Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.
1
Nr 140.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån ur statens
domäners fond till Torne och Muonio gränsälvars ström -rensning saktiebolag; given Stockholms slott den 4 mars
1921.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdragav
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Nils Hansson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars 1921.
Närvarande:
Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel.
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.
Departementschefen, statsrådet Hansson anförde:
I lagen den 10 juni 1912 (nr 322) angående flottning av skogsalster
i gränsfloderna Torneå och Muonio föreskrives, att Kungl. Magt,
under förutsättning att en i lagen intagen stadga angående dylik flottning
jämväl ägde giltighet i Finland, skulle äga förordna, att samma stadga
skulle lända till efterrättelse här i riket. Kungl. Maj:t har genom kungörelse
den 23 november 1917 (nr 761) meddelat sådant förordnande
att gälla från och med den 1 januari 1918. I 2 § av nämnda stadga
bestämmes, att alla de, som i gränsfloderna låta flottgods löst framflyta,
skola, med undantag under viss förutsättning för jordägare, som fram24oo.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 118 höft. (Nr 140.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.
flotta husbehovsvirke, vara pliktiga och berättigade att deltaga i gemensam
flottning och att de skola för sådant ändamål utgöra en förening, som
genom sin styrelse i allt ombestyr flottningen. Vidare har Kungl. Maj:t
den 18 september 1918 förordnat distriktschefen, majoren L. E. Wedberg
att tillsammans med av finska staten utsett ombud utföra syn för fullständig
reglering av lösflottningen i nämnda gränsälvar. Denna syn, som till
sin huvudsakliga del utförts under sommaren 1919, har ännu icke avslutats,
och förväntas det komma att dröja ännu ett eller annat år,
innan fullständigt syneprotokoll med åtföljande förslag till åtgärder kan
inkomma.
Med erinran om dessa förhållanden har domänstyrelsen med skrivelse
den 21 februari 1920 överlämnat en till styrelsen inkommen skrift från
aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, däri detta bolag framställt förfrågan,
huruvida styrelsen vore villig att på ett eller annat sätt, eventuellt genom
aktieteckning, stödja ett planerat företag, kallat Torne och Muonio gränsälvars
strömrensningsaktiebolag, för vilket förslag till stiftelseurkund
och bolagsordning bifogats. Av bolagets skrift inhämtas, att bolaget
erhållit dessa förslag från Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening,
vilken därvid framhållit, att avsikten med bildandet av ett strömrensningsbolag
vore att, synnerligast under den långa övergångstiden,
innan statsmakterna beslutat om verkställande av samt utfört för lösflottning
erforderliga byggnader, skapa en institution, som kunde i sitt
namn upptaga lån med inventarierna som säkerhet. Därigenom skulle
virkesintressenternas ständiga tecknande av borgen för flottningsföreningen
undvikas och nödigt kapital kunna anskaffas för omedelbart påbörjande
av erforderliga byggnader i enlighet med synemännens förslag. Enligt
synemännens beräkningar skulle kostnaderna för de byggnader och
inventarier, som erfordrades för åstadkommande av interimistisk lösflottning,
stiga till 836,000 kronor. Då flottningsintressenterna dessutom
redan iklätt sig borgen för flottningsföreningen till ett belopp av 625,000
kronor, ställdes alltså synnerligen stora krav på det enskilda intresset
för denna frågas lösning. Innan bolaget fattade någon ståndpunkt i
frågan om strömrcnsningsbolaget, ville det underrätta domänstyrelsen om
de planerade åtgärderna. Flottningsföreningen hade föreslagit, att bolaget
skulle övertaga 30 procent av den blivande aktiestocken i strömrensningsbolaget,
men bolagets intressen vid dessa vattendrag vore icke så
stora, att det hade anledning till så stor kapitalplacering i företaget.
Gränsälvarnas skyndsamma ordnande för lösflottning vore framför allt
ett statsintresse, enär respektive stater vore de ojämförligt största skogsägarna
vid dessa vattendrag.
Kungl. Mccjds proposition Nr 140. 3
Domänstyrelsen har för egen del anfört, att så länge nuvarande
tillstånd rådde, vore virkesägarna i dessa vattendrag hänvisade till att
framföra sitt virke i fasta flottar, vilket på senare år verkat därhän, att
det blivit nästan omöjligt att från störa statsskogsområden, särskilt inom
Muonio, Haparanda, Tärendö och Östra Korpilombolo revir, få sälja något
virke. Då emellertid inom dessa revir skogarnas tillstånd vore sådant,
att tvärtom mycket stora uttag borde göras i skogsvårdens intresse,
kunde det sägas för dem vara ett livsvillkor, att lösflottning i ifrågavarande
älvar snarast möjligt kunde komma till stånd. Ett snabbt ordnande
av densamma utan föregripande av vad som på grund av vederbörande
synemäns utredning kunde bliva förordnat skulle just vara det
planerade företagets uppgift. Med hänsyn härtill hemställde styrelsen
om bemyndigande att få antingen genom aktieteckning till en tredjedel
av kapitalet eller ock i form av lån med ett belopp av högst 200,000
kronor att utgå av domänfondens driftkostnader stödja det planerade
företaget eller, om så befunnes lämpligare, att Kungl. Maj:t måtte företaga
annan åtgärd i enahanda syfte. Styrelsen ville framhålla, att risken
vid ett dylikt engagemang syntes ringa med hänsyn till företagets art
och till att, enligt vad som sjmtes framgå av tidigare beslut, det finge
antagas vara respektive staters mening att en gång med allmänna medel
bekosta lör lösflottning i nämnda vattendrag nödiga byggnader.
Efter remiss har länsstyrelsen i Norrbottens län avgivit utlåtande
i ärendet den 10 april 1920 och därvid överlämnat yttrande av överjägmästaren
i övre Norrbottens distrikt. Denne bär instämt med domänstyrelsen.
Ett aktiebolag vore enligt hans mening den lämpligaste
formen för handhavandet av byggnadsarbetena. Dylika strömrensningsbolag,
vilka funnits i ett flertal vattendrag, hade i allmänhet väl fyllt
sin uppgift. Länsstyrelsen har ävenledes tillstyrkt domänstyrelsens förslag.
Statskontoret har avgivit utlåtande den 23 juli 1920 och därvid
anfört, att av de alternativt föreslagna formerna för statsunderstöd, nämligen
aktieteckning eller lån, syntes låneformen vara att föredraga såsom
varande säkrare ur kapitalplaceringssynpunkt och förenad med minsta
arbetet. Lånet borde emellertid icke bokföras såsom en utgift för domänverket
utan som en kapitalplacering och således icke, såsom domänstyrelsen
föreslagit, avföras å anslaget till driftkostnader för domänverket.
Statskontoret har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga domänstyrelsen
att till det aktiebolag, som bildats eller kunde komma att bildas
för ''strömrensning uti ifrågavarande älvar, mot den säkerhet och på de
villkor styrelsen kunde finna skäliga, utlämna ett lån från domänfonden
å 200,000 kronor.
4
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 140.
Med utlåtande den 6 oktober 1920 bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
överlämnat yttrande av förbemälde distriktschefen Wedberg.
Ur detta yttrande må återgivas följande.
Det av Wedberg och Finlands representant under utarbetning varande förslaget
hade på grund av sin stora omfattning ännu ej kunnat fullbordas men, om
intet oförutsett inträffade, torde det kunna avslutas under år 1921. För att lösflottning
i vattendragen emellertid måtte snarast möjligt få påbörjas, oberoende av
tiden för det ovannämnda regleringsförslagets godkännande och fastställande, hade
flottningsföreningen på därom gjord framställning av vederbörande myndigheter erhållit
tillstånd till interimistisk lösflottning i gränsälvarna under fem år framåt,
räknat från och med den 1 augusti 1920, ävensom medgivande till utförande av
vissa byggnader och arbeten, som sammanfattats i ett av nämnda förening uppgjort
och av sagda myndigheter på synemännens tillstyrkan godkänt förslag. Detta förslag
vore en avkortning och förenkling av synemännens under utarbetning varande
förslag, därigenom att i detsamma dels uteslutits en del byggnader och arbeten och
dels . för kostnadernas nedbringande upptagits bomledningar och förenklade eller
provisoriska anordningar å vissa ställen, varest synemännen hade tilltänkt byggnader
av mera permanent natur. Enär de i berörda förslag använda enhetspriserna,
^ vilka vore ungefär desamma som de under synen antecknade, under
tiden från synens hållande undergått en ej obetydlig stegring, vore det mycket
sannolikt, att den här tilltänkta förstahandsregleringen komme att kräva större
kostnader än den i förslaget till 836,000 kronor beräknade. Det vore även icke
otroligt, att i vissa svårare forsar bomledningar, vilka föreslagits enbart av kostnadshänsyn,
i praktiken komme att visa sig vara för svaga och måste utbytas
mot mera permanenta byggnader i form av kistor eller ledarmar i enlighet med
synemännens förslag. Emedan utbytandet av provisoriska byggnader till mera permanenta
å ställen, där så erfordrades, vore ett steg i rätt riktning och ett led i
vattendragens fullständiga utbyggnad för lösflottning, tillstyrkte Wedberg, att sådana
förbättringar finge verkställas även nu i första hand, där sådant visade sig
nödigt, oaktat kostnaderna härigenom komme att ökas, allt dock under förutsättning
att synemännens förslag lades till grund för en eventuellt erforderlig mera
fullständig utbyggnad av flottleden.
I avseende på kronans bidrag till den nu föreslagna regleringens genomförande
syntes det fördelaktigast, att detsamma utginge i form av lån under vissa
villkor. Storleken av detta lån hade av myndigheterna förordats till högst 200,000
kronor. Enär Wedberg på grund av ovan anförda skål emellertid befarade, att
den av flottningsföreningen tilltänkta förstahandsregleringen, vilken för lösflottningens
möjliggörande icke borde i något avseende minskas, för närvarande icke
kunde genomföras för den beräknade kostnaden utan komme att draga en kostnad,
som med inemot 20 procent överstege den beräknade, tillstyrkte han, att strömrensningsbolaget
nu till en början måtte erhålla ett lån å 200,000 kronor, ävensom
att, därest^ för vattendragens ordnande för lösflottning eller för flottningskostnadernas
hållande inom rimliga gränser det skulle visa sig nödvändigt att för regleringens
genomförande nedlägga större kostnader än härför beräknats, vartill
kapital från annat håll icke kunde anskaffas, bolaget måtte på därom gjord särskild
framställning kunna erhålla ytterligare lån från kronan.
o
Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.
Wedberg har därjämte förklarat, att bolagets uppgift att utföra
byggnads- och rensningsarbeten borde så angivas att däri icke med
nödvändighet innefattades även det större regleringsförslagets genomförande,
vilket måhända gränsstaterna själva ville delvis övertaga.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett ett kraftigt ingripande
från kronans sida vara nödigt för att lösflottning i gränsälvarna snart
måtte komma till stånd samt tillstyrkt, att i sådant syfte ett lån måtte
lämnas strömrensningsbolaget. 1 avseende å begränsningen av ett
blivande bolags ändamål har styrelsen instämt med distriktschefen och
föreslagit, att bolagets uppgift skulle angivas vara att utföra de permanenta
och provisoriska byggnads- och rensningsarbeten i älvarna,
som enligt synemännens bedömande kunde bliva erforderliga för interimistisk
lösflottning.
Domänstyrelsen har därefter i skrivelser den 15 december 1920
och den 1 mars 1921 gjort förnyade framställningar i ämnet.
Vid förstnämnda skrivelse har domänstyrelsen fogat en promemoria
angående de skogsarealer inom Sverige, som beröras av en reglering
av flottningen i Torne och Muonio älvar, utvisande att av dessa arealer
333.000 hektar bestå av produktiv skogsmark samt att härav 137,100 hektar
eller 41.2 procent tillhöra staten och återstoden eller 58.8 procent enskilda.
I skrivelsen den 1 mars 1921 har domänstyrelsen anfört:
Numera hade till domäustyrelsens kännedom kommit, att för utförande av
en del flottledsarbeten i ifrågavarande älvar flottningsföreningen lyckats upplåna
850.000 kronor, men att det erfordrades ytterligare 550,000 kronor för att utföra
andra flottledsanordningar, vilka vore oundgängligen nödvändiga för att lösflottning
i älvarna skulle kunna åtminstone provisoriskt anordnas under instundande vår och
sommar.
Huru finansieringen av dessa flottleders utbyggande lämpligast borde formellt
ordnas antingen genom lån till flottningsföreningen mot borgen av ett flertal större
sågverksbolag, vilka hade särskilda intressen av flottningens ändamålsenliga ordnande
i dessa vattendrag, eller genom tecknande av aktier uti ett för ändamålet bildat
strömrensningsaktiebolag, därom vore åsikterna inom intresserade kretsar delade.
Däremot vore det en enstämmig uppfattning att det icke vore möjligt att av enskilda
förläggare kunna anskaffa förenämnda belopp, 550,000 kronor, vilket erfordrades
inom den närmaste tiden för att säkerställa flottningen till drägliga kostnader.
Sedan länsstyrelsen i Norrbottens län och landshövdingen i Uleåborgs län i
Finland genom gemensam resolution den 7 augusti 1920 meddelat Torne och Muonio
gränsälvars flottningsförening rätt till interimistisk lösflottning i nämnda vattendrag
under en tid av fem år från och med den 1 augusti 1920 och på vissa villkor angående
amorteringsavgifters debitering och redovisning m. in., ville det synas domänstyrelsen
som om flottningsföreningens verksamhet vunnit i stadga så, att det understöd
av statsmedel som syntes ofrånkomligt borde kunna i form av lån lämnas
sagda förening.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.
I anseende till ärendets brådskande natur torde det ej kunna ifrågasättas att
finska staten skulle med viss del av sistnämnda belopp, 550,000 kronor, intressera
sig i företaget, utan förutsatte styrelsen, att svenska staten ensam skulle tillskjuta
beloppet. Häremot torde ej vara något att erinra, om betryggande säkerhet ställdes
för detsamma.
I anledning av vad som sålunda anförts, har domänstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att ett belopp av högst
550,000 kronor av domänfondens driftkostnader för innevarande år finge
efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande användas till understödjande
av Torne och Muonio gränsälvars utbyggande till allmänna flottleder
antingen helt eller delvis i form av lån till vederbörande flottningsförening
eller, därest ett strömrensningsaktiebolag skulle för sagda
ändamål bildas, för tecknande av aktier i detsamma till förslagsvis ett
belopp av 200,000 kronor.
Departe■ Såsom domänstyrelsen framhållit måste nu, innan lösflottning ens
mentschefen. interimistiskt kommit till stånd i Torne och Muonio älvar, flottgodset
där framföras i fasta flottar. Detta förorsakar givetvis stor omgång och
högst betydande kostnader, vilka i sin mån verka nedsättande å virkesvärdet
i dessa trakter. Det är därför ett önskemål, att anordningar för
lösflottning så snart som möjligt komma till stånd i dessa älvar, och
kronan är härav i hög grad intresserad såsom ägare av vidsträckta
skogar i detta flottningsområde. Antagligt är att ännu avsevärd tid
måste förflyta, innan de byggnads- och rensningsarbeten, som må befinnas
erforderliga för flottledens fullständiga reglering, bliva genom
samverkan mellan Sverige och Finland beslutade och därefter utförda.
Det framkomna uppslaget att omedelbart utföra de arbeten, som krävas
i första hand för bedrivande av interimsflottning, finner jag därför väl
värt att understödjas av kronan.
Enligt vad jag inhämtat kan den årliga virkestillsläppningen till
Torne och Muonio älvar från svenska skogar approximativt beräknas
tilll 3,500,000 flottningskubikfot, därav omkring sextio procent torde
belöpa å statens skogar.
Jag har vidare inhämtat, att större delen av de för lösflottning i år
erforderliga arbeten redan utförts. Kostnaden för återstoden torde,
såsom framgår av domän styrelsens senaste skrivelse, svårligen kunna
anskaffas utan statens medverkan.
Det belopp, 550,000 kronor, varmed domänstyrelsen i sin senaste
skrivelse ifrågasatt, att staten skulle understödja företaget, synes visserligen
i och för sig högt, men torde jämfört med av enskilda skogsägare
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 140.
redan anskaffat kapital icke stå i disproportion till statens andel av den
produktiva skogsmark, som beröres av företaget.
Formen för understödet beror delvis på om ett strömrensningsbolag
kommer till stånd eller icke. Ehuruväl låneformen för understödet
torde, såsom statskontoret ock anfört, ur vissa synpunkter vara att föredraga,
lärer staten såsom skogsägare icke böra undandraga sig att jämte
andra skogsägare teckna aktier i ett eventuellt bolag. Hur stor del av
understödet som för sådant fall skall lämnas genom aktieteckning ävensom
övriga föreskrifter härför torde få bero på Kungl. Maj:ts prövning.
Då grunden för statsunderstödet är statens eget intresse såsom
skogsägare, har understödet likartad uppgift som statens kostnader för
egna flottledsbyggnader och det är därför lämpligast, att det utgår från
domänfonden. Lånet såväl som aktieteckningen bör betraktas såsom en
placering av en del av domänfondens tillgängliga kapital. Då emellertid
en dylik placering av sådant kapital icke kan anses utan vidare ingå i
domän fondens ändamål, synes lämpligast, att riksdagens medgivande
därtill utverkas.
På domänstyrelsen torde ankomma att pröva säkerhet för lånet
ävensom att bestämma skälig ränta och övriga lånevillkor.
Med anledning av de gjorda erinringarna, avseende begränsning
av ändamålet med eventuellt strömrensningsbolag, har jag inhämtat, att
enligt senast upprättat förslag till bolagsordning bolagets verksamhet
angivits hava till ändamål att, efter övertagande av inventarier och rättigheter,
som nu innehavas av flottningsföreningen, mot ersättning av
flottande utföra byggnads- och rensningsarbeten i Torne och Muonio
gränsälvar. Ett övertagande av flottningsföreningens inventarier och
rättigheter torde ej stå i överensstämmelse med vad i förutnämnda stadga
angående flottning uti ifrågavarande gränsälvar finnes föreskrivet därom,
att en flottningsförening skall ombestyra lösflottning. Ändamålet torde
alltså böra inskränkas till utförande av byggnads- och rensningsarbeten
samt verksamheten härutinnan, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållit, begränsas till sådana arbeten som erfordras för den interimistiska
lösflottningen. Dessa synpunkter torde kunna göras gällande
i samband med eventuell bolagsbildning.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att av statens domäners fond må för understödjande
av byggnads- och rensningsarbeten, erforderliga för lösflottning i Törne
och Muonio gränsälvar, utlämnas ett lån å högst 550,000 kronor till
''forne och Muonio gränsälvars flottningsförening eller för ändamålet
8 Kungl. Maj ds proposition Nr 140.
bildat aktiebolag, med rätt för Kungl. Maj:t att i stället använda en del
av samma belopp till teckning av aktier i sådant bolag.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skulle avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
M. De Geer.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.