Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1921 kl. 2 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 21,
i anledning av väckta motioner i fråga om vissa ändringar
i kungörelsen angående boställsordning för lärarpersonalen
vid folk- och småskolor.

I en inom första kammaren av herr Almkvist väckt och till första kammarens
första tillfälliga utskott för förberedande behandling hänvisad motion,
nr 35, hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
om sådan ändring i boställsordningen för personalen vid folk- och småskolor
den 18 september 1918, att tjänstebostad för folk- eller småskollärarinnor må
kunna förläggas över skollokal, att bostad för folkskollärare om 3 rum och
kök må kunna inrymmas i skolhus avsett för endast en läraravdelning, att
den tid, inom vilken av- och tillträdessyn skall äga rum, utsträckes till 4
månader, samt att Kungl. Maj:t för övrigt måtte vidtaga de ändringar, som
med anledning härav kunna visa sig vara behövliga i denna förordning.

En likalydande motion, nr 142, har i andra kammaren väckts av herr
Sehlin.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas
till motionerna.

Ovanberörda motion nr 142 remitterades till andra kammarens första
tillfälliga utskott, som behandlade densamma i samband med en i andra
kammaren av herr Johansson i Brånalt väckt och till samma utskott remitterad
motion, nr 225, angående suspendering tills vidare i viss mån av
gällande föreskrifter om kommuners byggnadsskyldighet för folkskoleväsendets
behov.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 12 saml. 1 avd. 15 käft. (Nr 21.) 1

Motionerna.

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

över de i andra kammaren väckta motionerna inhämtade andra kammarens
utskott skolöverstyrelsens yttranden, och är det över motionen nr
142 avgivna yttrandet såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Andra kammarens utskotts utlåtande är, efter uteslutning av vad särskilt
har avseende å den utav herr Johansson i Brånad väckta motionen,
av följande lydelse:

Andra kam- »I herr Sehlins motion framhålles, att erfarenheten visat åtskilliga moditillfälliga
hkationer vara onskvarda i boställsordning^! för lärarpersonalen vid folkutskott.
småskolorna. I synnerhet hava bestämmelserna i paragraf 2 rörande

tjänstebostadens läge visat sig väl trånga och i liera fall svåra att efterkomma.
Mom. 2 av denna paragraf innehållen förbud mot att förlägga
tjänstebostad över eller under skollokal. Enligt motionärens uppfattning
kan dock en för lärarinna avsedd hostad utan väsentliga olägenheter förläggas
till andra våningen, även om därvid någon del därav skulle komma
att ligga över skolsalen. Häremot har den invändningen gjorts, att utsikten
för en lärarinna till räddning genom flykt, om ett hemfridsbrott göres, blir
mindre, därest hon har sin bostad i övre våningen. Detta synes dock vara
en teori av ringa praktisk betydelse. En våldsverkare kan icke lika lätt
utifrån orientera sig och planlägga sitt dåd, om bostaden ligger på andra
våningen, och han riskerar också i sådant fall att lättare bli ertappad. En
lärarinna, som blir överfallen i sin bostad, torde för övrigt knappast kunna
eller komma sig för att söka räddning genom flykt, även om bostaden är
förlagd till nedre botten. Av meddelanden från ensamboende lärarinnor
framgår, att dessa känna sig mera ogenerade och ostörda av förbipasserande
och även tryggare, om bostaden ligger i övre våningen.

Då byggnadskostnaderna, om hänsyn tages även till tomt och grund,
måste ställa sig åtskilligt lägre, därest bostaden förlägges över skollokalen,
och då några väsentliga olägenheter därav icke följa vare sig för lärarinnan
eller skolarbetet, anser motionären, att förbudet mot att förlägga tjänstebostad
över skollokal bör utgå, när denna bostad icke omfattar mer än 2 rum
och kök.

Enligt paragraf 2 i nämnda förordning måste vidare tjänstebostad, som
omfattar mer än 2 rum och kök, vara förlagd till särskilt hus i skolans närhet,
för såvitt icke särskilda omständigheter föranleda undantag. Nu händer
det dock rätt ofta, att en församling, utan att några särskilda omständigheter
föreligga, önskar uppföra ett skolhus med en lärosal och bostad

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

3

för en manlig folkskollärarekraft t. ex. så anordnad, att 2 rum och kök förläggas
å nedre botten och i direkt förbindelse därmed 1 rum i andra våningen.
I de nya för folk- och småskolor avsedda normalritningar, som nu utarbetats,
finnas också ett par förslag, som uppta just denna anordning, ehuru de däri
betecknas såsom undantagsförhållanden. Att på detta sätt sammanbygga
en lärarebostad och eu lärosal i ett hus synes motionären böra vara fullt
tillåtet utan några särskilda omständigheter och utan att anses som undantag
från det normala.

Enligt motionärens mening bidraga de nu gällande stränga bestämmelserna
angående tjänstebostaden till att öka de redan förut på grund av ekonomiska
förhållanden stora svårigheterna att i denna kristid anskaffa tjänliga
lokaler för folk- och småskolan, och de hava också uti bygderna mötts
av mycken ovilja. På grund härav synas också väl grundade skäl föreligga
att däri företaga de jämkningar, som kunna göras utan att försämra lärarpersonalens
bostadsförmåner eller försvåra skolarbetet. Visserligen står möjligheten
att söka dispens i varje särskilt fall öppen, men denna väg förefaller
i nu berörda fall vara oviss, onödig och tidsödande.

Med stöd av det anförda anser motionären, att mom. 2 i § 2 av ovannämnda
boställsordning borde erhålla följande lydelse:

»Där skolhus är avsett för endast en läraravdelning, må tjänstebostaden
inrymmas i skolhuset, dock bör i sådant fall bostad om mer än 2 rum
och kök icke vara belägen över eller under skollokalen; skolande bostaden
vara väl avskild från denna och dess ingång skild från ingången till skollokalen».

I § 10 av samma boställsordning bestämmes angående av- och tillträdessyn
å tjänstebostad, att sådan syn ej må hållas tidigare än 3 månader
före dagen för tjänstebostadens avträdande, resp. tillträdande, eller senare än

3 månader efter samma dag. Det synes motionären önskligt, att den tid,
inom vilken dessa av- och tillträdessyner böra hållas, något utökas t. ex. till

4 månader. Då skulle i ett fall, där en lärare avträder sin plats den 1 januari
och en annan tillträder samma tjänst den 1 juli, både av- och tillträdare
kunna kallas till samma syn. Genom denna tidsutsträckning skulle också
vinnas större möjlighet för inspektören att inordna dessa syneförrättningar
i den övriga resplanen.

Utskottet är medvetet om att folkskolväsendets utveckling föv närvarande
ställer stora ekonomiska krav särskilt på många landsbygdskommuner.
I saknad av den skatteutjämning, som skulle följa av att staten läm -

4 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

nade bidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet, kännas dessa
krav dubbelt betungande. Efter utskottets mening får det dock icke förbises,
att åtskilliga skoldistrikt icke kunna helt frikännas från ansvar för de
nu rådande svårigheterna, ehuru dessa i väsentlig grad härröra av den med
världskriget sammanhängande ekonomiska krisen. Åtskilliga om- och nybyggnader
samt reparationer ha till följd därav behövt eller behöva uppskjutas,
och där dylika arbeten måst utföras, ha de i många fall känts synnerligen
tyngande.

Den ekonomiska kristiden nädvändiggör en begränsning av de kommunala
lika väl som de statliga utgifterna. Men skolan kan icke, utan allvarlig
fara för hela vår folkuppfostran, hänföras till sådana improduktiva
företag, över vilka den framtvungna sparsamheten i första hand skall gå ut.
En avvägning måste emellertid även här ske mellan det önskvärda och det
ekonomiskt möjliga och sådana lättnader medgivas, vilka erfarenheten visat
vara sakligt motiverade och vilka kunna ske utan hämmande av folkskolans
utvecklingsmöjligheter.

Från denna utgångspunkt har utskottet på de skäl, motionären anfört,
ansett sig böra tillstyrka den av herr Sehlin väckta motionen. Överstyrelsen
har visserligen — under erkännande av att flera skäl tala för de av
motionären framställda ändringsförslagen och att från olika håll en bestämd
önskan i sådan riktning försports — uttryckt en viss tveksamhet rörande
lämpligheten av de båda första av motionären föreslagna ändringarna. Så
har överstyrelsen anfört, att med förläggandet av bostad om två rum och
kök över skollokal torde den möjligheten ligga nära till hands, att man i
skolor av denna typ inreder tvårumsbostäder även i de fall, då en tjänstebostad
på tre rum och kök för manlig innehavare skulle med hänsyn till
tjänstens beskaffenhet vara lämpligare. Mot denna invändning måste emellertid
utskottet anmärka, att denna möjlighet redan enligt nu gällande boställsordning
förefinnes. Större avseende förtjänar överstyrelsens invändning,
att ett medgivande av att tjänstebostad av intill två rum och kök må
kunna förläggas över skollokal, torde komma att motverka strävandena att
inrätta särskild gymnastiklokal. När fråga är om skolor med endast en
läraravdelning, kan dock utskottet ej tillmäta denna synpunkt avgörande
betydelse gent emot de starka skäl, som tala för motionärens förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att andra kammaren med bifall till herr Sehlins motion nr 142 för
sin del ville besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hem -

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

5

ställa om sådan ändring i boställsordningen för personalen vid folk- och
småskolor den 18 september 1918, att tjänstebostad för folk- eller småskollärarinnor
må kunna förläggas över skollokal, att bostad för folkskollärare
om 3 rum och kök må kunna inrymmas i skolhus avsett för endast en
läraravdelning, att den tid, inom vilken av- och tillträdessyn skall äga rum,
utsträckes till 4 månader, samt att Kungl. Maj-.t för övrigt måtte vidtaga de
ändringar, som med anledning härav kunna visa sig vara behövliga i denna
förordning; ävensom

2) att herr Johanssons i Brånalt motion icke måtte till någon andra
kammarens åtgärd föranleda.»

Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet överlämnades
till första kammaren, som den 12 maj 1921 beslöt hänvisa detsamma
till sitt första tillfälliga utskott.

Lika med andra kammarens utskott och på av detsamma anförda skäl
anser sig utskottet böra tillstyrka sådan ändring uti ifrågavarande kungörelse,
att i skolhus, som är avsett för endast en läraravdelning, må inrymmas en
tjänstebostad av högst två rum och kök, förlagd över skollokal, eller ock en
tjänstebostad om mer än två rum och kök, under förutsättning dock att
sistnämnda lokal icke förlägges över eller under skollokal. Likaledes ansluter
sig utskottet till andra kammarens utskotts tillstyrkande av den av
motionären föreslagna ändringen i § 10 av boställsordningen.

Utskottet får alltså hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens
i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 17 maj 1921.

På utskottets vägnar:

TH. BORELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar Boren, Lundberg,
Carlsson, friherre Barnekow, Grevesmiihl, Struts och Johansson i Tväråselet.

Reservation

av herrar Lundberg och Carlsson.

Utskottet.

6

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

Bilaga.

Till andra kammarens första tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 11 februari 1921 har Skolöverstyrelsen efter anhållan
av andra kammarens första tillfälliga utskott anbefallts avgiva utlåtande
med anledning av en av herr Sehlin i riksdagens andra kammare väckt motion
om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om vissa ändringar i kungörelsen angående
boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor. Överstyrelsen får
i anledning härav anföra följande.

Bestämmelserna i boställsordningens § 2, rörande vilka ändring ifrågasättes
av motionären, hava till syfte att skapa garantier för att tjänstebostäder
för folkskolans lärarpersonal på ett tillfredsställande sätt isoleras från egentliga
skollokaler samt olika tjänstebostäder från varandra. Betydelsen härav torde
vara påtaglig. För arbetet inom skolan är det till uppenbar fördel, om det kan
bedrivas utan störande inverkningar från omgivningen, och för tjänstinnehavarna
och deras familjer är det icke blott ur trevnadens utan även ur hygienisk
synpunkt av stor vikt, att bostäderna äro på verkningsfullt sätt isolerade
från skollokalerna och från varandra. Särskilt torde en sådan isolering vara
betydelsefull i betraktande av de icke så sällan inträffande fallen av smittosamma
sjukdomar i skolan eller i lärarfamiljerna.

Vad beträffar motionärens förslag om sådan ändring uti ifrågavarande
stadgande, att tjänstebostad av intill två rum och kök må kunna förläggas över
skollokal, torde höra erinras, att ett medgivande härutinnan i vissa fall torde
komma att motverka strävandena att även i skolor av här ifrågavarande typ
inrätta särskild gymnastiklokal, vilken för åstadkommande av möjligast billiga
byggnadskostnad lämpligen kan inredas å vinden. Om här åsyftad bostad''
disponeras av ensamboende lärarinna, vilket väl oftast kommer att bliva fallet,
torde ingen eller blott ringa olägenhet kunna befaras av det omedelbara grannskapet
mellan skola och bostad. Men om bostaden dessutom bebos av andra
till lärarinnans familj hörande personer, blir förhållandet ett annat. I varje fall
torde det erfordras, att bjälklaget mellan skollokalen och bostaden göres i möjligaste
mån ljuddämpande. Om vidare, såsom motionären antager, förläggandet
av bostad om två rum och kök över skollokal kommer att föranleda lägre
byggnadskostnader än vid bostadens förläggande i samma byggnad bredvid
skollokalen, något varom överstyrelsen, under förutsättning att tillfredsställande
ljudisolerande anordningar vidtagas, icke är övertygad, torde den möjligheten

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Fr 21. 7

ligga nära till hands, alt man i skolor av denna typ inreder tvårumsbostäder
även i de fall, då eu tjänstebostad på tre rum och kök för manlig innehavare
skulle med hänsyn till tjänstens beskaffenhet vara lämpligare. Följden kan
bliva, antingen att eu tjänstebostad om två rum och kök, förlagd över skollokal,
kommer att upplåtas åt manlig tjänstinnehavare med familj, ehuru boställsordningen
tillförsäkrar honom en rymligare bostad, eller ock att församlingen
vid val av ny tjänstinnehavare anser sig på grund av tjänstebostadens
läge och beskaffenhet nödsakad att välja kvinnlig lärare även i de fall, då
manlig lärare ur andra synpunkter skulle vara att föredraga.

Mot motionärens förslag att vidtaga sådan ändring i § 2 av boställsordningen,
att i skolbyggnad, som är avsedd för endast en läraravdelning, jämväl
må kunna inrymmas tjänstebostad om mer än två rum och kök under förutsättning
dock, att sådan bostad icke förlägges över eller under skollokal, samt
att den är väl skild från skollokalen och har ingången skild från ingången till
skollokalen, torde visserligen kunna invändas, att en friliggande tjänstebostad i
allmänhet erbjuder större lugn och trevnad för innehavaren. Men i skolanläggningar
med den ringa omfattning, varom här är fråga, torde i allmänhet inga
mera väsentliga olägenheter av den nämnda anordningen behöva befaras.

Beträffande slutligen motionärens yrkande, i vad detta avser § 10 i samma
boställsordning, finner Överstyrelsen goda skäl tala för detsamma.

Överstyrelsen hyser, såsom av det sagda torde framgå, en viss tveksamhet
rörande lämpligheten av de båda första av motionären föreslagna ändringarna
i boställsordningen och kan ej avvisa den tanken, att en författningsändring i
enlighet med motionärens yrkande kan tänkas komma att i vissa fall medföra
olägenheter. Å andra sidan finner överstyrelsen det uppenbart, att flera skäl
tala för de ifrågavarande ändringsförslagen. Från olika håll har ock en bestämd
önskan i sådan riktning försports, något som framgår bland annat av de rätt
talrika ansökningar om dispens från berörda föreskrifter, som från olika delar
av landet ingivits. I varje fall skulle Överstyrelsen dock icke anse lämpligt, att
en förändrad lydelse av § 2 i boställsordningen utan ytterligare övervägande
fastsloges i enlighet med motionärens förslag. En eventuell förändring synes
nämligen böra föregås av en mera ingående undersökning än Överstyrelsen nu
kunnat ägna detta spörsmål. Skulle riksdagen finna en ändring av ifrågavarande
bestämmelser önskvärd, torde det, föreställer sig Överstyrelsen, vara tillfyllest,
att framställning göres till Kungl. Maj:t om en omarbetning av desamma
uti angivet syfte.

Stockholm den 15 mars 1921.

K. E. SANDBERG.

Ivar Skantze.