Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr &
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1921 kl. 1/2 1 e. m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr
2 om skrivelse till Kungl. Maj:t angående samhällets
befriande frän zigenare och andra tattare.
/*■ fn .*nom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga ut -Motionen.
skott hänvisad motion, nr 234, har herr Osberg hemställt, »att riksdagen
måtté besluta skrivelse till Kungl. Maj.t med framställning om skyndsam
utredning att på lämpligaste sätt befria samhället från zigenare och andra
tattare».
Med avseende på motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
De missförhållanden, som av motionären beröras, äro otvivelaktigt av Utskottet,
flen art, att de förtjäna statsmakternas uppmärksamhet. De olägenheter
av olika slag, som åtfölja de kringströvande zigenar- och tattarfölienas
uppträdande, äro välbekanta och äro särskilt i vissa delar av landet kännbåra.
Att skydds- och uppfostringsåtgärder gent emot dessa socialt mindervärdiga
samhällselement äro av behovet påkallade synes uppenbart
varför utskottet för sin dél finner syftet med förevarande "motion behiärtahsvärt.
J
Utskottet får emellertid påpeka, att samhället redan nu med stöd av
gällande lagar och författningar har vissa medel i sin hand till skydd mot
nämnda folkelement. Sålunda föreskriver lagen angående förbud för vissa
Bihang till riksdagent protokoll 1921. 13 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.) ]
2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
utlänningar att liär i riket vistas den 14 september 1914, att »utländsk
zigenare ävensom utlänning, som uppenbarligen bar för avsikt att söka
sitt uppehälle genom bettlande eller att under vandring från ort till annan
vinna sin utkomst genom utförande av musik, förevisande av djur eller
annan dylik sysselsättning, må vid ankomsten till riket eller omedelbart
därefter av polismyndighet avvisas». Vidare äger enligt samma lag
Konungens befallningshavande rätt att meddela förordnande om utvisning
•av i riket vistande utländska zigenare. Enligt gällande passförordning
(kungl. kungörelsen den 26 november 1920 om övervakande av utlänningar
i riket) skall utlänning, som vill uppehålla sig i riket, vara försedd
antingen med viserat pass eller uppehållsbok. I annat fall skall
han av polismyndighet meddelas föreläggande att inom viss tid lämna
landet.
Uet vill härav synas, som om myndigheterna ägde möjlighet till
ganska omfattande kontroll åtminstone ifråga om • zigenare.
Vad de s. k. tattarna beträffar, vilka i allmänhet torde vara svenska
medborgare, finnas även beaktansvärda möjligheter till övervakande från
samhällets sida med stöd av gällande lösdrivar- och fattigvårdslag. Av
all erfarenhet att döma torde dock vida effektivare medel till kontrollåtgärder
än de som nu stå till buds vara behövliga, varför en utredning
i detta syfte utan all fråga synes synnerligen önskvärd.
En sådan utredning, närmast åsyftande förslag till åtgärder för beredande
av ordnade förhållanden med avseende å vissa kringvandra^,
i synnerhet de s. k. tattarna, har emellertid tidigare — redan år 1897
— genom riksdagsskrivelse (nr 80) blivit begärd. Av Kungl. Maj:t
igångsattes också under den följande tiden vederbörlig utredning, och
vissa förslag i ovannämnda syfte utarbetades. Frågan hann dock icke utöver
ett förberedande stadium, då den år 1907 överlämnades till den
detta år tillsatta fattigvårdslagstiftningskommittén, som sedermera varit
sysselsatt med andra i dess uppdrag ingående ärenden. Efter vad utskottet
har sig bekant är det emellertid nämnda kommittés avsikt att inom
den allra närmaste framtiden i samband med frågan om revision av lösdrivarlagen
upptaga även här ifrågavarande spörsmål till behandling. Då
sålunda eu utredning med i det stora hela samma syfte, som i motionen
avses, redan är föranstaltad, kan en skrivelse i ämnet nu icke anses av
behovet påkallad.
Med stöd av vad ovan anförts får utskottet därför hemställa,
3
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
att förevarande motion icke måtte till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 februari 1921.
• »
På utskottets vägnar:
Erik Fast.
Närvarande vid förevarande ärendes slutbehandling: herrar Block* Fast,
Isaksson, Schill, Johansson i Bro, Hellberg, Olsson i Labbemåla, Clemedtson, Törnkvist,
Larsson i Sjötorp och Högström.*
• *) Icke närvarande vid justeringen.