i kungörelsen den 1 november
1918 (nr 836) angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
Anm. 4. Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan
upptagna utgiftsposter å en post göra någon minskning och å en annan
post någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke överskrides.
dels föreskriva, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner,
som föreslagits för ordinarie befattningshavare,
skola fastställas följande villkor och
bestämmelser:
A. i fråga omi ändrad tjänstgöringsskyldighet,
förflyttning till annan tjänst, förening av
tjänster m. m.:
1) att befattningshavare skall, därest vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden
vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av vårdanstalten eller eljest kan varda
stadgad, vara pliktig att, med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter
nya eller förändrade föreskrifter sköta de med
befattningen förenade göromålen;
2) att befattningshavare vidare skall, likaledes
med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning
han innehar, vara pliktig att vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av abnormundervisningsväsendet
ävensom eljest, då Kungl.
Maj:t med hänsyn till nämnda undervisningsväsendes
behov, efter vederbör andes hörande, prövar sådant
nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning
inom abnormundervisningsväsendet, dock att
befattningshavare, som varder förflyttad till annan
ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla
skälig ersättning för flyttningskostnad till
det belopp,-Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;
-
37
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
3) att befattningshavare vidare skall vara skyldig
underkasta sig de bestämmelser, som må bliva
föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot smittsam
lungsot;
4) att med befattning vid anstalten icke må
förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns
stat;
5) att med befattning vid anstalten ej må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot
i styrelse för verk eller bolag, som är försett
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag det vara må, så framt ej
skolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinder -ligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills
vidare bibehållas; samt
6) att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning
vare sig i enskilda, kommunala eller andra
läroanstalter, så framt ej, vad angår lärare, anstaltens
styrelse efter av skolöverstyrelsen angivna riktlinjer
eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen,
uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande undervisning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner
uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
B.
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande
m. m. :
1) att tjänstgöringspenningar skola för samtliga
befattningshavare beräknas efter kalenderår;
2) att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid befattningshavare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester men för den tid, han
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
åtnjutit tjänstledighet, skola utgå till den, som förordnats
att uppehålla befattningen;
3) att, därest befattningshavare av sjukdom
hindras att förrätta sin befattning, befattningshavare
äger tillgodonjuta hela lönen jämte förmån
av bostad med värme, där sådan förekommer, men
att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning
avstänges från tjänstgöring eller av annan
anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten, utöver
sina tjänstgöringspenningar, avstå så mycket av
lönen, som erfordras för befattningens upprätthållande
eller eljest prövas skäligt;
4) att avlöning ej må utgå till befattningshavare
för tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring
utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;
5) att, därest befattningshavare varder avstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av
hans avlöning, som icke prövas böra användas till
befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
så vida ej prövas skäligt låta honom uppbära
något därav;
6) att vid avgång från tjänsten till följd av
avskedstagande, entledigande eller dödsfall själva
lönen utgår till månadens slut; samt
7) att, då befattningshavare, som åtnjuter fri
bostad, avlider, skolöverstyrelsen må, efter prövning
av förekommande omständigheter, medgiva
hans änka eller efterlevande familj att för avflyttning
från bostaden njuta lämplig fardag;
C. i fråga om ålder stillägg:
l) att, därest förhöjning av lönen efter viss
tids fortsatt innehavande av befattning är i staten
medgiven, tidpunkten för
39
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2å7.
första förhöjningen bestämmes att inträda för
annan befattningshavare än vaktmästare efter fem
år och för vaktmästare efter tre år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av
den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller,
på grund av förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort, annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid han
åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av
värnplikt, och
andra förhöjningen efter ytterligare fem respektive
tre år, på samma villkor, samt
tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter
än ytterligare fem respektive tre år, ävenledes
på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen
ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade
tjänståldern blivit uppnådd;
2) att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas,
vad angår ämneslärarinna och slöjdlärarinna,
den tid, varunder hon vid annan statens
läroanstalt för blinda innehaft motsvarande tjänst,
eller tjänst, som enligt staten är förenad med lika
hög avlöning som den tjänst, varför ålderstillägg
ifrågasättes;
3) att, därest lärarinna vid statens blindundervisningsanstalt;
vilken befordras till första lärarinna
vid anstalten, redan intjänat högre avlöning
än första lärarinnas begynnelseavlöning, henne
skola omedelbart tillgodoföras så många ålderstilllägg
som första lärarinna, att hennes avlöning i
sistnämnda befattning blir lika hög som den avlöning
hon senast åtnjöt; skolande, där sådan lärarinna
vid befordran till första lärarinna icke erhåller
högre avlöning än den hon i sin föregående
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
befattning uppburit, för uppflyttning i närmast högre
lönegrad såsom första lärarinna henne tillgodoräknas
den tid, varunder hon innehaft berörda befattning,
efter det hon i denna senast uppflyttades i
högre lönegrad;
4) att ämneslärarinna må tillgodoräknas tjänstgöring
som ordinarie lärarinna vid folkskola eller
högre folkskola, tjänstgöring såsom lärarinna i
övningsskola vid statens folkskoleseminarium, tjänstgöring
vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium
under den tid, statsbidrag utgått till
hennes avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag
till folkskollärares avlönande eller hon åtnjutit
avlöning enligt gällande lönereglering, tjänstgöring
såsom lärarinna vid av landsting underhållen
dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt, ävensom
tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare
vid skyddshem, som åtnjuter statsbidrag och antingen
äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente
eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän
uppfostringsanstalt;
5) att befattningshavare må, efter prövning av
Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis
tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens
tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt
må anses likvärdigt med eller av högre
värde än det, han har att utföra å befattningen
vid vårdanstalten; samt
6) att likväl löntagare, som, då han intjänat
stadgad tid för erhållande av löneförhöjning, redan
uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är skyldig att från tjänsten
avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
D. i fråga om semester, skyldighet att avgå
från tjänsten och pensionsrätt m. m.:
1) att semester årligen må, när det kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, å tid
41
■Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
av året, som av skolöverstyrelsen bestämmes, åtnjutas
av rektor under en ock en kalv månad, samt
å tid, som av anstaltens styrelse bestämmes, av
husmoder, översköterska ock det kvinnliga biträdet,
envar under en månad, ock av vaktmästare
under femton dagar; samt
2) att i fråga om skyldighet att avgå från
tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension skall
gälla vad i lagen angående civila tjänstinnekavares
rätt till pension eller eljest är vid tiden för de
nya lönestaternas ikraftträdande eller, såvitt angår
innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat, dock att
pensionsunderlagen för mankg och kvinnlig rektor,
skola utgöras av de belopp, som finnas angivna
i anm. 2 till utgiftsstaten för anstalten.
E. i fråga om sär skilda föreskrifter för det
kvinnliga biträdet:
att beträffande det kvinnliga biträdet å anstaltens
stat skola i övrigt lända till efterrättelse
de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade
angående allmänna villkor och bestämmelser
att gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks
ock myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;
dels
förklara att eu var, som med eller efter
ingången av år 1922 tillträder befattning vid anstalten,
skall vara skyldig underkasta sig nyssberörda
villkor ock bestämmelser;
dels godkänna följande grunder för avlönande av
vikarier för lärarpersonalen vid anstalten, nämkgen:
att arvodet till vikarie för rektor vid anstalten
skall utgå på sätt Kungl. Maj:t för varje särskilt
fall förordnar;
att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande
lärarpersonal skall utgå med ett belopp
motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen
för den tjänst, som av vikarien uppehälles;
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 211 höft. (Nr 247—248.) B
42
Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.
att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet
på grund av sjukdom utöver de till tjänsten hörande
tjänstgöringspenningar, vilka vikarien äger
uppbära, eller särskild bestämd andel av lönen erfordras
för att arvodet till denne skall uppgå till
nyssnämnda belopp skall utgå av statsmedel;
dels för uppehållande av verksamheten vid
anstalten å ordinarie stat under rubriken: »Vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte»
uppföra ett bestämt anslag av 128,400 kronor;
dela anvisa på extra stat för år 1922 såsom
särskilda förslagsanslag, högst:
till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid anstalten ett belopp av 16,800
kronor; samt
till förstärkande av under »övriga utgifter» i
staten upptagna utgiftsposterna med undantag för
»läkare och sjukvård» samt »vårdar- och ekonomipersonal»
ett belopp av 17,000 kronor;
dels medgiva ej mindre att, oavsett om de i
Lund under uppförande varande byggnaderna kunna
för anstalten tagas i anspråk den 1 januari 1922,
den ordinarie avlöningsstaten må träda i kraft från
och med sagda tidpunkt, än även att de å staten
under rubriken »övriga utgifter» anslagna medel
må, i den mån Kungl. Maj:t prövar sådant nödigt,
ställas till förfogande åt styrelsen för drottning
Sofias stiftelse för uppehållande av verksamheten
vid den med stiftelsen förenade vårdanstalten, intill
dess överflyttningen till Lund kan äga mm;
dels ock förklara, att föreståndarinnan fru
Elisabeth Anrep-Nordin må, därest så prövas lämpligt,
utan hinder därav, att hon redan överskridit
den i lagen om civila tjänstinnehavares rätt till
pension stadgade pensionsålder, kunna förordnas
såsom rektor vid anstalten, dock högst intill utgången
av år 1922.
43
Kungi. Maj:ts proposition Nr 247.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Neuendorff.
.
<■
i
}
• V
.
>
-i