Statsutskottets utlåtande Nr b'' A.
1
Nr 6 A.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1921 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riJcsstatens
för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till
kommunikationsdepartementet. (4:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å sjätte huvudtiteln,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av punkt 1 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att
dels från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor;
dels besluta, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis
i efterskott;
dels besluta, att vid ingången av januari månad 1922 skall till
departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle
för sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;
dels ock för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 av sitt utlåtande
nr 2 A anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget
till departementschefen, nu 17,000 kronor, med
7,000 kronor till 24,000 kronor;
b Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.)
Departements
chefen.
[1-] ’)
896 21 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj.ts
kansli.
[2.]
b) besluta, att utbetalningen av avlöningen skall
ske månadsvis i efterskott;
c) besluta, att vid ingången av januari månad
1922 skall till departementschefen utbetalas ett belopp,
motsvarande vad han skulle för sagda månad hava i
förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;
d) för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.
2:o) Kung]. Maj:t har vidare (punkt 2) föreslagit riksdagen att
dels godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet att
tillämpas från och med år 1922:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............. 166,000 kronor.
Yikariatsersättningar, förslagsanslag.......................................... 4,000 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag,
högst................................................................................. 17,000 »
Förslagsanslag 187,000 kronor.
dels ock under riksstatens sjätte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie
förslagsanslag å 187,000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet under punkt 4 av sitt utlåtande
nr 2 A anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
i kommunikationsdepartementet på följande sätt:
1
1
3
4
1
4
2
4
Befattningshavare.
statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet.
....................................................................
expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet
.....................................................................
kansliråd..................................................................
förste kanslisekreterare.......................................
registrator...............................................................
andre kanslisekreterare......................................
kanslibiträden, kvinnliga....................................
kontorsbiträden, kvinnliga.................................
Avlönings
grad.
B 20
B 16
B 14
B 13
C 3
C 2
Statsutskottets utlåtande Xr 6 A.
Befattningshavare.
1 förste expeditionsvakt.......................................... B 3
2 expeditionsvakter................................................... B 1
b) godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet
att tillämpas från och med ar 1922:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ................................ 166,000 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag
.................................................................. 4,000 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. ro., förslagsanslag,
högst............................................................ 17,000 ))
Förslagsanslag 187,000 kronor.
c) under riksstatens sjätte huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli uppförda ordinarie bestämda
anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie
förslagsanslag å 187,000 kronor.
3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för upprätthållande
av departementets verksamhet på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst, 29,920 kronor.
För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för år
1921, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat ett förslagsanslag,
högst, 24,800 kronor. Anslaget är avsett till avlönande av följande befattningshavare,
nämligen
en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen ..................... kronor 7,800: —
» » » » tekniska ärenden ....................................... » 12,000: —
» särskild föredragande för stadsplaneärenden........................... »_5,000: —
kronor 24,800: —
Av Kungl. Majt nu föreslagen höjning av förevarande anslag är
föranledd av den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement
m. m.
Enligt det under denna punkt framlagda förslaget skulle avlöningen
till den tekniska byråchefen komma att från och med år 1922 utgå med
ett från 12,000 kronor till 13,500 kronor förhöjt belopp. Utskottet vill
erinra, att denna befattning inrättats så sent som vid 1920 års riksdag,
Departementets
verksamhet.
[3.]
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
[4-]
Utskottets
yttrande.
varvid avlöningen, oberoende av de för andra motsvarande befattningshavare
gällande löner och med avvikelse från de i detta hänseende eljest
tillämpade grunder, bestämdes till det nuvarande beloppet, 12,000 kronor.
Vid sådant förhållande finner utskottet någon höjning av ifrågavarande
arvode icke nu böra förekomma, och har utskottet med hänsvn härtill
ansett det under denna punkt äskade anslagsbeloppet kunna sänkas från
29,920 kronor med 1,500 kronor till 28,420 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för upprätthällande av departementets
verksamhet på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 28,420 kronor.
Tåg- och Yattenbyggnadsväsendet.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
dels godkänna följande ordinarie stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att tillämpas från och med år 1922:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................. 133,000 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................. 3,500 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag,
högst ........................................................................... 32,500 »
Förslagsanslag 169,000 kronor.
dels ock å riksstaten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 169,000 kronor.
Under den gemensamma rubriken väg- och vattenbyggnadsstaten
äro för närvarande i riksstaten uppförda dels ett bestämt ordinarie anslag
å 141,000 kronor, dels ock reservationsanslag för expenser för allmänna
arbeten å 45,000 kronor och för vägundersökningar å 90,000
kronor. I det bestämda ordinarie anslaget ingå för närvarande dels
en gemensam stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de under
styrelsen lydande distriktstjänstemännen, slutande å 138,000 kronor,
dels ock ett anslag å 3,000 kronor till stipendier åt medlemmar av vägoch
vattenbyggnadskåren för utrikes resor i ändamål att studera andra
länders allmänna arbeten.
Med genomförande av den nya löneregleringen för de centrala
ämbetsverken med mera bör, såsom löneregleringskommittén anfört i sitt
betänkande i ämnet, särskild stat fastställas för väg- och vattenbygg
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
5
nadsstyrelsen, och torde, i enlighet med departementschefens mening,
i följd härav även anslagen till styrelsens distriktstjänstemän, stipendier,
expenser för allmänna arbeten och vägundersökningar böra vart för
sig uppföras som särskilda ordinarie anslag i riksstaten.
Under åberopande av vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt
4, anfört, får utskottet nu beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på följande sätt:
Befattningshavare.
Avlönings
grad.
1 överdirektör ............................................................... A 2
2 byråchefer och ledamöter.................................... B 20
1 byrådirektör och ledamot.................. B 18
2 förste byråingenjörer............................................. B 16
3 byråingenjörer......................................................... B 13
1 notarie........................................................................... B 13
1 registrator, tillika aktuarie................................ B 13
1 revisor och bokhållare............................................. B 13
2 kanslibiträden, kvinnliga.......................................... C 3
3 kontorsbiträden, kvinnliga .................................... C 2
1 förste expeditionsvakt ..................................... B 3
2 expeditionsvakter..................................................... B 1
b) godkänna följande ordinarie stat för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att tillämpas från och med
år 1922:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................................... 133,000 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag... 3,500 x>
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag,
högst......................................... 32,500 »
Förslagsanslag 169,000 kronor.
c) å riksstaten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppföra ett ordinarie förslagsanslag
å 169,000 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos vägocli
vattenbyggnadsstyrelsen.
[5.]
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstemän.
[6.]
5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
4—7 av åberopade statsrådsprotokollet.
Det nu å 1922 års riksstat äskade anslaget är avsett att fördelas
på följande sätt:
till arvode åt en maskininspektör ................................................ kronor 8,100: —
» » » maskininspektörens assistent................................. » 6,400: —
» personligt lönetillägg åt den sistnämnde.............................. » 1,000: —
» arvode åt två revisorer ä 6,048 kronor ................................. » 12,096: —
» icke ordinarie befattningshavare i övrigt m. m................... » 30,004: —
kronor 57,600: —
Med erinran att liknande anslag utgår för innevarande år får
utskottet, under åberopande i övrigt av vad utskottet i sitt utlåtande
nr 2 A, punkt 4, anfört, nu hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna
hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.
6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) från och med år 1922 fastställa följande ordinarie
stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstemän:
Lön |
|
kronor |
|
1 distriktschef.............................. |
3,000 |
o distriktschefer ........................... |
15,000 |
1 distriktsingenjör ........................ |
1,500 |
7 distriktsingenjörer ..................... |
10,500 |
Summa |
30,000 |
b) å riksstaten från och med år 1922 uppföra ett
ordinarie anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstemän å 30,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
t
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till förstärkning Förstärkning
av det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, distrikts
4,
500 kronor. tjänstemän.
[7-]
Ifrågavarande belopp, som jämväl tidigare stått till förfogande, er- utskottets
fordras för avlönande av en extra distriktschef och en extra distrikts- vttrandeingenjör
i det numera uppdelade norra distriktet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till förstärkning av det ordinarie
anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 4,500 kronor.
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under hän- stipendier åt
visning till vad utskottet under punkt 4:o) härovan anfört, får utskottet ™ Väg™och
hemställa,
att riksdagen må till stipendier åt medlemmar av " s
väg- och vattenbyggnadskåren å riksstaten från och med L ''■*
1922 uppföra ett ordinarie
ar
3,000
uppföra
kronor.
reservationsanslag
av
9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) och under hän- Expenser för
visning till vad utskottet under punkt 4:o) härovan anfört, får ut- Afbiten.
skottet hemställa, j-g j
att riksdagen må till expenser för allmänna arbeten
å riksstaten från och med år 1922 uppföra ett ordinarie
reservationsanslag av 45,000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 10) att till ex- Tillfällig hsjpenser
för allmänna arbeten, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra m^agetm''
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor. expenser för
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—11 av åberopade statsrådsprotokollet.
[10 ]
Det under föregående punkt omförmälda ordinarie reservationsanslaget
till expenser för allmänna arbeten är enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser avsett, bland annat, till rese- och inspektionskostnader
för utövande av den kontroll och därmed sammanhängande
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
undersökningar rörande allmänna arbeten, som det åligger väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa genom sina ämbete- och tjänstemän.
Med hänsyn till beskaffenheten av de utbetalningar, som sålunda bestridas
från anslaget, hava vissa svårigheter förelegat att på förhand bestämma
dess belopp.
Då anslaget visat sig otillräckligt för fyllande av det därmed avsedda
ändamålet, beviljade 1919 års lagtima riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts
i ämnet gjorda framställning, till expenser för allmänna arbeten, utöver
anslaget å ordinarie stat, dels å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor, dels ock å extra stat för år 1920 ett
förslagsanslag, högst, 35,000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp
har likaledes för ifrågavarande ändamål anvisats å extra stat för år 1921.
Till expenser för allmänna arbeten hava sålunda, inberäknat det ordinarie
anslaget å 45,000 kronor, sammanlagt stått till förfogande under
år 1919 55,000 kronor samt under vartdera av åren 1920 och 1921
80,000 kronor.
Då emellertid de sålunda för ändamålet tillgängliga beloppen visat
sig otillräckliga, har nu ifrågavarande förstärkningsanslag ansetts böra
för år 1922 utgå med 50,000 kronor, vartill skulle komma ett ytterligare
belopp av 70,000 krono!-, avsett att utgå på årets tilläggsstat.
Med tillstyrkande av förevarande förslag, får utskottet nu hemställa,
att riksdagen må till expenser för allmänna arbeten,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.
Vägunders
ökning ar.
[il.]
ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till v ägundersökning ar å riksstaten
från och med år 1922 uppföra ett. ordinarie
reservationsanslag av 90,000 kronor.
Tillfällig höjning
av anslaget
till
vägundersökningar.
[12.]
12:o)
hemställa,
I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) får utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till vägundersökningar, utöver anslaget
å ordinarie stat, å extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
9
13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 10,000 kronor till undersökningar
av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande
av planer till anläggning eller ombyggnad av
broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.
14:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på
extra stat för år 1922 ställa till Kungl. Majrts förfogande till understödjande
av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag av 1,100,000
kronor.
Anslaget till ifrågavarande ändamål har av 1920 års riksdag höjts
till 1,100,000 kronor. Med hänsyn till de upplysningar, som av utskottet
inhämtats rörande storleken av det medelsbehov, vilket kan väntas
komma att föreligga under år 1922, har utskottet icke ansett någon
nedsättning av anslagsbeloppet böra ifrågakomma.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 ställa
till Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande av brobyggnader
och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt
upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag
1,100,000 kronor.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till bidrag
för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller
eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sidd. 12—14 av åberopade statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har uti tre särskilda
motioner, väckta en inom första kammaren (nr 17) av herr A.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 896 21 2
Undersökningar
av
mindre
hamnar och
farleder
m. m.
[13.]
Understödjande
av
brobyggnader
m. m.
[14.]
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
anläggning av
väqar m. m.
[15-]
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Elisson, och två inom andra kammaren den ena (nr 85) av herr I.
Vennerström, och den andra (nr 160) av herr S. Jönsson i Fridhill, hemställts,
att det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet måtte höjas till
6,000,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Till bidrag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning
av backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen, efter att tidigare
under en följd av år hava årligen härtill anvisat medel, för år
1921 beviljat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade hemställt, att ifrågavarande
anslag måtte för år 1922 höjas till 6,000,000 kronor och i avseende
härå anfört bland annat följande:
»Huru förhållandet mellan tillgängliga och erforderliga anslag ställt sig
under de senaste fem åren framgår av nedanstående
Sammanställning.
Vid ingången av år |
Inneliggande förslag. |
Beräknad kostnad. |
Erforderligt anslag. |
Tillgängligt anslag. |
Brist i |
Antal. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|
1916.................................... |
374 |
22,404,000 |
14,936,000 |
2,500,000 |
12,436,000 |
1917................................... |
378 |
23,059,000 |
15,373,000 |
2,500,000 |
12,873,000 |
1918................................... |
419 |
24,597,000 |
16,398,000 |
3,500,000 |
12,898,000 |
1919................................ |
436 |
26,562.000 |
17,708,000 |
4,500,000 |
13,208,000 |
1920................................... |
533 |
28,612,000 |
19,075,000 |
3,500,000 |
15,575,000 |
1921.................................... |
— |
— |
— |
5,000,000 |
— |
Den i ovanstående tabell upptagna beräknade kostnaden måste avsevärt
höjas vid den omräkning av kostnadsförslagen, som sker i samband med avgivande
av förslag till fördelning av anslag åt de olika företagen, varför verkliga
totalkostnaden för samtliga inneliggande vägförslag med nuvarande prislägen å
arbete och materiel kommer att uppgå till minst 50 miljoner kronor. Under
dessa förhållanden finner styrelsen det vara erforderligt, att en väsentlig höjning
av det årliga anslaget vidtages.
Med hänsyn till de hårda påfrestningar, för vilka statsbudgeten för närvarande
är utsatt, har dock styrelsen nu ej velat föreslå högre anslag än 6,000,000
ki''onor.»
Departementschefen har framhållit, att ifrågavarande anslag visserligen
icke vore tillräckligt för att fylla det därmed avsedda ändamålet,
varför det vore i hög grad önskvärt, om en avsevärd förhöjning av
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A. 11
anslaget kunde äga ruin. På grund av nödvändigheten att iakttaga
största sparsamhet i fråga om utgifter har han emellertid ansett sig
nödsakad förorda, att anslaget för år 1922 bestämmes till samma belopp
som för år 1921 eller 5,000,000 kronor, varvid han emellertid utgått
från den förutsättning, att ökade medel lör anläggning av enklare
vägar ställas till förfogande i enlighet med ett under nästföljande punkt
omhandlat förslag.
Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
1 anledning av de i ämnet väckta motionerna, vari hemställts, att
anslaget för år 1922 måtte, i likhet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sin i augusti 1920 gjorda framställning föreslagit, utgå med
6,000,000 kronor, får utskottet erinra om de betydande höjningar i årsanslagen
för ifrågavarande ändamål, som företagits under de senare
åren. Anslaget, som under år 1914 var uppfört med 1,750,000 kronor,
uppgick under åren 1917 och 1918 till 2,500,000 kronor och har sedermera
höjts, senast vid 1920 års riksdag, till 5,000,000 kronor, vartill
emellertid komma vissa ytterligare belopp, avsedda för beredandet av
tilläggsbidrag på grund av kostnadsstegring, uppkommen genom dyrtiden.
I betraktande härav och med hänsyn också till den statsfinansiella
situationen har någon höjning av det i statsverkspropositionen
äskade beloppet icke synts utskottet höra förekomma. Uppmärksammas
må dock härvid, att på grund av den sjunkande prisnivån ett bifall
till Kungl. Maj:ts förslag oförändrat synes komma att innebära möjlighet
att tillgodose de medelsbehov, som anslaget avser att täcka, i större
utsträckning än som tidigare torde kunnat antagas, varigenom alltså
de motionsvis framställda kraven i viss mån tillgodose^. Det bör
vidare vid bedömandet av förevarande ärende beaktas, hurusom enligt
Kungl. Maj:ts i det följande tillstyrkta förslag medel till möjliggörande
av anläggning av vissa enklare vägar skulle för år 1922 komma att
beviljas med betydligt högre belopp än som tidigare utgått. Utskottet
hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herrar Elissons,
Vennerströms och Jönssons i Fridhill i ämnet väckta
motioner, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
må till bidrag för anläggning av nya samt förbättring
eller omläggning av backiga eller eljest mindre
goda vägar på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
12
Statmtskottets utlåtande Nr 6 A.
Anläggning
av enklare
vägar, ödebygdsvägar
och utfartsväqar
m. m.
[16.]
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16)
att för anläggning av enklare vägar på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;
att för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta
i Norrbottens län på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor;
att för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 400,000 kronor; samt
att för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 14
—21 av åberopade statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
ansett sig böra företaga till behandling en inom andra kammaren av
herr F. Aarnseth väckt motion, däri hemställts, att riksdagen må ställa
ett belopp å högst 300,000 kronor till Kung!. Maj:ts förfogande att
efter närmare bestämmelser användas till bidrag vid vägbyggnader till
odlingsbara områden inom Kopparbergs län.
I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Till anläggning av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens,
och Jämtlands län har riksdagen för vart och ett av åren 1914—1918
beviljat ett anslag av 500,000 kronor. För vart och ett av åren 1919
—1921 hava vidare till anläggning av nedanuämnda slag av vägar i
Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län anvisats
följande belopp, nämligen för enklare vägar 750,000 kronor, för ödebygdsvägar
400,000 kronor och för utfartsvägar 100,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget till
enklare vägar för de fyra nordligaste länen måtte för år 1922 bestämmas
till minst 900,000 kronor. Då behovet av ödebygds- och utfartsvägar
kvarstode oförminskat, har styrelsen vidare hemställt om anvisande
för år 1922 av anslag för dessa ändamål till samma belopp som
beviljats för år 1921.
Vidare har stj^relsen hemställt, att landets samtliga län måtte komma
i åtnjutande av anslagen till anläggning av enklare vägar, ödebygds
-
Statsutskottets utlåtande Nr <i A.
13
vägar och utfartsvägar samt att berörda anslag måtte av denna anledning
höjas med respektive 225,000, 75,000 och 50,000 kronor.
Från de landsdelar, varom bär är fråga, hava framställningar inkommit
om anslagens bestämmande till betydligt högre belopp än som
sålunda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatts
Departementschefen har ansett sig höra förorda, att enklare vägar
må komma till användning i hela riket under vissa angivna förutsättningar.
Särskilt torde det vara påkallat, anser departementschefen, att
vissa delar av Kopparbergs län bleve delaktiga av anslaget till enklare
vägar. Tillkomsten av dylika vägar utgjorde nämligen en av förutsättningarna
för åstadkommande av ordning i de förvirrade jordbesittningsförhållandena
inom vidsträckta delar av nämnda län. Vad anginge
anslagen till ödebygdsvägar och utfartsvägar, vore dessa typer särskilt
tillkomna för att tillgodose vägbehovet i vissa trakter av övre Norrland.
Då vidare ännu icke någon större erfarenhet förelåge beträffande
berörda vägtypers lämplighet, syntes åtminstone för närvarande ej böra
ifrågasättas att införa desamma jämväl i andra delar av riket.
I fråga om beloppet av anslaget till enklare vägar syntes den förebragta
utredningen beträffande förhållandena i Norrland ådagalägga,
framhåller departementschefen, att, även om hänsyn ej toges till den
föreslagna utsträckningen för vägtypens användning, en högst betydlig
förhöjning av anslaget vore i sig påkallad. Med hänsyn till den rådande
ekonomiska situationen kunde dock en sådan förhöjning ej ske
i den omfattning, som eljest skulle varit önskvärd. På grund härav
har departementschefen ansett sig böra föreslå, att lör enklare vägar
i hela riket för år 1922 anvisades ett anslag av 1,500,000 kronor.
Då anläggandet av enklare vägar i andra län än de fyra nordligaste
till en början hade karaktär av ett försök och då den nu förordade
förhöjningen i anslaget i första hand syntes böra komma de län till
godo, som hittills varit i åtnjutande av bidrag från detsamma och där
behovet av dylika vägar vore mest trängande, torde, anför departementschefen,
av det föreslagna anslaget endast ett mindre belopp, förslagsvis
200,000 kronor eller högst 300,000 kronor, böra avses till enklare
vägar i övriga delar av riket.
I fråga om anslagen till ödebygdsvägar och utfartsvägar har någon
förhöjning i anslagsbeloppen för år 1922 icke ansetts böra företagas.
Vidkommande frågan om anslag till väganläggning mellan Parkajoki
och Muonionalusta har statsbidrag beviljats till hela anläggningskostnaden
för denna anläggning, att utgå från anslaget till enklare
14
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
vägar. Anledningen härtill är att söka i den betydelse, denna väg
skulle få för att knyta dessa trakter med deras finsktalande befolkningnärmare
till det övriga Sverige och för att förbättra befolkningens existensmöjligheter,
varjämte hänsyn tagits till svårigheten för de väghållningsskyldiga
i denna landsända att lämna bidrag till vägens utförande.
Om medel till ifrågavarande vägföretag i vanlig ordning skulle
utgå från den på Norrbottens län belöpande andelen av anslaget till
enklare vägar, skulle, framhåller departementschefen, denna andel till
förfång för övriga vägföretag bliva alltför hårt belastad och svårighet
uppkomma att inom rimlig tid fullborda berörda företag.
För ifrågavarande väganläggning har nu äskats 250,000 kronor
för år 1921 och 175,000 kronor för år 1922, varjämte för slutförandet
av anläggningen beräknats åtgå ytterligare 150,000 kronor att utgå
under år 1923.
Medan det i nästföregående punkt omhandlade allmänna vägbyggnadsanslaget
kommer till användning huvudsakligen endast för landsvägar
eller vägar, som hava större betydelse för den allmänna samfärdseln,
har anslaget till enklare vägar tillkommit för att nödtorftigt
tillgodose behovet av kommunikationer inom vissa befolkningsfattiga
trakter. Möjligheterna att komma i åtnjutande av bidrag från detsamma
hava emellertid hittills varit begränsade till de fyra nordligaste
länen. Det synes utskottet uppenbart, att en sådan enklare vägtyp,
som visserligen icke uppfyller de fordringar, vilka ställas på landsväg
i fråga om bredd, lut.ningsförhållanden, bärighet o. s. v. men som dock
är avsedd att vara körbar alla tider på året, lämpligen bör kunna
komma till användning även inom andra delar av landet, vilka med
avseende å befolkningens utbredning och kommunikationsförhållandena
äro likartade med de trakter av Norrland, inom vilka statsbidrag för
ändamålet för närvarande kan erhållas. Utskottet får därför biträda
Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande del.
Vad anslagen till ödebygdsvägar och ut.fartsvägar beträffar, vill
utskottet erinra, att med den förstnämnda av dessa vägtyper, vilken
med avseende å utförandet är av synnerligen enkel beskaffenhet men
dock avsedd att kunna trafikeras med kördon under de tider av året,
då marken är bar, enligt lagstiftningen i ämnet förstås en väg, som
till en betydande längd sträcker sig över fjäll, genom skogar eller
genom eljest glest befolkade trakter och som, ehuru vägen icke prövats
vara för allmänna samfärdseln nyttig eller nödig, likväl finnes vara till
gagn för det allmänna såsom ägnad att främja landets uppodlande och
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
15
bebyggande. Utfartsvägarna äro avsedda att utgöra körbara förbindelser
till avlägset belägna byar eller större gårdar i kust- och skogslanden.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att med utsträckningen
till övriga delar av riket utav användningen av dessa
vägtyper, vilka nyligen införts på försök, bör anstå, åtminstone till
dess större erfarenhet vunnits rörande lämpligheten och ändamålsenligheten
av desamma. .
Med beaktande av de föreliggande stora och behjärtansvärda behoven
av anslag för ifrågavarande ändamål har utskottet ansett, att
trots det fortgående prisfallet någon nedsättning i de av Kungl.
Maj:t äskade beloppen icke bör företagas. Beträffande särskilt förslaget
om anvisande av medel för anläggning av vägen Parkajoki—
Muonionalusta vill utskottet framhålla, att de för detta ändamål äskade
anslagsposterna hava karaktär av fortsättningsanslag, och att alltså
framdeles vid anvisande av medel för slutförandet av anläggningen
hänsyn kan tagas till den minskning i byggnadskostnaderna, som kan
väntas uppkomma.
Beträffande det motionsvis framställda önskemålet om särskilt anslag
för befrämjandet av vägbyggnader inom Kopparbergs län vill
utskottet framhålla, att det i statsverkspropositionen framlagda förslaget
om en utsträckning av rätten att erhålla statsbidrag för anläggning av
enklare vägar även till andra delar av landet än det övre Norrland
tillkommit särskilt med tanke på Kopparbergs län. Att i större utsträckning,
än ett biträdande av det sålunda av departementschefen
gjorda förslaget skulle innebära, gå motionären till mötes har utskottet
icke ansett möjligt.
Utskottet får alltså, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, beträffande riksstaten nu hemställa,
1) att riksdagen må,
a) för anläggning av enklare vägar på extra stat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor;
b) för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki
och Muonionalusta i Norrbottens län på extra stat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 175,000
kronor;
c) för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Yästernorrlands län
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Tilläggsbidrag
till
vissa väganläggningsm.
fl. företag.
[17.]
Väganläggning
Tärna
kyrkoby—
Slussfors.
[18.]
på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor; samt
d) för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län på extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
II) att herr Aarnseths ovanberörda motion må anses
besvarad genom vad utskottet här ovan anfört.
17:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 17) föreslagit riksdagen att av det
för beredande av tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads-
med flera företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 500,000
kronor.
Ifrågavarande anslag är avsett att möjliggöra utbetalande av tillläggs
bidrag till vissa företag för på grund av kristiden uppkommen kostnadsökning.
I vad denna kostnadsökning uppgår till 10 procent hava
vederbörande intressenter i företaget att själva bära densamma. För återstoden
kan efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beprövande täckning
av statsmedel erhållas i samma förhållande, varmed statsbidrag
tidigare utgått.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må av det för beredande av tilläggsbidrag
till vissa väganläggnings- och brobyggnads- med
flera företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor på
extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa
ett belopp av 500,000 kronor.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att för anläggning
av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors på extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 158, har nästlidet
års riksdag för iståndsättandet av ödebygdsvägen mellan Tärna kyrkoby
och Stensele sockengräns samt till påbörjande av anläggning av en
vanlig väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors beviljat dels på tilläggsstat
för år 1920 ett reservationsanslag av 100,000 kronor, dels ock på
extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Kost
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
IT
naderna för iståndsättande av förenämnda ödebygdsväg, vilka beräknades
till 194,100 kronor, avsågos skola bestridas av de ntav nästlidet
års riksdag anvisade medlen. Sammanlagda kostnaden för vägen Tärna
kyrkoby—Slussfors beräknades i Kungl. Maj:ts förenämda proposition,
nr 158, till 1,525,000 kronor, varvid förutsattes, att det årliga anslagsbeloppet
skulle bestämmas till 300,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för anläggning av väg mellan
Tärna kyrkoby och Slussfors på extra stat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att av det Förhatirin
såsom bidrag till bestridande av kostnaden för förbättring av Visby "hamn''1
hamn beviljade anslaget å 750,000 kronor såsom reservationsanslag på [19 1
extra stat för år 1922 anvisa ett belopp av 125,000 kronor.
Såsom bidrag till bestridande av kostnader för förbättring av Visby
hamn i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställd plan beviljade 1919 års
lagtima riksdag ett anslag av 750,000 kronor, varav på extra stat för
åren 1920 och 1921 anvisats tillhopa 250,000 kronor.
Vid beviljande av förenämnda anslag å 750,000 kronor förutsattes,
att detsamma skulle fördelas på sex år.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det såsom bidrag till bestridande
av kostnaden för förbättring av Visby hamn beviljade
anslaget å 750,000 kronor såsom reservationsanslag
på extra stat för år 1922 anvisa ett belopp
av 125,000 kronor.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att
l:o) till bestridande av kostnader för utförande av hamnbyggnader
vid Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenholmarna, Barsebäck, Byxelkrok,
Kårehamn, Gnisvärd, Kapelludden, Hölick, Värskär, Utvalnäs, BremöKalven,
Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö (fiskehamnsgrupp
I) på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av
2,000,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 896 21 3
Utförande av
vissa fiskehamnar.
[20.]
18
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
2:o) besluta, att de under l:o) omförmälda hamnar skola utföras i
där angiven ordning samt att de hamnar vid Sanna och Lutterhorn.
som av riksdagen tidigare beslutats, ej skola komma till utförande;
3:o) medgiva, att följande 16 i huvudsak av muddringar bestående
hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och Uppsala län, nämligen
Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet, Agö, Bergö, Gisslan, Gäddbäcksund,
Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen, Marviksgrunnan, Storhamn,
Jättholmarne, Våtnäs och Tupparne, ävensom jämväl i andra
delar av landet belägna, av fiskehamnskommissionen till utförande i
andra hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande art, som av riksdagen
komma att beslutas, må bilda en särskild grupp (fiskehamnsgrupp
II) att utföras jämsides med andra i gång varande fiskebamnsbyggnader,
därvid omförmälda 16 hamnförbättringar skola äga företräde
framför de övriga hamnarbeten, som komma att till gruppen hänföras,
ävensom utföras i den inbördes ordningsföljd, som ovan angivits;
4:o) för utförande av under 3:o) omförmälda 16 hamnförbättringar,
varför sammanlagda kostnaden beräknats till 2,000,000 kronor, på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa 700,000 kronor;
5:o) besluta, att de under l:o) och 4:o) angivna anslag må för avsedda
ändamål, enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna
gott meddela, användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre
av själva området för hamnarna än även av det område i land, som
med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna,
bör avsöndras för det gemensamma behovet;
6:o) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutits,
samtliga de hamnar, som under l:o) avses, ävensom de under 3:o) uppräknade
16 hamnar skola utföras och underhållas genom statens försorg;
7:o) för verkställande, i den mån sådant ej redan skett, av undersöknings-
och utredningsarbeten beträffande av fiskehamnskommissionen
till utförande i andra hand förordade fiskehamnsanläggningar på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa 100,000 kronor; samt
8:o) medgiva, att kostnaderna för anordnande under byggnadstiden
av eu särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
må från och med år 1922 från de för hamnarnas byggande anslagna
medel utgå med ett till 36,440 kronor om året förhöjt belopp.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 24—40.
Den s. k. fiskehamnskommissionen framlade i sitt betänkande år
1909 förslag om utförande i viss angiven ordning genom statens försorg
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
19
eller med bidrag av statsmedel av 79 fiskehamnar vid rikets kuster,
bland vilka hamnar kommissionen ansåg 31 vara av beskaffenhet att
böra i första hand komma till utförande, under det att de övriga förordades
att utföras i andra band. Inom vardera av dessa grupper ansåg
kommissionen eu del hamnar böra byggas och för framtiden underhållas
av staten, varemot övriga hamnar, med anslag en gång för alla
av statsmedel, skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll
Iryggas och för framtiden underhållas av intressenterna själva. Antalet
av de hamnar, som av staten själv skulle byggas och underhållas, utgjorde
bland de i första hand föreslagna 24 och bland de i andra hand
förordade 20.
Enligt det i statsverkspropositionen framlagda förslaget skulle
framdeles samtliga hamnar utföras och underhållas genom statens försorg.
Något byggande eller underhåll av intressenterna själva skulle
alltså icke hädanefter ifrågakomma.
Dessutom hava vissa andra betydande förändringar i de tidigare
för utförandet av ifrågavarande hamnar uppgjorda planerna nu föreslagits.
Efter den avsevärda förskjutning av byggnadsplanen beträffande
fiskehamnarna, som måst äga rum, har det ej ansetts lämpligt att låta
de smärre och mindre kostsamma hamnförbättringarna anstå i avvaktan
på fullbordandet av de mera kostsamma och omfattande av dessa byggnader.
Departementschefen har därför förordat, att eu särskild grupp
hamnar bildas av sådana, där de föreslagna förbättringsåtgärderna utgöras
huvudsakligen av muddringsarbeten, vilka hamnar kunna utan
försenande av övriga i gång varande hamnbyggnader utföras jämsides
med dessa.
Inom denna nya grupp, muddringshamnar, skulle med hänsyn till
redan utförda undersökningsarbeten och för vinnande av planmässighet
vid arbetenas verkställande i första hand de av anläggningarna, som
vore belägna inom de norrländska kustlänen samt Uppsala län, komma
till utförande.
Men även i fråga om de hamnanläggningar, för vilkas förbättrande
fordras mera genomgripande arbeten, har en ändring av den tidigare beslutade
ordningsföljden ansetts böra företagas. Vissa fiskelägen lida
nämligen av så svåra missförhållanden, att det, då fiskehamnsbyggandet
blivit så ansenligt fördröjt, synts rimligt, att de komme i bättre tur
än från början varit avsett.
Under förutsättning sålunda dels av bildandet utav en särskild
grupp av hamnar, beträffande vilka förbättringsarbetena utgöras av
20
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
muddringar, i vilken grupp till att börja med skulle ingå sådana
hamnar, som äro belägna i Norrlands kustlän samt Uppsala län, dels
av de omgrupperingar i övrigt beträffande de föreslagna fiskehamnarna,
varför nyss redogjorts, skulle ordningen mellan dem — bortsett från
hamnar, som före år 1922 beräknas bliva färdiga — framgå av följande
Tabell.
Fiskehamnsgrupp I.
Hamnar, som kvarstå i eller inflyttas
i den ursprungligen föreslagna gruppen
av hamnar, som avsetts att utföras
i första hand.
1) Hällevik.
2) Gislöv.
3) Herrevik.
4) Smögenhol
marna.
5) Barsebäck.
6) Byxelkrok.
7) Kårehamn.
8) Gnisvärd.
9) Kapelludden.
10) Hölick.
11) Värskär.
12) Utvalnäs.
13) Bremö-Kalven.
14) Vändborg.
15) Faludden.
16) Stendörren.
17) Långö.
18) Bokö.
Fiskehamnsgrupp II.
(Muddringsliamnar.)
Hamnar, beträffande vilka de föreslagna
åtgärderna utgöras av muddringar,
vilka hamnar skola utföras jämsides
med hamnarna i gruppen I.
1) Gårdskär.
2) Fågelsundet.
3) Prästgrundet.
4) Agö.
5) B ergo.
6) Grisslan.
7) Gäddbäcksund.
8) Rönnskär.
9) Rödkallen.
10) Holma.
11) Skeppsmalen.
12) Marviksgrunnan.
13) Storhamn.
14) Jättholmarne.
15) Våtnäs.
16) Tupparne.
Sedan de i det föregående nämnda, i parallellgruppen muddringshamnar
ingående, i Norrland och Uppsala län belägna hamnarna fullbordats,
komme i tur inom denna grupp de utav huvudsakligen muddringsarbeten
bestående hamnförbättringar, som avsetts att utföras inom kustlänen
i södra och västra Sverige.
Till bestridande av kostnaderna för utförande av de i gruppen I
upptagna hamnarna har nu anslag äskats med 2 miljoner kronor för
år 1922 eller samma belopp, som under vartdera av de senaste båda
åren beviljats.
Kostnaderna för utförandet av de i gruppen II upptagna muddringshamnarna
hava beräknats icke komma att understiga 2,000,000 kronor,
varav 600,000 kronor skulle anvisas på tilläggsstat för år 1921, 700,000
kronor anvisas för år 1922 och återstoden för år 1923.
Dessutom har äskats anslag med 200,000 kronor, varav hälften
för vartdera av åren 1921 och 1922, för undersöknings- och utredningsarbeten
rörande de av fiskehamnskommissionen till utförande i andra
hand förordade hamnar.
Statsutskottetr utlåtande Nr <> A. -I
Av de för fiskehamnarnas byggande anvisade medel bestridas enligt
riksdagens medgivande kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnavdelning. Jämlikt beslut av 1920 års riksdag äro
arvodena för denna avdelnings personal från och med sistnämnda år
förhöjda. På grund av den föreslagna nya löneregleringen för de centrala
ämbetsverken med mera bar emellertid en ny reglering av dessa
arvoden ansetts böra äga rum från ingången av år 1922. De nu utgående
arvodena samt de arvoden, som efter den nya löneregleringens
genomförande synts böra tillsvidare beräknas, framgå av följande sammanställning
:
Nu utgående |
Föreslaget j |
|||
Chefen för hamnavdelningen ................................................ |
'') 12,000 |
_ |
15,000 |
1 |
Hamningenjören ................................................................ |
>) 7,200 |
— |
9,000 |
—! |
Biträdande ingenjören ......................................................... |
'') 5,500 |
— |
6,800 |
-j |
Kvinnligt skrivbiträde ....................................................... |
1,600 |
— |
2,040 |
—| |
Administrativa avdelningen ................................................... |
3,600 |
— |
3.600 |
|
Summa |
29,900 |
36,440 |
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket tillkommit på grundval
av 1920 års riksdags i ämnet gjorda uttalanden, bar utskottet funnit
sig böra i huvudsak biträda. Endast beträffande de för utförande av
ifrågavarande muddringsarbeten m. in. å vissa fiskehamnar och de förvissa
uudersökningar äskade anslagen bar utskottet ansett sig böra
föreslå vissa smärre nedsättningar. De belopp, som böra anvisas till
utförande av de 16 i huvudsak endast av muddringar bestående hamnförbättringarna
ha sålunda synts utskottet utan större olägenhet kunna
begränsas till 500,000 kronor för vartdera av åren 1921 och 1922. A
anslagen till vissa undersökningsarbeten böra ock, enligt utskottets
mening, företagas nedsättningar i de å riksstaten och tilläggsstaten
äskade beloppen med 25,000 kronor å vardera.
Vad slutligen beträffar frågan om bestämmandet av avlöningarna
för den vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning anställda
personalen får utskottet hänvisa till vad utskottet i sitt utlåtande nr
2 A, punkt 4:o), i detta hänseende anfört.
Utskottet hemställer nu beträffande anslag å riksstaten,
Utskottets
yttrande.
L) Härutöver tillfällig löneförbättring.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
att riksdagen må,
l:o) till bestridande av kostnader för utförande av
hamnbyggnader vid Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenholmarna,
Barsebäck, Byxelkrok, Kårehamn, Gnisvärd,
Kapelludden, Hölick, Värskär, Utvalnäs, Bremö-Kalven,
Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö
(fiskehamnsgrupp I) på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;
2:o) besluta, att de under l:o) omförmälda hamnar
skola utföras i där angiven ordning samt att de
hamnar vid Sanna och Lutterhorn, som av riksdagen
tidigare beslutats, ej skola komma till utförande;
3:o) medgiva, att följande 16 i huvudsak av muddringar
bestående hamnförbättringar i de norrländska
kustlänen och Uppsala län, nämligen Gårdskär, Fågelsundet,
Prästgrundet, Agö, Bergö, Grisslan, Gäddbäcksund,
Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen, Marviksg-runnan,
Storhamn, Jättholmarne, Våtnäs och
Tupparne, ävensom jämväl i andra delar av landet
belägna, av fiskehamnskommissionen till utförande i
andra hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande art,
som av riksdagen komma att beslutas, må bilda en särskild
grupp (fiskehamnsgrupp II) att utföras jämsides
med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader, därvid
omförmälda 16 hamnförbättringar skola äga företräde
framför de övriga hamnarbeten, som komma att
till gruppen hänföras, ävensom utföras i den inbördes
ordningsföljd, som ovan angivits;
4:o) för utförande av under 3:o) omförmälda 16 hamnförbättringar'',
varför sammanlagda kostnaden beräknats
till 2,000,000 kronor, på extra stat för år 1922 såsom
reservationsanslag anvisa 500,000 kronor;
5:o) besluta, att de under l:o) och 4:o) angivna
anslag må för avsedda ändamål, enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas
under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej
mindre av själva området för hamnarna än även av det
område i land, som med hänsyn till den rörelse, som
är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för
det gemensamma behovet;
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
23
6:o) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare
beslutits, samtliga de hamnar, som under l:o)
avses, ävensom de under 3:o) uppräknade 16 hamnar
skola utföras och underhållas genom statens försorg;
7:o) för verkställande, i den mån sådant ej redan
skett, av undersöknings- och utredningsarbeten beträffande
av fiskehamnslcommissionen till utförande i andra hand förordade
fiskeliamnsanläggningar på extra stat för år 1922
såsom reservationsanslag anvisa 75,000 kronor; samt
8:o) medgiva, att kostnaderna för anordnande
under byggnadstiden av en särskild hamnavdelning
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må från och
med år 1922 enligt grunder, som det tillkommer Kungl.
Maj: t bestämma, utgå från de för hamnarnas byggande
anslagna medel.
21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understödjande av andra mindre
fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen
till utförande i första hand föreslagna å extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) och under
erinran att anslag för ändamålet äskats på 1921 års tilläggsstat med
15,000 kronor, får utskottet, med tillstyrkande av de i ämnet gjorda
förslagen, beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,
att riksdagen må till undersökningar och upprättande
av arbetsplaner för sådana fiskehamnar, som äro
avsedda att erhålla statsbidrag från anslaget till understödjande
av mindre fiskehamnsbyggnader, på extra stat
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 15,000
kronor.
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att för anläggning
av skyddshamn vid Torekov på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 44— 60 av åberopade statsrådsprotokollet.
Understödjande
av
mindre
fiskeh amns -byggnader.
[21.]
Undersökningar
för
mindre visso
fiskehamn sbyggnader
m. m.
[22.]
Anläggning
av skyddshamn
vid
Torekov.
[23.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
För byggande av en vågbrytare vid Torekovs fiskläge anvisade
Kung!. Maj:t från de utav riksdagen för åren 1884 och 1885 beviljade
anslag till bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet med tillhopa 18,300 kronor. Med
bidrag av nämnda medel anlades därefter vid Torekov en vågbrytare,
som sträckte sig från den å stranden väster om fiskläget belägna klippudden
Gibraltar ut till den omkring 150 meter i nordlig riktning därifrån
belägna holmen Hamnskär. Denna vågbrytare blev under svåra
stormar år 1891 till större delen förstörd.
Efter det sedermera frågan om en förbättring av hamnförhållandet
vid Torekov på grund av framställning från vissa ortsintressenter varit
under utredning hos olika myndigheter, föranledde två vid 1911 års
riksdag i ämnet väckta motioner riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t
förklara sig dela motionärernas mening om önskvärdheten av att hamnen
i Torekov komme till stånd. Medel för ändamålet ansåg sig riksdagen
icke kunna bevilja förr än på vederbörlig utredning grundat
förslag i ämnet av Kungl. Maj:t förelagts riksdagen. Riksdagen anhöll
därför, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, i vad avseende
en hamnanläggning vid Torekov kunde befinnas erforderlig samt därefter
snarast möjligt förelägga riksdagen förslag i ämnet.
Efter en i anledning av denna riksdagsskrivelse företagen undersökning
fann väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ett i februari 1919
avgivet utlåtande sig kunna tillstyrka, att vid Torekov måtte på statens
bekostnad anläggas en nödhamn i överensstämmelse med ett uppgjort
förslag, enligt vilket kostnaden för hamnen skulle uppgå till 681,400
kronor, därav 634,500 kronor för anläggning av själva nödhamnen och
46,900 kronor för de arbeten, som avsåge dess anordnande även till
fiskehamn.
Detta förslag föranledde emellertid icke framläggandet av proposition
till riksdagen.
Frågan togs emellertid sedermera åter upp till behandling vid
1920 års riksdag genom en av Sv. Bengtsson i Norup in. fl. i andra kammaren
väckt motion, nr 161. I den i motionen lämnade redogörelsen
anförde motionärerna bland annat.
Av den förebragta historiken över förslaget om en skydds- och fiskehamn i
Torekov framginge otvetydligen, att hamnbyggnaden ifråga vore ett krav, som ej
längre borde undanskjutas. I det tillstånd, som hamnen nu befunne sig — tvenne
av motionärerna hade vid nyligen företaget besök på platsen förvissat sig om
den saken — gjorde den ett intryck av att helt och hållet hava råkat i förfall.
Det förut befintliga skyddet åt väster för skyddshamnen vore fullständigt raselat
och hamnområdet uppgrundat till den grad, att endast farkoster med mycket
Statsutskottets utlåtande Nr ti A.
25
obetydlig storlek kunde passera detsamma. Innerliamnen vore ävenledes synnerligen
grund och utgjordes för övrigt av eu trång bassäng med plats endast för ett
ringa antal små farkoster. Uppenbart vore, att om icke hamnen iståndsattes, så
syntes den trafik på orten med frakt- och fiskefartyg, som nu med seg ihållighet,
i förväntan på att förbättringar i hamnförhållandena skulle komma till stånd, i
viss utsträckning upprätthölles, komma att upphöra. Inträffade en sådan eventualitet,
åsamkades icke blott Torekovs samhälle utan hela den kringliggande orten,
som hade ett stort behov av denna hamn, betydande ekonomiska förluster. Detta
alldeles oavsett att sjöfarten och fisket i denna del av Kattegatt förlorade eu
skyddshamn, som för dem vore av oberäknelig fördel.
Eu hamn i Torekov vid östra och södra sidan av Kattegatt hade som skyddsliamn
för den mindre sjöfarten, vilken året runt och tidtals mycket livligt påginge
längs Sveriges västkust, en mycket stor betydelse. Skyddshamnen i Torekov
kunde sägas vara ett komplement till den i norra och västra delen av Kattegatt
av danska staten bekostade skyddshamnen vid Skagen. De västliga stormarna,
som ofta rasade i Kattegatt, tvingade särskilt de mindre fartygen att söka
skydd, vilket emellertid på den öppna kuststräckan utmed större delen av Hallandskusten
och Skånes nordvästra kust endast med svårighet stode att erhålla.
Resultatet bleve, att sjöolyckor i stor omfattning inträffade. Bland de sjöfarande,
som before dessa trakter, funnes icke mer än en mening därom, att en skyddshamn
i Torekov väsentligen borde kunna förhindra antalet sjöolyckor.
En hamnanläggning i Torekov av den beskaffenhet, som ifrågasattes, borde
tydligen även med det åt havet framskjutna läge, som platsen intoge, vara till
fördel för det svenska havsfiskets utveckling i södra och mellersta delen av Kattegatt.
Så länge Torekovs hamn förbleve i sitt nuvarande dåliga tillstånd, kunde
något sådant fiske i nämnvärd utsträckning icke bedrivas från denna del av
kusten.
Slutligen framliölles den fördel, som ifrågavarande trakts jordbruk och handel
skulle beredas genom att hamnen i Torekov sattes i stånd, och hänvisades
härvid, liksom i förut berörda avseende, till befintliga handlingar rörande hamnförslaget.
Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig bestämt böra vidhålla sitt
förslag om förläggandet av skydd för hamnen såväl åt väster som norr, ansåge
motionärerna sig böra upptaga detta förslag oförändrat. Motionärerna höllo före
att något mera tillfredsställande förslag till en skydds- och fiskehamn för Torekov
än det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjort icke kunde förväntas.
På grund av vad sålunda anförts hemställdes, att riksdagen för
anläggning av en skydds- och fiskehamn vid Torekov, i enlighet med
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens den 18 december 1919 omräknade
kostnadsförslag, på extra stat måtte bevilja ett statsanslag av 1,740,500
kronor, därav för år 1921 en tredjedel med i runt tal 580,200 kronor.
I skrivelse den 17 juni 1920, nr 6, angående regleringeu av utgifterna
under riksstatens för år 1921 sjätte huvudtitel har riksdagen,
med beaktande av de synpunkter, som i motionen anförts, förklarat sig
förorda, att det toges under övervägande, huruvida icke genom statens
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 896 si 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
medverkan en förbättring av hamnförhållandena i Torekov knnde komma
till stånd.
I det nu framlagda förslaget har departementschefen föreslagit utförande
av en skyddshamn vid Torekov i enlighet med ovannämnda av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1912 förordade plan, vilken enligt
av nämnda styrelse i december 1919 framlagda beräkningar ansetts
komma att draga en kostnad av 1,861,700 kronor, varav 1,740,500
kronor för skyddshamnen och 121,200 kronor, för fiskehamnen.
Till stöd härför har departementschefen framhållit, hurusom eu
rymlig och djup hamn vid Torekov med dess utmärkta, långt ut till
sjöss framskjutna läge komme att innebära ett värdefullt tillskott till
det ej alltför stora antalet goda hamnar vid denna del av landets
västkust och främst såsom nödhamn bliva av stor betydelse för det större
fisket och sjöfarten i södra och mellersta Kattegatt.
»Då sålunda genom den nya hamnens tillkomst icke blott en viss
landsända skulle kunna emotse en framtid av ekonomisk utveckling»,
fortsätter departementschefen, »utan jämväl gynnsammare betingelser
skulle vinnas för utövandet i dessa delar av Kattegatt av för landet så
betydelsefulla näringar som fisket och sjöfarten, måste det anses vara i
statens intresse, att ifrågavarande hamn kommer till stånd. Aven om
det kapital, som staten nedlägger i företaget, lärer komma att lämna
ringa eller ingen avkastning, synas de indirekta fördelar, som, enligt
vad nyss anförts, därigenom vinnas för denna del av landet, utgöra tillräckligt
starka skäl för att staten träder emellan och ensam bekostar
utförandet av skyddshamnen. Jag anser mig på grund härav böra förorda,
att densamma anlägges uteslutande på statens bekostnad.
Vad anordningarna för fiskehamnen beträffar, har Torekovs kommun
utfäst sig att i viss omfattning deltaga i kostnaderna därfcr.
Det statsbidrag, som för sådant ändamål erfordras, synes lämpligen
kunna utgå från anslaget till understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader,
och torde, därest förslaget om skyddshamnens anläggande
vinner statsmakternas bifall, frågan därom i sinom tid komma att underställas
Kungl. Maj:ts avgörande.
Väg- och vatten byggnadsstyrelsen har ifrågasatt, att anslaget till
skyddshamnen skulle fördelas på tre år samt att för det första året
skulle anvisas 580,200 kronor. Med hänsyn emellertid till nödvändigheten
att under nuvarande förhållanden iakttaga största möjliga sparsamhet
i fråga om statens utgifter anser jag mig böra föreslå en uppdelning
av ifrågavarande arbete på fem år, och torde för år 1922 för
påbörjande av detsamma böra anvisas 200,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr (i A. -7
Vad underhållet av skyddshamnen beträffar, torde statsverket ej
behöva vidkännas någon kostnad därför, enär Torekovs kommun lörbundit
sig att efter hamnens fullbordande svara för det framtida underhållet
av densamma.»
Även om utskottet alltjämt ställer sig förstående för de synpunkter,
som tidigare anförts rörande önskvärdheten av att söka åstadkomma
en förbättring av hamnförhållandena i Torekov och som föranlett riksdagen
att tidigare vid två särskilda tillfällen hos Kungl. Maj:t göra
framställning om utredning i detta hänseende, har utskottet dock icke
kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.^
I de uppgjorda kostnadsberäkningarna hava utgifterna för anläggningen
upptagits till icke mindre än 1,801,700 kronor. Detta belopp
skulle helt bestridas av statsmedel. Någon ekonomisk medverkan härtill
från vederbörande ort har nämligen icke ansetts vara att påräkna.
Vad själva Torekov beträffar framgår av den lämnade utredningen, att
kommunens inkomster och utgifter under å 1919 uppgingo till i runt
tal 11,000 kronor. Den beskattningsbara inkomsten belöpte sig under
samma år till omkring 200,000 kronor och år 1920 till i runt tal
260,000 kronor. Folkmängden uppgick den 1 januari 1920 till 450
personer. På grund härav har Torekovs kommun ansetts svårligen
kunna lämna något bidrag till skyddshamnens utförande. Och andra
kommuner, landsting, bolag m. fl., vilka kunna väntas hava nytta av
förbättrade hamnanordningar i Torekov och vilka i anledning därav
blivit hörda, hava förklarat sig icke vilja eller kunna lämna något bidrag
till anläggningen. Dessa uppgifter, som av departementschefen
lämnats i sammanhang med frågan om bestämmandet av den utsträckning,
i vilken statsmedel skulle för ändamålet erfordras, torde jämväl
få anses vara belysande vid ett bedömande av företagets omfattning i
jämförelse med de lokala intressen, som härav skulle kunna draga nytta.
Vad som emellertid närmast ansetts motivera framläggandet av
förevarande förslag, har varit önskvärdheten av att åstadkomma en
skyddshamn, som skulle kunna bliva till gagn icke endast för närmast
omkringliggande trakt utan även för kustbefolkningen och de sjöfarande
utmed stora delar av Västkusten. Åven om det synes vara uppenbart,
att tillkomsten av ifrågavarande hamnanläggning skulle medföra en viss
lättnad för sjöfarten i dessa trakter, särskilt genom minskade risker för
sjöolyckor vid uppkommande stormar, torde det kunna ifrågasättas, om
utredningen i ärendet kan anses giva vid handen, att den ökade trygghet
och de fördelar i övrigt, som i detta hänseende skulle stå att vinna,
Utskottets
yttrande.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Bidrag till
vägunderhållet
på landet.
Kostnad för
vägdelningar.
Understöd åt
synnerligt
betungade
väghållningsdistrikt.
äro så betydande, att härav bör under nuvarande dyrtid påkallas uppförandet
av en så omfattande hamnanläggning som denna. I avseende
härå vill utskottet särskilt framhålla, hurusom det belopp, som skulle
komma att erfordras för åstadkommandet av denna skyddshamn, äd
nära tre gånger så stort som hela det anslag, vilket på 1922 års riksr
stat äskats för säkerhetsanstalter för sjöfarten.
På grund härav och under erinran därjämte att den föreliggande
statsfinansiella situationen nödvändiggör den största sparsamhet, särskilt
i fråga om utgitter för nya ändamål av sådan omfattning som det nu
ifrågavarande, får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts föreliggande framställning icke
må av riksdagen bifallas.
Vägunderhållet och skjutsväsendet.
24:o) I förslaget till riksstat för år 1922 har Kungl. Maj:t under
sjätte huvudtiteln med oförändrat belopp, 2,700,000 kronor, upptagit
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet.
Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skola härmed
för riksdagen
anmäla.
25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1922 för bestridande
av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar
såsom förslagsanslag anvisa 25,000 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till understöd
åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt å extra stat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 64 och 65 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Utom det ordinarie statsbidraget till vägunderhållet på landet,
vilket utgår efter vissa enhetliga grunder och således ej medgiver
någon anpassning efter de omständigheter, vilka i övrigt äro bestäm
-
Statsutskottets utlåtande Nr (i A. 2!)
mando för väghållningsbördans tyngd, utgå alltsedan år 1907 till synnerligt
betungade väghållningsdistrikt särskilda understöd från ett å extra
stat årligen anvisat anslag å 150,000 kronor. Med detta anslag har
avsetts att undanröja åtminstone de bjärtast framträdande missförhållandena
med hänsyn till besvärets fördelning och såmedelst åtminstone i
någon grad åstadkomma en utjämning av vägbördans tyngd.
Närmare bestämmelser angående dispositionen av ifrågavarande
anslag äro senast meddelade genom kungörelse den 10 juni 1912 (nr
137). Enligt dessa bestämmelser kan understöd erhållas till högst
hälften av distrikts kostnad för vägunderhåll, beräknad efter medeltalet
av nämnda kostnad för det löpande och de sist förflutna fem åren,
dock att understöd icke må utgå i den mån sagda kostnad understiger
30 öre per vägfyrk. Vid beräkning av underhållskostnaden skall avdrag
ske, bland annat, för det ordinarie statsbidraget till vägunderhållet.
I enlighet med vad 1920 års vägsakkunniga hemställt, har nu
Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget måtte med hänsyn till penningvärdets
fall för år 1922 utgå med ett till 300,000 kronor förhöjt
belopp.
I likhet med vad i statsverkspropositionen anförts, finner utskottet
skäl föreligga för en höjning av anslaget, vilket utgått med oförändrat
belopp alltsedan år 1907, för vilket år det första gången beviljades.
Utskottet anser sig dock icke kunna tillstyrka, att anslaget bestämmes
till högre belopp än 250,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade
väghållningsdistrikt å extra stat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till understöd åt svenska vägföreningen
å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 13,000 kronor.
28:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till färjor och färjkarl'', i
stället för hittills för ändamålet upptagna anslag, å
Utskottets
yttrande.
Svenska vägförening
en.
[26.]
Färjor och
färjkarlar.
[27.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Registrering
av ant omobiler.
[28.]
Byggnads
styrelsen.
[29.]
riksstaten från och med år 1922 uppföra ett ordinarie
förslagsanslag, högst, 380 kronor.
29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till bestridande av utgifter för
registrering av automobiler på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag av 47,300 kronor, att i första
hand utgå av inflytande registreringsavgifter för
automobiler.
Byggnadsväsende!.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att dels
godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att tillämpas från och
med den 1 januari 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................... 169,900 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................ 4,500 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag,
högst ................................................................................ 65,500 »
Förslagsanslag 239,900 kronor,
dels ock under rubriken byggnadsstyrelsen, i stället för det nu för
ändamålet uppförda bestämda ordinarie anslaget, å riksstaten från och
med år 1922 uppföra ett förslagsanslag å 239,900 kronor.
I en inom första kammaren väckt motion (nr 104) har herr J. B.
Johansson hemställt, att riksdagen måtte, i sammanhang med företagandet
av en av motionären jämväl påyrkad förändring med avseende å
chefens för byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå tjänsteställning, besluta
att i skrivelse till Kungl, Maj:t anhålla om skyndsam utredning i vad
mån den genomförda omorganisationen av byggnadsstyrelsen medför
eller kan väntas medföra åsyftad planmässighet och sparsamhet i utförandet
av statens husbyggnadsarbeten, jämte de förslag som möjligen
av utredningen kunde föranledas.
Vidare har herr A. Lindman m. fl. uti en i liknande syfte inom
andra kammaren väckt motion (nr 72) hemställt, bland annat, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning
rörande dels skäligt normalt bostadsutrymme för de befattningshavare
inom olika grader, åt vilka staten skall tillhandahålla bostad,
dels ock i vad mån den genomförda omorganisationen av byggnadsstyrelsen
medför eller kan väntas medföra åsyftad planmässighet och spar
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A . 31
sannhet i utförandet av .statens husbyggnadsarbeten, jämte de förslag
som möjligen av utredningen föranledas.
Förevarande motioner, vilka i vad de avse det chefen för byggnadsstyrelsens
byggnadsbyrå berörande löneregleringsspörsmålet redan
tidigare varit föremål för riksdagens prövning (statsutskottets utlåtande
nr 9), har utskottet ansett nu böra i övriga delar företagas till behandling.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina franställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän hos byggnadsstyrelsen
beräknade anslagsposten å 169,900 kronor ingå bland annat avlöningsmedel
för en sekreterare och en kamrerare, vilka Kungl. Maj:t
föreslagit till uppförande i 10:de lönegraden. Enligt av riksdagen numera
fattat beslut skola emellertid bemälda befattningshavare placeras
i 15:de lönegraden. I följd härav har utskottet funnit anslagsposten i
fråga^ kunna begränsas till 168,000 kronor.
A byggnadsstyrelsens nu gällande ordinarie stat iinnas uppförda
fyra arvoden å 4,000 kronor till en var av 3 assistenter och en statistiker.
Enligt det av Kungl. Magt framlagda förslaget till ny stat för
styrelsen skulle avlöningarna till nämnda befattningshavare från och
med år 1922 bestridas från det i statförslaget upptagna anslaget till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., och har samtidigt
en förhöjning av arvodena ifrågasatts med 1,400 kronor. Under hänvisning
till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4:o), anfört
rörande grunderna för bestämmandet av avlöningarna för icke-ordinarie
befattningshavare hos de myndigheter, som innefattas i det av riksdagen
numera godkända avlöningsreglementet för statsdepartement och
centrala ämbetsverk, får utskottet uttala, att utskottet förutsätter, att
frågan om storleken av de avlöningsförmåner, som böra utgå till nämnda
fyra tjänstemän liksom övriga icke-ordinarie befattningshavare hos
byggnadsstyrelsen, tages under förnyat övervägande av Kungl. Maj:t
med iakttagande av de grunder, som sålunda enligt utskottets i nämnda
utlåtande uttalade och av riksdagen numera biträdda mening böra
komma i tillämpning. Någon ändring i det för ändamålet av Kungl.
Maj:t föreslagna anslagsbeloppet, 65,500 kronor, torde icke härav vara
betingad.
Vid bifall till vad utskottet sålunda hemställt, skulle totalbeloppet
av ifrågavarande anslag komma att nedsättas till 238,000 kronor.
Utskottet
yttrande
32 Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Beträffande det i ovannämnda motioner framförda spörsmålet om
behovet av vissa organisatoriska förändringar i fråga om byggnadsstyrelsen,
närmast avseende styrelsens byggnadsbyrå, får utskottet anföra,
att, enligt vad utskottet inhämtat, insikten om nödvändigheten av åtgärders
vidtagande i sådant syfte redan föranlett byggnadsstyrelsen att
själv igångsätta utredning härom, samt att vid sådant förhållande någon
särskild framställning från riksdagens sida i detta hänseende icke nu
synes böra ifrågakomma. I anslutning till vad motionärerna anfört
rörande angelägenheten av att vid bedrivandet av statens byggnadsverksamhet
iakttages planmässighet och sparsamhet, särskilt gående ut
på åstadkommande av enhetliga normer för statens bostadsbyggen, vill
utskottet emellertid framhålla vikten av att intet underlåtes till vinnande
av nu angivna syften samt att vid utarbetandet av de organisationsförslag,
vartill ovannämnda utredning kan giva anledning, de av
motionärerna anförda synpunkterna vinna tillbörligt beaktande.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, för utskottet
hemställa,
I) att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos byggnadsstyrelsen på nedanstående sätt:
Befattningshavare. Avlönings
grad.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet.
.................................................................. —
4 byggnad sråd ..................................................... B 20
1 byråchef............................................................ B 20
6 intendenter ................................................ B 16
1 sekreterare................................................. B 15
1 kamrerare................................................................ B 15
2 kanslibiträden, kvinnliga................................... C 3
2 kontorsbiträden, kvinnliga................................... C 2
1 förste expeditionsvakt .......................................... B 3
1 expeditionsvakt..................................................... B 1
b) godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas från och med år 1922:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
........................................................ 168,000 kronor.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... 4,500 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
in. m., förslagsanslag, högst..................... 65,500 »
Förslagsanslag 238,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
33
c) under rubriken byggnadsstyrelsen, i stället för
det nu för ändamålet uppförda bestämda ordinarie
anslaget, å riksstaten från och med år 1922 uppföra
ett förslagsanslag å 238,000 kronor.
11) att herr J. B. Johanssons och herr Lindmans
m. fl. i ämnet väckta motioner må anses besvarade
genom vad utskottet härovan anfört.
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till förstärkning
av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
69—71 av åberopade statsrådsprotokollet.
Å nu gällande ordinarie stat för byggnadsstyrelsen finnes uppfört
ett anslag å 36,800 kronor till vikariatsersättningar samt arvoden åt
arkitekter utom stat och extra biträden m. m. Till förstärkning av
detta anslag hava alltsedan år 1919 medel anvisats å extra stat; och har
för ändamålet för år 1921 beviljats ett förslagsanslag, högst, 44,000
kronor.
I skrivelse den 21 september 1920 har byggnadsstyrelsen meddelat,
att styrelsen jämväl för år 1922 vore i behov av en liknande förstärkning
av det ordinarie anslaget, dock till väsentligt högre belopp, och
har styrelsen hemställt, att för ändamål, varom nu är fråga, måtte för
år 1922 anvisas ett extra anslag å 81,300 kronor.
Den nu begärda anslagsökningen, eller alltså 37,300 kronor avses
huvudsakligen för anställande av ytterligare extra arbetskrafter hos
styrelsen. Sistnämnda belopp skulle enligt styrelsens förslag fördela
sig på följande sätt:
Byggnadsbyrån.
1 extra arkitektbiträde.............................................................................. kronor 5,000
1 kvinnligt skrivbiträde .......................................................................... » 1,600
Ytterligare extra biträden samt ersättning åt specialister beträffande
värme-, vatten- och avloppsledningar samt elektriska kraft- och
belysningsledningar, hissar m. m............................................... » 5,500
Intendentsbyrån.
Ökning av nn utgående arvode till en extra assistent........................ » 1,000
1 assistentbiträde....................................................................................... » 2,100
1 ritare ..................................................................................................... » 3,000
ökning av arvodena åt biträden för hyres- och möbelärenden......... » 400
vartill kommer arvoden till vissa extra befattningshavare, vilkas avlöningar
hittills utgått från anslaget till byggnader och reparationer
............................................................................................... » 8,600
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 89G 21 5
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
byggnadsstyrelsen.
[30.]
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Kulturhistoriska byrån.
Arvoden åt arkitekter utom stat............................................................ kronor 2,500
Administrativa byrån.
Ökad ersättning åt amanuenser och extra biträden m. m................... » 6,600
Förstärkning av nu tillgängliga anslag till ersättningar åt semestervikarier
............................................................................................ » 1,000
1 nämnda skrivelse framhåller styrelsen vidare önskvärdheten av
att de belopp, som äskats såväl för arvodestillägg åt vissa befattningshavare
som ock för anställande av ytterligare extra arbetskrafter,
bleve tillgängliga redan under senare halvåret 1921, och hemställer
styrelsen om anvisande för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1921
av 20,150 kronor, i vilken summa ingår ett belopp av 1,500 kronor,,
avsett till förstärkning utom avlöningarna för två assistenter och en
statistiker, vilkas avlöningar utgå från styrelsens ordinarie avlöningsanslagDå
byggnadsstyrelsens utredning otvivelaktigt utvisade, framhåller
departementschefen, att behov förelåge av en väsentlig ökning av de
icke ordinarie arbetskrafterna, syntes en betydande förhöjning av det
extra anslagets belopp vara av behovet påkallad. Med hänsyn härtill
och då den föreslagna nya löneregleringen för departementen och centrala
ämbetsverken även som en konsekvens förde med sig ökade avlöningsförmåner
för ifrågavarande befattningshavare, funne sig departementschefen,
i anslutning till de av chefen för finansdepartementet
framlagda grunder, böra förorda, att å extra stat för år 1922 för avsedda
ändamål anvisades i runt tal 90,000 kronor, vilket i själva verket
innebure någon nedsättning i de av styrelsen framställda kraven å ökade
arbetskrafter.
Jämväl syntes erforderligt, att ytterligare anslagsmedel ställdes
till styrelsens förfogande för senare halvåret 1921. Med hänsyn bland
annat därtill, att de föreslagna arvodesförhöjningarna ej torde böra träda
i tillämpning under nämnda år, ansåge departementschefen det av styrelsen
begärda beloppet kunna nedsättas till 15,000 kronor.
Med hänsyn till vikten av att erforderliga arbetskrafter stå till
byggnadsstyrelsens förfogande vid utövandet av styrelsens i ekonomiskt
hänseende synnerligen vittomfattande verksamhet, får utskottet tillstyrka,
att anslag för ändamålet beviljas med av Kungl. Maj:t föreslagna
belopp, nämligen 90,000 kronor för år 1922 och 15,000 kronor
å 1921 års tilläggsstat. Det bör uppmärksammas, att en betydande del
av den föreslagna höjningen i det å riksstaten äskade anslagsbeloppet
har föranletts dels av de förändrade grunder för beräkningen av avlöningarna
vid de centrala ämbetsverken, som antagits vid innevarande
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
35
års riksdag, dels ock därav, att vissa avlöningsbelopp, till vilkas täckande
medel tidigare beretts från anslaget till byggnader och reparationer,
hädanefter ansetts böra utgå från nu ifrågavarande anslag.
I fråga om det å tilläggsstaten äskade beloppet av 15,000 kronor
avgiver utskottet förslag i sitt utlåtande nr 20 B.
Beträffande riksstaten får utskottet, under åberopande i övrigt av
vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4:o) anfört, nu hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna
hos byggnadsstyrelsen på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.
32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må från och med år 1922 höja det
ordinarie reservationsanslaget för utförande av mätningar
m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader, nu
3.000 kronor, med 7,000 kronor till 10,000 kronor.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att för beredande
av lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer m. m. på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 73—75.
För liknande ändamål finnes å årets riksstat anvisat ett belopp av
17,770 kronor.
Den nu föreslagna förhöjningen i anslagsbeloppet är föranledd av
ökad hyra ävensom ökat behov av medel till avlöningar åt personal,
anställd för upprätthållande av förbindelsen mellan styrelsens olika lokaler.
För sistnämnda ändamål har därjämte äskats ett belopp av 900
kronor å årets tilläggsstat.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet
beträffande riksstaten nu hemställa,
att riksdagen må för beredande av lokaler för
vissa byggnadsstyrelsens byråer in. m. på extra stat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,500 kronor.
34:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till avlöning av länsarkitekter å extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
25.000 kronor.
Mätningar
ni. m. av
kulturhistoriskt
märkliga
byggnader.
[31.]
Beredande av
lokaler för
vissa byggnadsstyrelsens
byråer
m. m.
[32.]
Utskottets
yttrande.
Läns
arkitekter.
[33.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
35:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att från och
med år 1922 höja det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och
reparationer från 370,000 kronor med 80,000 kronor till 450,000 kronor.
Till förstärkning av ifrågavarande anslag har å tilläggsstat för år
1921 äskats ett belopp av 500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 76—81 av åberopade statsrådsprotokollet.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 28 januari
1921 avlåten proposition (nr 51), under åberopande av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels till ytterligare förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer, utöver i statsverkspropositionen
för ändamålet äskade 500,000 kronor, på tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 200,000 kronor;
dels och till täckande av merkostnader, som under år 1921 väntas
uppkomma å vissa i statsrådsprotokollet angivna, under samma år pågående
byggnadsföretag, till vilka riksdagen anvisat eller kan komma
att anvisa medel, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag
av 269,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 28 september 1920 hemställde byggnadsstyrelsen,
dels att det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer,
som alltsedan år 1915 varit i riksstaten upptaget till 370,000 kronor,
måtte från och med år 1922 höjas till 450,000 kronor, dels ock att å
1921 års tilläggsstat måtte anvisas ett anslag av 650,000 kronor till
förstärkning av nyssnämnda ordinarie anslag.
Beträffande det förstärkningsanslag, som under kristiden av riksdagen anvisats
för att täcka de genom krisen uppkomna merkostnaderna för under rubriken byggnader
och reparationer hänförliga arbeten, anförde styrelsen, att det under den alltjämt
pågående byggnadskonflikten varit omöjligt att vinna en exakt beräkning av de
väntade priserna inom byggnadsfacket under år 1921, men att styrelsen för att få fram
eu siffra att utgå från vid beräknandet av det för år 1921 erforderliga tilläggsanslagets
storlek låtit verkställa en utredning. Denna utredning, som omfattade byggmästeri-,
snickeri-, måleri-, plåtslageri-, kakelugnsmakeri- och glasmästeriarbeten,
visade en jämförelse mellan 1914 års och 1920 års av styrelsen antagna anbudspriser
för arbeten i Stockholm, vilka anbud för år 1920 emellertid, utom beträffande
kakelugnsmakeri- och glasmästeriarbeten, vore avgivna med reservation för
höjningar. Utredningen hade givit till resultat eu förhöjning med 218 %. Motsvarande
ökning beträffande värmeledningsarbeten hade beräknats till 520 % och
beträffande gas-, vatten- och avloppsledningar till 295 % i jämförelse med ett
Statsutskottets utlåtande nr 6 A.
37
grundpris av 100 år 1914. Med stöd av nämnda utredning ans&ge styrelsen ökningen
för byggnadsarbeten i deras helhet för år 1921 böra beräknas till 275 ä
300 % i jämförelse med 1914 års priser, men hade styrelsen, med hänsyn till
nödvändigheten att, för iakttagande av största möjliga sparsamhet, nedbringa
ifrågavarande förstärkningsanslag, vid anslagsbeloppets bestämmande utgått från
en så låg procentsats som 220 %. Med tillämpning av sistberörda procentsats
erfordrades, under förutsättning av bifall till styrelsens framställning om höjning
av det ordinarie anslaget, ett tilläggsanslag å 990,000 kronor — motsvarande 220 %
av 450,000 kronor. Då till anslagen till byggnader och reparationer inginge de
uppskattade hyresinkomsterna från statsegendomarna, kunde tilläggsanslaget
nedsättas med skillnaden mellan de för år 1921 uppskattade hyresinkomsterna
och motsvarande inkomster för år 1914 eller med omkring 340,000 kronor till
650,000 kronor.
Såsom ovan nämnts, har Kungl. Maj:t i enlighet med byggnadsstyrelsens
hemställan föreslagit riksdagen att från och med år 1922
höja det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer med 80,000
kronor till 450,000 kronor. Däremot har Kungl. Maj:t, med hänsyn
därtill, att samtliga de vid utgången av år 1920 befintliga reservationer
å anslag till byggnader och reparationer icke fullständigt komme att
tagas i anspråk för redan tidigare beslutade arbeten, föreslagit en nedsättning
i det av styrelsen begärda förstärknings anslaget för år 1921
till 500,000 kronor.
I skrivelse den 11 januari 1921 har byggnadsstyrelsen sedermera
meddelat, att styrelsen efter byggnadskonfliktens upphörande låtit undersöka
den inverkan, som de vid konfliktens lösning fastställda nya
lönevillkoren hade på de av styrelsen tidigare beräknade byggnadskostnaderna,
och har styrelsen om resultaten av denna sin undersökning
anfört följande:
»Utgående från ett indextal av 100 såsom gällande för byggnadskostnaderna
enligt 1914 års priser har utredningen givit vid handen, att motsvarande indextal
efter det senaste avtalet bör upptagas till 395, sedan de nu gällande anbuden
från de under 1920 antagna hantverksmästarna i enlighet med de i anbuden
gjorda reservationerna blivit reglerade med hänsyn till de nya avtalen. I ovanberörda
framställning av den 28 september 1920 meddelade styrelsen, att den då
gjorda utredningen, baserad på de före den 1 april 1920 gällande avtalen mellan
arbetsgivar- och arbetarorganisationerna, givit indextalet 318 till resultat, vadan
en ytterligare ökning av 77 % numera uppkommit, räknat å 1914 års priser.
Ökningen å anbuden för maj månad 1920 blir sålunda omkring 24%. Förutsättes
någon minskning å materialpriserna, såsom synes kunna förväntas, skulle ökningen
alltså kunna beräknas till omkring 20 %.
Med denna beräkningsgrund skulle alltså till förstärkning av det ordinarie
anslaget till byggnader och reparationer, utöver vad byggnadsstyrelsen i ovanberörda
framställning äskat, erfordras ytterligare omkring 200,000 kronor, det vill
säga 20 % av 990,000 kronor.»
38
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
I enlighet härmed har i propositionen nr 51 framlagts förslag om
att det tidigare å 1921 års tilläggsstat begärda förstärkningsanslaget
om högst 500,000 kronor måtte förhöjas med ett belopp, högst 200,000
kronor.
Dessutom hava emellertid de av nya byggnadsavtalet föranledda
kostnadsförhöjningarna medfört behov av förstärkning av vissa tidigare
för olika byggnadsföretag beviljade anslag, på sätt nedanstående
tablå utvisar:
Byggnadsarbeten. |
Anvisade eller Kronor. |
Belopp, vara för-höjning begäres Kronor. |
20 % å de i Kronor. |
Utvidgning och förändring av utrikesdepartemen-tets lokaler.................................... |
145,000 |
145,000 |
29,000 |
Beredande av lokaler åt försvarsdepartementet... |
542,500 |
390,000 |
78,000 |
Om- och tillbyggnad av Preisiska huset............ |
440,000 |
420,000 |
84,000 |
Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla Av 1920 års riksdag anvisade................... Hos 1921 års riksdag begärda .................. |
210,000 1 180,000 | |
390,000 |
78,000 |
Summa |
— |
— |
269,000 I |
Jämväl sistnämnda belopp, 269,000 kronor, bär nu uti ovanomförmälda
proposition nr 51 äskats för år 1921.
Såsom den i statsverkspropositionen lämnade utredningen utvisar,
motsvarar den begärda förhöjningen av det ordinarie reservationsanslaget
huvudsakligen den årliga underhållskostnaden, beräknad efter
1914 års priser, av det flertal nya egendomar, som från och med
nämnda år ställts under byggnadsstyrelsens vård. Med hänsyn härtill
får utskottet tillstyrka, att ifrågavarande förhöjning beviljas.
Då en företagen granskning av övriga ovan angivna medelsbehov
givit vid handen, att någon nedsättning av de för ändamålet äskade
anslagsbeloppen icke synes möjlig, anser sig utskottet även i dessa
delar böra biträda Kungl. Maj:t förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
39
Under erinran att utskottet i annat sammanhang avgiver förslag
om anvisande på tilläggsstat av ovannämnda båda belopp nämligen
högst 700,000 kronor och 269,000 kronor, får utskottet beträffande
anslag å riksstaten nu hemställa,
att riksdagen må från och med år 1922 höja det
ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer
från 370,000 kronor med 80,000 kronor till
450,000 kronor.
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) dels för påbörjande
av arbetena med yttre restaurering av Stockholms slott, i huvudsaklig
överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 7 januari 1921 framlagt förslag, på extra stat för år
1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 84,000 kronor;
dels och för uppmätningar av nämnda slott m. m. bevilja ett anslag
av 34,700 kronor och därav på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
anvisa ett belopp av 17,350 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 81—89 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Kostnaden för det årliga underhållet av Stockholms slott är avsedd
att bestridas dels från det under första huvudtiteln uppförda ordinarie
anslaget till reparationer å nämnda slott m. fl. för de kungl. hoven
upplåtna byggnader, dels ock från medel, som anvisats å extra stat till
förstärkande av detta anslag.
För utförande av underhållsarbeten eller reparationer av mera omfattande
natur hava emellertid särskilda belopp tid efter annan anvisats.
Med skrivelse den 28 september 1920 har nu riksmarskalksämbetet
till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat ett av ståthållaren å slottet och
professor I. Tengbom med anledning av erhållet uppdrag utarbetat
och i skrivelse den 15 september 1920 närmare angivet förslag till
sådana arbeten å Stockholms slott, som ansetts oundgängliga med hänsyn
till slottets effektiva vård och underhåll men vilka voro av sådan omfattning,
att de icke kunde bestridas med ordinarie underhållsanslag.
De sålunda angivna arbetena avsåge i huvudsak följande:
1) Förnyande till större delen av yttertakets kopparbeklädnad.
2) En omfattande reparation av ytterfasaderna, som i trots av den senaste
restaureringen börjat vittra, och i samband därmed eventuellt återinförande av
målning till skydd för vissa stenpartier, ävensom iståndsättande av de sönderfallande
stenbalustraderna såväl å taket som mot Logården.
3) Dränering av borggården och rationellt bortledande av dagvattnet såväl
därstädes som på Logården.
4) Genomgående iståndsättande av utvändiga portar och fönster m. m.
Yttre restaurering
av
Stockholms
slott m. in.
[35.]
40
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Beträffande det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet vilket
beräknats till 1,484,000 kronor, anser riksmarskalksämbetet detsamma
böra fördelas på sex år, därvid för år 1922 borde anvisas ett belopp
av 84,000 kronor för påbörjande av de mest angelägna arbetena och
för vart och ett av de följande fem åren ett belopp av 280,000 kronor.
I sammanhang med framställningen om anslag till reparationsarbeten
har riksmarskalksämbetet upptagit frågan om uppläggande av ett
fullständigt ritnings- och fotografiarkiv över kungl. slottet, för vars påbörjande
begäres ett extra anslag av 34,700 kronor. Den specificerade
redogörelsen för detta anslags användande har ansetts giva vid handen,
att det begärda beloppet är synnerligen lågt beräknat.
Aven om de kostnader, varmed ifrågavarande restaureringsarbeten
skulle vara förbundna, synas högst betydande, torde frågan om dessa
arbetens företagande icke längre låta sig undanskjuta. Företagna besiktningar
hava nämligen givit vid handen, att ovannämnda brister å
slottet i huvudsak äro av den art, att det måste anses vara en trängande
nödvändighet att de föreslagna arbetena med det snaraste verkställas,
om icke byggnadens bestånd skall äventyras. Riksdagens revisorer
hava också i sin till innevarande års riksdag avgivna berättelse
framhållit, att åtgärder snarast möjligt borde vidtagas för iståndsättande
av slottet, vårt lands förnämsta monumentala byggnad. Utskottet får därför
tillstyrka, att dessa arbeten komma till utförande och att det nu å
1922 års riksstat för deras påbörjande äskade beloppet, 84,000 kronor,
ställes till förfogande.
Utskottet vill också biträda det framlagda förslaget om anvisande
av medel för att möjliggöra upprättandet av ett ritnings- och fotografiarkiv
över slottet. Betydelsen härav, särskilt ur kulturhistorisk synpunkt,
bör icke underskattas.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) för påbörjande av arbetena med yttre restaurering
av Stockholms slott, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 7 januari
1921 förordat förslag, på extra stat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 84,000 kronor;
b) för uppmätningar av nämnda slott m. m. bevilja
ett anslag av 34,700 kronor och därav på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett
belopp av 17,350 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
41
37:o) Kung]. Maj:t liar (punkt 36) föreslagit riksdagen att för utförande
av om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet norra i
Stockholm befintliga byggnaderna, utöver de av riksdagen härför anslagna
belopp, sammanlagt 4,900,000 kronor, å extra stat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag å 400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 90—93 av åberopade statsrådsprotokollet.
Den merkostnad för ifrågavarande arbeten, som beräknats uppkomma,
beror till en del på att kostnaderna för utförandet av själva
byggnadsarbetena, varom avtal slutits med enskild firma på grundval
av infordrade entreprenadanbud, överstigit de i sådant hänseende tidigare
upptagna beloppet med över 200,000 kronor. I övrigt är det nu
äskade tilläggsanslaget avsett till täckande av de utgifter, som värmeoch
ventilationsanläggningarna samt gas-, vatten- och avloppsledningarna
anses komma att betinga.
Enligt nya kostnadsberäkningar, som på föranstaltande av utskottet
uppgjorts inom byggnadsstyrelsen, skulle den uppgivna merkostnaden
för ifrågavarande om- och påbyggnadsarbeten kunna antagas komma
att inskränka sig till 200,000 kronor. Utskottet anser sig böra tillstyrka
att medel till täckande av detta belopp nu anvisas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för utförande av om- och påbyggnadsarbeten
å de i kvarteret Grönlandet norra i
Stockholm befintliga byggnaderna, utöver de av riksdagen
härför anslagna belopp, sammanlagt 4,900,000
kronor, å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
å 200,000 kronor.
38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att av det
belopp, 8,722,360 kronor, som beviljats för uppförande å tomten nr 3
i kvarteret Murmästaren och i kvarteret Kandidaten av byggnader för
inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner
m. m., på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa
3,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 93—102 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 6 höft. (Nr 6 .4—6“ B.) 89G 20 6
Om- och påbyggnad
av
egendomen inom
kvarteret
Grönlandet
no?ra i
Stockholm.
[36.1
Utskottets
yttrande.
Uppförande
av ämbetsbyggnader
å
tomten nr 3
kvarteret
Murmästaren i
samt i kvarteret
Kandidaten.
[37.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag i en den 12 mars 1920
avlåten proposition, nr 401, tiar riksdagen för inlösen av den barnbördshuset
tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren samt för uppförande
å denna tomt ävensom i kvarteret Kandidaten av byggnader för
inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner
beviljat ett belopp av 8,722,360 kronor samt därav såsom reservationsanslag
anvisat dels å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln
700.000 kronor, dels ock å extra stat för år 1921 under sjätte huvudtiteln
3,000,000 kronor.
Av förenämnda belopp, 8,722,360 kronor, avsågos sammanlagt
562,360 kronor för återbetalande till riksgäldskontoret av vissa förskott
samt för inlösen av det i kvarteret Murmästaren belägna tomtområdet.
Återstående beloppet, 8,160,000 kronor, avsågs för bestridande av byggnadskostnaderna,
av vilka enligt framlagda preliminära beräkningar
4.520.000 kronor skulle belöpa å byggnaden i kvarteret Murmästaren
och 3,640,000 kronor å byggnaden i kvarteret Kandidaten.
I samband med avlåtande av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition
hade detaljerade planer rörande utförandet av de båda nybj^ggnaderna
icke kunnat framläggas. Riksdagen uttalade emellertid sin förväntan,
att förslagsritningar och närmare kostnadsberäkningar skulle underställas
riksdagens prövning innan byggnadsarbetena påbörjades.
I fråga om användningen av byggnaderna förutsattes i Kungl.
Maj:ts proposition, att inom kvarteret Kandidaten skulle beredas lokaler
för generalstaben jämte den topografiska avdelningen av rikets allmänna
kartverk ävensom för krigsarkivet, artilleri- och ingenjörshögskolan samt
sjökrigshögskolan, medan genom nybyggnaden inom kvarteret Murmästaren
skolöverstyrelsens och tillsvidare vattenfallsstyrelsens lokalfrågor
skulle kunna lösas.
Det nu framlagda och av departementschefen förordade förslaget
till nybyggnad i kvarteret Murmästaren avser uppförande av en byggnad,
innehållande ett rumsantal av omkring 310, oavsett utrymmen för
arkiv under byggnaden, med en nyttig volym av 59,000 kubikmeter,
mot förut beräknade 300 rum, respektive 56,500 kubikmeter. Byggnadskostnaden
enligt detta förslag skulle komma att, med samma enhetspris,
som tidigare beräknats, uppgå till 4,720,000 kronor, motsvarande
en kostnad av 15,200 kronor per rum.
Det beträffande nybyggnaden i kvarteret Kandidaten upprättade
byggnadsförslaget avser tomtens utbyggande i anslutning till den redan
å tomten befintliga byggnaden för krigshögskolan på sådant sätt, att
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
43
denna byggnad kominer att ingå såsom västra flygel till en större
byggnad, med liuvudpartiet förlagt utmed Löjtnantsgatan samt med
ytterligare en flygel i hörnet mellan Östermalms- och Skeppargatorna.
Beträffande den omfattning byggnaden i Kandidaten sålunda skulle
komma att erhålla anför departementschefen följande:
»Jämväl beträffande kvarteret Kandidaten innebär det föreliggande
byggnadsförslaget en betydande utvidgning av det föregående år framlagda
projektet, i det den nu föreslagna byggnaden skulle erhålla eu
volym av 70,000 kubikmeter mot förut beräknade 45,500 kubikmeter.
Denna utvidgning har skett dels för att bättre tillgodose utrymmesbehovet
för vissa myndigheter och institutioner, som man redan tidigare
tänkt sig hit förlagda, dels ock för att bereda lokaler för ytterligare
ett antal myndigheter. I nu berörda syfte har man i det föreliggande
förslaget sökt att i möjligaste mån utnyttja tomtarealen. Sålunda har
bland annat vinden inretts till en sjätte våning för generalstabens topografiska
avdelning, varjämte en andra källare inretts under den källare,
som redan förutsattes i den första utredningen. Genom anordnande
av denna andra källare har man i första hand velat tillgodose det krav
på erhållande i fall av behov av fullt bombfria expeditionslokaler, som
från generalstabens sida framställts. Därjämte är att märka, att man
på grund av markens beskaffenhet i varje fall vid grundläggningen
måste bortschakta marken och nedföra grundmurarna till ungefär det
djup, som motsvarar den undre källarens golv. Det är således endast
fråga om inläggning av sådant golv, som erfordras för att göra detta
understa parti av byggnaden till slutet rum. Tills vidare skulle detta
utrymme, enligt vad byggnadsstyrelsen tänkt sig, inrymma krigsarkivet.
Beträffande byggnadskostnad^ räknar byggnadsstyrelsen nu med en
totalkostnad av 6,100,000 kronor mot förut beräknade 3,640,000 kronor.
Samtidigt har jämväl enhetspriset. stigit från 80 kronor per kubikmeter
till 87 kronor per kubikmeter. Då det synts mig angeläget tillse, om
möjlighet ej förefinnes att nedbringa dessa höga kostnader, har jag
från byggnadsstyrelsen infordrat utredning i detta hänseende.
I en till mig med anledning härav överlämnad promemoria har framhållits,
att främsta orsaken till kostnadsökningen är att söka i de föreslagna
utvidgningarna av byggnaden genom inredande av ytterligare en
våning samt anordnande av en undre källare ävensom genom inredning
av den övre källaren delvis till arbetslokaler. Härtill komme, att priserna
sedan föregående år ökats, att i det senaste kostnadsförslaget
medräknats kostnaderna för arkivinredning samt slutligen att grund
-
44
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
läggningen visat sig komma att bliva betydligt dyrbarare än vad i den
ursprungliga approximativa kostnadsberäkningen förutsattes.
Beträffande de föreslagna arbetena ifråga om vinden och källarna
har framhållits, att det icke vore lämpligt att utesluta något av dessa
arbeten, enär ifrågavarande lokaler vore för sina respektive ändamål
synnerligen väl lämpade och behövliga. Av utredningen framgår vidare,
att någon ytterligare förenkling av byggnaden vare sig beträffande dess
inre eller yttre anordningar icke torde kunna påfordras. Det är särskilt
att märka, att förslagsställaren, på byggnadsstyrelsens anmodan,
uteslutit en del natursten i fasaderna, vilka i det nu föreliggande förslaget
äro avsedda att utföras i putsat tegel. Användandet av natursten
har inskränkts till sockel, omfattningar kring huvudportaler
samt till sådana detaljer, som med hänsyn till byggnadens framtida
underhåll helst böra utföras av naturlig sten.
Med användande av samma enhet för rumsstorleken, som tillämpats
beträffande kvarteret Murmästaren, skulle man på den golvyta, som står
till förfogande i den föreslagna nybyggnaden i kvarteret Kandidaten,
kunna erhålla 400 rum. Emellertid är att märka, att tre av de största
i byggnaden förslagsvis inrymda institutionerna, generalstaben och de
båda högskolorna, äro i behov av ett stort antal salar av betydande mått
(hörsalar, ritsalar, laboratorier, bibliotek m. m.) samt att i vindsvåningen,
som avsetts för den topografiska avdelningen, mellanväggarnas antal av
ekonomiska skäl inskränkts till det minsta möjliga. Med hänsyn härtill
beräknas rumsantalet i verkligheten komma att uppgå till allenast 264.»
Utskottets
yttrande.
Utskottet får tillstyrka, att ifrågavarande båda nybyggnader komma
till utförande i enlighet med de av departementschefen förordade planerna.
Beträffande byggnadskostnaderna vill utskottet erinra, att de i detta
hänseende framlagda beräkningarna icke äro avsedda att vara och på
grund av de ovissa tidsförhållandena icke kunna vara definitiva.
Vad därefter frågan om anvisande av anslag för år 1922 beträffar,
torde *böra uppmärksammas, att, enligt vad utskottet vid företagen
granskning av det i detta hänseende äskade beloppet inhämtat, arbetena
under tiden före år 1923 synas komma att inskränkas till att omfatta
endast själva grundläggningen samt att härför icke kan antagas komma
att åtgå större belopp än att det å 1921 års riksstat för ändamålet
anvisade anslaget, 3,000,000 kronor, torde bliva tillräckligt jämväl för
täckande av medelsbehovet under år 1922.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
45
Då vid sådant förhållande något nytt anslag för sistnämnda år icke
kan anses behövligt, får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av
riksdagen bifallas.
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att för anordnande
av värmeledning i kammarrättens hus på extra stat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 95,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 103—105 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Av den i ärendet lämnade utredningen framgår, att ett införande
av fullständig värmeledning i kammarrättens hus måste anses av behovet
påkallat såväl för vinnande av större trygghet mot eldfara som ock för
ett bättre utnyttjande av utrymmena därstädes.
Utskottet får därför tillstyrka, att åtgärder i sådant syfte vidtagas.
Enligt vad införskaffade nya kostnadsuppgifter giva vid handen skulle
emellertid anslag för ändamålet icke behöva utgå med högre belopp än
75,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för anordnande av värmeledning i
kammarrättens hus på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 75,000 kronor.
40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till förhyrande av bostad åt landshövdingen
i Västernorrlands län å extra stat för år
1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.
41:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, av det till om- och tillbyggnad
av det s. k. Preisiska huset i Stockholm av riksdagen
beviljade anslaget, 440,000 kronor, på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa återstående
beloppet, 20,000 kronor.
Anordnande
av värmeledning
i kammarrättens
hus.
[38.]
iUtskottets
yttrande.
Förhyrande
av bostad
åt landshövdingen
i
Västernorrlands
län.
[39.]
Om- och tillbyggnad
av
det s. k.
Preisiska
huset i
Stockholm.
[40.]
46
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Nytt landsstat
shus i
Göteborq.
[41.]
Utskottets
yttrande.
Tillbyggnad
av länsresidenset
i
Karlstad.
[42.J
42:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 41) föreslagit riksdagen att av det
till uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg beviljade beloppet,
985,000 kronor, på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
anvisa återstående delen, 485,000 kronor.
I en den 13 februari 1920 dagtecknad proposition, nr 149, framlade
Kungl. Maj:t för riksdagen förslag om uppförande av nytt landsstatshus
i Göteborg, och bar riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet, för nämnda ändamål beviljat ett belopp av
985.000 kronor samt därav å extra stat för år 1921 under sjätte huvudtiteln
anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Enligt vad av utskottet införskaffade upplysningar giva vid banden
torde genom iakttagande av vissa förenklingar vid utförandet av ifrågavarande
nybyggnad besparingar kunna göras i viss omfattning, varigenom
totalkostnaderna för företaget skulle kunna nedbringas till
970.000 kronor och alltså motsvarande sänkning i det av Kungl. Maj:t
äskade anslagsbeloppet kunna företagas.
Utskottet får därför nu hemställa,
att riksdagen må av det till uppförande av nytt
landsstatshus i Göteborg beviljade beloppet, 985,000
kronor, på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag
anvisa 470,000 kronor.
43:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 42) att för tillbyggnad
av länsresidenset i Karlstad i huvudsaklig överensstämmelse
med det av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 7 januari 1921 angivna förslaget på extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
A tilläggsstat för år 1921 bar för samma ändamål äskats ett
anslag av 200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 108—116 av åberopade
statsrådsprotokollet.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 69) av herr M. Hellberg och den andra inom andra kammaren (nr
90) av herr L. J. Carlsson-Frosterud, bar hemställts, att riksdagen med
avslag på Kungl. Maj:ts förevarande framställningar måtte besluta sådan
ombyggnad av länsresidenset i Karlstad, att dess övre våning inredes
till lokal åt landskansliet och att dettas förra lokal upplåtes åt länets
lantmäterikontor samt att i samband därmed i stället för bostad åt den
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
47
under innevarande år befattningen tillträdande nye landshövdingen anvisas
ett till erforderligt belopp bestämt hyresbidrag.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionerna.
Sedan länge har frågan om beredande av bättre lokaler för länsstyrelsen
i Värmlands län samt lantmäterikontoret därstädes varit föremål
för utredning, och tiar senast i en till 1919 års riksdag avlåten
proposition, nr 102, förslag i ämnet framlagts, därvid medel äskades
till en utvidgning av länsstyrelsens lokaler. Denna framställning blev
av riksdagen bifallen. Sedermera hava från såväl länsstyrelsen som
lantmäteristyrelsen framställningar inkommit om ytterligare åtgärder i
förevarande avseende. Med anledning av dessa framställningar har nu
byggnadsstyrelsen med skrivelse den 28 september 1920 framlagt förslag
om tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad.
Länsresidenset i Karlstad, vari länsstyrelsen är inrymd, utgöres av
en i två våningar uppförd huvudbyggnad med huvud fasad åt Residenstorget
jämte två fristående mindre flygelbyggnader, den södra åt Tingvallagatan
och den norra åt Kungsgatan.
Rörande det föreliggande lokalbehovet och det lämpligaste sättet
att tillgodose detta anför departementschefen, bland annat, följande:
»Genom de åtgärder, som tid efter annan vidtagits för erhållande
av ökat utrymme inom länsresidenset i Karlstad, har, såsom länsstyrelsen
jämväl framhållit, landskontorets behov av ämbetslokaler blivit tillgodosett.
Annorlunda ställer sig däremot förhållandet beträffande landskansliet.
Sedan lång tid tillbaka har denna avdelning av länsstyrelsen
varit synnerligen trångbodd, och har denna olägenhet med det växande
arbetet blivit allt mera kännbar. Genom anordnande av ny arkivlokal
har visserligen någon lättnad erhållits, men därigenom har dock
bristen på tillräckliga arbetslokaler för tjänstemännen icke blivit avhjälpt.
En utvidgning av landskansliets lokaler synes därför vara starkt
av behovet påkallad. Under nuvarande förhållanden hade jag dock
icke ansett mig kunna förorda igångsättandet av en tillbyggnad av länsresidenset,
såvida icke det läge, vari lantmäterikontorets lokalfråga befinner
sig, gjort en dylik åtgärd nödvändig.
Såsom av utredningen framgår, kan det icke påräknas, att lantmäterikontoret
får kvarbliva i den lägenhet, som för dess räkning förhyres,
längre än till den 1 oktober 1921, efter vilken tidpunkt husägaren
önskar disponera lägenheten såsom bostadslägenhet. Det är jämväl att
märka, att lägenheten såväl med hänsyn till utrymme som ur eldsä
-
48
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
kerhetssynpunkt är otillfredställande såsom lokal för ifrågavarande kontor.
I detta sammanhang kan nämnas, att lantmäteristyrelsen redan i
skrivelse den 10 mars 1919 gjort framställning om åtgärder för ordnande
på ett stadigvarande sätt av lantmäterikontorets lokalfråga och
därvid framhållit, att nämnda lägenhet icke komme att bereda lantmäterikontoret
erforderligt utrymme under längre tid än högst till berörda
den 1 oktober 1921. Att efter denna tid förhyra annan lämplig lokal
för kontoret torde möta synnerligen störa svårigheter med hänsyn til]
den i Karlstad rådande bostadsbristen. Då ej heller i någon kronan
tillhörig byggnad för närvarande rum torde kunna beredas, synes alltså
nödvändigt att genom nybyggnad lösa denna fråga.»
Det av departementschefen tillstyrkta förslaget avser att utöka
landskansliets nuvarande lokaler, något förändrade, med en flygel å
tomtens norra del, vilken flygel sammanbinder huvudbyggnaden med
norra flygelbyggnaden. I denna sammanbindande flygels bottenvåning
skulle landskansliet vinna ökat utrymme och i våningen 1 trappa upp
skulle lantmäterikontoret inflytta.
Åven om utskottet med hänsyn till gjorda iakttagelser vid avlagt
besök på platsen kan vitsorda, att ett oavvisligt behov av förbättrade
och utökade lokaler för länsstyrelsen och lantmäterikontoret i Karlstad
föreligga, har utskottet dock icke ansett sig kunna tillstyrka Kungl.
Maj:ts förevarande förslag. Med utgångspunkt från vad motionärerna
i detta hänseende anfört, anser utskottet att den gynnsammaste lösningen
av ovannämnda lokalfrågor bör kunna vinnas, icke såsom i statsverkspropositionen
förutsatts genom uppförande av ytterligare en flygel, utan
genom påbyggnad av ännu en våning, avsedd till bostad för landshövdingen,
varvid i stället genom de utrymmen, som sålunda frigjordes
i den nuvarande, en trappa upp belägna landshövdingevåningen, skulle
inom länsresidenset kunna tillgodoses hela länsstyrelsens och lantmäterikontorets
lokalbehov.
Enligt utskottets mening böra möjligheterna för ett ordnande av
de föreliggande lokalfrågorna på nu antytt sätt tagas under förnyad
omprövning och nytt förslag i ämnet framläggas för nästa års riksdag.
Under tiden synes, enligt vad utskottet införskaffade upplysningar
giva vid handen, erforderliga lokalutrymmen kunna beredas länsstyrelsen
och lantmäterikontoret i den våning, som för närvarande bebos av
landshövdingen, åt vilken, i avvaktan på den blivande landshövdingevåningens
färdigställande, i stället skulle förhyras lämplig privat bostad,
varom redan preliminärt anbud föreligger.
Statsutskottets utlåtande Nr t.i A. 49
Under nu angivna förhållanden torde anvisandet av anslag å tillläggsstat
kunna inskränkas till vad som åtgår för täckandet av kostnaderna
för beredandet av tillfällig landshövdingebostad. För detta
ändamål torde ett belopp av 2,500 kronor komma att visa sig tillfyllest.
Det å riksstaten äskade anslaget synes däremot oförändrat böra kvarstå
såsom erforderligt för beredandet av medel under år 1922 till igångsättande
av de påbyggnadsarbeten, varom beslut då kan komma att fattas
ävensom till likviderande av hyra för landshövdingebostaden.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
nu beträffande anslag å riksstaten hemställa,
att riksdagen må
a) för utförande av vissa byggnadsarbeten å länsresidenset
i Karlstad ra. ra. på extra stat för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
b) att herrar M. Hellbergs och Carlsson-Frosteruds
i ämnet väckta motioner må anses besvarade genom
vad utskottet här ovan anfört.
44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för tillbyggnad
av landsstatshuset i Kalmar i enlighet med ett av departementschefen
förordat förslag på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 105,600 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 116—120 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen angående tilläggsstat
till riksstaten för år 1919 gjord framställning beviljade samma års
riksdag medel till inköp av den intill landsstatshusets i Kalmar område
gränsande tomten nr 61 i Kalmar stads södra kvarter, och har nämnda
tästighet sedermera för statsverkets räkning förvärvats. Härmed avsågs
att möjliggöra utvidgning av länsstyrelsens lokaler genom tillbyggnad
av landsstatshuset å den inköpta tomten. Då en dylik utvidgning
nu synes starkt av behovet påkallad, har departementschefen
ansett sig böra framlägga förslag i sådant avseende.
Enligt av byggnadsstyrelsen i skrivelser den 21 oktober 1919 och
den 26 oktober 1920 framlagda beräkningar skulle för utförandet av
tillbyggnaden åtgå 155,600 kronor, varav 50,000 kronor begärts redan
för år 1921, medan återstoden ansetts böra upptagas å 1922 års
riksstat.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 896 21 7
Tillbyggnad
av landsstatshuset
i Kalmar.
[43.]
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
Utskottets
yttrande.
Tillbyggnad
av länsresidenset
i Jönköping.
[44.]
50
Utskottet vill tillstyrka företagandet av ifrågavarande ombyggnad.
Då emellertid igångsättandet av arbetena synas utan större olägenhet
kunna något framflyttas utöver den tidpunkt, som legat till grund vid
uppgörandet av den i statsverkspropositionen angivna fördelningen av
anslagsbeloppen, har utskottet ansett de begärda anslagen kunna nedsättas,
beträffande år 1921 från 50,000 kronor till 25,000 kronor och
beträffande år 1922 från 105,600 kronor till jämnt 100,000 kronor.
Eventuellt ytterligare erforderliga medel skulle alltså först behöva utgå
under år 1923.
Utskottet får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,
att riksdagen må för tillbyggnad av landsstatshuset
i Kalmar i enlighet med det av departementschefen i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den
7 januari 1921 förordade förslaget på extra stat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Diverse.
45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för utförande
av lillbyggnad av länsresidenset i Jönköping i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag på extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 120—127 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande tillbyggnad är avsedd dels för tillgodoseende av
landskontorets såsom oavvisligt betecknade behov av ökat lokalutrymme
dels ock för beredande av lämpligare lokaler åt lantmäterikontoret i
länet.
Det nu framlagda förslaget avser uppförande av en tillbyggnad i två
våningar till länsresidensets västra huvudflygel. I bottenvåningen skulle
inrymmas lokaler för länsstyrelsens uppbördsavdelning. Denna avdelningskulle
sättas i förbindelse med de närmast därintill i huvudbyggnaden belägna,
för landskontoret avsedda rum, som för närvarande användas såsom
vaktmästarbostad. I bottenvåningen skulle vidare inredas ny vaktmästarbostad
samt i våningen 1 trappa upp lokaler för länets lantmäterikontor.
Härjämte skulle anordnas ny trappförbindelse. I samband
med tillbyggnaden skulle den västra gårdsflygeln, som nu användes
till stall, rivas, samt i stället ett bilgarage anordnas i tvättstugan i östra
gårdsflygeln. Ny tvättstuga skulle inredas i källarvåningen inom tillbyggnaden.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A. 51
Kostnaderna för förslagets genomförande hava beräknats till 235,000
kronor, varav ett första anslag å 100,000 kronor skulle anvisas å 1922
års riksstat.
Behovet dels av ökade lokalutrymmen för länsstyrelsen i Jönköpings
län dels ock av andra lokaler för länets lantmäterikontor måste enligt vad av
den i ärendet lämnade utredningen framgår och utskottet ytterligare vid
avlagt besök å platsen iakttagit, sägas vara av sådan natur att det är
oundgängligt, att detsamma under den närmaste tiden tillgodoses. Utskottet
får därför tillstjn-ka, att den av Kungl. Maj:t föreslagna tillbyggnaden
företages och att det härför å 1922 års riksstat begärda anslagsbeloppet,
100,000 kronor, beviljas.
I betraktande av de sjunkande konjunkturerna anser sig utskottet
emellertid böra framhålla, att till vinnande av största möjliga kostnadsbesparing
arbetena å ifrågavarande tillbyggnad icke böra bedrivas hastigare,
än som med vederbörlig hänsyn tagen till det föreliggande lokalbehovet
kan ur ekonomisk synpunkt anses lämpligt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för utförande av tillbyggnad av
länsresidenset i Jönköping i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 7 januari 1921
förordat förslag på extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att på extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 96,000 kronor att
ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande av undersökningar
och arbeten för åstadkommande av en skematisk förteckning och beskrivning
över Sveriges vattenfall.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 128—132 av åberopade statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
alltsedan år 1910 anvisat särskilda anslag till verkställande av
undersökningar och arbeten för åstadkommande av en skematisk förteckning
och beskrivning över Sveriges vattenfall. För år 1921 utgår
anslaget med 52,500 kronor.
Arbetena bedrivas till större delen under ledning av statens meteorologiska
anstalt. Tryckningen av de vunna resultaten i vattenfallsförteckningen
ankommer emellertid på vattenfallsstj^relsen.
Utskottets
yttrande -
Skematisk
förteckning
och beskrivning
över
Sveriges
vattenfall.
[45.]
52
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
För bestridande av medelsbehovet under åren 1921 och 1922 hade
vederbörande verk anhållit, att Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen att
för ifrågavarande ändamål för 1921 anvisa ett ytterligare anslag av
8,500 kronor samt för år 1922 ett anslag av 110,000 kronor.
Departementschefen anför härom, bland annat, följande:
»Ökning av anslaget till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
föreslås i två avseenden, dels en mindre ökning på 8,500 kronor för
att möjliggöra arbetets fortsatta bedrivande med hittills tillgängliga arbetskrafter,
dels ock en större ökning på ytterligare 29,000 kronor för att
påskynda arbetets avslutande inom tid, som ej allt för mycket överstiger
den ursprungligen beräknade. Beträffande den förra höjningen anser
jag mig endast behöva hänvisa till den inträffade kostnadsökningen och
att avsedda anslagsposter sedan flera år utgått med oförändrade belopp.
I fråga om den andra höjningen av anslaget är det på grund av vad
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt anfört samt med hänsyn till
de rent praktiska behov, som förteckningen i första hand avser att
främja, nämligen en ekonomisk och planmässig användning av staten
och enskilda tillhörig vattenkraft, enligt min mening önskvärt, att tidpunkten
för arbetets fullbordande ej i mera avsevärd grad kommer att
framflyttas. Emellertid anser jag mig i sådant avseende böra av finansiella
skäl förorda en sådan inskränkning i det framlagda förslaget, att
personalen ökas med endast en extra manlig tjänsteman och ett extra
kvinnligt biträde, varmed arbetena kunna beräknas bliva avslutade under
år 1925 eller år 1926. För sådant fall kan, enligt vad jag inhämtat, ovanberörda
anslagsökning å 29,000 kronor reduceras med halva beloppet.
Emellertid bör vid beräkning av anslagsposten till extra biträden iakttagas,
att en höjning av densamma bör äga rum i samband med den nya
löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement och centrala
ämbetsverk. I enlighet härmed torde anslag för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt böra för år 1922 beräknas sålunda:
Extra biträden, förslagsvis............. kronor 21,000: —
Publikationer, » » 4,000: —
Expenser » » 2,OCX): —
Resekostnader » » 29,000: —
Utrustning och underindi av stationer, förslagsvis ..................... » 5,000: —
Observatörers arvoden, förslagsvis ................................................ » 20,000: —
kronor 81,000: —
Vad därefter beträffar den för vattenfallsstyrelsens vidkommande upptagna
posten, 20,000 kronor, är densamma till största delen avsedd till
Statmts/ottets utlåtande Nr ti A.
bestridande av kostnader för tryckning och djdikt. För nämnda ändamål
har icke senare än för år 1917 något anslag auvisats. Vid sådan
planläggning av arbetena, som av mig nyss förordats, torde anslaget i
fråga emellertid kunna begränsas till 15,000 kronor.
Mot det å tilläggsstat för år 1921 för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt begärda anslaget finner jag ej anledning till annan erinran
än att den ifrågasatta höjningen av arvoden till observatörer synes
böra beviljas endast för senare halvåret, vadan anslaget å tilläggsstat
skulle uppgå till 6,500 kronor, och gör jag framställning härom i annat
sammanhang.»
Med hänsyn särskilt till den allmänna ekonomiska betydelsen av
ifrågavarande utredningsarbete och önskvärdheten av att dess fullföljande
icke i alltför stor utsträckning fördröjes, får utskottet tillstyrka
Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet får alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,
att riksdagen må på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 96,000 kronor att ställas
till Kung]. Majrts förfogande för verkställande av
undersökningar och arheten för åstadkommande av en
skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.
47:o) 1 enlighet med Kung]. Maj:ts förslag (punkt 45) får utskottet
hemställa
att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande
år ägt rum, må till understöd åt Sveriges
riksförbund av frivilliga brandkårer på extra stat för
år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.
48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) får utskottet
hemställa,
att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande
år ägt rum, må för understödjande av svenska
aeronautiska sällskapets verksamhet på extra stat för
år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Sveriges
riksförbund
av finvilliga
brandkårer.
[46.]
Svenska
aeronautiska
sällskapet.
[47.]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Befrämjande 49:o) Beträffande Kung].. Ma:jts förslag (punkt 48) angående bereav
lufttrafik. (jan(je av medel för befrämjande av lufttrafik kommer utskottet att
|_48.] framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat för
riksdagen
anmäla.
Lufttrafik 50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att för uppe
meUanPorjm
hållande av lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure på extra stat för
Suorvajaure. år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.
[49 j Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—137 av åberopade stats
rådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1920
års riksdag för uppehållande av lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure
anvisat på tilläggsstat för år 1920 25,000 kronor och på 1921 års stat
50,000 kronor. Vid framläggandet av berörda anslagsfråga förutsattes,
att av totalkostnaden, vilken beräknades komma att uppgå till 140,000
kronor ett belopp av 90,000 kronor, motsvarande beräknade värdet av
den erhållna tidsbesparingen och övriga direkta ekonomiska fördelar av
lufttrafiken, skulle bestridas med de för regleringsarbetena vid Suorvajaure
anvisade medlen, medan återstoden, 50,000 kronor, skulle av
riksdagen anvisas.
Sistnämnda belopp, 50,000 kronor, har ansett böra anvisas såsom
särskilt anslag även för år 1922.
utskottets Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande för
yttrande.
g]ag, Under erinran att bland de skäl, som tidigare anförts för beviljandet
av ifrågavarande anslag, även varit önskvärdheten av att utröna
möjligheterna för bedrivandet av reguliär lufttrafik i sådana trakter och
under så ogynsamma förhållanden, varom här är fråga, vill utskottet dock
framhålla, att det enligt utskottets mening synes böra tagas under övervägande,
huruvida hädanefter, sedan tillräcklig erfarenhet i nyss angivna
avseende får anses hava vunnits, de allmänna fördelarna av ifrågavarande
flygtrafik kunna sägas vara av sådan betydelse, att särskilt anslag för
ändamålet bör beviljas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för uppehållande av lufttrafik
mellan Porjus och Suorvajaure på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.
Statsutskottets utlutande Nr ti A.
55
51:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förelag (punkt 50) får utskottet Extra
hemställa, lönetillägg.
att riksdagen må till beredande, i enlighet med [50.]
de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 7
januari 1921 angivna grunder, av extra lönetillägg
åt en del tjänstemän och betjente i de till kommunikationsdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer på
extra stat för år 1922 anvisa såsom förslagsanslagett
belopp av 4,000 kronor.
52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) får utskottet ÅUerstiiiagg.
hemställa, [51 ]
att riksdagen må från och med år 1922 sänka
det under sjätte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ålclerstillägg nu 50,000 kronor, med 40,000 kronor till
10,000 kronor.
53:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inne- Tryckningsvarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har Kung:!. Maj:tkostnader ock
icke loresJagit annan ändring än att, till jämnande av huvudtitelns nane anslag.
slutsumma, förslagsanslaget lör bestridande av tryckningskostnader, [52.]
måtte minskas från dess nuvarande belopp 100,044 kronor med 26
kronor till 100,018 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1922 fastställas till samma belopp, som uti
innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola
av andra medel gäldas, må få göras den jämkning,
som för jämnande av huvudtitelns slutsumma kan
bliva erforderlig.
Stockholm den 19 april 1921.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A .
5<i
Vid förestående ärendes slutbehandling inoni utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, G. J. G. Swartz, Ollas A. Ericsson,
N. A. Nilsson, H. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, C. G. Ekman,
O. Bergqvist, K. A. Tengdahl, J. Jeansson och J. Nilsson i Malmö samt
från andra kammaren: herrar J. Jönsson i Eevinge, P. Nilsson i Bonarp, S.
Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud, S. E. J. Lubeck,
W. Bäckström, K. A. Westman, S. E. ljungkvist, J. D. Norman, A. E. Ljungberg och
S. J. Karlsson i Nynäshamn
med undantag därav att i behandlingen av punkterna 23—53 deltagit herr
F. T. Hamna i st. f. herr TF. Bäckström'', och
i behandlingen av punkterna 24—53 deltagit herr P. M. Olsson i Blädinge i st.
f. herr P. B. Nilsson i Landeryd.
Reservationer:
vid punkt 3 (departementets verksamhet) av C. J. G. Swartz, H. F.
Lamm, J. Jeansson, L. J. Carlsson-Frosterud, S. E. J. Lubeck, W.
Bäckström och S. E. Ljungkvist, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:
Avlöningen till byråchefen för tekniska ärenden skulle enligt departementschefens
ifrågavarande förslag och i överensstämmelse med
de förändrade grunder för beräkningar av lönerna inom departementen
och vissa centrala ämbetsverk, som från och med år 1922 skola träda
i tillämpning, från och med nämnda år komma att utgå med 13,500
kronor. Utskottet får ansluta sig till detta förslag. Utskottet vill därvid
erinra, hurusom, vid framläggandet till 1920 års riksdag av förslag om
förändrad organisation av statsdepartementen, beträffande ifrågavarande
byråchefsbefattning av departementschefen framhölls, att denna befattnings
innehavare borde anställas a extra stat, så att möjligheter funnes
att efter omständigheterna träffa de lämpligaste förfogandena, samt att
med hänsyn härtill och till de kvalifikationer, denne föredragande borde
besitta, lägre arvode för honom icke kunde beräknas än 12,000 kronor
för år, oberäknat dyrtidstillägg. I enlighet härmed fattade också riksdagen
sitt beslut. Såsom härav framgår, liar alltså ifrågavarande byråchef
av ovannämnda särskilda omständigheter ansetts böra i avlöningshänseende
ställas fördelaktigare än andra motsvarande befattningshavare.
Enligt utskottets mening synas inga skäl föreligga för att nu företaga
någon ändring i denna hans ställning. Det bör beaktas, att den tidigare
vid denna riksdag beslutade löneregleringen för bland annat statsdepartementen
förutsatts komma att för deras och motsvarande verks
Statsutskottets utlåtande Nr KA.
57
del medföra förändrade och ogynnsammare grunder för beräkningen
av dyrtidstilläggen. Särskilt med hänsyn härtill måste det anses obilligt
att icke nu företaga någon höjning i den tekniska byråchefens arvode.
Under hänvisning i övrigt till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2
A, punkt 4:o), anfört, får utskottet, i enlighet med vad Kungl. Maj:t
föreslagit, hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av departementets
verksamhet på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 29,920 kronor.
vid punkt 23 (skyddshamn vid Torekow) av herrar J. Nilsson i
Skottlandshus, J. Nilsson i Malmö, P. Nilsson i Bonarp och S. Bengtsson
i Norup, vilka ansett, att statsutskottet bort tillstyrka bifall till Kungl.
Maj:ts förslag i ärendet.
Bihang till riksdagens protokoll 1921
6 sand.
6 höft. (Nr 6 —6 B.) 896 21 8
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
1
Verkliga utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.
1 Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
1 Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
1 |
'' A. Departementet. |
||||
1 |
Departementschefen ........................... |
24,000 |
|||
2 |
Övergångsavlöning för departementschefen, för- |
||||
slagsanslag, högst .......................... |
2,000 |
||||
3 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj ds kansli, |
||||
förslagsanslag .............................. |
187,000 |
||||
4 |
Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst |
28,420 |
|||
Säger för departementet |
211,000 |
30,420 |
|||
• B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet. |
|||||
| 1 |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag |
169,000 |
|||
2 |
Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vat- |
||||
i |
tenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag, högst .... |
57,600 |
|||
3 |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänste- |
||||
män ...................................... |
30,000 |
||||
1 4 |
Förstärkning av anslaget till väg- och vattenby gg- |
||||
nadsstyrelsens distriktstjänstemän, förslagsan- |
|||||
slag, högst ................................ |
4,500 |
||||
5 |
Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbygg- |
* |
|||
nadskåren, reservationsanslag ................ |
3,000 |
||||
6 |
Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag |
45,000 |
|||
7 |
Tillfällig höjning av reservationsanslaget till ex- |
||||
i |
penser för allmänna arbeten, förslagsanslag, |
. |
|||
högst ..................................... |
50,000 |
||||
8 |
Vägundersökningar, reservationsanslag .......... |
90,000 |
|||
9 |
Tillfällig höjning av reservationsanslaget till väg- |
||||
undersökningar, förslagsanslag, högst ........ |
90,000 |
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
1 Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
10 |
Vägar och kommunikationer .................. |
12,000 |
|||
11 |
Undersökningar av mindre hamnar och farleder |
||||
m. m., reservationsanslag .................... |
1 1 |
10,000 |
|||
12 |
Understödjande av brobyggnader och, företrädes- |
||||
vis mindre, hamnbyggnader m. m., reservations- |
|||||
anslag .................................... |
1,100,000 |
||||
13 |
Anläggning eller förbättring av vägar m. m., re- |
||||
servationsanslag ........................... |
5,000,000 |
||||
14 |
Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag .. |
1,500,000 |
|||
15 |
Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och |
||||
Muonionalusta i Norrbottens län, reservations- |
|||||
anslag .................................... |
175,000 |
||||
16 |
Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, |
||||
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands |
1 |
||||
län, reservationsanslag ...................... |
400,000 |
||||
17 |
Anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Väster- |
||||
bottens, Jämtlands och Västernorrlands län, re- |
|||||
servationsanslag ............................ |
100.000 |
||||
18 |
Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och bro- |
||||
byggnads- m. fl. företag, reservationsanslag .... |
500,000 |
||||
19 |
Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och |
||||
Slussfors, reservationsanslag ................ |
300,000 |
||||
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, |
|||||
förslagsanslag: |
|||||
20 a |
Direkt anvisning ........................... |
2,700 |
|||
20 b |
Ersättningar .............................. |
4,567 |
7,267 |
||
21 |
Sveriges bidrag till den ständiga internationella |
||||
föreningen för frågor rörande vägväsendet, för- |
|||||
slagsanslag ................................ |
365 |
||||
22 |
Förbättring av Visby hamn, reservationsanslag ... |
125,000 |
|||
23 |
Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag |
2,000,000 |
|||
24 |
Utförande av vissa hamnförbättringar i de norr- |
||||
ländska kustlänen och Uppsala län, reservations- |
|||||
anslag .................................... |
500,000 |
||||
25 |
Undersökningar m. m. av vissa fiskehamnsanlägg- |
||||
ningar, reservationsanslag .................. |
75,000 |
||||
26 |
Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader, |
||||
reservationsanslag .......................... |
300,000 |
||||
27 |
Undersökningar m. m. för vissa mindre fiske- |
||||
hamnsbyggnader, reservationsanslag .......... |
15,000 |
||||
Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet |
356,632; |
12,302,100; |
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
3
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
C. Vägunderhållet och skjutsväsendet. |
|||||
1 |
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag |
* 2,700,000 |
|||
2 |
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, |
||||
förslagsanslag .............................. |
25,000 |
||||
3 |
Understöd åt synnerligt betungade väghållnings- |
||||
distrikt, reservationsanslag .................. |
250,000 |
||||
4 |
Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst .... |
13,000 |
|||
5 |
Färjor och färjkarlar, förslagsanslag, högst...... |
380 |
|||
6 |
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag .... |
400,000 |
|||
7 |
Utgifter för registrering av automobiler, förslags- |
||||
anslag, att utgå i första hand av inflytande av- |
|||||
gifter för registrering av automobiler......... |
47,300 |
||||
Säger för vägunderhållet och skjuts väsendet.......... |
3,100,380 |
335,300 |
D. Byggnadsväsendet. |
|||||
Byggnadsstyrelsen m. m.: |
|||||
1 |
Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag ............ |
238,000 |
|||
2 |
Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnads- |
||||
styrelsen, förslagsanslag, högst ............ |
90,000 |
||||
3 |
Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga |
||||
byggnader, reservationsanslag .............. |
10,000 |
||||
4 |
Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer |
||||
m. m., förslagsanslag, högst................ |
21,500 |
||||
5 |
Länsarkitekter, förslagsanslag, högst .......... |
25,000 |
248,000 |
136,500 |
|
Kronans publika hus: |
|||||
6 |
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika |
||||
hus i Stockholm, förslagsanslag ............ |
50,000 |
||||
7 |
Byggnader och reparationer, reservationsanslag |
450,000 |
|||
8 |
Yttre restaurering av Stockholms slott, reserva- |
||||
tionsanslag .............................. |
84,000 |
||||
9 |
Uppmätningar av Stockholms slott m. m., re- |
||||
servationsanslag .......................... |
17,350 |
||||
10 |
Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret |
||||
Grönlandet norra i Stockholm befintliga bygg- |
|||||
naderna, reservationsanslag ................ |
200,000 |
||||
11 |
Värmeledning i kammarrättens hus, reservations- |
||||
anslag .................................. |
75,000 |
||||
12 |
Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väs- |
||||
ternorrlands län, förslagsanslag, högst ...... |
7,000 |
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
||
13 |
Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset |
20,000 470.000 100.000 100,000 100,000 |
|||
14 15 |
Nytt landsstatshus i Göteborg, reservationsanslag |
||||
16 |
Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar, reser-vationsanslag ............................ |
• |
|||
17 |
Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping, re- |
500,000 |
1,173,350 |
||
Säger för byggnadsväsende! |
748,000 |
1,309,850 |
|||
1 |
E. Diverse. Schematisk förteckning och beskrivning över Sve-riges vattenfall, reservationsanslag ............ |
96.000 2,500 6,000 50.000 |
|||
2 |
Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer, för-slagsanslag, högst .......................... |
||||
8 |
Svenska aeronautiska sällskapet, förslagsanslag, |
||||
4 5 |
Befrämjande av lufttrafik, förslagsanslag, högst .. |
||||
6 |
Extra lönetillägg, förslagsanslag................ |
||||
7 |
Ålderstillägg, förslagsanslag .................... |
10,000 50.000 3,000,000 80.000 100,000 100,018 |
|||
8 9 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag . ■ |
||||
10 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, |
||||
11 |
Extra utgifter, reservationsanslag .............. |
||||
12 13 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-anslag ..................................... Tryckningskostnader, förslagsanslag ............ |
||||
Säger för diverse |
..........| 3,360,018 |
908,500 |
|||
Summa |
.......... |
..........| 7,776,030 |
14,886,170 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTBYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1921.