4

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1921 kl. 11 f. m.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande
nr 14, i anledning av väckt motion om skrivelse till
Kungl. Maj:t i fråga om utredning angående behörigheten
av kronans upplåtelser till bergsbruket av
skogar inom Hedemora socken m. m.

Motionen. I en inom andra kammaren väckt och till dess fjärde tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 139, har herr Olsson i Mora hemställt, »att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t
täcktes snarast möjligt verkställa utredning angående behörigheten av
kronans upplåtelser till bergsbruket av skogar inom Hedemora socken i
Kopparbergs län samt att, därest utredningen därtill skulle giva anledning,
för riksdagen framlägga förslag till åtgärder i syfte, att ifrågavarande
skogar, i den mån de äro för jordbruket inom socknen behövliga, må
komma jordägarna tillgodo, eller ock att kronan under nyss nämnda förutsättning
på annat sätt håller jordägarna skadeslösa».,

I fråga om motiveringen av denna hemställan får utskottet hänvisa
till motionen.

Kammar- Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen
kollegium, från kungl. kammarkollegium, som i anledning härav förklarat sig icke
hava något att tillägga till sitt till andra kammarens fjärde tillfälliga
utskott den 23 april 1920 avgivna utlåtande i anledning av en vid 1920
års riksdag i förevarande ämne väckt motion. I sistnämnda utlåtande
anförde kammarkollegium bl. a. följande:

»Den i motiveringen till förevarande motion omförmälda skogstrakten
Skånmarken har jämlikt kungl. kungörelsen den 4 februari 1811 blivit

5

Andra Kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

skattlagd till ett hemman Skånmarken om 1 ''/so mantal, vilket hemman
därefter genom kollega skatteköp den 24 maj 1830 försåldes till ägarna
av Vikmanshytte och Turbo bruk och dessa bruks framtida ägare.

Huruvida genom nämnda eller andra i motionen vidrörda upplåtelser
av liknande slag Hedemora sockenmäns rätt blivit trädd för nära, är
kollegium nu icke i tillfälle att bedöma. Skulle emellertid så hava skett,
synes billigheten tala för att sockenmännen av kronan i någon form hållas
skadeslösa.

Kollegium har förty icke något att erinra emot, att den av motionären
föreslagna utredningen verkställes».

Av vad som förebragts i denna fråga, dels vid 1920 års riksdag genom
de likalydande motionerna nr 203 i första och nr 313 i andra kammaren
ävensom vid behandlingen av sistnämnda motion i andra kammaren,
då kammaren mot utskottets avslagsyrkande med 76 röster mot 53 beslöt
att bifalla motionen, dels ock vid innevarande års riksdag genom föreliggande
motion, synes framgå, att behörigheten av kronans upplåtelser till
bergsbruket av skogarna inom Hedemora socken ingalunda kan anses vara
på ett tillfredsställande sätt avgjord genom Svea hovrätts i föreliggande
motion berörda dom den 9 juni 1755. Då därtill kommer, att denna fråga
inom Hedemora socken av ålder tillmätts och ännu alltjämt tillmätes stor
betydelse, finner utskottet billigheten fordra, att en opartisk utredning kommer
till stånd, samt att* om en sådan utredning visar, att Hedemora sockenmäns
rätt blivitt rädd för nära, förslag framlägges för riksdagen till ordnande
av dessa förhållanden på ett sådant sätt, »att sockenmännen», såsom det
heter i kammarkollegii ovan anförda utlåtande, »av kronan i någon form
hållas skadeslösa».

Andra kammaren har redan — med bifall till den hemställan utskottet
gjort i sitt utlåtande nr 9 — för sin del beslutat att hos Kungl.
Maj:t anhålla om utredning snarast möjligt, huruvida åtgärder böra vidtagas
för att till kronan återföra rekognitionshemman och till bergsbrukets
understöd anslagna skogar m. m. Om en sådan utredning kommer till
stånd, måste densamma givetvis även omfatta ifrågavarande skogar i Hedemora
socken. Då emellertid det i föreliggande motion gjorda ''yrkandet
även innefattar en utredning angående eventuellt skadestånd, synes det
utskottet riktigt, att denna fråga behandlas särskilt för sig, även om
den, såsom lämpligt torde vara, hänskjutes till samma kommission, som
kan komma att behandla den allmänna frågan.

Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 4 avd. 10 käft. (Nr 13—14.) 2

Utskottet.

6 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

att andra kammaren ville för sin del besluta, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt verkställa utredning
angående behörigheten av kronans upplåtelser
till bergsbruket av skogar inom Hedemora socken i Kopparbergs
län, samt att, därest utredningen därtill skulle
giva anledning, för riksdagen framlägga förslag till åtgärder
i syfte att ifrågavarande skogar, i den mån de äro
för jordbruket inom socknen behövliga, må komma jordägarna
tillgodo, eller ock att kronan under nyss nämnda
förutsättning på annat sätt håller jordägarna skadeslösa.

Stockholm den 10 maj 1921.

Å utskottets vägnar:

M. JENSEN.

Närvarande: herrar Jensen, Stjenstedt, Bergström i Bäckland, Andersson i Höör, Alexandersson,
* Holmgren, Pettersson i Köping, Andersson i Storegården, Ericsson i Sörbo * och Hansson i
Trollhättan. *

*Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Stjernsten, Holmgren och Andersson i Storegården.

Stockholm, O. L. Svanbäcke Boktryckeri 1921.