Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1921 kl. 4 e. m.

Förslå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 5, i anledning
av väckt motion om åvägabringande av utredning
angående lämpligheten av landsfogdetjänsternas indragning.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott Motionen.
hänvisad motion, nr 143, har herr Lind hemställt, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte skyndsamt
företaga utredning rörande lämpligheten av indragning av landsfogdetjänsterna
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.

Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet hänvisa
till motionen.

I samband med den av Kungl. Maj:t och riksdagen år 1917 beslutade Utskottet.
omorganisationen av fögderiförvaltningen bestämdes att, för tillgodoseendet
av polis- och åklagareväsendets ändamålsenliga ordnande, inom varje
län skulle inrättas en landsfogdetjänst. I avseende å kompetensen föreskrevs,
att vederbörande befattningshavare skulle hava avlagt sådan akademisk
examen, som erfordras för domarekallet, under någon tid själv utövat
domareämbete och under minst sex månaders tid följt arbetena vid större
stads polisväsende samt brottmålsförhandlingarna vid dess underdomstol.

Vid övergången från den förutvarande organisationen av fögderiförvaltningen
till den beslutade bestämdes, att vissa av de förutvarande kronofogdarna
skulle vara skyldiga att antaga landsfogdetjänst. Av dessa torde,
enligt vad utskottet inhämtat, knappast någon till fullo uppfylla de sålunda
föreskrivna kompetensvillkoren för landsfogde. Att under sådana förhållanden,
innan verkningarna av den beslutade reformen ännu äro fullt kända,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 12 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 5—7). 1

2 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

föreslå en sådan väsentlig ändring i organisationen av fögderiförvaltningen
som den av motionären föreslagna, synes utskottet icke kunna vara försvarligt,
helst i betraktande av att vederbörande departementschef vid föredragning
inför Kungl. Maj:t av frågan om fögderiförvaltningens omorganisation
fäst så stor vikt vid inrättandet av landsfogdetjänsten, att han uttryckligen
förklarat sig icke utan denna tjänsts inrättande kunna tillstyrka ett
övergivande av den dåvarande organisationen.

Det synes utskottet även vara uppenbart, att det är ett mycket stort
statsintresse, att inom varje län finnes tillgång på en fullt kvalificerad person,
sådan som landsfogden, för handhavandet av det betydelsefulla polisoch
åklagareväsendet; i synnerhet som det blivit allt mera vanligt, att
i grövre brottmål häktade hava biträde av juridiskt utbildade personer.
Man skulle visserligen kunna tänka sig, att Kungl. Maj:ts Befallningshavande
skulle äga förordna en av sina juridiskt utbildade tjänstemän att
biträda med polisutredningar och uppträda som åklagare i större brottmål,
men härigenom skulle med säkerhet uppstå betydliga olägenheter för arbetet
inom länstyrelsen, och skulle genom en sådan anordning i varje fall icke
erhållas garanti för att länstyrelsen hade tillgång till en fullt kvalificerad
åklagare och polisman.

Då dessutom redan nu landsfiskalerna i allmänhet hava en synnerligen
stor arbetsbörda, även om ett eller annat undantag möjligen finnes, kan
utskottet icke heller tillstyrka en åtgärd, som skulle medföra en ökning av
landsfiskalernas arbete.

Utskottet tillåter sig slutligen erinra om att omorganisationen av polisväsendet
å landsbygden för närvarande är under utredning.

Under hänvisning härtill och under åberopande av vad ovan anförts
får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon
första kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 februari 1921.

På utskottets vägnar:

E. v. HOFSTEN.

Närvarande: Herrar von Hofsten, Almkvist, Malmberg, Julin, Elof B. Andersson, Jesperson
och J. A. Eriksson.