Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16. 1
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1921 kl. 1 e. m.
Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 16,
i anledning av väckt motion om åvägabringande av
utredning angående behörigheten av kronans upplåtelser
till bergsbruket av skogar inom Hedemora
socken.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga
utskott hänvisad motion, nr 31, har herr Lyberg hemställt, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungi. Maj:t
täcktes snarast möjligt verkställa utredning angående behörigheten
av kronans upplåtelser till bergsbruket av skogar inom Hedemora
socken i Kopparbergs län samt att, därest utredningen därtill skulle
giva anledning, för riksdagen framlägga förslag till åtgärder i syfte
att ifrågavarande skogar, i den män de vore för jordbruket inom
socknen behövliga, måtte komma jordägare till godo, eller ock att
kronan under nyss nämnda förutsättning på annat sätt hölle jordägarne
skadeslösa.
Beträffande motiveringen till denna hemställan får utskottet
hänvisa till motionen.
Vid 1920 års riksdag hemställde herr Ericsson, Ollas, i motion
in* 203, i första kammaren, samt herr Olsson i Golvvasta i motion
nr 313, i andra kammaren, att riksdagen måtte i skrivelse till Kung!.
Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt verkställa
den av motionären nu äskade utredning, samt att Kungl. Maj:t under
ovan i motionen angivna förutsättning måtte vidtaga åtgärder i syfte
att ifrågavarande skogar, i den mån de vore för hemmanen inom.
socknen behövliga, måtte komma dessa hemman till godo.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 12 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 16.)
Motionen.
Föregående
riksdags
behandling.
1
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.
Motionerna hänvisades, den inom första kammaren väckta till
dess andra tillfälliga utskott och den inom andra kammaren väckta
till dess fjärde tillfälliga utskott,
I avgivet utlåtande hemställde andra kammarens fjärde tillfälliga
utskott, att motionen, nr 313, icke måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda.
Vid frågans behandling inom andra kammaren blev emellertid,
med avslag å utskottets hemställan, motionen bifallen. Detta andra
kammarens beslut delgavs jämlikt föreskrift i Riksdagsordningen
första kammaren, som jämväl hänvisade detta ärende till sitt andra
tillfälliga utskott.
Den inom första kammaren väckta motionen blev på hemställan
av andra kammarens tillfälliga utskott remitterad till kungl. kammarkollegium,
som däröver avgav följande utlåtande:
»I en inom riksdagens första kammare väckt, till utskottet hänvisad motion
(nr 203) liar hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt verkställa utredning angående behörigheten
av kronans upplåtelser till bergsbruket av skogar inom Hedemora socken i Kopparbergs
län, samt att, därest utredningen därtill skulle giva anledning, vidtaga åtgärder
i syfte att ifrågavarande skogar, i den mån de vore för hemmanen inom socknen
behövliga, måtte komma dessa hemman till godo.
Genom nådig remiss den 20 februari 1920 har kammarkollegium anbefallts
avgiva och till utskottet överlämna utlåtande över motionen; och får kollegium till
åtlydnad av denna föreskrift anföra följande.
Den i motiveringen till förevarande motion omförmälda skogstrakten Skånmarken
har jämlikt kungl. kungörelsen den 4 februari 1811 blivit skattlagd till ett
hemman Skånmarken om 1 1/g0 mantal, vilket hemman därefter genom kollega
skatteköpebrev den 24 maj 1830 försåldes till ägarna av Vikmanshytte och Turbo
bruk och dessa bruks framtida innehavare.
Huruvida genom nämnda eller andra i motionen vidrörda upplåtelser av lik-,
ilande slag Hedemora socknemäns rätt blivit trädd för nära, är kollegium nu icke
i tillfälle att bedöma. Skulle emellertid så hava skett, synes billigheten tala för,
att socknemännen av kronan i någon form hållas skadeslösa.
Kollegium har förty icke något att erinra mot, att den av motionären föreslagna
utredningen verkställes.»
I sitt utlåtande i ärendet anförde första kammarens andra tillfälliga
utskott, att det givetvis varit för utskottet omöjligt att bilda
sig någon bestämd uppfattning om, huruvida genom kronans i motionerna
omförmälda upplåtelser till bergsbruket av skogar inom Hedemora
socken sockenmännens rätt blivit trädd för nära; att utskottet
väl funnit den av kammarkollegium uttalade uppfattningen, att
sockenmännen, därest så skulle hava skett, borde i någon form hållas
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16. 3
skadeslösa, värd beaktande och att billig] lots hänsyn möjligen kunde
påkalla åtgärder från statens sida i nämnda hänseende, men att, då
vad i motionerna anförts, icke syntes erbjuda tillräckligt fasta hållpunkter
för att därå kunna grunda en hemställan om utredning av
den art, som i motionerna avsåges, utskottet icke kunde tillstyrka
bifall till motionärernas hemställan, utan hemställde, dels att motionen,
ur 203, icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda,
och dels att första kammaren icke måtte biträda andra kammarens
i ärendet fattade beslut.
Utskottets hemställan blev av första kammaren bifallen och
hade alltså frågan vid 1920 års riksdag fallit.
Utskottet finner icke, att motionären förebragt några skäl, som
kunna föranleda utskottet att frångå sitt vid 1920 års riksdag gjorda
uttalande i ärendet, utan får därför hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon
första kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 maj 1921.
På utskottets vägnar:
E. von HOFSTEN.
Närvarande: herrar von Hofsten, Almkvist,* Malmberg, Kjellén, Julin, E. B.
Andersson och Jesperson.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
Utskottet.
av herrar Kjellén och Julin.