Kungl. Maj ds proposition Nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående täckande av brist
i meteorologiska centralanstaltens räkenskaper för år 1918:
given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON SYDOW, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet
anförde departementschefen, statsrådet Hansson:

I skrivelse den 17 november 1919 har styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt gjort framställning i fråga om anvisande
av visst belopp för täckande av uppkommen brist vid meteorologiska
central anstaltens räkenskaper för år 1918.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 194 höft. (Nr 228.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Då jag nu anhåller att få anmäla detta ärende, tillåter jag mig
till en början att något redogöra för den ställning, som meteorologiska
eentralanstalten intagit inom statsförvaltningen. Sedan anslag för
meteorologiska observationers anställande å särskilda orter inom riket
anvisats vid riksdagen 1856—58 samt vid riksdagen 1859—60 sammanförts
med ordinarie anslaget till vetenskapsakademien, beviljade 1872
års riksdag förhöjt anslag för inrättande av en meteorologisk centralanstalt
under vetenskapsakademiens vård och inseende. Anstalten har
sedermera intill utgången av år 1918 såsom särskild institution stått
under vård och inseende av vetenskapsakademien, som utsett föreståndare
för anstalten, dock att valet underställts Kungl. Maj:ts prövning
och stadfästelse. -Jämlikt 56 § av de för akademien den 9 oktober
1907 antagna ordningsreglerna ägde föreståndare^ för anstalten, där ej
annorlunda stadgats, bestämma över användningen av de till dess vård
och utveckling bestämda årsanslagen, och skulle han tillse, att anslag
ej överskredes och att brist, som till äventyrs något år uppstått, så
snart som möjligt täcktes.

Från och med år 1919 har meteorologiska centralanstalten jämte
hydrografiska byrån uppgått i då nybildade statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, som jämlikt brev den 19 november 1918 skulle övertaga
centralanstaltens och hydrografiska byråns inventarier, utrustning
och övriga tillgångar samt äga disponera till dessa båda institutioner
anvisade anslag, i den mån de fortfarande stode till förfogande, varemot
det skulle åligga statens meteorologisk-hydrografiska anstalt att
efter 1919 års ingång gälda de båda andra institutionernas eventuellt
återstående utgifter.

Meteorologiska centralanstaltens förutvarande redogörare har emellertid
handhaft avvecklingen av centralanstaltens ekonomiska förvaltningunder
tiden januari—maj år 1919.

För åren 1916—1918 hava för meteorologiska centralanstalten i
riksstaten uppförts, bland andra anslag, sådana av reservationsanslags
natur dels till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska
stationer m. m., å 14,800 kronor åren 1916 och 1917 samt 16,400
kronor år 1918, och dels till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens
försorg av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte
bihang å 5,500 kronor.

Förstnämnda anslag var avsett för bestridande av kostnaderna
för arvoden åt observatörer och räknebiträden, anskaffande och underhåll
av instrument samt underhåll av centralanstaltens telegraf och
materiel m. in.

3

Kungl. Maj ds proposition Nr 226.

Dessa anslag hava emellertid väsentligt överskridits och hava uppkomna
brister täckts av vetenskapsakademien med dess medel.

Härigenom har centralanstalten kommit att till vetenskapsakademien
häfta i en betydande skuld, uppgående, enligt av vederbörande
redogörare den 30 maj 1919 upprättat bokslut, till 25,350 kronor 11 öre.
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, som ej ansett sig böra svara
för denna skuld, har i berörda skrivelse den 17 november 1919 gjort
framställning om anvisande av medel för dess reglerande.

Den gjorda framställningen har föregåtts av en skriftväxling mellan
chefen för meteorologisk-hydrografiska anstalten och vetenskapsakademiens
förvaltningsutskott. Sedan akademiens kamrerare hos anstalten
anhållit om skuldens inbetalande samt anstaltens chef härpå meddelat,
att anstalten saknade medel därtill, anförde i skrivelse till anstaltens
chef den 20 juni 1919 vetenskapsakademiens förvaltningsutskott huvudsakligen
följande.

Den för år 1918 uppkomna stora bristen i anstaltens anslag vore ingalunda
beroende av något akademiens åtgörande utan uppkommen av val kända dyrtidsförhållanden,
på vilka akademien ej haft eller kunnat hava något inflytande.

Akademien hade endast för att undvika, ödesdigra svårigheter för anstalten
trätt emellan och beviljat densamma de behövliga förskotten.

Enligt 56 § av akademiens ordningsregler, som även varit gällande för meteorologiska
centralanstalten, bestämde institutionsföreståndare, där ej annorlunda
vore stadgat, över användningen av det till institutionens vård och utveckling bestämda
årsanslaget; han borde tillse, att anslaget ej överskredes och att brist, som
tilläventyrs något år uppstått, så snart som möjligt bleve betäckt.

I följd "härav hade meteorologiska centralanstaltens föreståndare på eget
ansvar och utan akademiens hörande gjort alla nödiga beställningar av instrument
in. m., anställt observatörer, extra biträden och övrig ej ordinarie personal, bestämt
dessas avlöning samt beslutat om sättning och tryckning av meteorologiska iakttagelser
m. m. Om alla dylika åtgärder hade akademien ej fått kännedom, förr
än räkningarna inkommit. Akademien hade visserligen då hatt i sin makt att vägra
räkningarnas betalning, om därtill funnits anledning, men så hade sällan eller aldrig
varit förhållandet, enär det visat sig, att föreståndarna på ett samvetsgrant sätt
skött sin uppgift och, då brist någon gång uppstått, noga tillsett att den ett följande
år på ena eller andra sättet blivit betäckt.

Detta hade således varit ett under hela tiden gällande förhållande. \ ad
särskilt beträffade den nu uppkomna bristen hade dåvarande föreståndaren redan i
början av år 1918 erhållit meddelande om att en brist uppstått i anstaltens anslag
jämte uppmaning att tillse, huru den skulle kunna täckas. Han hade lovat detta
samt senare framhållit, att ingen fara funnes för denna brist, enär den lätt kunde
täckas genom den betydande inkomst, som skulle uppkomma genom avgifterna för
väderleksförutsägelsema till jordbrukets fromma. Ehuru denna inkomst ej torde
hava uppgått till det ursprungligen beräknade beloppet, hade vederbörande i centralanstalten
ännu så sent som i oktober 1918 ansett, att den skulle bliva tillräcklig

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

för att täcka anstaltens utgifter och på grund därav hade akademien ansett det
onödigt att vidtaga åtgärder för bristens täckande.

Vid slutet av år 1918 hade det tyvärr visat sig, att inga medel funnes för
att betala observatörerna och en hel del räkningar för övrigt. Det hade nu varit
en enkel sak för akademien att vägra vidare utbetalningar och låta räkningarna
ligga över till nästa år, men därigenom skulle anstalten råkat i en synnerligen svår
belägenhet och det borde därför ej kunna räknas akademien till last, att akademien
valt den utväg, som synts akademien bäst för anstalten, och av egna medel förskotterat
bristen. — — —

Bristen i anslaget till utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige»,
berodde tydligen på att under nämnda år utgivits eller åtminstone betalats två i
stället för ett band av denna publikation.

Vad beträffade reservationsanslaget till arvoden åt observatörerna m. m.,
hade detta för år 1918 höjts till 16,400 kronor på grund av en framställning från anstaltens
föreståndare om en höjning av observatörernas arvoden. Däremot hade då
ingen hänsyn tagits till ökade krav, som på grund av dyrtiden redan ställts och
fortfarande komme att ställas på detta anslag, från vilket skulle utgå de kostnader,
som annars brukade bestridas av expensmedel.

Slutligen hänvisades till en skrivelsen bilagd jämförande översikt över sistnämnda
reservationsanslags utgifter åren 1914, 1917 och 1918, utvisande huru dyrtiden
inverkat på utgifterna och gjort det omöjligt att få anslaget att räcka till.
Så hade utgiften för bränsle mer än tiodubblats, kostnaden för mätare m. m. mer
än tredubblats och utgifterna för arbetsbiträden höjts med över 3,000 kronor m. m.

Nämnda översikt är av följande lydelse:

1914

1917

1918

11 klass observatörer ...

............................... 3,211: —

7,245: 2 5

9,894: 2 6

Arbetsbiträden.................

............................... 4.557:18

6,627: 05

7,854: 64

Koks och ved .................

170:50

1,516: 24

2,080: 70

Resor .............................

............................... 409: :jo

577: 32

- -

Månadsöversikt .............

............................... 2,046: so

3,727: 71

5,044: 25

Mätare m. m..................

............................... 1,391:07

1,867: 02

4,354: 73

Inventarier .....................

.............................. 2,331: 75

704: 73

626: 6 5

Telegram.........................

............................... 1,050: —

- -

- -

Diverse............................

.............................. 2,219: 66

1,474: 57

3,060: 8 9

Summa kronor 17,386: 8 6

23,739: 89

32,916: 12.

I förstnämnda skrivelse den 17 november 1919 har styrelsen för
meteorologisk-hydrografiska anstalten förklarat, att styrelsen på grund
av vissa av de utav förvaltningsutskottet angivna skälen ansåge, att
styrelsen icke borde undandraga sig att hos Kungl. Maj:t anhålla om
åtgärder för täckande av den uppkomna bristen. Efter det styrelsen
beträffande erforderligt anslagsbelopps storlek meddelat, att bristen —
såsom av mig förut omnämnts — utgjorde 25,350 kronor 11 öre, har
styrelsen anfört: Anstalten hade från telegrafverket år 1919 av inkomsterna
för 1918 års väderlekstjänst till jordbrukets fromma uppburit

5

Kungl. Maj. ts proposition AV 228.

18,720 kronor. Härav kade anstalten emellertid redan kontant till akademien
inbetalt 5,000 kronor samt till telegrafverket för kostnader för
nämnda väderlekstjänst under år 1918 erlagt ett belopp av 7,169 kronor
79 öre. Av berörda inkomst återstode alltså ett belopp av 6,550 kronor
28 öre, som anstalten syntes böra återbetala till akademien. Det för
bristens täckande erforderliga anslaget utgjorde alltså 18,799 kronor
83 öre. Styrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte anvisa nämnda
belopp att ställas till vetenskapsakademiens eller meteorologisk-hydrografiska
anstaltens förfogande för täckande av vid meteorologiska centralanstaltens
räkenskaper för år 1918 uppkommen brist.

Sedan statskontoret i avgivet utlåtande den 17 december 1919
tillstyrkt, att ärendet måtte remitteras till kammarrätten för utredning
och yttrande samt sådan remiss skett, har kammarrätten avgivit utlåtande
den 30 december 1920, därvid kammarrätten såsom eget utlåtande
åberopat en av revisorn K. Wahlestedt avgiven promemoria i
ämnet.

I denna promemoria utredes,

att bristen i meteorologiska centralanstaltens räkenskaper fördelade
sig på följande sätt å 1918 års riksstatsanslag:

krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag (till läggstaten

VIII. K. 3.)............................................ kronor 859:7 8

observatörerna vid rikets meteorologiska stationer m.m.,

reservationsanslag (VIII. D. 9.) ......................... » 16,644: 0 8

»Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang,

reservationsanslag (VIII. D. 14) .............................»___5,551: 56

kronor 23,055: 4 2.

samt att för täckande av denna brist tagits i anspråk behållningar

å 1918 års anslag till

meteorologiska centralanstalten (VIII. D. 8.)............... kronor 786. 6 6

och meteorologiska observationer för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten, reservationsanslag
(VIII. D. 12.).................................... » 2,272: 50

ävensom räntebesparingar................................................. » 1,209:40,

vadan för återbetalande av skulden till vetenskapsakademien
sålunda ytterligare erfordrades...........»___18,786: 86

kronor 23,055: 42.

Angående de olika posterna i denna uppställning anföres i promemorian: -

6

Kungl. Majds proposition Nr 228.

»Brist å krigstidstillägg, kronor 859:78. Då anslaget till krigstidstillägg är i
stat uppfört såsom förslagsanslag (tilläggsstaten för 1918 Vill. K. 3.), är den å
detta anslag bokförda bristen beroende därpå, att krigstidstillägg till erforderligt
belopp icke rekvirerats från statskontoret.

VIII. D. 9. Observatörer, kronor 16,644: os. Ä detta anslag har förefunnits
brist sedan år 1916. Bristen uppgick vid 1916 års utgång till kronor 5,947: 44,
vid 1917 års utgång till kronor 10,873: 35 samt vid utgången av år 1918 till kronor
22,046: 15.

VIII. D. 14. »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang, kronor

5,551:56. Brist å detta anslag har förefunnits sedan år 1917. Vid utgången av
sagda år utgjorde bristen kronor 172: 17 samt vid utgången av år 1918 kronor
5,551: se.

Överskridandet av anslaget beror dels på höjda kostnader för ifrågavarande
publikations tryckning, dels därpå att, såsom i remisshandlingarna angives, under
1918 utgivits eller åtminstone betalts två i stället för ett band (årgång) av sagda
publikation.»

I promemorian anmärkes vidare, att vederbörande icke ägt använda
beloppen 786 kronor 66 öre samt 2,272 kronor 50 öre för täckande
av anslagsbrister.

Slutligen framhålles i promemorian, att grauskningen av meteorologiska
centralanstaltens räkenskaper för de år, brist förefunnits, 1916
—1919, icke givit anledning till anmärkningar mot behörigheten av de
å ifrågavarande anslag avförda utgifterna i annan mån, än att krigstidstillägg
oriktigt utbetalts till vissa observatörer med 1,138 kronor 26
öre, vilken utgift emellertid sedermera gottgjorts anslaget till krigstidstillägg.

Statskontoret har den 2 februari 1921 avgivit förnyat utlåtande i
ärendet och därvid anfört huvudsakligen följande:

»Av handlingarna i ärendet och förnämligast av den genom kammarrätten
verkställda utredningen rörande ifrågavarande brister framgår, att dessa efter avvecklingen
under tiden januari—maj 1919 av meteorologiska centralanstaltens
ekonomiska förvaltning uppgå till sammanlagt 23,055 kronor 42 öre samt att för
bristernas täckande tagits i anspråk behållningar å några av centralanstaltens anslag
ävensom vissa andra medel om tillhopa 4,268 kronor 56 öre, vadan den verkliga
bristen skulle uppgå till 18,786 kronor 86 öre.

Beträffande de i berörda utredning upptagna särskilda debet- och kreditposterna,
anledningen till respektive anslags överskridande samt sättet för bristernas
täckande får statskontoret anföra följande:

Den å titeln krigstidstillägg och krigstidslijälp uppkommna brist, 859 kronor
78 öre, lär bero därpå, att erforderliga medel för beredande av sådana avlöningsförmåner
för befattningshavare vid anstalten icke i erforderlig utsträckning rekvirerats
från statskontoret. Då berörda belopp fortfarande kan på rekvisition hos statskontoret
utbekommas, torde den angivna bristen således kunna minskas med detta
belopp.

7

Kung!. Maj:t* proposition Nr 228.

Bristen å anslaget till observatörer vid rikets meteorologiska stationer m. in.
(1918: Vill. D. 9.) uppgår till 16,644 kronor 8 öre. Från detta å extra stat uppförda
reservationsanslag å 16,400 kronor skulle bestridas arvoden åt observatörerna
vid rikets meteorologiska stationer samt åt räknebiträden, anskaffande och underhåll
av instrument, underhåll av centralanstaltens telegraf och materiel in. m. Detta
anslag har under flera år överskridits och bristen å detsamma alltjämt ökats. Anledningen
härtill lärer, enligt vad en remisshandlingarna bifogad av vetenskapsakademiens
kamrerare upprättad tablå utvisar, i främsta rummet få tillskrivaökade
arvoden till observatörer och arbetsbiträden. En dylik förhöjning av arvoden
hade rätteligen icke bort ifrågakomma förr än genom erforderlig anslagshöjning
medel därtill beretts. Förhöjningen i dessa arvoden torde emellertid i och för sig
få anses hava varit skälig och betingad av inträdande dyr tid. Det torde jämväl
böra beaktas, att ökade kostnader för koks och ved, för utgivandet av anstaltens
månadsöversikt m. m. ej oväsentligt bidragit till att bristerna blivit så avsevärda.
Då detta anslag även haft att påräkna inkomster till belopp, som knappast kunnat
på förhand beräknas, från anstaltens verksamhet till jordbrukets fromma — väderlekstjänst
— lära även svårigheter hava mött att fullt överblicka anslagets ställning
och de medel, som i själva verket stått till förfogande för denna gren avanstaltens
verksamhet. På grund av dessa förhållanden synes den brist, som å
anslaget uppstått, skäligen böra täckas av statsmedel.

Ä anslaget till utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte
bihang (1918: VIII. D. 14.) har uppkommit en brist av 5,551 kronor 56 öre. Detta
anslag är jämväl ett reservationsanslag, som sedan år 1915 upptagits å extra stat
med ett belopp av 5,500 kronor. Bristen å anslaget lärer helt och hållet få tillskrivas
de av dyrtiden föranledda högst väsentligt ökade kostnaderna för tryckning
av ifrågavarande publikation. Med hänsyn härtill synes bristen böra ersättas av
statsmedel.

För beredande av medel till täckande av de under berörda anslagstitlar uppkomna
brister hava dels behållningar å vissa anslag och dels s. k. »räntebesparingar»
om 1.209 kronor 40 öre tagits i anspråk.

Något hinder att för ändamålet använda berörda »räntebesparingar» lärer ej
finnas, vadan dessa medels disponerande på sätt som skett torde vara befogat.

Å meteorologiska centralanstaltens ordinarie anslag för år 1918 har uppkommit
en besparing om 786 kronor 66 öre, utgörande lönemedel vid föreståndarbefattningen
vid anstalten under tiden den 10 oktober—31 december 1918, då befattningen
varit obesatt. Denna besparing har använts till bestridande av anstaltens
övriga utgifter och således bidragit till nedbringande av å andra anslag uppkomna
brister. En dylik användning av besparingen strider emellertid emot givna bestämmelser
angående dispositionen av dylika medel. Anmärkning mot medlens disponerande
på angivna sätt har även framställts av kammarrättens revision, men har
anmärkningen ännu ej avgjorts. Medlen lära ej böra användas för bristens täckande
utan tillföras nionde huvudtitelns allmänna besparingar. Någon föreskrift härom
torde emellertid icke i detta sammanhang böra meddelas, utan frågan få avgöras i
den ordning, den redan anhängiggjorts hos kammarrätten.

För utförande av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen
av Sveriges färskvatten har sedan flera år tillbaka å extra stat funnits
uppfört ett reservationsanslag, som för år 1918 upptagits med 12,100 kronor (1918:

Departementschefens
yttrande.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Vill. D. 12.) Å detta anslag har för år 1918 uppkommit en behållning om 2,272
kronor 50 öre. Aven denna behållning har disponerats till minskande av bristerna
å övriga anslag. Detta borde givetvis icke hava skett utan särskilt medgivande,
men då dessa medel ej behöft anlitas för det ändamål, för vilket de beviljats, synes
riksdagens medgivande böra inhämtas till överskottets disponerande på sätt som skett.

Därest bristen å titeln krigstidstillägg och krigstidshjälp, 859 kronor 78 öre,
och tillgången å ordinarie anslaget till centralanstalten 786 kronor 66 öre, ej medräknas,
erhålles följande tablå över ställningen:

Skulder:

Anslaget till observatörer vid rikets meteorologiska stationer

m. m. (1918: Vill. D. 9.)........................................................ kronor 16,644: os

Anslaget till utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige ■

jämte bihang (1918: VIII. D. 14.) ........................................ » 5,551:56

Summa kronor 22,195: 6 4

Tillgångar:

Räntemedel ........................................................................ kronor 1,209: 40

Anslaget för utförande av meteorologiska observationer
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten (1918: VIII. D. 12.) ............... » 2,272: so 3,481: 90

Brist att fylla (skuld till vetenskapsakademien) ........................................ 18,713: 74

Summa kronor 22,195: 64.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter som, på sätt ovan framhållits,
föranlett anslagens överskridande, synes staten böra träda emellan för täckande av
bristerna samt vetenskapsakademien således beredas ersättning för vad akademien
av egna medel förskjutit.

Statskontoret får fördenskull hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i
nådig proposition föreslå riksdagen:

dels medgiva att för täckande av ifrågavarande brister i anslag för år 1918
till meteorologiska centralanstalten må användas uppkommen behållning om 2,272
kronor 50 öre å anslaget för utförande av meteorologiska observationer för den
hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten (1918: Vill. D. 12.)

dels för ersättande av de utav vetenskapsakademien för berörda bristers
täckande förskjutna medel på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,
högst, om 18,713 kronor 74 öre».

Om man frånser den å titeln krigstidstillägg och krigstidshjälp
upptagna bristen å 859 kronor 78 öre, vilket belopp fortfarande kan
utbekommas på rekvisition hos statskontoret, uppgå de brister i meteorologiska
centralanstaltens räkenskaper, varom nu är fråga, till ett belopp
av 22,195 kronor 64 öre, därav 16,644 kronor 8 öre belöpa å anslaget
till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer m. m.
och 5,551 kronor 56 öre å anslaget till utgivande av »Meteorologiska
iakttagelser i Sverige» jämte bihang.

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Anslagens överskridande synes vara uteslutande beroende på förhållanden,
som sammanhänga med den inträffade dyrtiden.

Enligt vad framgår av den utav Wahlestedt avgivna promemorian,
har granskningen i kammarrätten av anstaltens räkenskaper för de år,
1916—1919, brist förefunnits, icke, så vitt nu är ifråga, givit anledning
till anmärkningar mot behörigheten av de å ifrågavarande anslag
avförda utgifterna.

Vid sådant förhållande och då vetenskapsakademien tydligtvis bör
beredas ersättning för vad akademien av egna medel förskjutit för dessa
bristers täckande, synes för ändamålet erforderligt belopp böra utgå av
statsmedel.

Ingen erinran torde kunna göras mot att, på sätt skett, disponera
förefintliga räntebesparingar å 1,209 kronor 40 öre för täckande av den
uppkomna bristen. Däremot borde givetvis icke, utan särskilt medgivande,
för ändamålet hava använts för år 1918 uppkommen behållning,
2,272 kronor 50 öre, å reservationsanslaget för utförande av meteorologiska
observationer för den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten. Då emellertid dessa medel icke behövt användas för det
ändamål, till vilket de beviljats, finner jag mig böra tillstyrka, att riksdagens
medgivande begäres till överskottets användande för täckande av
ifrågavarande brister.

Beträffande disponerandet av besparade avlöningsmedel 786 kronor
66 öre för enahanda ändamål har anmärkning framställts i kammarrätten
och lärer denna fråga komma att avgöras i sålunda anhängiggjord
ordning.

Därest ovannämnda belopp 1,209 kronor 40 öre och 2,272 kronor
50 öre, i överensstämmelse med vad av mig sålunda förordats, användas
till bristernas täckande, återstår att fylla en brist å 18,713 kronor
74 öre.

Då medel härför icke torde kunna på annat sätt beredas, synes det
vara nödvändigt att hos riksdagen göra framställning i ämnet.

Med hänsyn till grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal av kronor, föreslår jag, att det anslag, som erfordras till täckande
av denna brist, bestämmes till 18,714 kronor.

Anslaget torde böra uppföras på tilläggsstat såsom förslagsanslag,
högst, å det angivna beloppet.

Detta anslag har visserligen icke beräknats i förslaget till tilläggsstat
till riksstaten, men flera anslagsbelopp, som däri förslagsvis upptagits
i avbidan på blivande propositioner, komma att underskridas med
mer än det nu ifrågasatta beloppet. Vid sådant förhållande torde ur
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 194 höft. (Nr 228.) 2

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

budgetssynpunkt icke möta hinder mot anslagets uppförande å tilläggsstaten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att för täckande av vid meteorologiska centralanstaltens
räkenskaper uppkommen brist i anslagen till arvoden åt observatörerna
vid rikets meteorologiska stationer m. m. (1918: VIII. D. 9.)
samt till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens försorg av
»Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang (1918: VIII. D. 14.)
må användas uppkommen behållning om 2,272 kronor 50 öre å anslaget
för utförande av meteorologiska observationer för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten (1918: Vill. D. 12.);

dels för ersättande av de utav vetenskapsakademien för berörda
bristers täckande förskjutna medel på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett
förslagsanslag, högst, om 18,714 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ärendet skulle avlåtas till riksdagen
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

M. Be Geer.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1921.