Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.
it
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1921 kl. 6 e. m.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 5 i anledning
av återremiss till utskottet av dess utlåtande nr 1
i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t
angående ler edande av en grundplåt till en förbättrad
sjömanspensionering.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 222, ha herrar Thore
och Olsson i Kullenbergstorp hemställt, »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla, huruvida vid den slutliga avvecklingen av
krigsförsäkringskommissionens verksamhet ett lämpligt belopp måtte
reserveras som grundplåt till en förbättrad sjömanspensionering».
Ifrågavarande motion blev av andra kammaren hänvisad till dess
fjärde tillfälliga utskott, som i sitt utlåtande nr 1 hemställde, att densamma
icke måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda.
Som stöd för denna hemställan anförde utskottet följande:
»I likhet med motionärerna finner utskottet det rätt och billigt, att
av det överskott, som beräknas uppstå vid avvecklingen av krigsförsäkringskommissionens
verksamhet, någon del tages i anspråk till .förbättring
av sjömännens pensionering. Visserligen är det staten som
under kommissionens verksamhet iklätt sig den ojämförligt största
ekonomiska risken och genom sin mellankomst möjliggjort, att sjöfarten
över huvud kunde vidmakthållas. Det är därför helt naturligt att ifrågavarande
överskottsmedel i främsta rummet komma till användning för
statens egna omedelbara ändamål. Men å andra sidan skulle inga som
helst ekonomiska uppoffringar från statsmakternas sida ha kunnat hjälpa,
Motionen.
Utskottets
föregående
utlåtande.
Ärendets
behandling i
kammaren.
Utskottet.
4 Andra hammarens fjärde tillfälliga utshotts utlåtande Nr 5.
om icke sjömännen med sina egna liv som insatser plikttroget ställt
sig i det allmännas tjänst.
Fastän utskottet sålunda till fullo behjärtar motionärernas syfte,
finner sig utskottet likväl icke kunna biträda deras yrkande, att ett
belopp skulle reserveras såsom grundplåt för den föi’bättring av
sjömännens allmänna pensionering, varom utredning för närvarande
pågår. Såsom motionärerna själva meddela, befinner sig denna utredning
på ett så tidigt stadium, att någon pensioneringsplan ännu icke
kan framläggas. Icke heller känner man den tidpunkt, när detta pensioneringsförslag,
om det över huvud bleve antaget, kunde komma att
träda i kraft. Att under sådana förhållanden redan nu reservera ett
penningbelopp såsom grundplåt för denna pensionering synes utskottet
icke vara att tillråda.
Däremot skulle utskottet anse riktigt, att Kung!. Maj:t vid den slutliga
avvecklingen av krigsförsäkringskommissionens verksamhet toge under
övervägande, huruvida icke ett lämpligt belopp av kommissionens vinstmedel
borde reserveras till förbättring av den nuvarande sjömanspensioneringen.
Detta synes utskottet vara så mycket mera beaktansvärt, som
man otvivelaktigt vid övergången till nya pensionsbestämmelser måste
räkna med att det för ett stort antal av de sjömän, som tjänat den svenska
handelsflottan under krigsåren, måste bliva synnerligen svårt att på ett
för dem någorlunda tillfredsställande sätt skaffa sig delaktighet i de
större förmåner, som väntas uppstå efter fastställandet av ett nytt pensionsreglemente.
Det synes emellertid på grund av motionens avfattning
icke falla inom utskottets befogenhet att framställa ett dylikt förslag.
Men utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t i sinom tid skall taga hänsyn
till här ovan av utskottet anförda synpunkter.»
Vid behandlingen i kammaren blev detta ärende återremitterat till
utskottet huvudsakligen på den grund, att oklarhet ansågs råda med
hänsyn till det i utskottets ovan anförda motivering förekommande uttrycket
»förbättring av den nuvarande sjömanspensioneringen».
Med anledning härav får utskottet, som icke funnit anledning att
i sak frångå den ståndpunkt, utskottet i sitt förra utlåtande intagit, till
förtydligande och närmare precisering av densamma, uttala, att den
förbättring av den nuvarande sjömanspensioneringen, som av utskottet
avses, är en förbättring av de pensioner, som efter det nya pensionsreglementets
ikraftträdande komma att utgå till sådana nu i tjänst varande
sjömän, vilka på grund av för hög ålder och därmed samman
-
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5. 5
hängande höga pensionsavgifter icke kunna skaffa sig delaktighet i de
större förmåner, som väntas uppstå i och med fastställandet av ett nytt
pensionsreglemente. Den av utskottet ifrågasatta pensionsförbättringen
skulle sålunda i första hand komma de äldre sjömän till godo, vilka
under krigsåren tjänat den svenska handelsflottan. Om Kungl. Maj:t vid
den slutliga avvecklingen av krigsförsäkringskommissionens verksamhet
toge denna fråga under övervägande, skulle utskottet finna detta riktigt,
men anser sig på grund av motionens avfattning sakna befogenhet att
härom framställa förslag.
Med åberopande av vad utskottet i sitt föregående utlåtande anfört
rörande motionärernas förslag att av ifrågavarande vinstmedel reservera
ett penningbelopp för den nya under utredning varande sjömanspensioneringen,
får utskottet hemställa,
att föreliggande motion, nr 222, icke må till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 mars 1921.
Å utskottets vägnar:
M. JENSEN.
Närvarande: herrar Jensen, Stjernstedt, Bergström i Bäckland*, Andersson i Höör,
Månsson i Backa, Ward, Alexander sson, Holmgren, Pettersson i Köping och Andersson
i Storegården.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.