Kungi. Maj:ts proposition nr 109.

1

Nr 109.

Km tgl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt vissa
befattningshavare vid postverket; given Stockholms slott
den 26 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 25 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murray anförde:

Till Kungl. Maj:t hava från generalpoststyrelsen inkommit tre framställningar
angående beviljande av understöd av statsmedel åt befattningshavare
vid postverket.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 96 käft. (Nr 109.)

1

2

Kungl. Maj:tx proposition nr 10!).

Understöd
åt dispositionsbiträdet,
Elise
Mathilda
Rydbeck.
Generalpoststyrolseu.

Generalpoststyrelsen har sålunda i skrivelse den 29 december 1920
gjort framställning om understöd åt dispositionsbiträdet vid postkontoret
i Mönsterås Elise Mathilda Rydbeck, född Malmgren, och har styrelsen
därvid i huvudsak anfört följande:

Fru Rydbeck, som vore född deu Ib september 1855 och under åreu 1883—
1888 samt 1891 och 1896 under tillhopa ungefär 13 månader innehaft tillfälliga
tjänstgöringsuppdrag vid postkontor, vore sedan den 1 februari 1897 anställd vid
postkontoret i Mönsterås såsom dispositionsbiträde, d. v. s. ett biträde, som av
postmästare anställdes å postkontor och avlönades med ett till postmästarens förfogande
för sådant ändamål anvisat anslag. Fru Rydbeck hade sålunda vid årsskiftet
1920—1921 anlitats i postverkets tjänst under sammanlagt 25 år.

I egenskap av dispositionsbiträde hade fru Rydbeck vid början av sin anställning
åtnjutit ett årligt arvode av 600 kronor, vilket sedan småningom höjts,
så att det under tiden den 1 januari 1906—den 31 december 1917 utgjort 1,200
kronor. Under tiden den 1 januari 1918—den 30 september 1919 hade hennes
årliga arvode utgjort 1,440 kronor samt efter sistnämnda dag 2,220 kronor. Härförutom
uppbure fru Rydbeck pension från civilstatens änke- och pupillkassa efter
sin avlidne man, postmästaren C. H. Rydbeck, till belopp av 240 kronor om året.
varjämte hon genom arv ägde ett kapital av 2,000 kronor.

Den höjning av fru Rydbecks arvode, som enligt vad nyss berörts vidtagits
från och med 1918 års ingång, hade generalpoststyrelsen ansett påkallad
av tjänstgöringens omfattning och fru Rydbecks långvariga tjänstetid. Däremot
borde av den från och med oktober 1919 medgivna höjningen i årsarvodet större
delen betraktas som en fru Rydbeck med hänsyn till dyrtiden tilldelad arvodesförhöjning.
Styrelsen hade nämligen icke ansett lämpligt, att dyrtidstillägg i
vanlig ordning utginge å arvoden till dispositionsbiträden, utan hade i stället, i
den mån som i varje fall ansetts skäligt, förhöjt vederbörandes arvoden. Med
hänsyn till att den avlöning, som utginge till kvinnlig tjänsteman i lägsta ordinarie
löneklass å billigaste ort (kontorsbiträde), numera utgjorde 1,800 kronor för
år och en funktionär med fru Rydbecks tjänstgöring icke rättvisligen syntes
kunna tilldelas ersättning, som med mera än 120 kronor understege nyssnämnda
avlöning, syntes fru Rydbecks från och med den 1 oktober 1919 utgående ersättning,
2,220 kronor för år, böra fördelas så, att 1,680 kronor ansäges som fast
arvode och återstoden, 540 kronor, dyrtidstillägg.

Fru Rydbeck hade uttalat önskan att, därest hon tillerkändes understöd,
få avgå ur postverkets tjänst med ingången av april månad 1921. Med hänsyn
till hennes höga ålder ansåge generalpoststyrelsen det ej heller lämpligt att
längre behålla henne i tjänst, och syntes på grund av hennes långa tjänstgöring,
vilken förtjänade mycket gott vitsord, billigheten kräva, att statsverket vid hennes
avgång tillerkände henne ett årligt understöd.

Angående beloppet av det ifrågasatta understödet hänvisade styrelsen till
att i tidigare liknande fall understöd fastställts till */* av det vederbörande senast
tillerkända årsarvode. Så hade efter framställning av Kungl. Maj:t (proposition
nr 57) 1920 års riksdag (skrivelse nr 174) tillerkänt dispositionsbiträdet Nathalia
Lovisa Forssell ett årligt understöd av 1,000 kronor eller 2/a av det årsarvode av
1,500 kronor, hon i sådan egenskap uppburit. Då fru Rydbecks tjänstår uppginge
till drygt 25 år eller h/e av de 30 år, som borde fordras för full pension.

Kurifjl. Maj:ts proposition nr 109.

Stats kontoret.

syntes ett henne tillerkänt understöd böra reduceras i förhållande härtill, och
sålunda — med hänsyn till att hennes egentliga årsarvode utginge med 1,680
kronor — bestämmas till 938 kronor 33 öre eller avrundat 900 kronor. Härå torde
dyrtidstillägg få beräknas i den mån sådant tillägg tillerkändes f. d. befattningshavare
i statens tjänst.

Generalpoststyrelsen har på grund härav hemställt, att fru Rydbeck
måtte förklaras berättigad att från oeli med månaden näst efter
den, då hon kunde komma att entledigas från sin befattning i postverket,
uppbära ett årligt understöd av 900 kronor att utgå av postmedel.

Statskontoret, som den 18 januari 1921 avgivit infordrat utlåtande
i ärendet, har framhållit, att förslaget om ett årligt understöd åt fru Rydheek
stode i full överensstämmelse med vad riksdagen år 1920 på framställning
av Kungl. Maj:t beslutit ifråga om årligt understöd åt förenämnda
dispositionsbiträdet Nathalia Lovisa Forssell. Statskontoret har emellertid,
utan att göra något yrkande, fäst uppmärksamheten vid att med för närvarande
gällande grunder för dyrtidstillägg åt pensionärer skulle det föreslagna
pensionsbeloppet för fru Rydbeck efter entledigande från hennes anställning
komma att medföra en högre årsinkomst än den avlöning jämte
dyrtidstillägg, hon nu uppbure under tjänstgöring.

I likhet med ämbetsverken anser jag mig böra tillstyrka, att fru
Rydbeck efter sin avgång ur tjänsten tillerkännes ett årligt understöd.

För att understödet med därå utgående dyrtidstillägg ej skall för fru Rydbeck
medföra högre årsinkomst än hon nu med inräknande av’ dyrtidstillägg
uppbär å sin tjänst, synes en sådan nedsättning av det utav generalpoststyrelsen
föreslagna beloppet böra äga rum, att understödet sättes till
800 krön or för år.

I skrivelse den 25 januari 1921 har generalpoststyrelsen vidare Understöd
gjort framställning om beredande av understöd åt extra postexpeditören, postexpedif.
d. kaptenen vid Hälsinge regemente Carl August Wilhelm Schultz och tören c. A.
därvid i huvudsak anfört följande: w. chultz.

Schultz, som vore född den 6 juni 1851, hade varit i postverkets tjänst mer Generaipostän
46 år. Han hade antagits till e. o. kontorsskrivare den 15 oktober 1874 samt styrelsen,
till extra biträde den 20 oktober 1885 med tjänstgöring vid postkontoret i Söderhamn.
Han tjänstgjorde alltjämt därstädes i enahanda befattning, numera benämnd
extra postexpeditör med fast placering. Under sin tjänstetid vid postverket hade
han för olika ändamål åtnjutit ledighet under sammanlagt 5 år 4 månader 19 dagar.

Å sin ifrågavarande befattning hade Schultz ursprungligen uppburit i årligt
arvode 1,200 kronor, vilket arvode sedan gång efter annan höjts, senast till 2,500
kronor, med vilket belopp det utginge från och med januari 1919. Härförutom
hade emellertid Schultz under tiden januari 1910—december 1918 uppburit orts -

Depnrte ments chefen.

4

Krcn.pl.

tillägg med 180 kronor för är, vilket från och med januari manad 1919 förhöjts
till 250 kronor. Å avlöningen hade Schultz åtnjutit krigstids- och dyrtidstillägg
enligt gällande grunder. Utöver nu berörda förmåner uppbure Schultz enligt företedda
intyg årlig pension dels såsom f. d. kapten med 2,720 kronor, dels ock i sin
egenskap av f. d. gymnastiklärare vid Söderhamns realskola med 300 kronor eller
tillhopa 3,020 kronor.

Generalpoststyrelsen ansåge önskvärt, att Schultz, vilkens tjänstgöring varit
av beskaffenhet att kunna väl vitsordas och under avsevärd tid omfattat förste postexpeditörs-
och postexpeditörsförordnanden, inom den närmaste tiden frånträdde
sin befattning, enär han, som visserligen ännu ägde för sin ålder goda själs- och
kroppskrafter, avsevärt överskridit den tjänst- och levnadsålder, som vid ordinarie
anställning medförde skyldighet att avgå från tjänst. Anledningen till att Schultz icke
erhållit ordinarie befattning i postverket hade varit, att han genom sin anställning
i armén redan innehaft ordinarie statstjänst och att, då Schultz år 1904 erhållit
avsked från sin kaptensbeställning, han uppnått så hög levnadsålder, att
han ansetts icke böra erhålla befordran till ordinarie posttjänst.

Med hänsyn till Schultz’ ekonomiska sållning torde det emellertid bliva
rätt kännbart för honom att avgå, därest han icke bereddes någon ersättning för
mistningen av den avlöning, han uppbure från postverket. Styrelsen funne det
ock på grund av Schultz’ långa och oförvitliga tjänstgöring skäligt, att han vid
sin avgång från tjänsten komme i åtnjutande av ålderdomsund erstöd. Generalpoststyrelsen
ville härvid hänvisa till att ett flertal med Schultz jämförliga befattningshavare
tidigare beretts dylikt understöd med belopp, motsvarande V» av
senast innehavda arvode. Enligt enahanda beräkningsgrund skulle understödet
till Schultz utgå med 2/3 av 2,500 kronor eller 1,666 kronor 66 öre. Då Schultz
emellertid redan uppbure pension på grund av förut innehavd statstjänst, syntes
en reduktion av understödsbeloppet höra ske efter enahanda grunder som för
ordinarie personal vid kommunikationsverken, som vid avgång från tjänsten uppbure
pension för statstjänst, å vilken lagen om tjänstepension för ordinarie tjänstemän
vid kommunikationsverken icke ägde tillämpning. I enlighet härmed
borde Schultz från postverket äga uppbära allenast ett belopp motsvarande avgiftspension,
vilken ansåges utgöra 1/a av tjänstepensionen, eller sålunda 555 kronor
55 öre per år. Detta belopp, avrundat till 600 kronor, ansåge styrelsen
Schultz skäligen böra av postmedel tilldelas såsom understöd vid avgången från
hans tjänst.

statskontoret Statskontoret, som den 9 februari 1921 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet, har icke haft annat att erinra mot generalpost,styrelsens förslag
än att understödsbeloppet, vid det förhållande att Schultz, såsom
allenast extra befattningshavare, icke behöft erlägga några avgifter för
sin pensionering, syntes höra avrundas nedåt till 500 kronor.

Departe- Jag anser mig böra förorda, att Schultz efter avgång från sin lie ra

cntschefen. fattning vid postverket tillerkännes ett årligt understöd, och torde på av
statskontoret anförda grunder understödsbeloppet höra bestämmas till
500 kronor om året.

Kungl. Maj:ts proposition nr JOS.

Slutligen har generalpoststyrelsen i en till korum unikationsdepartemen
tet den 9 februari 1921 inkommen skrivelse gjort framställning an- Maria ö*tergående
understöd åt extra postexpeditören Anna Maria Österlund, född lp^''e/°s^
Pettersson, samt därvid anfört bland annat följande:

Fru Österlund, som vore gift med postmästaren i Lindesberg Johan Gustaf
Edvin Österlund och vore född den 17 juni 1853, hade antagits^ till e. o. telegrafist
den 30 december 1873 samt befordrats till ordinarie telegrafist den 16 december
1878. Efter ingånget äktenskap hade hon den 2 januari 1885 erhållit avsked
såsom telegrafist med rätt att kvarstå såsom e. o. telegrafisk Sedermera hade
hon den 3 mars 1903 erhållit avsked nr telegrafverkets tjänst,

I postverkets tjänst hade fru Österlund antagits till extra biträde den 6
oktober 1893 med placering vid postkontoret i Lindesberg, varest hon i enahanda
befattning, numera benämnd extra postexpeditör med fast placering, fortfarande
tjänstgjorde. Fru Österlund hade enligt företedd tjänstförteckning fullgjort
tjänstgöring vid telegrafverket under tillsammans 12 år 4 månader och 26 dagar
samt vid postverket, intill utgången av år 1920, under 27 år 4 månader 12 dagar.

Hennes sammanlagda tjänstgöring i statsverkets tjänst uppginge således till närmare
40 år.

Å sin förenämnda befattning vid postkontoret i Lindesberg både fru Österlund
från början uppburit ett fast årligt arvode av 600 kronor. Från och med
den 1 januari 1919 utginge hennes arvode, efter vid flera tillfällen från ursprungliga
beloppet företagna höjningar, med 1,800 kronor om året.

Anledningen till att fru Österlund icke erhållit ordinarie befattning i postverket
hade varit, att hon enligt tidigare bestämmelser såsom gift icke kunnat
befordras till ordinarie tjänsteman och att, då denna omständighet icke längre
kommit att utgöra hinder för vinnande av ordinarie anställning, hon redan uppnått
mer än 60 års ålder.

Då fru Österlund, därest hon vunnit befordran till ordinarie tjänst, skulle
med hänsyn till såväl tjänstår som levnadsålder varit berättigad till s. k. hel
pension, ansåge generalpoststyrelsen billigheten fordra, att hon efter entledigande
från sin ifrågavarande befattning bereddes understöd. Styrelsen erinrade vidare,
att understöd tilldelats åtskilliga dispösitionsbiträden, kvinnliga extra biträden
m. fl. icke ordinarie befattningshavare i postverket vid entledigande från vederbörande
befattning samt att vid beräkning av dylikt understöd såsom utgångspunkt
tagits ett belopp, motsvarande */» av i varje fall senast utgående årsarvode.

Med samma beräkningsgrund skulle fru Österlund tilldelas ett understöd av 1,200
kronor, och hemställde alltså generalpoststyrelsen, att hon måtte efter entledigande
tillerkännas ett årligt understöd av nämnda belopp, 1,200 kronor, att utgå
av postmedel.

Statskontoret, som den 11 februari 1921 avgivit infordrat utlåtan- statskontoret
de i ärendet, har tillstyrkt generalpoststyrelsens ifrågavarande framställning.

Mot ifrågavarande framställning har jag intet att erinra. »eparte mentschefen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

fi

Kung!. Maj:ts proposition nr lOff.

att följande befattningshavare vid postverket,
nämligen dispositionsbiträdet vid postkontoret i Mönsterås
änkefru Elise Mathilda Rydbeck, född Malmgren,
extra postexpeditören, f. d. kaptenen vid Hälsinge
regemente Carl August Wilhelm Schultz samt extra
postexpeditören Anna Maria Österlund, född Pettersson,
må från och med månaden näst efter den, under
vilken vederbörande kan varda entledigad från sin befattning
i postverket, envar under sin återstående livstid
åtnjuta ett årligt understöd att utgå av postmedel,
Rydbeck med åttahundra kronor, Schultz med femhundra
kronor och Österlund med ettusentvåhundra
kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
F. Wessberg.

Stockholm 1931. Kungl. Boktryokeriet. P. A. Norstedt, k Söner,

210688