Kung!. Maj:Is proposition Nr 226.

1

Nr 226.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående skolplikt
beträffande undervisning i slöjd; given Stockholms
slott den 11 mars 1921.

Kung]. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigstc Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

B. J:son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hemställde
1917 års riksdag i skrivelse den 28 april 1917, nr 104, det täcktes
Kungl. Maj:t vidtaga sådana åtgärder, att kyrkostämma eller motjBihang
till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 192 käft. (Nr 226.) 1

Skolplikt
beträffande
undervisning
i slöjd.

2 Kung1. Maj:ts proposition Nr 226.

svarande skolmyndighet måtte kunna besluta om införande av skolplikt
beträffande skolor i huslig ekonomi.

I överensstämmelse med denna riksdagens hemställan utfärdade
Kung]. Maj:t den 11 december 1917 kungörelse (nr 900) angående
skolplikt beträffande undervisning i huslig ekonomi och förordnade
därvid bland annat följande:

Det ankommer på kyrkostämma eller i stad, där lagen den 25 juni 1909
angående folkskoleväsendet i vissa städer vunnit tillämpning, ävensom i Stockholm
på stadsfullmäktige, att då tillfälle till undervisning i huslig ekonomi beredes
i folkskola intagna flickor, besluta, att samtliga de flickor, som äro intagna
i skolan och vare sig där uppflyttats till fjärde årsklassen eller uppnått tolv års
ålder och beträffande vilka vederbörande skolråd eller folkskolestyrelse icke finner
skäl till befrielse föreligga, skola vara skyldiga att deltaga i sagda undervisning.

I fråga om slöjden i folkskolan föreskrives i folkskolestadgans
§ 12, att undervisning i slöjd för de gossar och flickor, som anmälas
att deltaga i denna undervisning, må kunna vid skolan anordnas
i den utsträckning, omständigheterna medgiva.

Nu har Sveriges slöjdlärarinneförening dels i skrivelse den 20
mars 1917 gjort framställning om, bland annat, åtgärder för att
undervisning i kvinnlig slöjd måtte bliva obligatoriskt ämne på läroplanen
för de kvinnliga lärjungarna (jämväl under de första skolåren)
i åtskilliga undervisningsanstalter, bland dem folkskolan, dels ock i
skrivelse den 19 december 1919 hemställt, bland annat, att kvinnlig slöjd
måtte i folkskolestadgan upptagas som obligatoriskt läroämne med
grundläggande övningar redan i småskolan.

Över dessa framställningar har skolöverstyrelsen på grund av
remiss avgivit utlåtande den 3 mars 1921 och''därmed tillika överlämnat
en av Fredrika Bremer-förbundets styrelse den 6 februari
1920 dagtecknad skrivelse, i vilken sagda styrelse hemställer, att
skoldistrikt må tilldelas rätt att göra undervisningen i slöjd obligatorisk.

Skolöverstyrelsen tillstyrker, att framställning i ämnet göres hos
riksdagen och anför härom följande:

Nåd angar den i samtliga här föreliggande tre framställningar gjorda hemställan,
att den kvinnliga slöjden, som nu är ett fullständigt frivilligt ämne inom
folkskolan, måtte bli ett, åtminstone i viss utsträckning, obligatoriskt ämne, finner
överstyrelsen starka skäl tala för att åt detta viktiga läroämne beredes en fastare
ställning än det nu har å folkskolans undcrvisningsplan. En sådan ställning bar
redan tillförsäkrats den andra i skolundervisningen ingående grenen av det hus -

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

liga arbetet, hushållsgöromål. I)et torde icke kunna förebringas något bärande
skäl, varför icke vederbörande myndigheter skulle tilldelas samma rätt i fråga om
undervisningen i kvinnlig slöjd som de erhållit i fråga om hushållsgöromål.
Undervisningen i detta ämne är otvivelaktigt av fullt lika stor praktisk betydelse
för flickorna som undervisningen i hushållsgöromål. Genom den kvinnliga slöjden
erhålla flickorna icke blott en värdefull formell utbildning utan även eu för
hela deras kommande levnad användbar och nödvändig färdighet. Anordnandet
av undervisningen i detta ämne kräver ej heller så synnerligen stora kostnader.
Möjligheterna att erhålla lärarkrafter med'' tillfredsställande utbildning torde vara
lika goda i fråga om undervisning i kvinnlig slöjd som beträffande hushållsgöromål.
Däremot torde man, såsom redan nämnts, icke kunna påräkna att sådana
skola finnas att tillgå för varje folkskola i vårt land. Att göra den kvinnliga
slöjden helt obligatorisk, så att skoldistrikten skulle vara skyldiga att införa densamma
i samtliga folkskolor, synes därför möta oöverkomliga hinder. Under nuvarande
förhållanden torde man därför böra inskränka sig till att bevilja de skoldistrikt,
som så önska, rätt att göra undervisningen i kvinnlig slöjd obligatorisk
vid distriktets folkskolor i den utsträckning, som kan finnas möjligt och lämpligt.

Såsom framhållcs i den av Fredrika Bremer-förbundets styrelse ingivna framställningen
äger den manliga slöjden en motsvarande betydelse för gossarnas praktiska
utbildning. Samma skäl som anförts för att göra den kvinnliga slöjden
obligatorisk, gälla även för en liknande åtgärd i fråga om den manliga slöjden.

Överstyrelsen finner sig på grund av det sålunda anförda böra hemställa,
det täcktes Kungl. Maj:t göra framställning till riksdagen — om möjligt redan
till 1921 års riksdag — att enahanda rätt, som enligt kungörelsen den 11 december
1917 medgivits kyrkostämma eller stadsfullmäktige i fråga om undervisning
i hushållsgöromål, måtte medgivas nämnda korporationer även i fråga om undervisning
i kvinnlig och manlig slöjd.

Då skolöverstyrelsen synes mig hava anfört övertygande skäl
för att de skoldistrikt, som så önska, böra erhålla rätt att göra
undervisningen i slöjd obligatorisk för lärjungarna i distriktets folkskolor,
anser jag, att framställning i sådant syfte bör göras till
riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
medgiva,

att kyrkostämma eller i stad, där lagen den
25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa
städer vunnit tillämpning, ävensom i Stockholm
stadsfullmäktige må äga att, då tillfälle till undervisning
i slöjd för gossar eller flickor beredes i
folkskola, besluta, att samtliga de gossar eller
flickor, som äro intagna i skolan och beträffande
vilka vederbörande skolråd eller folkskolestyrelse

Departe mentschefen.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 226.

icke finner skäl till befrielse föreligga, skola vara
skyldiga att deltaga i sagda undervisning.

• ''i J .•!'' ■ • V. :-,fW

Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Stockholm 1921, Ivar Htcggströnis Boktryckeri A. B.

210739