Kimgl. Maj ds proposition Nr 176.

1

Nr 176.

Kung!. Maj.ts proposition till riksdagen angående understöd
till upprättande och underhåll av särskilda
boksamlingar för fortsättningsskolor samt för
vissa till yrkesundervisningen hörande läroanstalter;
given Stockholms slott den 4 mars 1921.

Kung!. Maj:t vill härmed, under åberopande av hilagda utdragav
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

B. J.son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Majd, Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wranget..

statsråden Ericsson, Dahlberg, Morrat, Elmqcist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde härefter:

De skolbibliotek, som genom riksdagens beslut år 1912 angående Understöd
understödjande av folkbiblioteksväsendet bereddes förmånen av stats- 4" “pprfttan
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 148 höft. (Nr 176.) 1 häU av''sär''

skilda boksamlingar
för
fortsättningsskolor
samt
för vissa till
yrkesundervisningen
börande
läroanstalter.

Bibliotek för
fortsättningsskolor.

2 Kungt. Maj:ts proposi tion Nr 170.

understöd, voro, bibliotek vid egentliga folkskolor, högre folkskolor
kommunala mellanskolor, folkhögskolor och småskoleseminarier. De då
icke slutgiltigt organiserade fortsättningsskolorna hlevo däremot icke
delaktiga av denna förmån. Vid anmälan inför Kung!. Majtt av
omförmälda ärende (prop. nr 179/1912) uttalade emellertid dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet, att om framdeles fortsättningsskolan
i vårt land kunde komma att erhålla en vidgad uppgift
och eu kraftigare utveckling, särskilda åtgärder torde bliva av
nöden för skolbibliotekens förstärkning med sådan litteratur, som
vore erforderlig för fortsättningsskolans verksamhet. Då nu genom
1918 års riksdagsbeslut om upprättandet av praktiska ungdomsskolor
en fast organisation av fortsättningsskolan kommit till stånd och
därjämte åtskilliga yrkesbestämda skolformer genom samma beslut
tillkommit, synes (let mig följdriktigt att nu till prövning upptaga
frågan om beredande av statsunderstöd till bibliotek jämväl vid dessa
skolor.

I detta ämne föreligger en den 13 november 1920 dagtecknad, av
skolöverstyrelsen hos Kung!. Maj:t gjord framställning, vars huvudsakliga
innehåll jag anhåller att få här återgiva.

Efter att inledningsvis hava betonat, hurusom, när det gäller
dessa för mognare ungdom avsedda skolor, skolbibliotekens oumbärlighet
som komplement till den i skolan lämnade undervisningen
framstår med särskild styrka, yttrar sig överstyrelsen först angående
frågan om beredande av statsunderstöd åt bibliotek för fortsättvingss
Jcolor.

I stadgan den 16 september 1918 angående fortsättningsskolan framhäves
kravet på självverksamhet i uttryck, som tydligt ange, att elevernas fostran till
fria bokliga studier måste få ett betydande utrymme i dessa skolor. När det
gäller undervisningen i modersmålet, sägcs uttryckligen syftet vara »att bereda
lärjungarna tillfälle till läsning av göda, i främsta rummet svenska författare och
därigenom giva näring och lyftning åt deras tanke- och känsloliv, odla deras smak
samt väcka deras intresse för bildande läsning». De fria studiernas betydelse
framhäves också genom föreskriften om att tillfälle bör beredas lärjungarna att
under skolans ledning organisera sig till mer eller mindre självstyrda kamratliga
sammanslutningar, däribland även läsecirklar.

Av dessa redan i berörda stadga framlagda riktlinjer för fortsättningsskolans
verksamhet framgår, att det för dennas behov oundgängligen kräves ett bibliotek,
innefattande såväl skönlitteratur som facklitteratur i skilda ämnen, lämpad för
det åldersstadium, som fortsättningsskolan avser, och att detta bibliotek ej hör
begränsas till de läroämnen, som äro upptagna på skolans schema. Därvid synes

3

Kungl. May.ts proposition Nr 170.

ej minst vikt bura läggas vid ett någorlunda rikhaltigt referensbibliotek, upptagande
eu vald samling uppslagsböcker. Eu ej oviktig del av den fostran till
självstudier, som fortsättningsskolan bör söka att bibringa sina elever, svnes nämligen
vara den handledning i bruket av viktigare enkla uppslagsböcker, som för
det stora flertalet elever är nödvändig, om de någonsin skola kunna vinna vana
att handskas med böcker.

Fortsättningsskolans uppgift i här nämnda avseenden är givetvis ej artskild
från folkskolans, utan den liar endast att bygga vidare på den grund, som lagts
under de tidigare skolåren. Den litteratur, som erfordras, sammanfaller därför
också delvis med den, som behöves redan för folkskolornas bibliotek. Under
sådana förhållanden synes lämpligast att ej skapa helt nya bibliotek för fortsättningsskolorna
utan att anpassa folkskolornas boksamlingar även för nämnda skolors
behov genom att för dem bilda särskilda avdelningar inom skolbiblioteken.
I större samhällen, där stundom särskilda lokaler finnas för fortsättningsskolan,
vore det därvid säkerligen i regel lämpligast att inrätta en särskild filial av biblioteket
inom fortsättningsskolans lokal, men i det störa flertalet skoldistrikt, där
lokalerna äro gemensamma, torde det vara lämpligast att sammanhålla boksamlingarna
och ej heller göra för sträng åtskillnad dem emellan vid utlåningen. Men
vilken av dessa utvägar man väljer, är det av vikt, att vid bokurvalet hänsyn
tages till det åldersstadium, fortsättningsskolan avser. Med hänsyn till dess behov
kräves därför eu ökning av de kommunala anslagen till skolbiblioteken såväl för
bokinköp som för de stegrade utgifterna för bibliotekets drift, till exempel höjning
av arvodet till bibliotekarien.

Någon möjlighet att erhålla särskilt statsanslag för en dylik avdelning av
skolbiblioteket finnes emellertid ej för närvarande. I de mindre folkskolbiblioteken,
där man endast har ett statsanslag lägre än maximum, 150 kronor, finues
visserligen den utvägen att öka det egna anslaget till biblioteket med ett särskilt
belopp mod hänsyn till fortsättningsskolans behov, varigenom man kan erhålla
motsvarande höjning av statsanslaget, I alla de skoldistrikt, där man hittills
lämnat anslag om 150 kronor, finnes däremot cj någon möjlighet att erhålla
ytterligare anslag till bibliotek för fortsättningsskolan.

Anslaget till fortsättningsskolbiblioteken synes överstyrelsen
lämpligen kunna utgå i form av ett tilläggsanslag till skoldistrikt
med statsunderstött skolbibliotek för upprättande och underhåll av
särskild avdelning för fortsättningsskolans behov, varvid anslaget ej
synes kunna sättas lägre än statsunderstödet till övriga arter av
skolbibliotek, eller lägst 15 kronor och högst 150 kronor.

Bestämmelserna i gällande författning angående understödjande
av folkbiblioteks väsendet anser överstyrelsen i övrigt utan förändringkunna
tillämpas även i fråga om dessa anslag. Dock föreslår överstyrelsen
följande tillägg till villkoren för statsanslags åtnjutande:

1 fråga om skolbibliotek, som åtnjuter särskilt tilläggsanslag till
biblioteksavdelning för fortsättningsskolan, skall iakttagas, att såväl

Bibliotek för
lärlings- och
yrkesskolor.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 17G.

detta tilläggsanslag, som det däremot svarande anslaget från kommun
eller enskilda må användas endast till utgifter för denna avdelning.

Delvis samma synpunkter, som framhållits med avseende på
vikten av välförsedda skolbibliotek för fortsättningsskolan, anser överstyrelsen
kunna anföras, när det gäller behovet av bibliotek för
lärlings- och yrkesskolorna. I detta hänseende uttalar sig överstyrelsen
sålunda:

1 stadgan den 1(3 september 1918 för den kommunala yrkesundervisningen
framhålles starkt behovet av självständighet och självverksamhet vid undervisningen,
och även här ”tiller, liksom i fråga om fortsättningsskolan, att donna
självverksamhet också måste ta formen av självstudier. Ej minst i fråga om
tekniska och närgränsande ämnen, där värjo är medför nva betydelsefulla uppfinningar
på det ena eller andra området, måste skolutbildningen få eu sådan
läggning, att. cleVerna bibringas vana vid studier på egen hand, sa att de kunna
efter slutad skolgång ej blott underhålla och fördjupa sina kunskaper utan >ävän
följa med; viktigare.framsteg inom sitt fack. '' c > •—=••!•''< 1 |!| m

•,öi nJ,>.et kan...möjligen yppas-^lika.maningar jiöin-ihehovgt-ilavesiirskildaiibibliotek
fpria^ftdså)i skolor llimdkinf iojmfenaiidiel attt läirawitågvid-.lu&irkjjvisiliirgdnmbu 1 ko hmdun
hänvisa till litteraturen i folkbiblioteken. Dessa b iMwteWyItgkikiiiHlloöböoafnifr«
s^r®utfiIclrnia’vtiilabdö.)eijidtis^./ih.fläiU}§!)Btalidriiliainta|fåfld4 stthTésflgiiijMffl. iw^éKiingar
avldfetiotfattnj, vtfvomi bär är fofegtg^umrlill i<bn pn e hirattI dnbamd ar r i ll lä <ihäibÄkiiidol*
ä»r.iwH storstag valet!, attninämnskwlanflg^euj^lekialiiflHnWs eir lbokfcnnliiBigrtföiijihnvMridt
riihgiii-omedelbar) atishihihigiitillbskdhtödenvjsnihgeuJo Hr. nogövJu ir»h iiegihossiv
r;II bi hl fråga; iom dasstu-åknalbiblicltek höifoiHe^uibihiSjmj tilll undivmshingens aptrofch
i- i Ittvötentestämihelsgi-itwijl. .de Ibfueiteäitndilugprffedgai^ivim r|ktiUj>ö£åm«bitoedelmn
tillscte,-) att bokbijstamktgejb ajfUföiufltriiött IwgjÄsgi^djJJiifletiöJnti^ihsterijavddnaioftl
garna, utan att även till o x ^ a^lepf t chnit äf m> it t rti t''t a léktoil«hbaii Wwl lpalÉanäntt Biff ftbttrf

görlig» ämnen anskaffas, liksom i de fall, då undervisning i främmande språk
fötr-köiihhdi'';7jämväl'' (för ilVåshiWMhih ''4fölWifefilfigOAlnpligt vdl^liltämtur på
kddetbfjirlunde ijjöäkn
litteiiåhp-.e^wp fålkavh«hotåch,iljåUej,,hiiniiHv.pMäihwtlk^vi^iiingobwnc.TOåtlfhilapn

härmäst efter -d_______I ■

((tåns1'' ''Afbila It rf i'' litbifåifii

atf, el

ge

y,i-, , .............

det begränsade1 !6blhiådÄ Iföli^^VltleséifftdiétttU.''11''''I <! I folio ./InJorldiiU

o! k i i, [i veTv/ipä; land cd »HätjtytöifdepftiiiHökirfgti lettdsuiintiiibeUi muMaanrifolkduihäitefeaflet och
läthhhfr 1,''tthf''k,.yrkefekphws! iäbhofpkj^börn,åyägftbfihgådi<##^At;
slpyst^v ..inpilig^ ptbge ay,

biblioteken, som säkerligen i regel bliva, .Kikare,försedda..med litteratur i tekniska
ämnen äb''fölkhilMiofeket'' ihiuh '' kohihlhftih/bdi^ i ^WnmÄg
imki r- fér11 ékdl&bé UiVilAiriigé 11 kålt! i.felcé MMgi va''} HdlHHtr ‘(åvÖn1 ttl-I ålit!rå* än sina
åleve^ ddki av nålfil )bbtird kisel skälld ‘dervid; null'',i miu <«koll vib litrt eke t'' ilrli^enl •ktiinkidfi

10/1

Kungl. Maj:ts proposition Xr 176. 5

till folkbiblioteket eu förteckning över sina nyförvärv, så att detta vid förfrågningar
om teknisk litteratur, i de fall, då det ej självt kunde sta till tjänst, kunde
hänvisa till skolans bibliotek. Härigenom skulle man också vinna, att man kunde
undvika onödiga dubbelanskaffningar o. s. v.

Av ännu större vikt för undvikande av dubbla inköp är givetvis, att ej
i kommun, som äger såväl lärlingsskola som yrkesskola, de båda skolformernas
bibliotek organiseras fullt fristående från varandra, utan att de allt efter de lokala
förhållandena antingen uppställas och skötas som eu enhet eller i varje fall ställas
under gemensam ledning.

Vidare framhåller överstyrelsen, att vad som sagts om lärlingsoch
yrkesskolornas bibliotek, givetvis gäller även om de i stadgan
lör den kommunala yrkesundervisningen omnämnda ettåriga handelsskolor
na. Också do där omförmälda hnshå/tssko/onia behöva för
undervisningen ett bibliotek omfattande böcker och planschverk, om
än av mindre omfattning än övriga skolors. Samma är förhällandet
med ■verkstadsskolorna (so bilagan åttonde huvudtiteln, till 11)21 års
statsverksproposition, punkten 212) i de fall, där sådana ordnas såsom

usb Jir ,1/shbtmu ihdgmisgmlbennöi abajriödialw JJis tob i mikdriod
Att staten bör genom anslag uppirtmatotif tifthimiditta.flöthorimhMrajffftfcpkBi-aiyrä 1
vitithäibiBfirålgiaTOi^aimidfiktåBdfofimejfuiiiijMilgasrtooisTrö viiäleasMdor^nSEkkBfcnii^siktjfär, ettåriga
handelsskolor o cl a I d ite laéÄfldnTlc^/riliii i sur brcrsfhtnildifri Hd d>Biftiisjtn d^lrödnn
^fiofa.thetiyfrlolsefcij.iiavtsd-ylikäoMifeMjHek ,Blmfeag)pfeiiitba#ttv dotoildid flit gafsriA
iäväs Våd^jfgstitlillalldäfe hk/ ihvloppdimoftjuV^tataiiH ahsIagbMrndnli^ti ''övlodtvrrlHfais
lublidigia biajifid (uranA odi (did länssak. Hill »it tirioluia-.i slo i littrffiflljit mf > i n«gol räh;sStrdÉ>liesHiyvbhr
j attiffldcMélitliiih t kusligt A;&råldrus,.Ährloq[)^d''uj jdsätftis- llägro/ din stiiiHbsaxHinaa i Bittra
för) advilitga 1 tibyl 1 uikflidbe k* hd lnödä^xfc v 1 ii idebboioctinlu^vbehjili; laÄYiri momus

•iföl ,Ö&9raty®efefeinijSiiiaqodlctiiir^dign®! isbtoftjiläid iräoyanaidödlV^sligilihidsa gbna^Br
I ÖbriÄtutäribdgrdtödgrtilb/lbiblipfritt iTVHUi ivu^-Tjfnf[ti^eilldit *sähgiiarn vafkdautbiMsirijiBgBitor stalter

än dem, som gälla i fråga om redan anslagsberättigade skolbibliotek. Av
Sfi?»!)jäftgiRithi io$)VerBiörr(tl^i)s, xnijhdg •jE^utorpfot8if«cle< j#tri|$dQtfprxjöver -

géihtftmm >méksytvvéw1 d m

>ifrdsii>dtrt/ib tfa meta

‘tedv iitgji fri''!! etf ‘fciklsfohWgkUkdlÖi
bil naiölE'' rai hkdla r tliw£miv / ;figs u r bege

"JOv(b älPaå^f t^1 rf * i It éfTéOi-’11 Hl rVdW1 ‘ k i tf aihM I, f ilU

teksväsondet anser överstvrelsen för övrigt i’ ‘Mlftl

Bibliotek för
handels , hushålls-
och
verkstadsskolor.

U’i;cm >>l
vriinJfcv*1 i

6

Kung!. 3Iaj:ts proposition Nr 176.

Koitnads beräkning.

departementet utgivna kataloger och förmedlade till biblioteket genom
statsunderstödd förmedlingsanstalt. Beträffande här ifrågavarande
yrkesundervisningsanstalter finner överstyrelsen skäl tala för att
understödet får utgå kontant.

Överstyrelsen motiverar denna sin mening sålunda:

De genom ecklesiastikdepartementets försorg utgivna katalogerna kunna ej
för dessa bibliotek vara normerande på samma sätt som i fråga om övriga, dels
därför att de innehålla litteratur även i ämnen, som ej falla inom området för
lärlings- och yrkesskolornas undervisning, dels ock framför allt därför att de ej
alls innehålla utländsk litteratur, som i dessa bibliotek måste finnas i stor utsträckning.
För att vinna garanti för att anslagen ej användas till mindervärdig eller
föråldrad litteratur eller till litteratur, som faller alldeles utanför skolans undervisning,
synes man i stället böra föreskriva, att listor upptagande de böcker, som
biblioteket önskar inköpa, före rekvisitionen skola insändas till överstyrelsen för
granskning och godkännande, varvid ingen skillnad synes böra göras i fråga om
inköpen för statsanslag och för däremot svarande egna medel. Därjämte synes i
fråga om dessa bibliotek starka skäl kunna anföras för att bestämmelsen om
anslagets utgående i form av böcker, förmedlade genom statsunderstödd förmedlingsanstalt
skall utgå, bland annat med hänsyn därtill, att de fördelar i form av
hög rabatt, som man sökt vinna genom bokinköpens centralisering, till stor del
bortfalla, i det att vederbörande förmedlingsanstalt meddelat, att den ej kan
lämna någon rabatt å utländsk litteratur.

På grund härav föreslår överstyrelsen följande bestämmelse rörande statsanslags
utgående till bibliotek vid nu ifrågavarande skolor:

Anslag till bibliotek vid lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola, ettårighandelsskola
eller hushållsskola må utgå kontant, varvid skall iakttagas, att såväl
statsunderstödet som det däremot svarande anslaget från kommun eller enskilda,
i den mån detta användes för bokinköp, må användas endast till litteratur i de
ämnen, i vilka undervisning meddelas i vederbörande skola, samt att listor upptagande
samtliga de böcker, som biblioteket önskar inköpa för dessa medel, före
rekvisitionen skola insändas till skolöverstyrelsen för granskning och godkännande.

Vad angår kostnaderna för statsverket av de ifrågasatta nya
statsunderstöden anser överstyrelsen, att desamma böra bestridas
av förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek men att icke med
anledning härav, någon höjning av berörda anslag nu bör begäras,
utan att därmed bör anstå, till dess någon erfarenhet vunnits rörande
det anslagsbelopp, som kan bliva för ändamålet erforderligt. Överstyrelsen
yttrar härom:

Det är knappast möjligt att med någon större grad av sannolikhet bei’äkna
det belopp, som skulle erfordras för anslag till dessa nya skolformers bibliotek i enlighet
med här föreslagna grunder. För fortsättningsskolornas vidkommande torde
man, då de mindre skolbiblioteken, som ovan nämnts, redan genom en höjning

i

Kung!. Maj.is proposition Nr 176.

av anslaget till befintligt skolbibliotek kunna vinna motsvarande ökning av statsanslaget
utan anlitande av utvägen av ett särskilt tilläggsanslag, endast behöva
taga hänsyn till de större skolbiblioteken. Hela antalet folkskolbibliotek, som för
ar 1920 begärt statsanslag, är 663, varav 191 lämnat ett eget anslag om minst
150 kronor, 108 från och med 100 till och med 149 kronor samt 13 från och
med 76 till och med 99 kronor eller sammanlagt 312 bibliotek om minst 76
kronor. Av dessa större skolbibliotek synes man ej kunna antaga att till en början
mer än högst cirka 200 betjäna sig av möjligheten att begära särskilt tilläggsanslag
för fortsättningsskolornas behov, bland annat med hänsyn därtill att ännu
år 1922 åtskilliga kommuner ej torde hava hunnit inrätta fortsättningsskolor. Med
utgångspunkt från ett medelanslag om 100 kronor skulle man alltså komma till
ett sammanlagt belopp av cirka 20,000 kronor.

Lärlings- och yrkesskolor, ettåriga handelsskolor och hushållsskolor finnas
för närvarande till ett antal av cirka 120, men för år 1922 synes man för att ej
taga en för låg siffra böra utgå från ett antal av ungefär 150. Om man antar,
att samtliga skolor begära statsanslag med i medeltal 100 kronor, är man alltså
uppe i en summa av lo,000 kronor. Även i detta fall synes man dock åtminstone
till en början kunna räkna med, att ett något mindre antal skolor använda
anslagsmöjligheten, och skulle möjligen kunna utgå från en siffra om 100 skolor,
motsvarande ett anslagsbelopp om 10,000 kronor.

De ifrågavarande nya understöden anser överstyrelsen böra utgå
från cell med år 1922.

1 infordrat utlåtande hava de inom ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om åtgärder för en
vidgad folkbildningsverksamhet tillstyrkt bifall till skolöverstyrelsens
ifråga varan de framställning.

1912 ars beslut angående omorganisation av folkbibliotoksväsendet
innebar ett otvetydigt erkännande från statsmakternas sida av dessa
biblioteks stora betydelse ur uppfostrings- och utbildningssynpunkt.
Med styrka framhölls också från skilda håll under den utredning,
som föregick avlåtandet av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, hurusom
skolbiblioteken utgjorde ett nödvändigt komplement till själva
skolundervisningen på samma gång som de voro i hög grad ägnade att
genom tillhandahallande av lör de ungas tanke- och känsloliv anpassad
litteratur motverka spridningen av mindre värdefulla eller
skadliga litterära alster.

Dessa omdömen äga tydligtvis i lika hög grad giltighet med
avseende pa fragan om behovet- av särskilda boksamlingar för nu
ifrågavarande skolor, foitsättningsskolor, lärlings- och vrkesskolor.
verkstadsskolor samt ettåriga handelsskolor och hushållsskolor.

Folkbild ningssakknn niga.

Departe mentschefen -

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 17(i.

Skolöverstyrelsen liar till stöd för sin framställning särskilt framhållit
behovet av skolbibliotek såsom komplement till undervisningen
vid nämnda skolor och såsom medel att i enlighet med andan i de
för ifrågavarande skolformer av Kungl. Maj:t utfärdade stadgor fostra
eleverna till själv verksamhet. Jag tillmäter också de sålunda framförda
synpunkterna en synnerligen stor betydelse och finner dem
innebära avgörande skäl för tillstyrkande av proposition till riksdagen
i det av skolöverstyrelsen angivna syftet. Jag anser mig
emellertid även böra framhålla, att det måste framstå såsom särdeles
angeläget att möjlighet beredes den halvvuxna ungdom, som begagnar
sig av undervisningen vid ifrågavarande skolor att erhålla lätt
tillgång till god förströelselitteratur, lämpad för deras ålder och intressen.
Om än vid de förutnämnda, till yrkesundervisningen hörande läroanstalterna
bokurvalet måste, på sätt överstyrelsen angivit, liegränsas
till vissa bestämda litteraturområden, torde dock genom den av
överstyrelsen ifrågasatta samverkan mellan berörda skolors bibliotek
och folkbiblioteken i egentlig mening samt i övrigt genom ett lämpligt
bokurval mycket kunna vinnas i nyss angivna syfte även i fråga
om dessa skolor. Vad fortsättningsskolorna beträffar möter härför
ingen svårighet, då ju för dessa skolors bibliotek bokurvalet kan
göras betydligt mera oberoende av hänsynen till undervisningens
krav på speciell facklitteratur.

Jag år fullt ense med skolöverstyrelsen därom att i fråga om
fortsättningsskolorna upprättandet av bibliotek, helt åtskilda från do
egentliga folkskolornas boksamlingar, icke erfordras, utan att fortsättningsskolans
behov av tillgång till lämplig litteratur för lärjungarna
bör tillgodoses genom inrättandet vid sidan av folkskolbiblioteket
av en särskild för fortsättningsskolan avsedd avdelning, men
berättigad till statsbidrag, oberoende av folkskolans bibliotek och
efter samma grunder som detta, Med folkskolbiblioteket bör fortsättningsskolans
boksamling hava gemensam ledning för vinnande
av samverkan vid bokinköp och eljest samt för nedbringande av
kostnaderna.

Av enahanda skäl torde en liknande anordning böra komma till
stånd beträffande övriga nu ifrågavarande boksamlingar. Med iakttagande
av att, då flera än ett av dessa slag av skolor finnas inom
samma skoldistrikt, varje skolforms bokbestånd utgör en del för sig
med rätt till statsbidrag såsom för självständigt skolbibliotek enligt

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 176.

liknande grunder som i fråga om statsbidrag till övriga arter av
skolbibliotek, böra alltså de olika avdelningarna av yrkesundervisnings
anstalternas bibliotek ställas under gemensam ledning. Denna
synes, såsom överstyrelsen föreslagit, lämpligen böra utövas av en
särskild biblioteksstyrelse.

Givetvis ställer det sig svårt att nu beräkna ungefärliga storleken
av det belopp, som för år 1922 skulle erfordras för att för
ifrågavarande ändamål bereda statsbidrag åt samtliga nyssnämnda
skolformer. Med hänsyn härtill och då enligt överstyrelsens kostnadsberäkningar,
mot vilka jag icke har något att erinra, ett jämförelsevis
litet belopp skulle för nämnda år bliva för ändamålet behövligt,
anser jag i likhet med överstyrelsen, att någon höjning av
förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek icke för samma år
bör med anledning av det nu föreliggande förslaget ifrågasättas. Jag
erinrar, att Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagit riksdagen,
att omförmälda anslag för år 1922 måtte höjas från dess nuvarande
belopp 310,000 kronor, med 53,000 kronor till 363,000 kronor.

Till vad skolöverstyrelsen i övrigt i detta ärende anfört ansluter
jag mig helt och tillåter mig sålunda hemställa, det Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av det under riksstatens åttonde huvudtitel
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
understöd åt folkbibliotek må från och med år
1922 tills vidare enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
och under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva, utgå

dels understöd till skoldistrikt med statsunderstött
skolbibliotek med ett belopp av lägst 15 kronor
och högst 150 kronor, för år räknat, för upprättande
och underhåll av en boksamling för fortsättningsskolan
såsom särskild avdelning av skolbiblioteket.
,

dels ock understöd till styrelse för statsunderstödd
lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola, ettårig
handelsskola eller hushållsskola med ett belopp
av lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för år
räknat, för upprättande och underhåll av ett skolbibliotek;
dock att, där beträffande viss kommun

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 148 käft. (Nr 176.) 2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 176.

statsunderstöd anses böra tillkomma kommunen
tillhöriga skolor av mer än en av nyss angivna
skolformer, understödet skall utgå till en för samtliga
dessa skolor gemensam biblioteksstyrelse med
lägst 15 kronor och högst 150 kronor för varje
skolform.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Florin.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.