Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1921 kl. i e. in.
Första kammarens andra tillfälliga alskotts utlåtande, nr k,
i anledning av vackt motion om förbud mot anställning
i statens tjänst av hantverksgrkeskunniga, som icke fullgjort
sin hantverkslärlingstid.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 33, har herr Pålsson hemställt, att riksdagen måtte
besluta anmoda Kungl. Maj:t förordna, att i statens verk och inrättningar,
där anställning av hantverksyrkeskunniga förekommer, plats endast måtte
beredas sådana, som genom gesällbrevs företeende jämte andra ansökningshandlingar
verificera sin fullgjorda hantverkslärlingstid.
Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet hänvisa till
motionen.
Tekniske konsulenten i Kungl. Kommerskollegium, ingenjören Petrus
Wretblad, har på utskottets begäran i anledning av motionen muntligen
lämnat utskottet för frågans bedömande erforderliga upplysningar.
Av sagda upplysningar har utskottet inhämtat, att antalet gesällbrev,
som årligen utfärdades, kunde beräknas till högst 250, att statsmakterna sökt
verka för höjandet av yrkesutbildningen genom beviljande av statsundei''stöd
till de hantverksmästare, som förbunde sig att under viss tid giva lärlingarna
nödig utbildning i yrket, samt genom utdelande av premier till lärlingarne,
och att förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa yrken avgivits av därtill
Motionen.
Utskottet.
6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
utsedde kommitterade den 29 juli 1913, vilket förslag remitterats föryttrande
till vederbörande myndigheter, men att alla infordrade yttranden ännu
icke till Kungl. Maj:t inkommit.
Utskottet, som visserligen finner motionen i många avseenden beaktansvärd,
vill dock erinra, att ett bifall till densamma för närvarande torde
komma att medföra oöverstigliga praktiska svårigheter. Med det ringa antal
gesällbrev, som årligen utfärdas, är det fara för, att ett lagstadgande i enlighet
med motionen skulle medföra, att staten icke erhölle tillräckligt antal
handtverksyrkeskunniga. Staten skulle under sådana förhållanden nödgas i
stor utsträckning dispensera från stadgandet, som snart skulle bliva fullständigt
illusoriskt. Det synes för den skull utskottet mest ändamålsenligt, att, i avvaktan
på den pågående utredningen angående en lag om lärlingsväsendet,
statsmakterna utveckla sin nuvarande verksamhet för yrkesskicklighetens
befrämjande. Utskottets tvekan att biträda motionen har stärkts av den
omständigheten, att de nuvarande hantverksorganisationerna, som hava att
utfärda gesällbrev, icke synas vara i erforderlig grad enhetligt organiserade.
På grund härav får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion icke måtte till någon
första kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 februari 1921.
På utskottets vägnar:
E. v. HOFSTEN.
Närvarande: Herrar von Hofsten, Almkvist, Malmberg, Julin, Elof B. Andersson
och Rooth.
CENTBALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1931