Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Ni 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1921 kl. 4 e. m.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 8 i
anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj :t
i fråga om en fortgående ''permanent utredning angående
jordbrukets produktionskostnader.

I en inom andra kammaren väckt och till dess fjärde tillfälliga
utskott hänvisad motion, nr 233, har herr Olsson i Blädinge m. fl- hemställt,
”att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, det tacktes
Kungl. Maj :t vidtaga erforderliga åtgärder för en fortgående permanent
utredning angående jordbrukets produktionskostnader for livsfomodeiiheter,
samt att resultatet av denna utredning bliver på lämpligt satt arli g

I fråga ^ ni motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen. . ,.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande over motionen

av kungl. socialstyrelsen, vilket yttrande som bilaga bifogas detta utlåtande.

Utskottet anser för sin del i likhet med socialstyrelsen, att en pålitlig
och allsidig utredning angående jordbrukets produktionskostnader, onda -tande såväl brödsäd som övriga jordbruksalster, skulle ur flera synpunkter
vara av stor betydelse. Kan en sådan utredning åstadkommas, bor
den enligt utskottets mening givetvis också bliva stadigvarande och pa
lämpligt sätt årligen offentliggöras.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 4 avd. o Käft. (Nr 8.)

Motionen.

Utskottet.

2

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Däremot finner sig utskottet icke kunna biträda motionärernas yrkande,
att den utredning rörande jordbrukets produktionskostnader m. m
som for närvarande pågår inom lantbruksstyrelsen, nu skulle utan vidare
göras permanent.

Denna utredning har som bekant tillkommit i anledning av en riksdagens
skrivelse år 1917 (nr 103) med anhållan, att Kung! Maj :t måtte föranstalta
om utredning rörande kostnaderna för brödsädesproduktionen i
landet samt därefter vidtaga de åtgärder, vartill denna utredning kunde
föranleda. I denna skrivelse uttalades, att en dylik utredning, för att bliva
av värde, borde allsidigt omfatta kostnaderna för såväl producerande av
brodsad som av andra jordbruksalster, på det att av utredningen måtte
kunna bedömas jordbrukets ekonomiska bärkraft i allmänhet. Såsom en
tänkbar utväg för erhållande av erforderligt material för utredningen påpekades,
att de sakkunnige borde sätta sig i förbindelse med jordbrukare
i olika delar av landet och från dem införskaffa så fullständiga och noggranna
bokfö ringsresultat som möjligt för de år utredningen ansåges böra
omfatta. Materialinsamlingen borde, enligt riksdagens åsikt, omfatta landets
alla delar, och hänsyn tagas till alla slag av jordbruk, både stora, medelstora
och egentliga småbruk. Med anledning av denna riksdagens framställning
anbefallde Kungl. Maj :t den 29 november 1918 lantbruksstyrelsen
att genom en av styrelsen tillkallad sakkunnig under treårsperioden 1919
—1921 utföra undersökning rörande produktionskostnaderna för viktigare
jordbruksprodukter samt rörande jordbrukets ekonomiska bärighet i allmänhet;
och skulle lantbruksstyrelsen jämväl äga att vid behov tillkalla för
att vid undersökningen medverka dels en representant för det praktiska
jordbruket och dels en vetenskapligt skolad nationalekonom. För verkställande
av ifrågavarande undersökning utsågs av lantbruksstyrelsen
agronomen L. Nanneson; och anmodades ledamoten av riksdagens första
kammare, godsägaren G. Sederholm samt numera professorn E. Sommarin
att medverka vid undersökningen.

Enligt den för undersökningen uppgjorda planen skulle avtal träffas
med innehavare av för ändamålet lämpliga jordbruk att för en tid av 3 år,
nämligen under bokföringsåren 1919/20, 1920/21 och 1921/22, ställa nödigt
bokföringsmaterial till förfogande. Detta material skulle insändas i
form av månadsrapporter till någon av lantbruksstyrelsen godkänd bokföringsbyrå,
där årsräkenskaperna skulle föras och bokslut upprättas, varefter
de fäidiga räkenskaperna skulle statistiskt bearbetas av undersökningens
ledare.

Andra kammarens f jerde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 3

Av det anförda torde framgå, att den nu pågående utredningen väsentligen
har karaktären av ett försök. Visserligen måste man säga, att
denna utredning lagts i goda händer, och att man fördenskull har alla skäl
att av densamma vänta ett gott resultat. Men innan detta resultat framlagts,
synes riksdagen icke böra fatta ytterligare beslut i frågan. Enligt vad
utskottet inhämtat håller man för närvarande på med att avsluta bearbetningen
av räkenskaperna från det första bokföringsåret 1919/20; och torde
resultatet härav omedelbart komma att offentliggöras i publikationen Meddelanden
från kung! lantbruksstyrelsen. Framhållas bör ock, att riksdagen
i sin ovan nämnda skrivelse till Kungl. Maj :t icke gav uttryck åt någon
önskan därom, att undersökningen skulle gälla endast tre bokföringsår.
I den mån arbetets fortsättande kan anses beroende av riksdagens
medverkan, är det således icke erforderligt att nu avlåta en ny skrivelse i
ämnet. Utskottet har även inhämtat, att undersökningen planlagts med
hänsyn därtill, att densamma, om så skulle anses lämpligt, må kunna utan
avbrott fortsättas. Man synes alltså kunna tryggt förvänta, att, om resultatet
av det första bokföringsårets bearbetning visar sig på ett tillfredsställande
sätt fylla sitt ändamål, lantbruksstyrelsen kommer att i god tid
hos Kungl. Maj :t göra framställning om undersökningens fullföljande.

Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att föreliggande motion, nr 233, icke må till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 april 1921.

Å utskottets vägnar:

M. JENSEN.

Närvarande: herrar Jensen, Stjernstedt*, Larsson i Kroken, Bergström i Bäckland*,
Andersson i Höör*, Månsson i Backa, Ward, Alexander sson*, Holmgren och
Pettersson i Köping.*

•) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

av herr Larsson i Kroken, som instämt med utskottet däruti, att utredningen
lagts i goda händer, och just därför yrkat, att intet avbrott i densamma
borde ske, vadan motionärernas hemställan bort av utskottet tillstyrkas
; ''

av herr Månsson i Backa, som yrkat bifall till motionen.

4

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Bilaga.

Stockholm den 3 mars 1921.

Till Riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 18 februari 1921 har Kungl. Maj :t anbefallt K. socialstyrelsen
att avgiva och till riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott
överlämna av utskottet begärt yttrande över en inom andra kammaren väckt motion
nr 233 om skrivelse till Kungl. Maj :t i fråga om fortgående permanent utredning
angående jordbrukets produktionskostnader.

Till åtlydnad härav får styrelsen anföra följande.

I motionen erinras till en början därom, att i anledning av skrivelse från 1917
års riksdag Kungl. Maj :t uppdragit åt sakkunniga att verkställa en utredning
rörande kostnaderna för brödsädesproduktionen. Enligt vad socialstyrelsen inhämtat,
pågår för närvarande denna utredning inom lantbruksstyrelsen, och torde resultaten
av densamma, så snart dylika föreligga, komma att offentliggöras. Som
grundval för ifrågavarande utredning tjäna räkenskaper, förda vid ett betydande
antal större och mindre jordbruk inom landets olika delar. Socialstyrelsen äger
icke tillräckliga förutsättningar för att kunna bedöma, huruvida den sålunda använda
metoden är den bästa eller enda möjliga för vinnande av ett tillfredsställande
resultat. Däremot anser sig styrelsen höra framhålla, att den utväg för verkställande
av undersökningar rörande jordbrukets produktionskostnader, som av motionärerna
angivits, nämligen att staten själv skulle med lejd arbetskraft bruka några
kronohemman inom varje län och låta undersöka de ekonomiska resultaten därifrån,
näppeligen skulle giva ett invändningsfritt resultat.

Styrelsen vill emellertid för sin del instämma med motionärerna därutinnan,
att en pålitlig och allsidig utredning angående jordbrukets produktionskostnader,
och det ej blott med avseende på brödsäd utan även i fråga om övriga produkter,
givetvis måste tillmätas en stor betydelse, och synes det styrelsen önskvärt, om i
samband med nu pågående utredningar inom lantbruksstyrelsen det toges under
övervägande, huruvida och i vilken form ett sådant utredningsarbete må kunna anordnas
och givas permanent karaktär.

Vidare torde få erinras, att inom styrelsens eget verksamhetsområde faller en
så viktig del av här omhandlade ämne som den fortlöpande statistiken över arbetsoch
löneförhållandena inom jordbruket. Resultaten av dessa undersökningar offentliggöras
i årliga berättelser angående arbetartillgång, arbetstid och arbetslöner inom
Sveriges jordbruk, varjämte en mera djupgående undersökning angående lantarbetarnas
arbets- och löneförhållanden inom olika bygder och å typiska lantegendomar
av styrelsen för några år sedan verkställts. För närvarande är under arbete en på
c :a 400 under ett helt år förda hushållsböcker grundad undersökning rörande livsmedelsförbrukningen
och levnadskostnaderna för de mindre bemedlade på landsbygden,
vilken undersökning bland annat torde kunna förväntas siffermässigt belysa
den roll de självproducerade livsmedlen spela för landsbygdens småfolk.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Slutligen anser sig styrelsen också böra framhålla, att en utredning angående
jordbrukets produktionskostnader som komplement synes kräva ett fastställande av
de priser, som av jordbrukarna faktiskt ernåtts för deras produkter. Socialstyrelsen
upptog denna fråga redan år 1916 på initiativ av Kristianstads läns hushållningssällskap
och inhämtade även för ett år framåt med hushållningssällskapen som
mellanhänder försöksvis dylika noteringar från landets olika delar. Bristande intresse
från uppgiftslämnarna, vilka ej torde hava erhållit någon ersättning för sitt
besvär, omöjliggjorde likväl fortsättandet av denna statistik. Styrelsen finner det
emellertid synnerligen önskvärt, om möjlighet kunde beredas för återupptagande
på fastare basis av ifrågavarande undersökningar, vilka, därest de genom samarbete
med producenterna själva kunna byggas på ett tillfredsställande primärmaterial
och vidare kunna snabbt meddelas åt offentligheten, borde bliva för jordbrukarna
av ett betydande intresse. Riksdagen har för övrigt själv i skrivelse den 26 maj
1915 (nr 173), under hänvisning till en P. M. från socialstyrelsen, framhållit bland
annat önskvärdheten av att en statistik över de pris, som livsmedelsproducenterna
erhålla för sina varor, måtte komma till stånd.

GUNNAR HUSS.

Nils Bergsten.