Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

1

Nr 5 A.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1921 kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riks-,
statens för år 1922 femte huvudtitel, innefattande anslagen
till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å femte
huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet, har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 1) att

dels från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor;

dels besluta, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis
i efterskott;

dels besluta, att vid ingången av januari månad 1922 skall till
departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle
för sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;

dels och för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 av sitt utlåtande
nr 2 A anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget
till departementschefen, nu 17,000 kronor, med
7,000 kronor till 24,000 kronor.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 5 höft. (Nr 5 A—5 B.)

Departe mentschefen.

[1.]°)

609 21 1

2

Btatsutslcottets utlåtande Nr 5 A.

b) besluta, att utbetalningen av avlöningen skall
ske månadsvis i efterskott;

c) besluta, att vid ingången av januari månad
1922 skall till departementschefen utbetalas ett belopp,
motsvarande vad han skulle för sagda månad
hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;

d) för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Dcpartemen- 2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att
tetavVKung\9 rfeZs godkänna följande stat för socialdepartementet att tillämpas
Maj-.ts kansli, från och med år 1922:

[2.] Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....... 227,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................... 5,100 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.,

förslagsanslag, högst............................. 51,300 )>

Förslagsanslag 283,900 kronor

dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag å 283,900 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkt 4 av sitt utlåtande
nr 2 A anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie
stat för socialdepartementet på nedanstående sätt:

Befattningshavare. ^grad^

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet —
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i

reglementet ............................................................ —

4 kansliråd...................................................................... B 20

1 kansliråd, tillika fattigvårdsinspektör................. B 20

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

3

Befattningshavare. ^Vgrad^S

5 förste kanslisekreterare............................................ B 16

1 förste kanslisekreterare, tillika fattigvårdsinspek törens

assistent...................................................... B 16

1 registrator................................. B 14

4 andre kanslisekreterare......................................... B 13

1 kontorsskrivare, kvinnlig......................... C 5

3 kanslibiträden, kvinnliga................................. C 3

3 kontorsbiträden, kvinnliga..................................... C 2

1 förste expeditionsvakt ............................................. B 3

3 expeditionsvakter .................................................... B 1

b) godkänna följande stat för socialdepartementet
att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag....................................... 227,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...... 5,100 ))

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag,
högst .......................... 51,300 »

Förslagsanslag 283,900 kronor

c) under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken departementets avdelning
av Kungl. Majits kansli uppförda ordinarie bestämda
anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie
förslagsanslag å 283,900 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att nedsätta det
ordinarie förslagsanslaget, högst, till övergångsstat för socialdepartementet,
nu 15,600 kronor, med 5,200 kronor till 10,400 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag är föranlett därav, att en av de
å övergångsstat uppförda kanslisekreterarna under år 1920 befordrats
till förste kanslisekreterare.

Övergångsstat.

[3.]

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Departementets
verksamhet.

[40

Utskottets

yttrande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget,
högst, till övergångsstat för socialdepartementet,
nu 15,600 kronor, med 5,200 kronor till 10,400
kronor.

4:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för upprätthållande
av departementets verksamhet anvisa å extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 19,800 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
3—5 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för år 1921,
utöver anslaget å ordinarie stat,, å extra stat ett förslagsanslag, högst,
10,500 kronor.

Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget är beroende
dels på den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement
m. m., vilken föranleder en ökning av anslaget med 3,200
kronor eller till 13,700 kronor, dels ock därav att inrättandet av en
andre kanslisekreterarbefattning å departementets fattigvårdsbyrå ansetts
av behovet påkallat. För anställandet av ifrågavarande befattningshavare
redan från och med den 1 juli 1921 har Kungl. Maj:t å tilläggsstat
för samma år äskat ett anslag å 1,950 kronor.

Till stöd för Kungl. Maj:ts framställning om uppförande å extra
stat i socialdepartementet av en andre kanslisekreterare med tjänstgöring
å departementets fattigvårdsbyrå har anförts, att svårigheter i
arbetet å byrån uppstått, till följd därav att, förutom fattigvårdsinspektören
och hans assistent, å byrån icke funnes anställd någon tjänsteman
med längre tjänstgöringsskyldighet, än som kunde påfordras av en
amanuens. Fattigvårdsinspektörens, liksom ock assistentens uppgifter
nödvändiggjorde allt emellanåt deras bortavaro från tjänsterummet, och
kunde det vid sådant förhållande inträffa, att så väl inspektören som
assistenten måst samtidigt vara frånvarande. Såsom skäl för framställningen
ifråga har vidare framhållits, att, då till fattigvårdsbyråns handläggning
hörde ärenden, med avseende å vilka biträde av juridiskt utbildad
arbetskraft vore behövligt samt varken fattigvårdsinspektören
eller hans assistent ägde juridisk utbildning, det vore önskligt, att byrån
alltid hade en tjänsteman med dylik utbildning att tillgå.

Statsutskottets utlåtande Nr f> A.

Av de sålunda till stöd för framställ ningen anförda skälen liar utskottet
icke blivit övertygat om, att behov av den ytterligare arbetskraft
å byrån, varom nu är fråga, föreligger. Såsom av det ovan anförda
framgår, har nämligen icke påståtts, att byråns arbetsbörda under senare
tid ökats, utan synes det huvudsakliga skälet vara att söka däri, att inspektören
och hans assistent till följd av resor i tjänsteärenden understundom
icke kunnat deltaga vid handläggningen av de löpande göromål, som
påvila byrån. Enligt utskottets förmenande torde emellertid det å byrån
förekommande arbetet kunna ordnas på sådant sätt, att endera av berörda
befattningshavare alltid kan tjänstgöra å byrån. Uå utskottet
jämväl funnit, att kravet på juridiskt bildad arbetskraft likaväl kan tillgodoses
genom anställandet av en amanuens som en andre kanslisekreterare,
har utskottet icke kunnat förorda Kungl. Mapts nu ifrågavarande
förslag. På grund av denna utskottets ståndpunkt kan det av
Kungl. Maj:t äskade extra anslaget för upprätthållande av departementets
verksamhet begränsas till 13,700 kronor.

Utskottet, som i övrigt funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, får sålunda, under hänvisning till
vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A punkt 4 anfört, hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av departementets
verksamhet å extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 13,700 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

5:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om godkännande av [5—9.]
ordinarie stat för riksförsäkringsanstalten (punkt 5), samt i fråga om
anslag dels för uppehållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet
(punkt 6) dels för riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning
av livförsäkring med lån ur statens egnahemslånefond (punkt 7)
dels ock för ersättning till postverket och postsparbanken för bestyr med
uppbörd och utbetalningar m. m. för riksförsäkringsanstalten (punkterna
8 och 9) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

6

StatsutsJcottets utlåtande Nr 5 A.

Försäkrings rådet.

[10.]

Utskottets

yttrande.

6:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 10) att
dels godkänna följande stat för försäkringsrådet att tillämpas från
och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... 66,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................... 2,000 »

Arvoden å 5,000 kronor till en var av två representanter

för arbetsgivare och två representanter för arbetare,

förslagsanslag, högst.............................................................. 20,000 »

Förslagsanslag 88,000 kronor

dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken försäkringsrådet uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 88,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har i huvudsak icke givit utskottet
anledning till erinran.

I den för avlöningen till ordinarie tjänstemän avsedda anslagsposten
å 66,000 kronor ingå emellertid avlöningsmedel till en sekreterare,
vilken Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden. Enligt
riksdagens numera fattade beslut skall emellertid ifrågavarande befattningshavare
placeras i 15:de lönegraden, och synes för den skull en
nedsättning i det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet kunna ske.
Utskottet har funnit berörda anslagspost böra nedsättas till 65,000 kronor
och anslaget i sin helhet sålunda bestämmas till 87,000 kronor.

Utskottet anser sig i detta sammanhang böra bringa till riksdagens
kännedom, att, enligt vad utskottet inhämtat, dyrtidstillägg enligt gällande
grunder utbetalas till arbetsgivare- och arbetarerepresentanterna
hos försäkringsrådet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under åberopande
av vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4, anfört, får utskottet
sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos försäkringsrådet på nedanstående sätt:

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

7

Befattningshavare.

1 president...............................

2 försäkringsråd ..................

1 tjänsteman (sekreterare) .

1 tjänsteman (notarie).........

1 kontorsskrivare, kvinnlig
1 kontorsbiträde, kvinnligt.
1 expeditions vakt...................

Avlönings grad.

.. A 3
.. B 20
. B 15
.. B 13
.. C 5
.. C 2
.. Bl

b) godkänna följande stat för försäkringsrådet att
tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag.................................... 65,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ... 2,000 ))

Arvoden å 5,000 kronor till en var av
två representanter för arbetsgivare
och två representanter för arbetare,
förslag sanslag, högst........................... 20,000 kronor

Förslagsanslag 87,000 kronor.

c) under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken försäkringsrådet uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma
rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 87,000
kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att för upprätthållande
av försäkringsrådets verksamhet, utöver anslaget å ordinarie
stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 78,400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 21-—23 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet har riksdagen
för vart och ett av åren 1918—1921, utöver anslaget å ordinarie stat,
på extra stat anvisat ett förslagsanslag å 55,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu äskade förhöjningen av förevarande anslag
är i främsta rummet föranledd av den av Kungl. Maj:t föreslagna och
av riksdagen numera i huvudsak antagna löneregleringen för befatt -

Upprätthållande
av
försäkringsrådets

verksamhet.

[il.]

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

ningshavare vid statsdepartement m. m. Härjämte har en ökning av
anslaget ansetts erforderlig på grund av väntad förhöjning av hyran
för försäkringsrådets ämbetslokaler ävensom av kostnaden för lokalernas
uppvärmning och belysning.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har från det anslag, varom
nu är fråga, till förste innehavaren av presidentämbetet i försäkringsrådet,
presidenten A. Lindstedt, utgått ett personligt lönetillägg å 3,000
kronor, varigenom hans sammanlagda avlöning utgjort 15,000 kronor.

I sitt betänkande beträffande ny lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartement och centrala ämbetsverk anförde 1902 års löneregleringskommitté
(s. 142), att då enligt kommitténs förslag avlöningen
för president i gruppen G skulle uppgå till 17,040 kronor,
det torde kunna ifrågasättas, huruvida något personligt lönetillägg av
nyss angivna art över huvud vidare borde utgå. Vid det förhållandet
emellertid, att presidenten Lindstedt tidigare innehade regeringsrådsämbete
och, därest han kvarstått i sistnämnda ämbete, skulle vid bifall till
kommitténs förslag kommit i åtnjutande av en avlöning av 18,000
kronor, syntes det kommittén billigt, att Lindstedt, så länge han kvarstode
vid ifrågavarande presidentämbete, tillerkändes ett personligt lönetillägg
av 960 kronor.

Utskottet har, efter inhämtande av närmare kännedom om de
förhållanden, varunder ifrågavarande lönetillägg blivit beviljat, i likhet
med departementschefen ansett sig icke kunna ansluta sig till denna
kommitténs uppfattning utan finner utskottet ifrågavarande lönetillägg
vara en presidenten Lindstedt såsom tjänstens förste innehavare tillerkänd
förmån, som icke bör minskas av anledning att denna tjänst,
liksom andra motsvarande, blivit föremål för lönereglering.

Beträffande den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av förevarande
anslag har utskottet funnit densamma väl högt beräknad och
får utskottet förorda, att anslaget begränsas till 70,000 kronor.

Under erinran om vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4,
anfört, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av försäkringsrådets
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av

70,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 9

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att dels godkänna
följande stat för socialstyrelsen att tillämpas från och med år

1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 285,700 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............. 5,000

Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige, förslagsanslag,
högst............................................................................. 4,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst......................... 25,000 »

\ Förslagsanslag 319,700 kronor.

dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken socialstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under slamma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 319,700
kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har i huvudsak icke givit utskottet
anledning till erinran.

I den för avlöningar till socialstyrelsens tjänstemän beräknade
anslagsposten, 285,700 kronor, ingå emellertid avlöningsmedel till åtta
tjänstemän i nuvarande andra lönegraden, vilka Kungl. Maj:t föreslagit
till uppförande i 16:de lönegraden enligt den nya löneregleringen för
statsdepartement m. m. Enligt riksdagens numera fattade beslut angående
denna lönereglering hava ifrågavarande tjänstemän placerats i 15:de
lönegraden, på grund varav utskottet ansett berörda anslagspost kunna
nedsättas till 278,000 kronor och anslaget i dess helhet bestämmas till

312,000 kronor. Med hänsyn härtill och under erinran om vad utskottet
under punkt 4 av sitt utlåtande nr 2 A anfört, hemställer sålunda
utskottet,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
i socialstyrelsen på nedanstående sätt:

, Avlönings Befattningshavare.

grad.

1 generaldirektör,arvodeenligtÖ § ireglementet —

5 byråchefer ............................................................. B 20

8 tjänstemän (3 sekreterare, 1 sekreterare och
inspektörsassistent, 3 förste aktuarier, 1

förste byråingenjör) ................................

. Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 5 käft. (Nr 5 A 5 B.)

Anslag till
socialstyrelsen.

[12.]

Utskottets

yttrande.

G09 21 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Upprätthållande
av
socialstyrelsens
verksamhet.

[13.]

6 tjänstemän (1 byråingenjör, 4 aktuarler, 1

bibliotekarie och arkivarie)................. B 13

7 kontorsskrivare, kvinnliga ................................. C 5

8 kanslibiträden, kvinnliga.................................. C 3

13 kontorsbiträden, kvinnliga................................ C 2

1 förste expeditionsvakt........................................ B 3

2 expeditionsvakter................................................. B 1

b) godkänna följande stat för socialstyrelsen att
tillämpas från och med år 1922:

Stat. }

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 278,(/00 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... 5,000 »

Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige, förslagsanslag,
högst ........................................................................... 4,Öl K) .»

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst ............................................................ 25,000 »

Förslagsanslag 312,000 kronor

c) under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken socialstyrelsen uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra
ett ordinarie förslagsanslag å 312,000 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 1^) att
för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, utöver anslaget å
ordinarie stat, å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

143,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
26—36 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet har riksdagen,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 78,300 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av förevarande anslag
är föranledd dels av den numera beslutade löneregleringen för befattningshavare
vid statsdepartement m. m., dels därav att särskilda medel
för uppehållande av arbetena å styrelsens avdelning för livsmedelsprisoch
kooperationsstatistik, vilka hittills utgått från vederbörande huvud -

Statsutskottets utlåtande Nr fi A.

11

>

titels allmänna besparingar, ansetts böra beräknas å riksstaten, dels av
ifrågasatta „ökade arvoden åt styrelsens ombud, dels ock slutligen av
föreslaget anslag för vissa undersökningar inom arbetarskyddets område.

För upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet har Kungl.
Maj:t å tilläggsstat för år 1921 äskat ett anslag å 24,920 kronor.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen
har utskottet funnit sig kunna i huvudsak biträda. 1 tvenne avseenden
har utskottet dock icke kunnat helt ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag.
Enligt detta skulle sålunda, bland annat, den för arvoden åt styrelsens
ombud i anslaget ingående posten höjas från 18,000 kronor till 30,000
kronor. E)n så avsevärd förhöjning av anslagsposten ifråga kan utskottet
icke förorda, och får utskottet härvid erinra därom, att denna
post av 1919 års lagtima riksdag höjts med 8,000 kronor. Utskottet
har ansatt, att den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av anslaget
till styrelsens ombud bör kunna begränsas till 6,000 kronor.

Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att för vissa undersökningar
inom arbetarskyddets område måtte anvisas ett belopp av 2,000 kronor
å såväl 1922 års riksstat som å 1921 års tilläggsstat. Vid prövning
av framställningen i denna del har utskottet ansett anslag å tilläggsstat
icke vara oundgängligen påkallat och får sålunda avstyrka Kungl. Maj:ts
förslag härutinnan.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat, kunna de av Kungl. Maj:t
äskade anslagen nedsättas, riksstatsanslaget till 137,000 kronor och anslaget
å 1921 års tilläggsstat till 16,920 kronor.

I annat sammanhang återkommande till det å sistsagda års stat
äskade anslaget för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet får
utskottet sålunda, under erinran om vad utskottet under punkt 4 av
sitt utlåtande nr 2 A anfört, hemställa,

< att riksdagen må för upprätthållande av social styrelsens

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 137,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 144,000 kronor att ställas
till Kung!. Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän
m. m. för medling''i arbetstvister.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36 i åberopade statsrådsprotokollet.

)

lits kött ris
yttrande.

Förlikningsmän
för
medling
arbetstvister.

[14.]

fr

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra

yttrande, biträda. Utskottet förutsätter emellertid, att, därest genom förordnande
av s. k. fackförlikningsman någon förlikningsman för visst distrikt
erhåller väsentligt minskat arbete, Kungl. Maj:t nedsätter hans arvode
under av riksdagen förut godkänt belopp.

Utskottet hemställer,

Centrala
skiljenämnden
föivissa
arbetstvister.

[15.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag
av 144,000 kronor att ställas till Kung].
Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikning
smän in. in. för medling i arbetstvister.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till bestridande
av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vi&sa arbetstvister
anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag ay 40,000
kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 37
—39 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av kostnaderna för en central skiljenämnd för vissa
arbetstvister har 1920 års riksdag anvisat dels på tilläggsstat för år

1920 ett förslagsanslag av 30,000 kronor, dels ock å extra stat för år

1921 ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

Enligt lagen den 28 maj 1920 om central skiljenämnd för vissa
arbetstvister (sv. förf.-sand. nr 246) skall nämnden bestå av sju ledamöter,
varav tre förordnas av Konungen, medan de övriga fyra jämte
suppleanter utses till halva antalet av svenska arbetsgivarföreningarnas
förtroenderåd och till halva antalet av landsorganisationen i Sverige;
de av Konungen utsedda för en tid av två år och de övriga för en tid

av ett år i sänder. Första förordnandet meddelades av Kungl. Maj:t

den 9 augusti 1920 och avsåg tiden från och med den 1 september
1920 till och med den 31 augusti 1922.

Vad beträffar kostnaderna för centrala skiljenämnden har det visat
sig, att de ej uppgått till så högt belopp, som i propositionen i ämnet
(373/1920) förutsattes. I samband med utseende av ledamöter i nämnden
fastställde Kungl. Maj:t genom brev den 9 augusti 1920 följande arvodesstat
för tiden intill utgången av år 1920:

ordföranden .................................................................... 1,500 kronor

en av Knngl. Maj:t utsedd ledamot och ordförandens ställföreträdare 1,000 »

en av Kungl. Maj:t utsedd ledamot ..................................................... 750

4 ledamöter.............................................................................................. 2.000 »

5,250 kronor,.

Statsutskottets utlåtande Nr it A.

13

Vidare ställde Kungl. Maj:t till nämndens förfogande ett belopp av
tretusen kronor att användas till bestridande av nämndens expenser
under tiden 1 september—1 november 1920. Efter framställning av
nämnden föreskrev Kungl. Maj:t genom brev den 10 december 1920, att
vad av förberörda till nämndens förfogande ställda belopp då återstode
odisponerat finge användas till bestridande av nämndens expenser
jämväl under tiden 1 november—31 december 1920.

Genom brev den 10 december 1920 har Kungl. Maj:t sedermera
fastställt följande arvodes- och omkostnadsstat för nämnden, att lända
till efterrättelse under år 1921:

A. Arvoden.

ordföranden ..................................................................... 4,500 kronor

en av Kungl. Maj:t utsedd ledamot och ordförandens

ställföreträdare ..................................................... 3,000

en av Kungl. Makt utsedd ledamot............................. 2,250 »

4 ledamöter ................................................................... 6,000 »

1 sekreterare.................................................................... 1,500 * 17,250 kronor

B. Omkostnader.

ersättningar åt extra tjänstemän och andra biträden, ersättningar
för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga, tryckningskostnader,
hyra, kostnader för belysning, uppvärmning, städning,
möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m. m.
ävensom arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättningar
åt suppleanter, då de inkallas såsom ersättare för de
ledamöter av nämnden, som representera arbetsgivare och arbetare,
förslagsvis .......................................................................... 10.000 »

Summa 27,250 kronor

Med hänvisning till härovan intagna beräkningar angående arvodesoch
omkostnadsstat för år 1921 har centrala skiljenämnden beräknat
det för nämndens verksamhet under år 1922 erforderliga anslaget till

30,000 kronor.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts föreliggande framställning har utskottet
ansett tillräckliga skäl icke föreligga att frångå de av den centrala
skiljenämnden uppgjorda beräkningarna angående arvodes- och
omkostnadsstat för nämnden under nästkommande år. Utskottet finner
sålunda, att det av Kungl. Maj:t äskade anslaget bör kunna nedsättas
med 10,000 kronor och får alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister anvisa

Utskottets

yttrande.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Särskilda
skiljedomare
i arbetstvister.

[16.]

Utskottets

yttrande.

Understödjande
av den
offentliga
arbetsförmedlingen.

[17.]

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 30,000
kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister.

Såsom bidrag till bestridande av kostnader för särskilda skiljedomare
i arbetstvister anvisade sistlidet års riksdag dels på extra stat för
år 1921 ett anslag å 20,000 kronor, dels ock å tilläggsstat för år 1920
ett anslag å 10,000 kronor. Enligt vad utskottet inhämtat, bar någon
utbetalning å sistberörda anslag ej ägt rum, och torde det för innevarande
år anvisade beloppet ej i nämnvärd man komma att anlitas. Med
hänsyn härtill har utskottet ansett skäl föreligga, att det av Kungl.
Maj:t å 1922 års stat äskade anslaget något nedbringas, och får utskottet
förorda, att detsamma minskas med 5,000 kronor. Utskottet
hemställer alltså,

att riksdagen må på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag av 15,000 kronor såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare i
arbetstvister.

13:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 17) att på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 250,000 kronor att för
befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i
riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 40
—42 i statsrådsprotokollet.

Till befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket bar riksdagen sedan ett antal år tillbaka å extra stat
anvisat förslagsanslag, vilka tid efter annan förhöjts, för år 1919 till

100.000 kronor, för år 1920 till 140,000 kronor samt för år 1921 till

200.000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd
dels av utvidgning av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet,
dels ock av ökade omkostnader för trycksaker, post, telegraf
och telefon.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

15

Med hänsyn till den starka frekvensen vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
samt det yppade livliga intresset för deras utbyggande,
särskilt i fråga om anordningar för fackarbetsanvisningar, finner
utskottet det vara eu angelägenhet av vikt, att erforderliga medel för
befrämjande och organiserande av arbetsförmedlingen anvisas. Då
emellertid en besparing å vid pass 9,000 kronor uppstått å det å 1920
års riksstat för ändamålet avsedda förslagsanslaget, 140,000 kronor,
samt anslaget ifråga av sistlidet års riksdag höjts med 60,000 kronor
till 200,000 kronor, har utskottet funnit anslaget för år 1922 kunna
begränsas till samma belopp som det för innevarande år beviljade. Under
framhållande av att en nedgång å pris å tryckningskostnader under senaste
tiden ägt rum och ytterligare sådan nedgång torde vara att förvänta,
får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag av 200,000 kronor att för befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder.

14:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
18) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag av 30,000 kronor att i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder utgå såsom
bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av
arbetsförmedling sanstalt anvisats arbete å annan ort än
där de vistas.

15:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag för bekämpande
av arbetslösheten (punkt 19) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen

anmäla.

16:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
20) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 44) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,

Utskottets

yttrande.

Medellösa

arbets sökandes resor.

[18.]

Bekämpande
av arbetslösheten.

[19.]

Understöd i
vissa fall åt
genom tobaksmonopolets -

införande

nödlidande

personer.

[20.]

Internationella
föreningen
för
arbetslöshetens
bekämpande.

[21.]

Det mellanfolkliga

arbetsamtet
i Basel.

[22.]

Anslag till
yrkesinspektionen.

[23.]

Upprätthållande
av
yrkesinspektionens
verksamhet.

[24.]

16 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd i vissa fall åt genom
tobaksmonopolets införande nödlidande personel'' å extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 140,000
kronor.

17:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till internationella
föreningen för arbetslöshetens bekämpande på extra stat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 750
kronor.

18:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen (punkt 22) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet
i Basel, på extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 750 kronor.

19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 23) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 45 — 48)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum,

a) åt yrkesinspektionen för år 1922 anvisa oförändrat
ordinarie anslag, 164,100 kronor,

b) till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen
Kerstin Hesselgren å extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att för upprätthållande
av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 63,460
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

17

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 45—48 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet anvisade
sistlidet års riksdag, utöver anslaget å ordinarie stat, på extra stat för
år 1921 ett förslagsanslag, högst, 54,050 kronor.

Av Kungl. Maj:t nu föreslagen förhöjning av anslaget ifråga är
föranledd dels av ökade omkostnader för hyra och trycksaker in. m.
dels ock därav att ytterligare en kvinnlig assistent ansetts böra anställas
hos yrkesinspektionen.

Till täckande av hyreskostnaderna för lokal åt yrkesinspektrisen
har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för innevarande år äskat ett anslag å
2,160 kronor.

Då Kungl. Maj:t för 1919 års lagtima riksdag framlade förslag om
uppförande å yrkesinspektionens ordinarie stat av tre kvinnliga assistenter,
anförde utskottet bland annat, att utskottet visserligen funnit den i
ämnet lämnade utredningen ådagalägga behovet av att den kvinnliga
yrkesinspektionen ordnades på ett mera effektivt sätt än vad dittills
varit förhållandet, men att, då det måste anses vanskligt att på förhand
bedöma den arbetsbörda, som kunde komma att påvila ifrågavarande befattningshavare,
utskottet funnit varsamheten bjuda, att antalet tillsvidare
begränsades till två. Detta blev ock riksdagens beslut.

Att, då så kort tid förflutit, sedan yrkesinspektionen sålunda erhöll
förstärkning av sina arbetskrafter, ytterligare en assistent skulle å
inspektionen anställas, har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka.
Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget kan således enligt utskottets mening
nedsättas med det för denna befattning beräknade arvodet eller
2,750 kronor. Då utskottet emellertid funnit, att med hänsyn till nedåtgående
pris å trycksaker, papper m. m. den för inköp härav beräknade
anslagsposten jämväl bör kunna något minskas, får utskottet förorda,
att anslaget i sin helhet begränsas till 60,000 kronor.

Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Kungl.
Maj:t föreslagit och som i annat sammanhang återkommer till det av
Kungl. Maj:t ä tilläggsstat för innevarande år äskade anslaget, får alltså
nu hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 60,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.) god 21 3

Utskottets

yttrande.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Bidrag till
föreningen för
arbetarskydd
i Stockholm.

[25.]

[26—31.]

Sjukkasse väsendets befrämjande.

[33.]

21:o) I anledning av Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 25) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd i
Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

8,000 kronor.

22:o) Beträffande Kung!. Maj:ts förslag om anvisande av anslag
dels för statens tvångsarbetsanstalter (punkt 26), dels för uppehållande
av statens vårdanstalt för alkoholister å Svartsjö (punkt 27), dels för
driftkostnader för en statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
(punkt 28), dels för anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister
å Ventholms kungsgård (punkt 29), dels till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader m. in. (punkt 30), dels ock för främjande av
nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder (punkt 31) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att från och
med år 1922 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
sjukkasseväsendets befrämjande, nu 1,700,000 kronor, med 1,200,000
kronor till 2,900,000 kronor, samt att medgiva sådan ändring i grunderna
för statsbidrag åt sjukkassor, att vad nu är stadgat med avseende
å medlem, vilken tillförsäkrats kontant sjukhjälp till belopp, överstigande
4 kronor per dag, i stället skall gälla med avseende å medlem,
som tillförsäkrats sådan sjukhjälp till belopp, överstigande 10 kronor
för dag.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 65—68 i statsrådsprotokollet.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två till utskottet remitterade, likalydande motioner
väckta, den ena, (nr 111) inom första kammaren av herr A. Modig
m. fl. och den andra (nr 162) inom andra kammaren av herr J. A. Hell -

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

19

berg m. fl., vari hemställts, att de bestämmelser, som meddelas i Kungl.
Maj:ts kungörelse angående statsbidrag åt sjukkassor den 11 oktober
1920, må i följande delar ändras som följer:

§ 1, andra stycket.

»dels 25 öre för varje sjukdag, söndagar oräknade, för vilken under
nästföregående år eller del därav, som kassan varit registrerad, kontant
sjukhjälp från kassan utgått med minst 90 öre och högst 1 krona 99
öre eller vård å sjukhus av kassan bekostats, dock minst 50 öre per
medlem den 31 december nästföregående år»;

Nytt tredje stycke, i stället för det nuvarande, som bleve fjärde,
»dels 50 öre för varje sjukdag, söndagar oräknade, för vilken under
nästföregående år eller del därav, som kassan varit registrerad, kontant
sjukhjälp från kassan utgått med minst 2 kronor och högst 6 kronor
eller vård å sjukhus av kassan bekostats, dock minst 50 öre per medlem
den 31 december nästföregående år»;

§ 2.

I såväl första som andra styckena förekommande uttryck »överstigande
4 kronor för dag» ändras till »överstigande 6 kronor för dag».

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Sedan flera år tillbaka har riksdagen å ordinarie stat anvisat ett
förslagsanslag till sjukkasseväsendets befrämjande. Vidare hava å extra
stat anvisats förslagsanslag för understödjande av sjukkassor, som meddela
moderskapsunderstöd, samt för beredande av extra statsbidrag åt
registrerade sjukkassor.

Vad beträffar förslagsanslaget för sjukkasseväsendets befrämjande
har 1919 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
från och med år 1920 höjt nämnda förslagsanslag med 150,000
kronor från 1,550,000 kronor till 1,700,000 kronor.

Ifrågavarande anslag utgår från början av 1921 enligt de grunder,
som innehållas i kungörelsen den 11 oktober 1920 angående statsbidrag
åt sjukkassor (sv. förf.-saml. nr 689). Berörda kungörelse, varigenom
dittills gällande kungörelse i ämnet av den 4 juli 1910 (nr 77 sid. 33)

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

upphävdes, utfärdades på grund av 1920 års riksdags i anledning av
särskilda motioner fattade beslut om vissa ändringar i då gällande
grunder. Innebörden av nämnda ändringar är, att statsbidrag skall utgå
med två kronor för medlem i sjukkassa — för sjukkassemedlem, som
är medlem jämväl i annan sjukkassa, dock endast med en krona —
samt med 50 öre för medlem i fortsättningskassa, under det motsvarande
bidrag enligt kungörelsen av den 4 juli 1910 utgjorde en
krona, 50 öre respektive 25 öre.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag om höjning av förevarande
anslag är föranlett dels av nyssberörda, av riksdagen vidtagna ändringar
i grunderna för statsbidrags utgående dels ock därav att den frivilliga
sjukkasserörelsen för närvarande befinner sig i jämförelsevis kraftig
tillväxt.

Beträffande den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen av grunderna
för statsbidragets utgående är denna föranledd därav, att den
gällande inskränkningen med avseende å dylikt bidrags åtnjutande med
nuvarande penningvärde ansetts utgöra ett kännbart binder för sjukkasserörelsens
framtida utveckling och spridning.

Såsom av nästföljande punkt framgår, hava vid innevarande års riksdag
motioner beträffande sjukkasseverksamheten blivit väckta i två
varandra diametralt motsatta riktningar. Å ena sidan anse de ovan
omförmälta motionärerna, att starka skäl kunna anföras för ökning av
statsbidraget till sjukkasseverksamheten, å andra sidan förmenar den i
följande punkt nämnde motionären, att det under de senare åren utgående
extra statsbidraget, som enligt hans åsikt måste betecknas såsom
ett tillfälligt dyrtidsbidrag, nu bör kunna minskas med 1,000,000
kronor.

Vid övervägandet av de skäl, som å ömse sidor blivit anförda, och
med hänsyn tagen till den förevarande statsfinansiella situationen, finner
utskottet Kungl. Maj:ts förslag — med de jämkningar, som senare angivas
— i nu berörda avseende vara det starkast motiverade. Utskottet anser
sig alltså icke böra biträda vare sig det förslag om statsbidragets
ökning, som påyrkats i herr Modigs m. fl. och herr Hellbergs m. fl.
motioner, eller det förslag till minskning av detsamma, som herr Jönsson
i Fridhill föreslagit. I förstnämnda hänseende anser utskottet att, huru
behjärtansvärt och socialt värdefullt ett ökat bidrag till sjukkasseverksamheten
i och för sig än kan vara, det statsfinansiella läget dock icke
tillåter, att ett sådant nu lämnas. Däremot skulle det verka så i hög
grad desorganiserande och nedstämmande på denna verksamhet, därest

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

21

de fördelar, 8om sjukkassemedlemmarna nu trott sig jämväl hädanefter
kunna påräkna, skulle, på sätt som skedde genom ett bifall till herr
Jönssons i Fridhill motion, bliva reducerade, att utskottet icke heller
finner sig kunna tillstyrka en sådan åtgärd. Då detta anslag lämnades,
föranleddes detta enligt utskottets mening icke enbart av hänsyn till
dyrtiden, utan därtill medverkade jämväl insikten om behovet i allmänhet
av ökat statsbidrag till ifrågavarande självhjälpsverksamhet. Utskottet
finner sig alltså under nu förevarande punkt böra avstyrka herr Modigs
m. fl. och herr Hellbergs m. fl. motioner.

Med åberopande av det yttrande rörande statsbidragets belopp, som
avgivits av socialstyrelsen, har departementschefen, i betraktande av sjukhjälpsverksamhetens
fortgående utveckling ansett sig för år 1922 böra
under denna punkt beräkna anslagsbehovet till 2,900,000 kronor. Utskottet
åter håller före, att, då med nedåtgående konjunkturer säkerligen en
viss stagnation jämväl å detta område kommer att göra sig gällande,
anslaget för år 1922 torde kunna begränsas till 2,800,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att den kontanta,
dagliga sjukhjälp, som för erhållande av statsbidrag icke får överskridas,
måtte höjas från hittills stadgade 4 kronor till 10 kronor. Utskottet
finner skäl föreligga för en jämkning av detta belopp men har
ansett sig böra stanna för en höjning med 100 % eller för 8 kronor.

Vad departementschefen i övrigt uttalat har icke givit utskottet
anledning till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet
under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å herr
Modigs m. fl. och herr Hellbergs m. fl. motioner

a) från och med år 1922 höja det å ordinarie
stat uppförda förslagsanslaget till sjukkasseväsendets
befrämjande, nu 1,700,000 kronor, med 1,100,000
kronor till 2,800,000 kronor,

b) medgiva sådan ändring i grunderna för statsbidrag
åt sjukkassor, att vad nu är stadgat med avseende
å medlem, vilken tillförsäkrats kontant sjukhjälp
till belopp, överstigande 4 kronor per dag, i
stället skall gälla med avseende å medlem, som tillförsäkrats
sådan sjukhjälp till belopp, överstigande
8 kronor för dag.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Extra statsbidrag
för år
1921 åt registrerade
sjukkassor.

[34.]

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för beredande
av extra statsbidrag för år 1921 åt sjukkassor, som registrerats
enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag av 1,900,000 kronor att fördelas i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder, dock med den ändring att
vad nu är stadgat med avseende å medlem, som av kassan uppburit
sjukhjälp eller moderskapshjälp till belopp, överstigande 4 kronor för
dag, i stället skall gälla med avseende å medlem, som uppburit sådan
hjälp till belopp, överstigande 10 kronor för dag.

För beredande av extra statsbidrag för år 1920 åt sjukkassor, som
registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, har riksdagen
på extra stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag av 1,500,000
kronor.

Genom kungörelse den 9 juli 1920 (sv. förf.-saml. nr 568) har
Kungl. Maj:t fastställt villkor och bestämmelser för åtnjutande av bidrag
från detta anslag.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr S. Jönsson i Fridhill
väckt motion, nr 159, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
minska det i årets statsverksproposition upptagna förslagsanslaget

1,900,000 kronor till 900,000 kronor, att utgå som extra sjukhjälp åt
sjukkassorna för år 1921 till beredande av understöd utöver sjukhjälpen
vid sjukdom, som medför förlust av hela arbetsförtjänsten för dem,
vilka under föregående år voro upptaxerade till högst 4,000 kronors
inkomst.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som av samma anledning som under punkt 23 omförmälts,
ansett en nedsättning å 100,000 kronor kunna ske i det av
Kungl. Maj:t här ovan äskade anslaget, får sålunda, under åberopande
av vad under sagda punkt anförts, hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å herr
Jönssons i Fridhill ovanberörda motion för beredande
av extra statsbidrag för år 1921 åt sjukkassor, som
registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910,

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

23

på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av

1,800,000 kronor att fördelas i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder, dock med den
ändring att vad nu är stadgat med avseende å medlem,
som av kassan uppburit sjukhjälp eller moderskapshjälp
till belopp, överstigande 4 kronor för dag,
i stället skall gälla med avseende å medlem, som uppburit
sådan hjälp till belopp, överstigande 8 kronor
för dag.

25:o) Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 35) att för understödjande
av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor att fördelas
i enlighet med de grunder och på de villkor, som av Kungl.
Maj:t bestämmas.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 68—69 i statsrådsprotokollet.

För understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
har riksdagen allt sedan år 1913 anvisat förslagsanslag å extra
stat att fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som av
Kungl. Maj:t bestämdes. För år 1921 utgår anslaget med 110,000
kronor.

Genom kungörelse den 30 juni 1913 (sv. förf.-saml. nr 136) hava
fastställts villkoren för statsbidrag till sjukkassor, som meddela moderskapshjälp.

Den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av förevarande anslag
är föranledd dels därav, att de för de sistförflutna åren anvisade anslagen
visat sig otillräckliga, dels ock av moderskapsförsäkringens allt
större utbredning.

Under hänvisning till vad utskottet i punkt 23 här ovan i tillämpliga
delar anfört får utskottet, som icke haft något att erinra mot den
av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av ifrågavarande anslag, sålunda
hemställa,

Anslag till
sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.

[35.]

att riksdagen må för understödjande av sjukkassor,
som meddela modei''skapsunderstöd, på extra stat för år

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Tillsyn över
understödsföreningar.

[36.]

Kostnader
för tillämpning
av lagen
om arbetstidens
begränsning

m. m.

[37.]

Pensions styrelsen.

[38.]

1922 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor att
fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor,
som av Kungl. Maj:t bestämmas.

26:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
36) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor, att ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande under nämnda
år av tillsyn över understödsföreningar.

27:o) I fråga om Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av
anslag för gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens
begränsning m. m. (punkt 37) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen

anmäla.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38)

dels godkänna följande stat för pensionsstyrelsen att tillämpas från
och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... 609,700 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......... 21,000 ))

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare, förslagsanslag,
högst........................................... 1,000 »

Förslagsanslag 631,700 kronor

dels och under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av det
under rubriken pensionsstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 631,700
kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har i huvudsak icke givit utskottet
anledning till erinran.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

25

I ovanberörda anslagspost å 609,700 kronor ingå emellertid avlöningsmedel
till åtta tjänstemän i andra lönegraden (sekreterare och förste
aktuarier), vilka Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden.
Enligt riksdagens numera fattade beslut hava dessa tjänstemän
placerats i 15:de lönegraden, på, grund varav utskottet ansett anslagsposten
ifråga kunna nedsättas till 602,000 kronor och anslaget i sin
helhet sålunda bestämmas till 624,000 kronor. Med hänsyn härtill och
under erinran om vad utskottet under punkt 4 av sitt utlåtande nr 2 A
anfört, hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare i
pensionsstyrelsen på nedanstående sätt:

B ef attningsh a vare.

Avlönings grad.

1 generaldirektör..................................................... A 3

8 byråchefer .............................................................. B 20

8 tjänstemän (sekreterare, förste aktuarier) B 15

24 tjänstemän (notarier, aktuarier)....................... B 13

3 kontorsskrivare, kvinnliga ................................. C 5

20 kanslibiträden, kvinnliga.................................... C 3

69 kontorsbiträden, kvinnliga................................. C 2

1 förste expeditionsvakt........................................ B 3

4 expeditionsvakter................................................. B 1

b) godkänna följande stat för pensionsstyrelsen
att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................................. 602,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag... 21,000 »

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare,
förslagsanslag, högst 1,000 »

Förslagsanslag 624,000 kronor

c) under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken pensionsstyrelsen uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 624,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 5 höft. (Nr 5 A—5 B.) 609 21 4

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Upprätthållande
av
pensionsstyrelsens
verksamhet.

[39.]

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att för upprätthållande
av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver anslaget
på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag å

734,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
77—82 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m. har
riksdagen, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1921
anvisat ett förslagsanslag å 586,000 kronor.

I det statsrådsprotokoll över civilärenden, som finnes bifogat statsverkspropositionen
till 1920 års riksdag angående anslag under femte
huvudtiteln, har ifrågavarande förslagsanslag beräknats på följande sätt:

lönetillägg till generaldirektören ............................................... kronor

ersättning till sakkunniga hos pensionsstyrelsen........................ »

avlöning åt extra och tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän
och amanuenser samt andra extra biträden ävensom extra

vaktmästare, förslagsvis......................................................... »

ersättning till eu överläkare samt medicinskt biträde i övrigt

hos styrelsen, förslagsvis...................................................... »

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis ................... »

resekostnadsersättning åt nämnda ombud, förslagsvis............... »

resekostnadsersättning åt styrelsen samt dess sakkunniga,

högst ....................................................................................... »

städning av ämbetslokalen, värme och belysning, förslagsvis... »
skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis .................................................................. »

tryckningskostnader, förslagsvis .................................................. »

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, förslagsvis
................................................................................... »

anskaffande av inventarier för fastigheten nr 5 vid Engel brektsgatan,

förslagsvis ............................................... »

vakthållning nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för fastigheterna
samt diverse utgifter, .förslagsvis ....................... »

4,000: —
12,000: —

245,000: —

18,000: —
100,000: —
70,000: —

5,000: —
22,000: —

25,000: —
50,000: —

15,000: —

10,000: —

10,000: —

Summa kronor 586,000: —

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av förevarande anslag
är i huvudsak föranledd av den nya löneregleringen för befattningshavare
i statsdepartement och centrala ämbetsverk. Härjämte erfordras
en höjning av anslaget dels enär vissa i anslaget ingående poster visat
sig otillräckliga dels ock för anskaffande av inventarier till nya lokaler
i pensionsstyrelsens fastigheter.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

27

Anslaget till upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet in. in.
under år 1922 har enligt det föreliggande förslaget beräknats på föl -

jande sätt:

lönetillägg till generaldirektören................................................... kronor 4,000: —

ersättning till sakkunniga hos pensionsstyrelsen........................ » 12,000: —

avlöning åt extra och tillfälliga ledamöter, extra tjänstemän
och amanuenser samt andra extra biträden ävensom extra

vaktmästare, förslagsvis....................................................• » 327,000: —

ersättning till en överliikare samt medicinskt biträde i övrigt

hos styrelsen, förslagsvis................................ » 18,000: —

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis................................. » 100,000: —

resekostnadsersättning åt nämnda ombud, förslagsvis............... » 70,000: —

resekostnadsersättning åt styrelsen samt dess sakkunniga,

högst ...................................................................................... » 8,000: —

städning av ämbetslokalen, värme och belysning, förslagsvis... » 37,000: —

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis .................................................................. » 35,000: —

tryckningskostnader, förslagsvis ............................................ » 65,000: —

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, förslagsvis
................................................................................... » 15,000: —

anskaffande av inventarier m. m. för nya lokaler i fastigheterna

nr 5 och nr 7 vid Engelbrektsgatan, förslagsvis........... - » 25,000: —

vakthållning nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för fastigheterna
samt diverse utgifter, förslagsvis............. »_18,000: —

Summa kronor 734,000: —

Såsom av ovanstående tablå framgår och 1902 års löneregleringskommitté
i sitt betänkande med utredning och förslag beträffande den
nya löneregleringen påpekat, åtnjuter förste innehavaren av generaldirektörsämbetet,
generaldirektören J. G. A. av Jochnick utöver sin
ordinarie avlöning av det extra anslaget ett personligt lönetillägg å

4,000 kronor, vadan hans sammanlagda löneinkomster uppgå till 15,000
kronor. Då generaldirektören i pensionsstyrelsen enligt kommitténs
förslag skulle komma i åtnjutande av en avlöning av 17,040 kronor,
syntes kommittén icke anledning förefinnas till förenämnda personliga
lönetillägg. I likhet med departementschefen har emellertid utskottet,
efter tagen del om de förhållanden, varunder lönetillägget tillkommit,
icke ansett sig kunna ansluta sig till den av kommittén härutinnan uttalade
uppfattningen, utan finner utskottet ifrågavarande lönetillägg
vara en generaldirektören av Jochnick såsom förste innehavare av
tjänsten tillerkänd förmån, som icke bör honom frånkännas av anledning
att denna tjänst, liksom andra motsvarande, blivit föremål för
lönereglering.

Utskottets
yttrande.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Anslag till
pensionsförsäkringens

genomförande.

[40.]

Vidkommande härefter den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen
av förevarande anslag har utskottet icke kunnat undgå att finna det
med hänsyn till den nya löneregleringens genomförande äskade beloppet,

82,000 kronor, vara för högt beräknat. Likaledes finner sig utskottet
böra ifrågasätta, huruvida icke en del av övriga i anslaget ifråga ingående
poster beräknats till onödigt höga belopp. Detta gäller, enligt
utskottets förmenande, posten för städning av ämbetslokalen, värme och
belysning, den för inköp av skrivmaterialier och böcker m. m. beräknade
posten, posten för tryckningskostnader samt den för vakthållning
nattetid inom styrelsens lokaler, utgifter för fastigheterna m. m. beräknade
posten. Utskottet, som anser, att med hänsyn till i allmänhet
nedåtgående pris en jämkning av dessa poster bör kunna äga rum, har
funnit sig böra förorda, att anslaget i dess helhet nedsättes med 34,000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran om
vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4, anfört i fråga om avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare, får utskottet
alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. m., utöver anslaget på ordinarie
stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag
å 700,000 kronor.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) dels att för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och
understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni ,
1915, på extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag av 17,480,000
kronor, dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas
kostnaderna för statens bidrag till barntillägg för personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen
blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,
ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade på
frivilliga avgifter grundade försäkring.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 82
—85 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställningar, hemställer alltså,

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

29

att riksdagen må

a) för bestridande av den pa staten belöpande
kostnad för pensionstillägg och understöd till de personer,
som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före lagen den 8 juni
1915, på extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag
av 17,480,000 kronor,

b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må
gäldas kostnaderna för statens bidrag till barntillägg
för personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om
övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen
blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,
ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslag en anordnade
på frivilliga avgifter grundade försäkring,

31:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 41) att på
extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 5,570,000 kronor,
att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt
33 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de
personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
86—89 i statsrådsprotokollet.

Då de av pensionsstyrelsen verkställda beräkningarna angående
behovet av anslag för ifrågavarande ändamål för år 1922 uppgjorts
med tillämpning av utav riksdagen förut godkända grunder, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må på extra stat för år 1922 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 5,570,000 kronor, att
utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för
understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913 om
allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning
av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna
pensionsförsäkringen.

Bidrag till
understöd åt
de personer,
som genom
lagen den 8
juni 1915
blivit delaktiga
i den
allmänna pensionsförsäkringen.

[41.]

Utskottets

yttrande.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Vidtagande
av åtgärder
till förebyggande
och
hävande av
invaliditet.

[42.]

[43—45.]

32:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva (punkt 42)
att av det förslagsanslag, som kan komma att för år 1922 beviljas för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och
understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni
1915, må för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, av
pensionsstyrelsen under år 1922 disponeras ett belopp av högst 650,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 89—100 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet funnit sig
böra biträda och får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva att av det förslagsanslag,
som kan komma att för år 1922 beviljas för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för
pensionstillägg och understöd till de personer, som
äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före lagen den 8
juni 1915, må för vidtagande av åtgärder till förebyg--gande och hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter,
som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen
under år 1922 disponeras ett belopp av högst 650,000
kronor.

33:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande dels anslag för
gäldande av den å staten under år 1922 belöpande kostnaden i anleda
ning av ifrågasatta ändringar av lagen om allmän pensionsförsäkring
den 30 juni 1913 (punkt 43), dels ersättning till postverket för dess
bestyr med pensionsutbetalningar m. m. (punkt 44) dels och ersättning
åt postsparbanken för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. m.
(punkt 45) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 5A.

31

34:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 46), att till
täckande av postsparbankens kostnader för tryckning och expediering
av pensionskvitton för treårsperioden 1021—1923 på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 175,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 103
—104 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,

att riksdagen må till täckande av postsparbankens
kostnader för tryckning och expediering av pensionskvitton
för treårsperioden 1921—1923 på extra stat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 175,000
kronor.

35:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
47) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 104) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av ersättning till
häradsskrivarna för upprättande av de i 14 § av lagen
om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar
på extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag
å 50,000 kronor.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48), att till understöd
åt Svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 29,400 kronor, därav 13,000 kronor såsom
bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
105—109 i statsrådsprotokollet.

Till understöd åt Svenska fattigvårdsförbundet har riksdagen anvisat
anslag på extra stat allt sedan år 1909. För vart och ett av åren
1918—1921 har anslaget utgått med 19,400 kronor, därav ett belopp
av 3,000 kronor varit avsett såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet
för barnavård.

Postsparbankens
kostnader
för
tryckning och
expediering
av pensionskvitton
för
treårsperioden

1921—1923.

[46.]

Ersättning till
häradsskriv
arn a för upp -görande av de
i 14 § av
pensionsförsäkringslagen

omförmälda
förteckningar.

[47.]

Svenska

fattigvårds förbundet.

[48.]

32

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

Stipendier för
deltagande i
Svenska
fattigvårdsfÖrbundets

kurs för utbildning
av
föreståndarinnor
vid
ålderdomshem
och barnhem.

[49.]

Härjämte har Kungl. Maj:t genom särskilda brev den 28 mars 1919
och den 23 april 1920 av till Kungl. Maj:ts disposition stående medel
tilldelat förbundet ett belopp av, vardera gången, 3,000 kronor, att i
form av stipendier utdelas till elever vid förbundets elfte respektive
tolfte kurs för utbildning av föreståndarinnor för ålderdomshem och
barnhem.

Behovet av ökat statsbidrag åt Svenska fattigvårdsförbundet harr
enligt vad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller, huvudsakligen uppkommit
genom ökade utgifter och minskade inkomster för dess avdelning
för barnavård.

Till täckande av brist för barnavårdsavdelningens verksamhet under
innevarande år har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för samma år äskat
ett anslag å 9,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad det avser anvisande av
medel åt Svenska fattigvårdsförbundet för den egentliga fattigvårdsverksamheten,
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet,
som jämväl ansett sig böra biträda framställningen om anslag för förbundets
barnavårdsverksamhet under såväl innevarande som nästkommande
år, förutsätter emellertid, att undersökning genom Kungl. Maj:ts
försorg kommer till stånd, huruvida icke det arbete, som för närvarande
påvilar förbundets barnavårdsavdelning, bör kunna påläggas vederbörande
fattigvårdskonsulenter och vid sådant förhållande krav på anslag
till verksamheten ifråga framdeles försvinna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet beträffande
1922 års stat hemställa,

att riksdagen må till understöd åt Svenska fattigvår
ds förbundet på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 29,400 kronor, därav 13,000 kronor
såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet
för barnavård.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att till stipendier
för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundets kurs i Stockholm
för utbildande av föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnhem
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig kunna
biträda och får alltså hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

33

att riksdagen må till stipendier för bevistande av
Svenska fattigvärdsförbundets kurs i Stockholm för utbildande
av föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnhem
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor.

38:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 50) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 110)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för statsinspektion av fattigvården å extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
49,650 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att till beredande
av statsbidrag, enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder,
till uppförande eller inrättande av i lagen om fattigvården avsedda
arbetshem å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 100,000
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
110—116 i statsrådsprotokollet.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda
framställning har utskottet funnit sig kunna i huvudsak biträda de av
departementschefen förordade villkoren för åtnjutande av det statsbidrag,
varom här är fråga. I tvenne avseenden har utskottet dock icke
kunnat ansluta sig till departementschefens förslag. Departementschefen
har sålunda förordat, att i fråga om helt och hållet nytt arbetshem den
inskränkningen beträffande statsbidragets storlek borde göras, att detsamma
icke finge överstiga 2,500 kronor för varje, för å hemmet intagen
person avsedd sängplats, som arbetshemmet beräknades rymma,
samt att vid inköp och ändring av gammal byggnad gränsen borde
sättas till 2,000 kronor för varje sådan sängplats. Utskottet anser, att
i dessa fall statsbidraget bör sättas något lägre än de av departementschefen
föreslagna maximibeloppen, och vill utskottet i sådant avseende
förorda, att statsbidraget bestämmes, i det förra fallet till högst 2,000
kronor och i det senare till högst 1,500 kronor. Med hänsyn härtill
synes det av, Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet kunna något beBihang
till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 5 höft. (Nr 5 A—5 B.) 609 21 5

Statsinspektion
av fattigvården.

[50.]

Statsbidrag
för uppförande
eller inrättande
av
arbetshem.

[51.]

Utskottets

yttrande.

34

Statsutslcottets utlåtande Nr 5 A.

gränsas, och får utskottet föreslå, att detsamma nedsättes med 20,000
kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av statsbidrag
till uppförande eller inrättande av i lagen om fattigvården
avsedda arbetshem å extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag av 80,000 kronor, att utgå enligt
de grunder, utskottet förordat.

statsbidrag 40:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t förslagit riksdagen och

kostnaderna UQder hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 117 och 118) i ämvid
arbetshem. net innehåller, hemställer utskottet,

[52.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till beredande av statsbidrag, i
enlighet med av 1920 års riksdag godkända grunder^
till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda
arbetshem å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag
av 100,000 kronor.

[53 55.] 41:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel

J dels till uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka (punkt
53) dels till driftkostnaderna vid hem för kroniskt sjuka (punkt 54) dels
och till särskilda åtgärder för beredande av lindring igenom den allmänna
krisen uppkommen nöd (punkt 55) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen

anmäla.

Nationalföreningen
mot
emigrationen.

[56.]

42:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för
understödjande av nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på
extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 124 i statsrådsprotokollet.

Utskottets Då utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

yttrande, framställning, förutsätter utskottet, att föreningens verksamhet bedrives
i enlighet med de principer, som vid föreningens bildande fastslagitsr
samt att verksamheten icke må påverkas av för föreningens ändamål
främmande intressen.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 35

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för under städjande av nationalföreningens
mot emigrationen verksamhet på extra stat
för år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000
kronor.

43:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 57) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 123 — 124) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,''

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt Drottning Sophias
skyddshem på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor, att utgå under de
villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att till understöd
åt frälsningsarméns räddningshem på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t bestämmer. . v

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
126—129 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år
1921 äskat ett anslag av samma storlek som det för nästkommande år
begärda.

Utskottet, som till fullo uppskattar den ur samhällets synpunkt
behjärtansvärda uppgift, frälsningsarmén genom sina räddningshem
fyller, har likväl icke utan tveksamhet ansett sig böra tillstyrka, att
statsunderstöd för denna verksamhet anvisas. Utskottet anser nämligen,
.att, då den av enskilda och föreningar i vår tid utövade sociala hjälpverksamheten
i avsevärd grad vidgats, stor försiktighet bör iakttagas
i fråga om utsträckande av statens ekonomiska understödjande av dylik
verksamhet, enär eljest fara föreligger, att anspråken på statens mellankomst
komma att svälla ut till alltför stora proportioner. I likhet med
socialstyrelsen finner utskottet jämväl, att även om den uppfattningen
numera gör sig allt kraftigare gällande, att det allmänna bör så långt
som möjligt själv påtaga sig viktigare uppgifter av samhällelig art, det

Drottning

Sophias

skyddshem.

[57.]

Frälsningsarméns
räddninqsliem.

[58.]

Utskottets
yttrande.

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Göteborgs

kvinnohem.

[59,]

Utskottets

yttrande.

icke torde böra förbises betydelsen av att den enskilda offervilligheten
allt framgent tages i anspråk för sådana samhällsintressen, som utan
olägenhet kunna tillgodoses på sådant sätt. Med hänsyn härtill och i
betraktande av att den rådande ekonomiska situationen kräver största
sparsamhet med statens medel på alla områden, har utskottet ansett sig
böra förorda, att de av Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål å
1921 års tilläggsstat och 1922 års stat äskade anslagen begränsas till
10,000 kronor för vartdera året. I annat sammanhang återkommande
till frågan om anslag å tilläggsstaten för innevarande år får utskottet
sålunda under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till understöd åt frälsningsarmens
räddningshem på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor, att utgå under de
villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

45:o) Kling]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att till understöd
åt stiftelsen Samariterhemmet i Uppsala för uppehållande av verksamheten
vid Göteborgs kvinnohem i Kållered på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t bestämmer.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 130—132 i statsrådsprotokollet.
|

Då vad utskottet under näst föregående punkt anfört måste anses
äga giltighet jämväl i fråga om den verksamhet, Göteborgs kvinnohem
utövar, bär utskottet icke utan tveksamhet ansett sig kunna tillstyrka
anvisande av anslag till verksamheten ifråga. Med hänsyn till de
skäl, som till stöd för förevarande framställning anförts och då det
äskade anslaget synes väl avvägt, har utskottet dock icke velat motsätta
sig Kungl. Maj ris förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till understöd åt stiftelsen Sårnariterhemmet
i Uppsala för uppehållande av verksamheten
vid Göteborgs kvinnohem i Kållered på extra stat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

37

46:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att till
understöd åt Vita bandets småbrukshem Håkanstorp på extra stat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor, att utgå under
de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
132—134 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål bar Kungl. Magt å tilläggsstat för år

1921 äskat ett anslag av samma storlek som det för år 1922 begärda.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka, att till föreningen »Vita
bandet» anvisas de anslag, Kungl. Maj:t äskat, får alltså beträffande

1922 års stat hemställa,

att riksdagen må till understöd åt Vita bandets
småbrukshem Håkanstorp på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor, att utgå
under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för
understödjande av Sveriges husmodersföreningars riksförbunds verksamhet
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
15,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
134—136 i statsrådsprotokollet.

Utan att underkänna den betydelse Sveriges husmodersföreningars
riksförbund kan få för hemmens hushållning och därigenom indirekt
för samhället, har utskottet likväl, med hänsyn till den ekonomiska
situationen och med tanke på den varsamhet, riksdagen vid föregående
tillfällen iakttagit vid frågor om beviljande av anslag till nybildade
enskilda föreningar, icke ansett sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag. Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna riksdagens bifall.

Vita bandets
småbrukshem
Håkanstorp.

[60.]

Utskottets

yttrande.

Sveriges

husmoders föreningars riksförbund* [61.

]

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinal styrelsen.

[62.]

48:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att
dels besluta, att i den tjänsteförteckning, vilken såsom bilaga åtföljer
det av Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag framlagda förslag
till avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, må beträffande
medicinalstyrelsen vidtagas den ändring, att i stället för 6 tjänstemän
i lönegraden B 13 uppföras 7 tjänstemän i nämnda lönegrad;

dels godkänna följande ordinarie stat för medicinalstyrelsen att tilllämpas
från och med år 1922:

Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 252,900 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... 12,700 »

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare, förslagsanslag,
högst .................. 1,000 s>

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet, veterinärrådet m. m., förslagsanslag,
högst.................. 99,300 j>

Förslagsanslag 365,900 kronor

dels ock under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande av
det under rubriken medicinalstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,
uppföra under rubriken medicinalstyrelsen ett ordinarie förslagsanslag
å 365,900 kronor samt under rubriken medicinalstyrelsen: övergångsstat
ett ordinarie anslag å 4,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 137—162 i statsrådsprotokollet.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet
till behandling förehaft en inom första kammaren av herrar
A. Petrén och A. von Sneidern väckt motion (nr 20), däri hemställts,
att notariebefattningen å medicinalstyrelsens veterinärbyrå måtte förändras
till sekreterartjänst, samt att det ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen
måtte höjas med det belopp, som motsvarar skillnaden
mellan notaries och sekreterares lön enligt den stat, som riksdagen
beslutat.

*

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

39

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I underdånig skrivelse den 31 augusti 1920 angående förhöjning
av medicinalstyrelsens ordinarie anslag hade medicinalstyrelsen bland
annat föreslagit, att notariebefattningen å veterinärbyrån måtte förändras
till sekreterare''änst. Som skäl härtill anfördes därvid följande:

’Å ifrågavarande byrå hava ärendenas formella handläggning från och med
1915 års början handhafts av den å byrån placerade notarien utan annat biträde
än av en extra ordinarie amanuens. Denna anordning synes styrelsen av skäl,
som här nedan beröras, icke längre vara tillfredsställande. Ärendena å veterinärbyrån
äro nämligen av den omfattning och beskaffenhet, att de med nödvändighet
påkalla anställandet å byrån av en tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) i
stället för den å byrån mr placerade notarien.

Innan styrelsen går att här nedan hos Eders Kung!. Magt göra hemställan
om vidtagande av åtgärder i förevarande hänseende, har styrelsen ansett sig
böra lämna en kortfattad redogörelse över vad i avseende å veterinäradministrationen
förekommit före och i sammanhang med den av 1914 års riksdag beslutade
omorganisationen av styrelsen, varigenom veterinärärendena förlädes under
särskild byrå inom styrelsen.

Därvid torde inledningsvis böra omnämnas, hurusom medicinalstyrelsen i
underdånigt utlåtande den 10 november 1910 med anledning av det betänkande,
som den genom nådigt brev den 13 juni 1908 tillsatta kommittén för omorganisation
av styrelsen framlagt i fråga om den centrala veterinäradministrationen,
på förekommen anledning hemställde, att veterinärärendena skulle kvarbliva i
styrelsen samt för sådant ändamål därstädes inrättas en veterinär byrå, å vilken
byrå för bestridande av kansligöromålen borde anställas åtminstone en notarie.
Till sagda utlåtande fogades ett särskilt uttalande av styrelsens föredragande för
veterinärärenden, medicinalrådet Kjerrulf, vilken på anförda grunder framhöll
behovet av en sekreterarbefattning å nämnda byrå.

Sedan frågan angående omorganisation av medicinalstyrelsen vid 1911 års
riksdag förevarit utan att vinna lösning, framlade den s. k. departementalkommittén
i sitt betänkande av den 31 december 1912 förslag, bland annat, till ordnande
av den centrala veterinäradministrationen, gående ut därpå, att veterinärärendena
skulle överflyttas till ett kontor i jordbruksdepartementet. Å sagda
kontor förordades anställande av en sekreterare för veterinärärendenas formella
handläggning (se departementalkommitténs betänkande, del II, sid. 183 o. f.).
Visserligen är här att märka, att kommittén föreslog, att jämväl de till lantbruksstyrelsen
hörande s. k. tuberkulinärendena skulle sammanföras med övriga veterinärärenden
å detta kontor, men ingalunda torde kommittén därmed hava avsett,
att just dessa jämförelsevis enkla och lätt behandlade, om också till antalet
många tuberkulinärenden skulle vara av beskaffenhet att böra, vad kansligöromålen
beträffade, handläggas av en andra gradens tjänsteman.

Jämväl medicinalstyrelsen förordade i sitt den 30 september 1913 över departementalkommitténs
berörda förslag avgivna utlåtande — i vilket emellertid
påyrkades bibehållandet inom styrelsen av de veterinära ärendenas handläggning
— att en sekreterarbefattning borde inrättas för dessa ärenden.

De särskilda sakkunniga, som av Eders Kung! Maj:t den 12 september 1913
tillkallades för att verkställa utredning och avgiva förslag till omorganisation av

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

och lönereglering för medicinalstyrelsen, ansågo sig däremot — åtminstone för
det dåvarande — icke kunna tillstyrka en sekreterarbefattning för veterinärärendena
inom styrelsen — vilka ärenden alltså fortfarande borde därstädes
kvarbliva — utan förklarade sig anse, särskilt med hänsyn till den från och med
år 1914 inrättade byråveterinärtjänsten i medicinalstyrelsen, det vara tillräckligt
med en notariebefattning för dessa ärenden.

I sitt med föranledande av bemälde sakkunnigas förslag avgivna, den 16
januari 1914 dagtecknade utlåtande uttalade sig styrelsen icke direkt i fråga om
veterinärärendena inom styrelsen eller om behovet av kanslikrafter för dessa
ärendens bestridande och gjorde således i denna del icke någon anmärkning mot
de sakkunnigas förslag.

Till styrelsens protokoll i ärendet fogades emellertid ett nytt, särskilt uttalande
av medicinalrådet Kjerrulf, i vilket ånyo framhölls behovet av eu sekreterarbefattning.

I den därefter till 1914 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen (sjätte
huvudtiteln) i vad densamma avsåge medicinalstyrelsens omorganisation anförde
vederbörande departementschef, bland annat, följande:

Beträffande veterinärbyråns kansliutrustning hölle han för ganska sannolikt,
att utvecklingen av de veterinära ärendena komme att framkalla inrättandet av en
sekreter artjänst å byrån. För det dåvarande ansåge han sig emellertid oaktat de
skäl, som i nyssberörda särskilda uttalande anförts, icke kunna framlägga något
sådant förslag. Han föranleddes därtill såväl av medicinalstyrelsens (sistnämnda)
och de sakkunnigas utlåtanden som av den omständigheten, att det icke för det
dåvarande med säkerhet kunde beräknas, vilken hjälp i det formella arbetet, som
kunde lämnas av byråveterinärbefattningen, vilken först från och med år 1914
trätt i verksamhet, vartill komme att hela organisationen av veterinärärendenas
ledning tillsvidare vore mera provisorisk och sålunda icke borde erhålla andra
arbetskrafter än dem, som visade sig vara oundgängligen nödvändiga.

I överensstämmelse med de sakkunnigas och departementschefens sagda
uttalanden fattade 1914 års riksdag sitt beslut beträffande kanslikrafter å veterinärbyrån.

Då styrelsen nu ånyo upptager frågan om inrättande av en sekreterarbefattning
för bestridande av veterinärärendenas handläggning, har styrelsen så
mycket mera skäl härför som behovet av en dylik befattning redan innan den
nuvarande organisationen av styrelsen beslutades vid flera tillfällen framhållits.

De av departementschefen anförda skälen för anställandet av en kanslitjänsteman
i första lönegraden å styrelsens veterinärbyrå torde i detta sammanhang
böra något närmare beröras. Yad då först angår uttalandet, om att anordningen
med en notarie, bland annat, föranleddes av förutnämnda sakkunnigas
förslag och jämväl av medicinalstyrelsens däröver avgivna utlåtande, har styrelsen
ansett sig nu icke böra underlåta att framhålla, hurusom styrelsen i sitt sagda
utlåtande visserligen icke gjort någon anmärkning mot de sakkunnigas förslag i
denna del, men dock aldrig uttryckligen återtagit sitt i utlåtandet av den 30
september 1913 gjorda uttalande om nödvändigheten av en sekreterartjänst.

I avseende å den av departementschefen ifrågasatta hjälpen i det formella
arbetet från byråveterinärens sida, får styrelsen anföra, att de nu gångna fem år,
varunder den nuvarande organisationen av styrelsen ägt bestånd, givit den erfarenheten
att, om man än hoppats av byråveterinären få dylik formell hjälp, varmed
väl får förstås hjälp vid uppsättande av expeditioner, alltså sekreterarbiträde,

Statsutskottet# utlåtande Nr J.

41

så liar dock detta hopp icke kunnat i önskad grad förverkligas. Hyra veterinären
har hittills måst så gott som uteslutande tagas i anspråk för dels det rent
veterinär-tekniska arbetet, som väll ock lär vara hans egentliga uppgift, bestående
i förberedande utredning m. m. av förekommande veterinära fackfrågor, dels ock
det statistiska bearbetandet av material i de till styrelsen inkommande veterinära
årsberättelserna ävensom rapporter över veterinära tjänsteförrättningar, m. m. På
grund härav bär för honom ganska ringa tid blivit övrig för biträdande med
expeditionernas uppsättning.

Vidkommande slutligen det av departementschefen åberopade förhållandet
angående den nuvarande centrala veterinärorganisationens beskaffenhet av ett
provisorium, så väntar ännu frågan rörande en omläggning av de veterinära
ärendenas centrala ledning på sin lösning, och har styrelsen så sent som den 1
juli 191b gjort underdånig framställning om utredning rörande möjligheten av ett
utbrytande av de veterinära ärendena från styrelsen. Enligt styrelsens uppfattning
torde emellertid det sätt, på vilket deii centrala veterinäradministrationen
nu är ordnad, icke böra utgöra hinder för inrättande av en sekreterartjänst för
ifrågavarande ärenden, då, oberoende av, huruvida dessa ärenden komma att
kvarbliva i styrelsen eller icke, behov av en dylik befattningshavare föreligger.
Departementalkommittén har såsom förut nämnts, jämte det den föreslagit ett
särskilt veterinärkontor i jordbruksdepartementet förordat anställandet av en
sekreterare (tjänsteman i andra lönegraden).

Under de senaste tiotal åren har veterinärväsendet undergått eu stor utveckling.
---------------- — —-------

Här torde endast böra framhållas, att antalet utgående expeditioner, varom nu bifråga,
och som år 1909 voro allenast 623, år 1913 utgjorde 1,508 och år 1914 2,113.
Under åren 1915—20 ökades dessa expeditioner väsentligt och utgjorde 3,518 år
1915, 3,333 år 1916, 3,060 år 1917, 3,547 år 1918, 3,035 år 1919, och 2,796 år 1920
(''/i—5%)i därvid torde böra anmärkas, att under åren 1915 och 1916 ett avsevärt
antal expeditioner föranleddes av den då i landet härjande mul- och klövsjukan.
Att den inträdda stegringen av de veterinära göromålen icke är att anse
som tillfällig utan beroende på stadigvarande förhållanden, torde icke kunna betvivlas
med hänsyn till de sålunda lämnade uppgifterna.--------

I viss mån belysande torde ock vara antalet av de till medicinalstyrelsens veterinärbi/rå
under senare år inkomna kungl. brev och ämbetsskrivelser. Dessa voro
nämligen, räknade efter veterinärbyråns inbundna exemplar:

1912 1918 1914 1918 1916 1917 1918 1919 1920 (Vi~3%)

297 150 171 370 338 133 137 326 247

Aven torde böra erinras om, att det jämförelsevis stora antalet av dessa
under åren 1912, 1915 och 1916 står i samband med utbrottet av mul- och klövsjukan
dessa år. Under övriga år har nämnda sjukdom emellertid ej förekommit
inom landet.

Att de veterinärbyrån under åren 1917 och 1918 tillhandakomna nådiga
breven in. m. varit jämförelsevis få, står helt säkert i samband med, att in- och
utförseln av levande djur, kött och andra animaliska produkter, vilka varuslag
ofta föranleda remisser till medicinalstyrelsen, under krigsåren varit ytterst ringa.
Siffrorna för år 1919 och 1920 visa emellertid, att ifrågavarande skrivelsers antal
nu åter väsentligt ökats.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. 6 samt. ö höft. (Nr 5 A—5 B.) 609 21 6

42

Statsutskottets utlåtande Nr o A.

Vad den kvalitativa sidan av ärendena angår, så är innehållet av de från
byrån ntgångna expeditionerna, frånsett att bland dem finnas en del enklare, likväl
i allmänhet till sitt innehåll mycket skiftande och individuella. I dem ingår
också ett förhållandevis avsevärt antal vidlyftiga skrivelser såsom underdåniga
utlåtanden, förslag till författningar och författningsändringar, cirkulär m. m
Att så framgent kommer att bliva fallet torde vara högst sannolikt med hänsyn till
de nu gällande, ytterst omfångsrika och till sitt innehåll mången gång icke så litet
svårtolkade författningar och övriga bestämmelser berörande veterinärväsendet
som sådant ävensom köttkontroll, veterinärhygien i övrigt och därmed sammanhängande
frågor.

Nya författningar, som komma att ställa anspråk på arbetskrafterna inom
styrelsens veterinärbyrå, lära icke heller utebliva. Styrelsen tillåter sig endast
erinra om nu föreliggande förslag till förordning angående kontroll vid införsel
till riket av köttvaror och djurfett m. m.

Av det anförda torde framgå, att den kanslitjänsteman, på vilken den formella
handläggningen av de veterinära ärendena ankommer, icke blott bör besitta
stor rutin i fråga om expeditionsgöromål — att märka är, att ett stort antal ärenden
äro av synnerligen brådskande beskaffenhet (skyndsamma nådiga remisser, år
1919: 58) ävensom att förutom det veterinära medicinalrådet jämväl statsinspektören
över köttkontrollen är föredragande av å veterinärbyrån förefallande ärenden
— utan även måste vara synnerligen väl förtrogen med dithörande författningar.

Här torde ock böra erinras därom, att Eders Kung]. Maj:t genom skrivelse
av den 5 mars 1920 bemyndigat medicinalstyrelsen att medgiva dispens i fråga
om vissa för införsel meddelade föreskrifter (Svensk författningssamling nr 79/1920).
Härigenom har jämväl den som sekreterare tjänstgörande notariens ansvar avsevärt
ökats.

Genom att avgörandet av dessa mål överflyttats på medicinalstyrelsen kar
visserligen antalet nådiga remisser minskats, men å andra sidan de från veterinärbyrån
utgående expeditionerna ökats.

Antalet av de i anledning av nyssnämnda föreskrift under tiden från och
med den 5 mars till och med den 17 augusti 1920 av medicinalstyrelsens
veterinärbyrå meddelade dispenser utgjorde 187, omfattande tillsammans 489
expeditioner.

Det är uppenbart, att det, med den omfattning veterinärärendena i styrelsen
numera tagit och med den mångfald författningar, som vid uppsättandet av
skrivelser å veterinärbyråns kansli skola tillämpas, måste vara till men för ärendenas
snabba och noggranna handläggning, om man icke kan påräkna att som
främste man på nämnda kansli hava en person, som är fullt förtrogen med här
förekommande arbeten och som kan förväntas på platsen kvarbliva någon längre
tid. Det är uppenbart, att detta mål mycket bättre skall kunna ernås, om befattningen
uppföres i andra lönegraden.

Det framstår således som ett kännbart behov att genom inrättandet av eu
sekreterartjänst vid styrelsen binda så kvalificerad juridiskt utbildad arbetskraft,
att den veterinära ledningen även med avseende på vad densamma i detta hänseende
tillkommer måtte kunna fylla sin uppgift och jämväl den kontinuitet i
arbetet ernås, som är oundgängligen nödvändig för erhållande av ett gott arbetsresultat.

Statsutskottets utledande Nr ii A.

4.''i

Vederbörande departementschef" har emellertid icke ansett sig kunna
ansluta sig till medicinalstyrelsens uppfattning, att det nu borde å den
ordinarie staten uppföras en för veterinärärendenas handläggning avsedd
sekreterare. Som skäl härtill har han anfört (5:te huvudtiteln, sid. 141)
dels att han icke finner den förebragta utredningen i frågan med tydlighet
giva vid handen, att där förekommande ärenden med hänsyn till
den formella handläggningen kräva en så kvalificerad kraft som eu
sekreterare, och dels att hela organisationen av veterinärärendenas ledning
icke kan anses vara slutgiltigt ordnad.

Sistnämnda omständighet kan väl emellertid i och för sig icke få
utgöra något hinder för anställande av sekreterare å veterinärbyrån,
därest detta verkligen är behövligt för ärendenas snabba och behövliga
handläggning. Till belysande av denna fråga må här anföras några
siffror, som utvisa, huru kansliarbetet å v eter inär byrån vuxit sedan 1913,
då medicinalstyrelsen första gång uttalade sig för att en sekreterarbefattning
å veterinärbyrån borde inrättas. Antalet utgående expeditioner
voro sålunda under år 1913: 1,508, under 1914: 2,113, under 1915
(då mul- och klövsjuka utbrutit): 3,518, under 1916 (då förhållandet var
detsamma): 3,333, under 1917: 3,060, under 1918: 3,547, under 1919:
3,035, under 1920 (då mul- och klövsjuka åter uppträtt): 5,430.

Som ovan nämnts var ett av skälen till att de i september 1913
för avgivande av förslag till omorganisation och lönereglering av medicinalstyrelsen
tillkallade sakkunniga ansågo sig för det dåvarande icke
kunna tillstyrka en sekreterarbefattning för veterinärärenden inom styrelsen
det, att en byråveterinärtjänst då skulle inrättas. I medicinalstyrelsens
ovan refererade skrivelse är emellertid meddelat, att byråveterinären
icke i den grad, som man hoppats, kunnat biträda vid uppsättandet
av expeditioner, då han alltmera måst så gott som uteslutande
tagas i anspråk för dels det rent veterinärtekniska arbetet, som är hans
egentliga uppgift, och dels det statistiska bearbetandet av material i till
byrån inkomna årsberättelser och rapporter. Åven antalet inkomna
mål har nämligen avsevärt ökats. Medan deras antal 1913 utgjorde
2,295 har detsamma under de två sistförfluten åren utgjort 4,332 respektive
6,608.

Då byråveterinären sålunda icke vidare kan påräknas för kansliararbetet,
utgöres den för detta arbete disponibla personalen av — förutom
ett ordinarie och ett extra skrivbiträde — allenast en notarie och eu
extra tjänsteman. I brist på kvalificerad arbetskraft har som extra
tjänsteman anställts en juris studerande vid Stockholms högskola. I
övrigt ha å båda ifrågavarande befattningar under de senare åren täta

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

ombyten ägt rum. Det torde även för framtiden finnas föga förhoppning,
att någon mera kvalificerad notarie skall komma att stanna å byrån
för någon längre tid, enär en sådan helt naturligt söker att snarast erhålla
en sekreterartjänst. Uppenbart torde sålunda vara, att det endast
genom inrättandet av en sekreterartjänst å veterinärbyrån blir möjligt
att få nödig kontinuitet och erforderliga kvalifikatiouer hos den,
som närmast har att svara för kansliarbetet å denna byrå, vilket
med hänsyn till ärendenas art ofta måste ombesörjas med stor skyndsamhet.
I detta sammanhang må också erinras, att arbetet å veterinärbyrån
är mycket maktpåliggande, då många å densamma förekommande
ärenden äro av den största betydelse för landets jordbruk. Det synes
sålunda finnas mycket goda skäl för att framställningen om förändring
av notariebefattningen ä veterinärbyrån till sekreterartjänst bifalles.

Den ökning i medicinalstyrelsens utgiftsstat, som skulle förorsakas
härav, skulle med hittills gällande stat uppgå till allenast 1,900 kronor,
då notaries lön enligt denna är 4,000 kronor + 900 kronor i tillfällig
löneförbättring, medan sekreterares lön uppgår till 5,800 kronor + 1,000
kronor i tillfällig löneförbättring. Enligt det i statsverkspropositionen
föreliggande förslaget till lönereglering för de centrala ämbetsverken,
enligt vilket lönen för den förstnämnda tjänstebefattningen är upptagen
till 6,420 kronor och för sekreterartjänst till 8,580 kronor, blir skillnaden
2,160 kronor.»

Vad först beträffar den av Kungl. Maj:t till uppförande å medicinalstyrelsens
ordinarie stat föreslagna notariebefattningen å medicinalbyrån
har utskottet funnit den till stöd härför förebragta utredningen
giva vid handen, att ett konstant behov av eu juridiskt utbildad arbetskraft
med notaries tjänsteställning å sagda byrå förefinnes, och får utskottet
sålunda tillstyrka, att befattningen i fråga uppföres å styrelsens
ordinarie stat. Att på sätt departementschefen föreslagit beräkna hans
avlöning till den för näst högsta löneklassen för ortsgruppen Gr inom
13:e lönegraden bestämda, 7,212 kronor, har utskottet dock icke kunnat
tillstyrka utan får utskottet förorda, att hans löneförmåner beräknas
efter lägsta löneklassen inom sagda grupp och grad eller till 6,420
kronor. Likaså har utskottet i betraktande av den förlängda tjänstgöringstid,
som från och med nästkommande år träder i kraft, ansett
sig icke kunna tillstyrka bibehållandet av den å byrån ifråga anställde
juridiskt utbildade amanuensen.

I detta sammanhang har utskottet till prövning upptagit det av
ovanberörda motionärer väckta förslaget om förändring av den nu -

Statsutskottets utlåtande Nr 5.1.

45

varande notariebefattningen å styrelsens veterinärbyrå till sekreterartjänst.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen
funnit sig icke kunna ansluta sig till medicinalstyrelsens härutinnan
gjorda framställning, dels enär lian icke ansett den förebragta utredningen
i frågan med tydlighet giva vid handen, att å byrån förekommande
ärenden kräva en så kvalificerad arbetskraft som en sekreterare,
dels ock enär hela organisationen av veterinärärendenas ledning icke
kunde anses vara slutgiltigt ordnad. I likhet med motionärerna finner
emellertid utskottet, att sistnämnda omständighet i och för sig icke må
utgöra hinder för anställandet av en sekreterare å veterinärbyrån, för
så vitt detta är för ärendenas behöriga handläggning erforderligt.
Utskottet delar ävenledes motionärernas uppfattning, att med hänsyn till
ärendenas art och mängd det måste anses önskvärt, att styrelsen kan
hos sig binda en för arbetet så kvalificerad juridisk arbetskraft, att den
veterinära ledningen, även med avseende på vad densamma i detta hänseende
tillkommer, kan fylla sin uppgift och kontinuitet i arbetet ernås.
På grund härav och i betraktande av övriga av motionärerna till stöd
för förslaget ifråga anförda skäl har utskottet funnit sig böra tillstyrka
detsamma.

I den för avlöningar till medicinalstyrelsens ordinarie tjänstemän
beräknade anslagsposten, 252,900 kronor, ingå bland annat avlöningsmedel
till eu ombudsman, eu byråveterinär, tre sekreterare, en kamrerare
och en kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning, vilka
Kungl. Maj:t föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden. Enligt riksdagens
numera fattade beslut skola emellertid ifrågavarande befattningshavare
placeras i 15:de lönegraden och synes på grund härav samt med
hänsyn till att avlöningsförmånerna till den för uppförande å ordinarie
stat föreslagna notariebefattningen beräknats till för högt belopp, det av
Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna nedsättas till i runt tal 245,000
kronor. Vid bifall till utskottets förslag om förändring av den å styrelsens
stat uppförda notariebefattningen å veterinärbyrån till eu sekreterarbefattning
erfordras åter en ökning av anslaget med 1,148 kronor
eller i runt tal 1,200 kronor till 246,200 kronor.

Beträffande Kung]. Maj:ts förslag om ett anslag å 12,700 kronor
till vikariatsersättningar har detta icke givit utskottet anledning till
annan erinran än att utskottet funnit, att särskilda medel icke synas
böra beredas styrelsen för erhållande av tjänsteläkare såsom semestervikarier
för samtliga fyra läkarutbildade medicinalråd. Då styrelsen har
tillgång till vikarier jämväl bland styrelsens tjänstemän, synas dylika
medel böra beräknas till allenast två sådana medicinalrådsbefattningar.

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Härigenom kan en minskning å 1,800 kronor i det av Kung!. Maj:t
för ändamålet ifråga äskade anslagsbeloppet äga rum och anslaget sålunda
bestämmas till 10,900 kronor.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag dels om förhöjningav
nu utgående fasta arvoden till en rättsläkare och en psykiatriker
hos styrelsen dels ock om dylikt arvodes beräknande åt en expert för
sjukhustekniska frågor har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka beviljandet
av sådana arvoden i den utsträckning, Kungl. Maj:t ifrågasatt.
Utskottet förordar sålunda, att arvodet till rättsläkaren begränsas till
2,000 kronor samt att arvodena till psykiatrikern och omförmälte expert
bestämmes till 1,500 kronor för envar. Vid bifall härtill kunna de av
Kungl. Maj:t för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet, veterinärrådet in. in. å innevarande års tilläggsstat och
ä 1922 års stat begärda anslagen nedsättas med 2,000 kronor, det förra
från 13,300 kronor till 11,300 kronor och det senare från 99,300 kronor
till 97,300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att ytterligare ett extra skrivbiträde
skulle anställas hos styrelsen. Framställningen i denna del har
utskottet med tanke på den under nästkommande år förlängda tjänstgöringstiden
ansett sig icke kunna biträda. På grund härav och då
utskottet, på sätt ovan anförts, ej heller ansett sig kunna biträda förslaget
om bibehållande av en juridiskt utbildad amanuens å styrelsens
medicinalbyrå, kan ovanberörda anslagspost å 97,300 kronor ytterligare
nedsättas med cirka 3,200 kronor eller till i runt tal 94,000 kronor.

Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får sålunda, under åberopande
av vad ovan anförts och under hänvisning till innehållet i utskottets
utlåtande nr 2 A, punkt 4, hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med bifall till herrar Petréns
och von Sneiderns ovan berörda motion, må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
i medicinalstyrelsen på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

1 generaldirektör, arvode enligt

mentet .........................................

5 medicinalråd .................................

1 kameralbyråchef.............................

Avlönings grad.

5 § i regle -

B 20
B 20

Statsutskottets utlåtande Nr ö A. 47

Befattningshavare. g''r»

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ...... B 19

1 ombudsman................................................................ B 15

1 byråveterinär ........................................................... B 15

4 sekreterare............................................................... B 15

1 kamrerare.................................................................... B 15

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning
................................................................. B 15

6 tjänstemän (notarier, bokhållare, tillika kassör,

bokhållare, tillika notarie).............................. B 13

1 kontorsskrivare, kvinnlig...................................... C 5

4 kanslibiträden, kvinnliga ...................................... C 3

5 kontorsbiträden, kvinnliga .................................... C 2

1 förste expeditionsvakt ........................................ B 3

2 expeditionsvakter.................................................... B 1

b) godkänna följande ordinarie stat för medicinalstyrelsen
att tillämpas från och med år 1922:

Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ...................................

246,200

kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...
Arvode till generaldirektörens ställ-

10,900

företrädare, förslagsanslag, högst...

1,000

y>

Avlöningar till icke-ordinarie befatt-

ningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. m., förslags-anslag, högst......................................

94,000

y>

Förslagsanslag 352,100

krono]-

c) under riksstatens femte huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken medicinalstyrelsen
uppförda ordinarie bestämda anslaget, uppföra under
rubriken medicinalstyrelsen ett ordinarie förslagsanslag
å 352,100 kronor samt under rubriken medicinalstyrelsen:
övergångsstat ett ordinarie anslag å 4,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Upprätthållande
av
medicinalstyrelsens

verksamhet.

[63.]

Utskottets

yttrande.

48

49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att för
upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget på
ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
34,700 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 163—164 i statsrådsprotokollet.

Till upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet beviljade
1920 års riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t (statsverkspropositionens
5:te huvudtitel punkt 46), utöver anslaget å ordinarie stat,
på extra stat för år 1921 ett anslag å 25,650 kronor. Av detta belopp
avsågos 21,850 kronor till avlönande enligt av Kungl. Maj:t föreslagna
grunder av vissa extra befattningshavare hos styrelsen för handläggningav
apoteksärenden. Återstående beloppet, 3,800 kronor, skulle användas
till avlönande av den jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 7 november 1919
hos styrelsen anställda inspektrisen över sjuksköterskeväsendet.

Av Kungl. Maj.-t nu äskad förhöjning av anslaget i fråga är föranledd
av den av Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen numera i
huvudsak godkända löneregleringen för befattningshavare i statsdepartement
m. m.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
uppmärksammat, att Kungl. Maj:t på därom gjord framställning bemyndigat
medicinalstyrelsen att tills vidare till den 1 juli 1921 anställa
ett extra kvinnligt biträde hos styrelsen med åliggande att enligt styrelsens
föreskrifter verkställa särskild bokföring beträffande utbetalningar
från de till hospitalsbyggnadsarbeten anvisade anslag m. in. samt med
rätt att åtnjuta ett arvode, motsvarande de för kvinnligt biträde av
tredje graden fastställda löneförmåner, att utgå av nyssberörda anslag
efter den fördelning därå, som styrelsen ägde bestämma. Utskottet har
icke kunnat undgå att hysa tveksamhet, huruvida de göromål, som påvila
ifrågavarande biträde, äro av den kvalificerade beskaffenhet, att
biträdet bort komma i åtnjutande av de löneförmåner, som tillkomma
kvinnligt biträde av sagda lönegrad.

Utskottet, som funnit sig böra biträda anvisandet av det av Kungl.
Magt under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet, får sålunda,
under erinran om vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4, anfört,
hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av medicinalstyrelsens
verksamhet, utöver anslaget på ordinarie stat,
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 34,700 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

49

50:o) På grund av Kungl. Maj:tB därom gjorda framställning
(punkt 64) ock under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 164)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 1,300 kronor, för beredande
av personligt avlöning stillägg under nämnda år för en å
övergångsstat uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen
i enlighet med de för provisorisk lönereglering
för befattningshavare i styrelsen för år 1914
fastställda grunder och villkor.

51:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må för år 1922 upptaga det ordinarie
anslaget till statens bakteriologiska laboratorium
med oförändrat belopp, 102,290 kronor.

52:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att för upprätthållande
av driften vid statens bakteriologiska laboratorium, utöver
anslaget på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 165—171 i statsrådsprotokollet.

I de till grund för förevarande anslag lagda beräkningarna ingår
bland annat kostnader för förhyrande av ny lokal åt bakteriologiska
laboratoriet, 38,000 kronor. Enligt vad utskottet inhämtat, hava emellertid
de för lokalens begagnande erforderliga reparationsarbetena icke
blivit utförda, och förmodas det vara sannolikt, att lokalen ifråga, ehuru
den av anstalten kontraktsenligt tillträddes den 1 juli 1920, icke kommer
att tagas i anspråk för laboratoriet. Efter att under senare delen av
år 1920 hava stått obegagnad, lär lokalen numera delvis hava upplåtits
för andra ändamål. Laboratoriet står alltså fortfarande med olöst lokalfråga
men med skyldighet att ansvara för en fyradubbelt högre hyra
än som utgår för de lokaler, laboratoriet nu för sitt ändamål använder.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.) 609 21 7

Personligt
avlönings tilllägg
till en
befattningshavare
i medicinalstyrelsen.

[64.]

Statens bakteriologiska

laboratorium.

[65.]

Upprätthållande
av driften
vid statens
bakteriologiska
laboratorium.

[66.]

Utskottets

yttrande.

50

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Statens rätts
kemiska laboratorium.

[67.]

Förstärkning
av det ordinarie
anslaget
till
statens rättskemiska
laboratorium.

[68.]

Utskottet har icke kunnat undgå att finna det sätt, varpå denna fråga
blivit handlagd, i hög grad anmärkningsvärt och ledande till betydande
utgifter och förluster för statsverket. Att, på sätt Kungl. Maj:t föreslår,
grunda en fortsatt anslagsberäkning beträffande statens bakteriologiska
laboratorium på förutsättningen av ett bestående innehav för anstaltens
räkning av den sålunda nyförhyrda eller annan liknande lokal, har utskottet
icke kunnat tillstyrka. Utskottet har därför funnit skäligt, att
anslagen för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium
nedsättes såväl å 1921 års tilläggsstat som å 1922 års riksstat
med 30,000 kronor vardera.

Vad beträffar den av medicinalstyrelsen förordade och av Kungl.
Maj:t föreslagna anordningen med en särskild ekonomisk redogörartjänst
vid detta laboratorium, finner sig utskottet övertygat om behovet
av att åtgärd i sådant syfte snarast möjligt vidtages. 1 det läge, vari
laboratoriets hela organisationsfråga nu befinner sig, synes dock icke
någon viss definitiv lösning av ifrågavarande angelägenhet lämpligen
böra förordas. Utskottet förutsätter, att medel till uppgiftens provisoriska
ombesörjande skola kunna beredas av nu förevarande anslag.

I annat sammanhang återkommande till det av Kungl. Maj:t å tillläggsstat
för år 1921 äskade anslaget får utskottet sålunda under
denna punkt hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av driften
vid statens bakteriologiska laboratorium, utöver anslaget
på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 120,000 kronor.

53:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1922
får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för år 1922 upptaga
det ordinarie anslaget till statens rättskemiska
laboratorium med oförändrat belopp, 19,550 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att till förstärkning
av det ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 6,200 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 172—173 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

51

För upprätthållande av driften vid statens rättskemiska laboratorium
har Kungl. Maj:t på tilläggsstat för år 1921 äskat ett förslagsanslag,
högst, 3,700 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts före- utskottets
varande förslag, får alltså beträffande 1922 års stat nu hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av det ordinarie
anslaget till statens rättskemiska laboratorium på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

6,200 kronor.

55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att för upprätthållande
av driften vid statens farmaceutiska laboratorium å extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 28,200 kronor.

Beträffande utredningen i äreadet får utskottet hänvisa till sid.
173—179.

Statens

farmaceutiska

laboratorium.

[69.]

På grund av beslut vid 1914 års senare riksdag inrättades under
samma år vid statsmedicinska anstalten tills vidare ett farmaceutiskt
laboratorium, vilket står under tillsyn av föreståndaren för anstaltens
rättskemiska laboratorium.

Avlönings- och omkostnadsstat för farmaceutiska laboratoriet har
av Kungl. Maj:t fastställts för varje särskilt verksamhetsår. Den för
år 1921 fastställda staten är av följande lydelse:

Bättskemisten såsom laboratoriets föreståndare, arvode............... kronor 500: —

1 laborator, arvode...,.,................................................................ » 5,400: —

1 assistent, » .............................................................................. » 3,000: —

För tillfälliga biträden (däri inräknade semesterpenningar ä 250

kronor för laborator och assistent) samt renskrivning......... » 3,200: —

Hyra för lokaler.............................................................................. » 3,000: —

Till instrument, apparater, reagens, böcker, tidskrifter, skrivma terialier

och diverse.......................... .................................. » 2,400: —

Elektricitet, gas, vatten ................................... » 600: —

Förbrukningsartiklar och diverse...................................................... » 2,000: —

Städning och rengöring m. m........................................................ » 600: —

Summa kronor 20,700

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att farmaceutiska
laboratoriet skulle särskiljas från rättskemiska laboratoriet samt att i
samband därmed lönerna skulle regleras för de tjänstemän, av vilkas
arbetskraft laboratoriet syntes komma att hava ett konstant behov.

52

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

[70—74.]

Bidrag till
b efor äring savgifter
för
vissa befattningshavare

vid statens
hospital och
asyler.

[75.]

Till den omläggning av farmaceutiska laboratoriets organisationsform,
som nu förordas av Kungl. Maj:t, hava visserligen åtskilliga skäl
blivit anförda, vilkas betydelse utskottet icke kan underskatta. Utskottet
håller emellertid före, att med denna omläggning bör tills vidare anstå.
Såsom skäl härför får utskottet anföra, att frågan om apoteksväsendets
ordnande synes böra vinna en mera definitiv gestaltning, innan farmaceutiska
laboratoriets utvecklingsformer närmare fastställas samt att
befattningshavarnas löneförhållanden böra regleras först efter det frågan
rörande den extra ordinarie personalens i de centrala ämbetsverken
löneställning blivit, i enlighet med vad riksdagen därom uttalat, närmare
prövad och beslut i ämnet fattat. Utskottet finner sig sålunda
böra för närvarande avstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Vid prövning av frågan om anslag i enlighet med den för år 1921
gällande avlönings- och omkostnadsstaten för farmaceutiska laboratoriet
synes icke annan ändring däri behöva förekomma än att, på sätt departementschefen
förordat, anslaget till hyra höjes från 3,000 till 4,000
kronor. Därigenom skulle hela anslaget, nu 20,700 kronor, ökas till
21,700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av driften
vid statens farmaceutiska laboratorium å extra stat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,700 kronor.

56:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande dels höjning av
det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare
(punkt 70) dels anslag till skrivbiträde och övriga expenser åt förste
provinsialläkare ävensom för anställande av biträdande förste provinsialläkare
(punkt 71) dels bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden (punkt 72) dels flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare
(punkt 73) dels ock anslag för hospitals underhåll (punkt 74) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

57:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 75) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet
(sid. 190—191) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, av det utav 1918 års lagtima

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

53

riksdag beviljade anslaget å 230,000 kronor såsom
bidrag till de befordringsavgifter, vilka befattningshavare,
tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens
hospital och asyler, hava att, därest de från och med
år 191.9 tillträda befattning å ordinarie stat, enligt
reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa till
nämnda kassa erlägga, på extra stat för år 1922 såsom
förslagsanslag, högst, anvisa ett belopp av 45,000
kronor.

58:o) Beträffande Kungl. Mapts förslag rörande anslag för uppförande
av ett hospital vid Hälsingborg (punkt 77) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat
härigenom för riksdagen

anmäla.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att för uppförande
av tre bostadshus för personal vid Uppsala hospital och asyl
på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 230,800
kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 195
—196 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som förväntar, att vederbörande myndigheter söka i möjligaste
mån nedbringa kostnaderna för fullbordandet av bostadshusen i
fråga, har ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och får alltså
hemställa,

att riksdagen må för uppförande av tre bostadshus
för personal vid Uppsala hospital och asyl på extra
stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av
230,800 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att för fortsättande
av arbetet med anläggande av ett reningsverk för vattenledningsvattnet
vid Östersunds hospital på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationsanslag av 165,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 196 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,

Anläggning
av ett hospital
vid Hälsingborg.

[77.]

Bostadshus
för personal
vid TJppsala
hospital och
asyl.

[78.]

Utskottets

yttrande.

Reningsanläggning

för vattenledning
svattnet
vid Östersunds
hospital.

79.]

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Tillbyggnad
av maskinhuset
vid Stockholms
hospital.

[so.j

Utskottets

yttrande.

Inköp av visst
markområde
m. m. för
Härnösands
hospital.

[81.]

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
anläggande av ett reningsverk för vattenledning svattnet vid
Östersunds hospital på extra stat för år 1922 anvisa
ett reservationslag av 165,000 kronor.

61:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att för tillbyggnad
av maskinhuset vid Stockholms hospital i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten C. Westman i januari 1920 uppgjorda
ritningar på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av
67,900 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
196—198 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om tillbyggnad
av maskinhuset vid Stockholms hospital väl motiverat, har
alltså ansett sig kunna tillstyrka, att medel för ändamålet anvisas. Vid
granskning av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag har utskottet
emellertid funnit, att rummen i den för maskinmästaren avsedda
bostaden böra kunna till sin storlek något minskas samt att förenklingar
i byggnadssättet i övrigt kunna vidtagas. På grund härav och med
hänsyn till numera inträdda prissänkningar å byggnadsmaterialier har
utskottet ansett anslaget kunna begränsas till 60,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för tillbyggnad av maskinhuset
vid Stockholms hospital i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten C. Westman i januari 1920 uppgjorda
ritningar på extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att för inköp
för Härnösands hospitals behov av dels ett staden Härnösand tillhörigt
markområde om 3,220 kvadratmeter jämte ä området växande
skog till ett pris av högst 7,100 kronor, dels ock vissa änkan Kristina
Strömberg tillhöriga byggnader till ett pris av högst 15,000 kronor, på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,100 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 199—202 i statsrådsprotokollet.

Ändamålet med ifrågavarande inköp är att bereda ökat antal bostäder
för den gifta personalen vid Härnösands hospital.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

55

Då utskottet funnit Kungl. Maj:ts förevarande förslag väl motiverat
och de för markområdet och byggnaderna betingade köpevillkoren för
staten fördelaktiga, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, för inköp för Härnösands hospitals
behov av dels ett staden Härnösand tillhörigt markområde
om 3,220 kvadratmeter jämte å området växande
skog till ett pris av högst 7,100 kronor, dels ock vissa
änkan Kristina Strömberg tillhöriga byggnader till ett
pris av högst 15,000 kronor, på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,100 kronor.

63:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag dels för anordnande
av en statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa
flickor (punkt 82) dels för uppehållande under senare halvåret 1922 av
verksamheten vid en statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa
flickor (punkt 83) dels ock för uppehållande under år 1922 av verksamheten
vid statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa gossar
(punkt 84) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet skolat hörigenom för riksdagen

anmäla.

i'' . t

64:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 85) hemställer utskottet,

att riksdagen må för år 1922 upptaga det ordinarie
anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska
med oförändrat belopp, 23,500 kronor.

65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till
täckande av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,
16,500 kronor.

Till täckande av brist å ifrågavarande anslag under de senaste åren
hava 1919 års lagtima och 1920 års riksdagar beviljat medel såväl å
tilläggsstat för åren 1919 och 1920 som ock på extra stat för åren
1920 och 1921. Sålunda anvisades på tilläggsstat för år 1920, utöver
förut beviljade medel, ett förslagsanslag, högst, 20,600 kronor samt på
extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 16,500 kronor.

Ut »kottets
yttrande.

[82—84.]

Underhåll
av Järvsö
sjukhus för
spetälska.

[85.]

Täckande av
brist å anslag
till underhåll
av Järvsö
sjukhus för
spetälska.

[86.]

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

Anslag till
driftkostnader
vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

[87.]

Med hänsyn till numera inträdd prissänkning å livsförnödenheter
och bränsle m. m. har utskottet ansett, att en jämkning i det av
Kungl. Maj:t äskade anslaget bör kunna äga rum. Utskottet, som vill
förorda, att anslaget nedsättes med 4,500 kronor, får alltså hemställa,

att riksdagen må till täckande av brist å ordinarie
anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 12,000 kronor.

66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att dels medgiva,
att statsbidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
må från och med år 1922 utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen angivna grunder, dels ock från och med år 1922
höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna vid
tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 2,500,000 kronor, med 100,000 kronor
till 2,600,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 206
—215 i statsrådsprotokollet.

I överensstämmelse med riksdagens i ämnet fattade beslut har
Kungl. Maj:t genom kungörelser den 28 juni 1918 (sv. förf.-samling nr
494) och% den 12 september 1919 (sv. förf.-samling nr 589) fastställt
villkor och bestämmelser för åtnjutande av bidrag från anslaget till
driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

Omförmälda kungörelser innehålla i §§ 1 och 2 följande:

Statsbidrag utgår allenast till sådan anstalt, som prövas vara på tillfredsställande
sätt anordnad och där avgiften för vårdplats i allmän sjuksal icke utgår
med högre belopp än 1 krona för dag, dock att, där anstalt är avsedd för pérsoner,
tillhörande viss kommun eller landstingsområde, hinder för statsbidrags
åtnjutande ej må föranledas av den omständigheten, att avgiften för vård av person
från annan ort utgår med högre belopp.

Från och med år 1920 utgör bidragets belopp för tuberkulossjukhus 2 kronor,
för tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar å lasarett 1 krona 50 öre
samt för kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn 1 krona 75 öre, allt
för dag och patient, för vilken avgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock
med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting, statsbidrag
ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på varje tusental av
länets eller stadens invånare, däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser å kustsjukhus
och kustsanatorier för skrofulösa barn eller tuberkulossjukvårdsanstalt,
som är avsedd för vård av sjuka från hela riket utan företräde för sjuka från
visst län eller viss stad, samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och
Norrbottens län, där statsbidrag må utgå för varje sjukplats utan inskränkning
i förhållande till invånarantalet.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 57

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att den nu gällande
bestämmelsen om statsbidragets relation till invånarantalet skulle borttagas
beträffande samtliga län samt att för erhållande av dylikt bidrag
patientavgiften för vårdplats i allmän sjuksal skulle från och med år
1922 få utgå med högst 2 kronor å tuberkulossjukhus, med högst 1
krona 50 öre å tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar å lasarett
samt med högst 1 krona 75 öre å kustsjukhus och kustsanatorier
för skrofulösa barn.

Vad först vidkommer förslaget att sätta maximiavgiften per vårdplats
till ett belopp lika med statsbidraget eller, med detta förslag tilllämpat
på de nu utgående statstillskotten, för vårdplats i allmän sjuksal,
högst 2 kronor å tuberkulossjukhus, högst 1 krona 50 öre å tuberkulossjukstugor
och tuberkulosavdelningar å lasarett samt högst 1 krona 75
öre å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn, finner sig
utskottet kunna biträda detsamma. Likaledes anser sig utskottet kunna
ansluta sig till förslaget att bestämmelsen om begränsning av statsbidragets
relation till folkmängden upphäves utom beträffande städer som
ej deltaga i landsting.

Åven i övrigt finner utskottet icke anledning till annan erinran
mot Kungl. Maj:ts förslag än att utskottet icke blivit övertygat om
behovet av att för år 1922 höja förslagsanslaget utöver det belopp,
som anvisats för år 1921, utan håller utskottet före, att anslaget kan
bibehållas jämväl för år 1922 vid 2,500,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter må från och med år
1922 utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 7 januari 1921 angivna grunder,

b) för år 1922 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvärdsanstalter
med oförändrat belopp, 2,500,000 kronor.

67:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) medgiva,
att statsbidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
må från och med år 1922 utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 216—219 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 5 höft. (Nr 5 A—5 II.) G09 21 8

Utskottets

yttrande.

Uppförande
eller inrättandeav
tuberkulossjukvårds
anstalter.

[88.]

58

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Resebidrag
till vissa patienter
vid
ku st san at
orterna.

[89.]

Stipendier
för utbildning
av tuberkulosläkare.

[90.]

Kung!. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig kunna
biträda och får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att statsbidrag till
uppförande eller inrättande av tuberkolossjukvärdsanstalter
må från och med år 1922 utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 7 januari 1921
angivna grunder.

68:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 89) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 bevilja
ett förslagsanslag å 15,000 kronor för beredande
av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade
personer för resor till och från de vid västkusten belägna
statsunderstödda kustsanatorierna, att utgå under
de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

69:o) Kungl. Magt bär föreslagit riksdagen (punkt 90) att ordinarie
reservationsanslaget för resestipendier åt läkare for studier i tuberkulossjukvård
må upptagas till oförändrat belopp, 2,000 kronor.

Enligt nu gällande bestämmelser i avseende å ifrågavarande
stipendier antages stipendiat, som skall hava avlagt medicine licentiatexamen,
av medicinalstyrelsen samt är skyldig att vid det av Konung
Oscar lits jubileumsfonds sanatorier, som honom av medicinalstyrelsen
anvisas, deltaga i en av överläkaren vid sanatoriet given studiekurs
under G0 dagar. Av stipendiebeloppet, som numera utgör 550 kronor,
utbetalar styrelsen dels 240 kronor till stipendiaten, sedan styrelsen
prövat och godkänt dennes deltagande i kursen, dels till sanatoriets
överläkare, såsom ersättning för ledningen av undervisningen, 100
kronor, dels ock till sanatoriets styrelse, såsom ersättning för kost och
rum åt stipendiaten, 3 kronor 50 öre om dagen.

Departementschefen har nu uttalat sig för dels att stipendiebeloppen
höjas till 1,000 kronor, vilket belopp skulle fördelas sålunda, att
340 kronor skulle utbetalas till stipendiaten, 300 kronor till sanatoriets
överläkare samt 6 kronor om dagen till styrelsen vid sanatoriet såsom

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 59

ersättning för kost och ruin, dels ock att, därest medicine licentiat icke
finnes såsom sökande till stipendium, medicine kandidat förklaras berättigad
att antagas till stipendiat.

Utskottet, som visserligen i likhet med departementschefen ansett
eu viss förhöjning av stipendiebeloppens storlek erforderlig, har dock
icke funnit sig böra förorda, att en så avsevärd förhöjning, som den
av departementschefen ifrågasatta, nu vidtages, utan hav utskottet ansett
förhöjningen böra begränsas till 800 kronor, vilket belopp skulle fördelas
med 300 kronor till stipendiaten, 200 kronor till läkaren vid
sanatoriet och 5 kronor om dagen till sanatoriets styrelse.

Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad departementschefen
under förevarande punkt uttalat, hemställer alltså,

att riksdagen må upptaga det ordinarie reservationsanslaget
för resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukhusvård
med oförändrat belopp, 2,000 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att till upprätthållande
av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oskar
lits jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att användas i enlighet
med av Kungl. Magt meddelade bestämmelser.

Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen

anmäla.

71:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92), att på extra
stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag å 300,000 kronor att användas
till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet under
villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de nu gällande.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 223—224 i statsrådsprotokollet.

För understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen på extra
stat beviljat särskilda förslagsanslag, för vart och ett av åren 1915
—1917 å 60,000 kronor, för vart och ett av åren 1918 och 1919 å

70.000 kronor, för år 1920 å 150,000 kronor samt för år 1921 å

250.000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Anslag till
driftkostnader
vid folksanatorierna.

[91.]

Understödjande
av
d is pelis ärv
ensamhet.

[92.]

60

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Bidrag
till upprätthållande
av
radiumhemmets
verksamhet.

[93.]

Utskottets

yttrande.

Anledningen till den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen
av anslaget är, att dispensärverksamheten alltjämt befinner sig i kraftig
utveckling.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer

att riksdagen må på extra stat för år 1922
bevilja ett förslagsanslag å 300,000 kronor att användas
till statsbidrag för -andel''stöd]ande av dispensärverksamliet
under villkor i huvudsaklig överensstämmelse
med de nu gällande.

72:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att på extra
stat för år 1922 anvisa dels ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor
såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets
poliklinik, dels ock ett förslagsanslag av 31,000 kronor såsom bidragtill
upprätthållande av verksamheten vid hemmets klinik, allt att utgå
i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för socialdepartementet
i statsrådsprotokollet angivna grunderna.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 225—232 i statsrådsprotokollet.

Till täckande av brist som uppstått för radiumhemmets verksamhet
under år 1920 har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för innevarande år äskat
ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra förorda, att anslag i överensstämmelse
med vad Kungl. Maj:t föreslagit anvisas såväl för år 1921 som
för år 1922 och icke haft. något att erinra mot de av Kungl. Maj:t
föreslagna grunderna för utanordnande av anslagen för sist sagda år,
hemställer alltså nu beträffande 1922 års stat,

att riksdagen må på extra stat för år 1922 anvisa
dels ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor såsom
bidrag till upprätthållande av verksamheten vid
radiumhemmets poliklinik, dels ock ett förslagsanslag av

31,000 kronor såsom bidrag till upprätthållande av
verksamheten vid hemmets klinik, allt att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den
7 januari 1921 angivna grunderna.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

<>1

73:o) I enlighet med
94) hemställer utskottet,

vad Kungl. Maj it föreslagit riksdagen (punkt lic sebidrag till

vissapatienter
vid radiumhemmet.

att, riksdagen må, i likhet med vad för inne- [94.]
varande år ägt rum, för beredande av bidrag, enligt
nu gällande grunder, till medellösa eller mindre bemedlade
personer för resor till och från radiumhemmet i''
Stockholm på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag
å 15,000 kronor.

74:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95), att till stats- Statsbidrag
bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus på
extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor, rättande eller

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

233—234 i statsrådsprotokollet. sjukhus.

1 C95-]

Utskottet, som funnit det icke vara erforderligt, att ifrågavarande utskottets
anslag uppföres med så högt belopp som det av Kungl. Maj:t före- yttrande.
slagna, håller före, att eu sänkning av anslaget med 500,000 kronor
kan äga rum.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till statsbidrag för uppförande,
inrättande eller inlösen av epidemisjukhus på extra stat
för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 1,500,000
kronor.

75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96) att till stats- Statsbidrag
bidrag för driften av epidemisjukhus på extra stat för år 1922 anvisa av

ett förslagsanslag av 600,000 kronor. sjukhus.

[96.]

Utskottet, som ansett, att en proportionsvis lika stor minskning Utskottets
kan äga rum beträffande förevarande anslag som ifråga om det under yttrande.
nästföregående punkt upptagna, får sålunda hemställa,

att riksdagen må till statsbidrag för driften av
epidemisjukhus på extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag av 450,000 kronor.

(52

Statsutskottets utlåtande Nr o A.

Kliniker vid
vanföreanstalterna
i
Stockholm.
Göteborg och
Hälsingborg.

[97.]

Utskottets

yttrande.

76:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 97),
dels medgiva, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll av
skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra
inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från och med
*år 1921 utgå i enlighet med av departementschefen förordade grunder;

dels ock upptaga det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg till oförändrat belopp 179,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 234—240 i statsrådsprotokollet.

Vid behandling år 1919 av frågan angående anslag till kliniker vid
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg anförde riksdagen,
att riksdagen ansåg det kunna ifrågasättas, huruvida icke i fortsättningen
statsbidraget till ifrågavarande anstalter borde bestämmas
till visst belopp för varje å anstalt intagen patient eller elev och sålunda
icke, på sätt Kungl. Maj:t då föreslagit, ställas i förhållande till
anstalternas driftkostnader.

Utskottet, som alltjämt hävdar denna uppfattning, har icke funnit
sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om ändring i de nu gällande
grunderna för statsbidrags utgående.

Vad det av Kung]. Maj:t äskade anslagsbeloppet beträffar, har detsamma
icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

a) att Kungl. Maj:ts förslag om ändring i grunderna
för utgående av statsbidrag till anordnande av
kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, till underhåll av skol- och uppfostringshem
för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för
bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. m. icke må av riksdagen bifallas;

b) att riksdagen må upptaga det å riksstaten
uppförda ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföre
anstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg
till oförändrat belopp, 179,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

<;:>

77:o) På grund av lvungl. Maj:ts förslag (punkt 98) hemställer ut- Underhåll av
skottet, sk0''- och "vp •

it 9 , fostring s Item

att riksdagen må upptaga det å nksstaten upp- för vanföra.
förda ordinarie förslagsanslaget till underhäll av s/col- [98.]
och uppfostring shem, för vanföra med oförändrat belopp,

131,400 kronor.

78:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 99) får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det å riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt
vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra
m. in. till oförändrat belopp, 184,500 kronor.

Understöd åt
undervisningsanstalter

för vanföra
m. m.

[99.]

79:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100), att till Eugeniaunderstöd
åt Eugeniahemmet på extra stat för år 1922 anvisa ett för- hemmetslagsanslag,
högst, 80,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstäm- [100.]
melse med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
grunder.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 241—249 i statsrådsprotokollet.

A tilläggsstat för innevarande år har KuDgl. Maj:t för ifrågavarande
ändamål jämväl äskat ett förslagsanslag, högst, 80,000 kronor.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att Eugenia- utskottets
hemmet, vars verksamhet givetvis måste anses vara av mycket ,Jttrandebehjärtansvärd
art, på grund av krisförhållandena kommit i ett brydsamt
ekonomiskt läge, Å andra sidan måste utskottet med bekymmer
konstatera, att jämväl denna framställning utgör ett led i en allmän
tendens hos på enskilt initiativ tillkomna välgörenhetsanstalter att under
fordrande tidsperioder söka överflytta en större eller mindre del av sin
ekonomiska börda på statsverket och att sedan allt framgent vidbliva
en dylik ställning. Utskottet har därför trott sig böra i nu förevarande
fall förorda en sådan lösning av frågan, att ett tillfälligt anslag lämnas
såsom hjälp för anstalten att komma ur de nuvarande svårigheterna,
och sker detta under uttalande av den förvissning, att det skall lyckas
de betydande enskilda krafter, som hittills stått bakom och ekonomiskt

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Allmän liiilsooch
sjukvård.

[ioi.]

Utskottets

yttrande.

bisträckt denna anstalt, att framdeles utan direkt statsunderstöd uppehålla
verksamheten. Vid sådant förhållande har utskottet icke funnit skäl
uppställa andra särskilda villkor för anslagets åtnjutande än att verksamheten
under åren 1921 och 1922 upprätthålles i en omfattning,
ungefärlig med den nuvarande.

Utskottet har ansett sig kunna tillstyrka beviljande av ett belopp
av 50,000 kronor å 1921 års tilläggsstat och 50,000 kronor å 1922
års riksstat, eller sammanlagt 100,000 kronor.

I annat sammanhang återkommande till förslaget beträffande anslag
å 1921 års tilläggsstat, får utskottet, med åberopande av vad sålunda
anförts, alltså nu hemställa,

att riksdagen må till understöd åt Eugeniahemmet
på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 50,000 kronor.

80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101), att från
och med år 1922 höja det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av
kostnader för allmän hälso- och sjukvård, nu 275,000 kronor, med

725,000 kronor eller till 1,000,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 249—252 i statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av förevarande anslag
är i huvudsak förorsakad av de avsevärda kostnader, som uppkommit
genom tillämpning av den nya lagen angående åtgärder mot utbredningav
könssjukdomar. Dessa kostnader uppgingo sålunda under de tio
första månaderna av år 1920 till 690,750 kronor 83 öre.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka anvisandet av det utav Kungl.
Maj:t äskade beloppet och icke funnit skäl till erinran mot vad departementschefen
under förevarande punkt anfört — detta jämväl beträffande
framställningen rörande ersättning för patients inställelse för läkareundersökning
— hemställer alltså,

att riksdagen må från och med år 1922 höja det
ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnader
för allmän hälso- och sjukvård, nu 275,000 kronor,
med 725,000 kronor eller till 1,000,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 05

81:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102), att till beredande
av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända
grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag
av 230,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat, har av det för år 1920 anvisade
anslaget å 230,000 kronor allenast 3,347 kronor 18 öre utbetalats. Vid
sådant förhållande har utskottet trott sig kunna föreslå, att anslaget för
år 1922 nedsättes med 100,000 kronor till 130,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av bidrag, i enlighet
med av 1918 års lagtima riksdag godkända
grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters ä
landsbygden sjukvårdskostnader å extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

82:o) I enlighet med vad Kungl. Magt föreslagit riksdagen (punkt
103) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid 253) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisa

v a) till bestridande av kostnaderna för anord nande

i Stockholm av en statens skola för utbildning
av distriktssköterskor ett förslagsanslag å 8,000 kronor;

b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående
av nämnda skola ett förslagsanslag, högst,

20,000 kronor;

c) för beredande av statsbidrag för anställning
av distriktssköterskor i enlighet med gällande grunder
ett förslagsanslag å 250,000 kronor.

83:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 104) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av statsbidrag till
avlöning åt distriktsbarnmorskor på extra stat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 5 käft. (Nr 5 A—o B.) 609 21 9

Lindring i
mindre bemedlade
patienters
ä
landsbygden
sjukvårdskostnader.

[102.]

Utskottets
yttrande.

Statsbidrag
för anställning
av
distriktssköterskor
m. m.

[103.]

Statsbidrag
till avlöning
åt distriktsbarnmorskor.

[104.]

[105 och
“ 106.]

Karantänsanstalten
på
Känsö för
skötsel av
koloxidapparaten.

[107.]

Understöd åt
J. Henriksson
för odling av
medicinalväxter
m. m.

[108.]

Resestipendier
åt civila
läkare.

[109.]

66 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

84:o) Beträffande Ivungl. Maj:ts förslag rörande höjning av det
ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen
(punkt 105) samt angående anslag till anordnande av repetitionskurser
för barnmorskor (punkt 106), kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen anmäla.

f)t. :

; 4;i'' ■ ■'' : i in- 1 ■ o. : ,1 •>

85:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 107) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för bestridande av kostnaderna för
skötseln av den ä karantänsanstalten pa Känsö befintliga
koloxidapparaten på extra stat för år 1922 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

86:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen (punkt 108) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, som bidrag till skolföreståndaren
J. Henrikssons i Rostock verksamhet för odling av
frön för uppdragande av medicinalväxter m. in. på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor.

87:o) Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att från och
med år 1922 höja det ordinarie anslaget till resestipendier åt civila
läkare från 3,500 kronor till 7,000 kronor. ’

Under »Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården» har tidigare i riksstaten
såsom ordinarie anslag varit uppfört ett belopp av 3,500 kronor till
resestipendier åt civila läkare. I avseende å dessa stipendier gälla numera
bestämmelserna i brevet den 29 oktober 1915 (sv. förf.-saml.
nr 504).

Stipendierna äro två till antalet och utgå, det större med 2,000
kronor och det mindre med 1,500 kronor. Stipendieresan skall företagas
inom eller utom riket och för innehavaren av det större stipendiet

Statsutskottets utlutande Nr A. <>7

upptaga eu tid av minst 4 månader och för innehavaren av det mindre
stipendiet en tid av minst 3 månader.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle ifrågavarande stipendier
från och med nästkommande år utgå med 4,000 respektive

3,000 kronor. Stipendierna skulle sålunda fördubblas.

Utskottet, som visserligen anser, att en förhöjning av ifrågavarande
anslag är motiverad, har emellertid funnit densamma böra begränsas
till femtio procent, i följd varav det större stipendiet komme att utgå
med 3,000 kronor och det mindre med 2,250 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må från och med år 1922 höja det
ordinarie anslaget till resestipendier åt civila läkare från
3,500 kronor till 5,250 kronor.

88:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under uttalande av
sin anslutning till vad departementschefen anfört angående höjning av
Sveriges bidrag till internationella hälsovårdsbyrån i Paris, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till Sveriges andel i kostnaderna för den
internationella hälsovårdsbyrån i Paris med oförändrat
belopp 7,000 kronor.

89:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för vidtagande
av provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden
m. m. (punkt 111) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen

anmäla.

Överståthåll areämbetet,

90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 112) att till
fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» på extra stat för
1922 anvisa ett förslaganslag, högst, 95,000 kronor.

Utskottats

yttrande.

Sveriges andel
i kostnaderna
för den
internationella
hälsovårdsbyrån
i
Paris.

[110.]

Provisoriska
åtgärder beträffande

sjukvården
inom rikets
ödemarksområden

m. m.

[in.]

Utgivande av
»Polisunderrättelser».

[112.]

Utskottets

yttrande.

Centralbyrån
för fingeravtryck.

[113.]

Utskottets

yttrande.

Tjänstemän
och betjänte
vid länsstyrelserna.

[114.]

68 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Ifrågavarande anslag, som för innevarande år utgår till samma
belopp, som det av Kung!. Maj:t för år 1922 äskade, har för åren 1918,
1919 och 1920 utgjort respektive 38,400, 48,000 och 78,000 kronor.

De sålunda år efter år vidtagna förhöjningarna av anslaget hava i
huvudsak varit beroende på ökade pris å tryckalster och klichéer samt
ökade arbetslöner.

Utskottet, som med hänsyn till numera sjunkande framställningskostnader
anser, att en jämkning av det av Kungl. Maj:t äskade beloppet
bör kunna äga rum, får förorda, att detsamma nedsättes med

15,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsatt utgivande av tidningen
»Polisunder rättelsen på extra stat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst, 80,000 kronor.

91:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 113), att såsom
bidrag för upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 262—263 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, anser sig emellertid böra ifrågasätta, huruvida icke anslaget
hädanefter skulle kunna i någon mån begränsas.

Utskottet hemställer,

'',''i - '' ■ ’ •, x _-i . /i : i;''u, \ ff /''■

att riksdagen må, såsom bidrag för upprätthållande
av centralbyrån för fingeravtryck på extra stat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

Landsstaten.

92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att
Do) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1922 uppföra
dels för Stockholms län en länsbokhållare av andra lönegraden med
en årlig avlöning av 3,500 kronor, därav 2,000 kronor lön, 1,200 kronor
tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg; för Malmöhus

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

<«>

län eu länsbokhållare av andra lönegraden med eu årlig avlöning av

3.200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
för Östergötlands län eu länsnotarie av andra lönegraden
med en årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och

1.200 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Norrbottens län eu länsnotarie
av andra lönegraden med en årlig avlöning av 3,350 kronor,
därav 2,000 kronor lön, 1,200 kronor tjänstgöringspenningar och 150
kronor ortstillägg, varjämte för samtliga ifrågavarande befattningshavare
kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg
å lönen, vart och ett å 500 kronor;

dels för Östergötlands län en landskontorist med eu årlig avlöning
av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar,
varjämte kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre
ålderstillägg å lönen, vart och ett å 400 kronor;

2:o) föreskriva, att för de nya befattningshavare, som på grund av
vad ovan föreslagits må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga
delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse
den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande av de från 1918
års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;

3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1922 för
vartdera av Jönköpings och Gävleborgs län, med uteslutande samtidigt
från nämnda stat för vartdera länet av en landskontorist, uppföra ett
kvinnligt biträde av andra lönegraden;

4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppföras å
ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 507) angående nya avlöningsbestämmelser,
att tillämpas från och med år 1920, för de hos
ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,
med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna m. m., med däri genom kungörelse den 9 juli
1920 (nr 583) gjorda ändringar; samt

5:o) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid
länsstyrelserna, nu 1,438,250 kronor, med 14,450 kronor till 1,452,700
kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 263
—274 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

att riksdagen må

a) å ordinarie staten för landsstaten från och
med år 1922 uppföra

dels för Stockholms län en länsbokhållare av
andra lönegraden med en årlig avlöning av 3,500
kronor, därav 2,000 kronor lön, 1,200 kronor tjänstgöringspenningar
och 300 kronor ortstillägg; för Malmöhus
län en länsbokhållare av andra lönegraden med
en årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor
lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, för Östergötlands
län en länsnotarie av andra lönegraden med
en årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor
lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, samt
för Norrbottens län eu länsnotarie av andra lönegraden
med en årlig avlöning av 3,350 kronor, därav 2,000
kronor lön, 1,200 kronor tjänstgöringspenningar och
150 kronor ortstillägg, varjämte för samtliga ifrågavarande
befattningshavare kunna efter respektive 5,
10 och 15 år komma tre ålderstillägg å lönen, vart
och ett å 500n kronor;

dels för Östergötlands län en landskontorist med
en årlig avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor
lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar, varjämte
kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg
å lönen, vart och ett å 400 kronor;

b) föreskriva, att för de nya befattningshavare,
som på grund av vad ovan föreslagits må varda uppförda
å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla
de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse
den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande
av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner
för landsstaten;

c) å ordinarie staten för landsstaten från och
med år 1922 för vartdera av Jönköpings och Gävleborgs
län, med uteslutande samtidigt från nämnda stat
för vartdera länet av en landskontorist, uppföra ett
kvinnligt biträde av andra lönegraden;

d) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka
sålunda uppföras å ordinarie staten för landsstaten,
skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i kun -

Statsutskottets utlåtande. Nr 5 A,

71

görelseu den It) juni 1910 (nr 507) angående nya
avlöningsbestämmelser, att tillämpas från och med år
1920, för de hos ämbetsverk och myndigheter uppförda,
under andra—åttonde huvudtitlarna, med undantag
av postsparbankeu, befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbcfattningarna m. in., med däri genom kungörelse
den 9 juli 1920 (nr 583) gjorda ändringar;
samt

e) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän
och betjänte vid länsstyrelserna, nu 1,438,250 kronor,
med 14,450 kronor till 1,452,700 kronor.

93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 115), att nedsätta
det ordinarie anslaget till övergångsstat för landstaten, nu 39,500
kronor, med 3,100 kronor till 36,400 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag är föranlett därav, att en av de
å övergångsstaten uppförda befattningshavarna under föregående år
avlidit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie anslaget
till övergångsstat för landsstaten, nu 39,500 kronor,
med 3,100 kronor till 36,400 kronor.

94:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 116) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 276
—277) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande för år 1922 av ortstillägg
till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten
i Göteborgs och Bohus län, på extra stat för samma
år anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,750 kronor.

95:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt
118) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 277—278)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

Övergångs stat.

[115.]

Ortstillägg
till vissa
tjänstemän
och betjänte
vid landsstaten
i
Göteborgs och
Bohus län.

[116.]

Polisväsendet
på landsbygden
m. in.

[IN-]

72

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Arvode åt
lappfogdar
m. m.

[118.]

Beredande av
bostad åt
landsfiskalen
i Arjeplogs
distinkt.

[119.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande år
ägt rum, på extra stat för år 1922 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett förslagsanslag av 800,000 kronor
att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet över
civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor för
åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning
och underhåll av särskild ''polisstyrka på landet,
där sådan kan av förhållandena påkallas, under medgivande
tillika, dels att av detta anslag erforderligt
belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för
grövre brotts upptäckande och misstänkta personers
efterspanande och gripande, dels ock att Kungl. Maj:t
må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode
åt den polistjänstemän, som förordnas att inom socialdepartementet
biträda ej mindre vid förande av register
över den polisstyrka, som kan komma att ur
vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande
för beredande av polisskydd vid oroligheter
å rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet
av frågor om samma polisstyrkas användning
i förekommande fall.

96:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till ersättning åt
lappfogdar m. m. (punkt 118) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen aA^giva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen anmäla.

97:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 119) dels medgiva
att för beredande av bostad åt landsfiskalen i Arjeplogs distrikt må
för Kungl. Maj:ts och kronans räkning inköpas en i statsrådsprotokollet
omförmäld, å Arjeplogs kyrkoplats belägen fastighet samt därstädes
verkställas inrednings- och byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse
med av länsstyrelsen i Norrbottens län jämte skrivelse den
18 september 1920 till Kungl. Maj:t insända ritningar med däri a\r
byggnadsstyrelsen föreslagna ändringar, dels ock för ifrågavarande
ändamål på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag a\r
43,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid 280—287 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

73

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren (nr 105) av herr J. B. Johansson och den andra inom
andra kammaren (nr 73) av D. Norman m. fl., vari hemställts, att riksdagen
med ändring av Kungl. Maj:ts förslag måtte för beredande av
bostad m. m. åt landsfiskalen i Arjeplogs distrikt på extra stat för år
1922 anvisa ett reservationsanslag av 38,100 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till ovanberörda motion nr 73 i andra kammaren.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet
ansett sig böra tillstyrka, att anslag för beredande av bostad åt landsfiskalen
i ovanberörda distrikt anvisas. Vid granskning av i ärendet
ingivna ritningar har utskottet emellertid funnit, att det av länsstyrelsen
i Norrbottens län den 26 oktober 1920 avgivna förslaget för lösande
av landsfiskalens bostadsfråga bör, såsom i tillräcklig grad tillgodoseende
det föreliggande behovet, antagas.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och med bifall till herrar Johanssons
och Normans m. fl. ovanberörda motioner,

a) medgiva, att för beredande av bostad åt landsfiskalen
i Arjeplogs distrikt må för Kungl. Maj:ts och
kronans räkning inköpas en i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 7 januari 1921 omförmäld, å Arjeplogs
kyrkoplats belägen fastighet samt därstädes
verkställas inrednings- och byggnadsarbeten i huvudsaklig
överensstämmelse med av länsstyrelsen i Norrbottens
län jämte skrivelse den 18 september 1920
till Kungl. Maj:t insända ritningar med de inskränkningar
som av länsstyrelsen i skrivelse den 26 oktober
1920 ifrågasatts samt med av byggnadsstyrelsen föreslagna
ändringar,

b) för ifrågavarande ändamål på extra stat för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 38,100 kronor.

Utskottets

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.) co9 si 10

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Diverse.

Främjande av
bostadsproduktion
en.

[120.]

Tekniskt -v et enskaplig a
Undersökningar
på byggnadsområdet.

98:o) Beträffande Kung]. Maj:ts förslag om anslag dels till främjande
av bostadsproduktionen (punkt 120), dels ock till tekniskt vetenskapliga
undersökningar på byggnadsområdet (punkt 121) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat
härigenom för riksdagen

anmäla.

[121.]

Extra 99:o) I enlighet med Kung]. Maj:ts föreslag (punkt 122) får ut ‘»netillagg.

hemgtäUa?

L1^-] att riksdagen må till beredande, i enlighet med

de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 7
januari 1921 angivna grunder, av extra lönetillägg åt
en del tjänstemän och betjänte i de till socialdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer på extra stat
för år 1922 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
av 3,000 kronor.

Ålderstuiägg. 100:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
[123.] (punkt 123) får utskottet hemställa,

att riksdagen må från och med år 1922 sänka
det under femte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 500,000 kronor, med
50,000 kronor till 450,000 kronor.

Rese- och 101:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till rese- och

tpenningar. iraktamentspenningar (punkt 124) kommer utskottet att framdeles under
[124] riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen -

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

75

Övriga ordinarie anslag.

102:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under femte huvudtiteln, har Kungl. Maj:t icke
föreslagit annan ändring än att, till jämnande av huvudtitelns slutsumma,
förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, som
icke skola av andra medel gäldas, måtte höjas från dess nuvarande belopp
300,044 kronor med 77 kronor till 300,121 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under femte huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1922 fastställas till samma belopp, som uti
innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola
av andra medel gäldas, må få göras den jämkning,
som för jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva
erforderlig.

Stockholm den 11 mars 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, G. J. G. Swartz, A. G. Lindblad,
Ollas A. Ericsson, N. A. Nilsson, J. Nilsson, i Skottlandshus, H. M. Bäckström, J. L.
Widell, G. G. Ekman, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö och J. Olofsson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, O.
H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, G. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, P. B.
Nilsson i Landeryd, L. J. Garlsson-Frosterud, S. E. J. Liibeck, J. Erlansson, K. A. Westman
och F. T. Hamrin g med undantag därav att

i behandlingen av punkterna 1—-4 deltagit herr A. Pers i stället för herr J. Olofsson
» •> 1 » » 66—102 » herr O. Nilsson i Örebro i stället för

herr A. Anderson i Råstock.

Övriga ordinarie
anslag.

[125.]

76

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Reservationer:

vid punkt 4 (Departementets verksamhet) av herrar S. H. Kvarnzelius,
IL M. Bäckström, C. G. Ekman, A. Pe>''s, J. Nilsson i Malmö,
J. Jönsson i Revinge och S. Bengtsson i Norup, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts framställning om uppförande på extra stat i socialdepartementets
fattigvårdsbyrå av en andre kanslisekreterare i utbyte
mot en amanuenstjänst har motiverats med behovet av en mera fast
anställd, juridiskt utbildad sekreterarekraft, fullt förtrogen med den
mängd ärenden av ofta ganska invecklad lagteknisk art, som å denna
byrå måste handläggas, ej sällan även under tider, då byråchefen och
dennes assistent på grund av den dem åliggande inspektionsskyldigheten,
äro frånvarande.

Vid prövning av detta ärende har utskottet, trots att det noga
beaktat nödvändigheten av att endast, då synnerligen starka skäl därtill
föreligga, någon omläggning av en befattning till en högre sådan vidtages,
funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet håller
dock före dels att med omläggningen kan anstå till den 1 januari
1922, varigenom det å 1921 års tilläggsstat äskade anslaget inbesparas,
dels att anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare bör
sänkas med ett belopp, motsvarande vad som hittills utgått till en
amanuens. Genom en sådan begränsning kan anslagssumman för år
1922 minskas med 2,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för upprätthållande av departementets
verksamhet å extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 17,800 kronor.»

Vid punkt 47 (Sveriges husmodersföreningars riksförbund) av herr
C. J. G. Swartz, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må för understödjande av Sveriges
husmodersföreningars riksförbunds verksamhet på extra
stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,000
kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ..........................

24,000

2

Övergångsavlöning för departementschefen, för-

9 fkfuY

slagsanslag, högst ..........................

3

Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli,

förslagsanslag ............................

<3ÖO,i7UU

4

övergångsstat, förslagsanslag, högst ............

1U,4UU

5

Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst

lo, lUU

Säger för departementet

318,300

15,700

|

B. Sociala verk och inrättningar.

Riksförsäkringsanstalten:

1

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag ......

* 176,200

2

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslags-

anslag...................................

* 1,601,700

3

Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om for-

säkring för olycksfall i arbete, förslagsanslag

50,000

4

Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i

anledning av livförsäkring i samband med lån

ur statens egnahemslånefond, förslagsanslag

* 30,000

5

Ersättning till postverket för dess bestyr för riks-

försäkringsanstalten, förslagsanslag, högst ..

* 11,700

6

Ersättning till postsparbanken för dess bestyr för

riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag, högst

* 39,300

7

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslags-

34,000

260,200

1,682,700

Försäkringsrådet:

87,000

8

Försäkringsrådet, förslagsanslag..............

9

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag . ■

4 u,uuu

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 5 höft. (Nr 5 A 5 B.)

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Socialstyrelsen:

10

Socialstyrelsen, förslagsanslag................

312,000

11

Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst

137,000

12

Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling

i arbetstvister, förslagsanslag ..............

144,000

13

Central skiljenämnd för vissa arbetstvister, för-

•

slagsanslag ..............................

30,000

14

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslags-

anslag ..................................

15,000

15

Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslags-

anslag ..................................

200,000

16

Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag

30,000

17

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag,

högst, att utgå av statsverkets fond av rus-

drycksmedel ............................

* 1,000.000

18

Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopo-

lets införande nödlidande personer, förslags-

anslag ..................................

140.000

19

Internationella föreningen för arbetslöshetens

bekämpande, förslagsanslag, högst..........

750

20

Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, förslags-

anslag, högst ............................

750

312.000

1,697,500

Arbetarskydd:

21

Yrkesinspektionen ..........................

164,100

22

Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Ker-

stin Hesselgren, förslagsanslag, högst........

1,000

23

Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag,

högst ...................................

60,000

24

Permanenta utställningen i Stockholm av skydds-

anordningar mot olycksfall och ohälsa i ar-

betet, förslagsanslag, högst ................

8,000

164.100

69,000

Statens tvångsarbetsanstalter:

25

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag ....

* 600,000

Nykterhetsverksamhet:

Alkoholistvård:

26

Statens vårdanstalt för alkoholister

vid Svartsjö, förslagsanslag...... * 50,000

27

Avlöningar och vikariatsersättningar

åt befattningshavare vid en statens

vårdanstalt å Venngarn för alko-

holister, förslagsanslag, högst...... *23,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr o A.

3

Ordinarie

Extra

Ordinarie i Extra ''

anslag

anslag

anslag anslag

Kronor

Kronor

Kronor | Kronor

28

Driftkostnaderna i övrigt för en sta-

1 1 1

| j

tens vårdanstalt å Venngarn för alko-

1 ! i

i

holister, förslagsanslag............ *50,000

i 29

Anordnande av en statens vårdanstalt

för alkoholister å Ventholms kungs-

! t j

gård, reservationsanslag att utgå av

. 1

statsverkets fond av rusdrycksmedel *350,000

30

Erkända och enskilda alkoholistan-

stalters driftkostnader, förslagsanslag *100,000

| i

31

Statens kostnader för farliga alkoho-

lister m. m., förslagsanslag........ *17,000

32

Anordnande av erkända alkoholistan-

1

1

stalter, reservationsanslag ........ *10,000

1

■

j 33

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen

för ärenden rörande alkoholistvår-

den, förslagsanslag, högst ........ *3,600

603,600

Främjande av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder:

34a

Förslagsanslag, högst .............. *22,750

34b

Reservationsanslag ................ *3,000

25,750

629,350

Sjukförsäkring:

|

1 35

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag

2,800,000

| 36

Extra statsbidrag för år 1921 åt registrerade

sjukkassor, förslagsanslag ................

1,800,000

37

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

förslagsanslag ............................

150,000

38

Tillsyn över understödsföreningar, förslags-

1

anslag, högst ............................

6,000

2,800,000 1,956,000

Arbetsrådet:

39

Kostnader för tillämpning av lagen om arbets-

tidens begränsning m. in., förslagsanslag ■ ■ ■ •

* 164,100

Allmänna pensionsförsäkringen:

|

40

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ............

624,000

41

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslags-

''

anslag ..................................

700,000

r

42

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd

åt de personer, som äro därtill berättigade

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

''

enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915,

förslagsanslag ............................

17,480,000

* Av Kungi. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

1

* Ordinarie

Extra Ordinarie

Extra

j

1

anslag

anslag ! anslag

anslag

Kronor

Kronor Kronor

Kronor

i 43

Bidrag till understöd åt de personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den

allmänna pensionsförsäkringen, förslagsanslag

högst ...................................

| 5.570,000

44

Kostnad i anledning av ifrågasatta ändringar av

''• |

lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags-

anslag ...................................

* 2,800,000

45

Ersättning till postverket för dess bestyr med

-

pensionsutbetalningar m. m., förslagsanslag,

högst ...................................

* 60,500

46

Ersättning till postsparbanken för dess bestyr

med pensionsutbetalningar m. m., förslags-

!

anslag ...................................

* 180,000

47

Postsparbankens kostnader för tryckning och ex-

1

pediering av pensionskvitton för treårsperioden

1921—1923, förslagsanslag, högst ..........

175,000

48

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsför-

teckningar, förslagsanslag ................

50,000 624,000

27,015,500

Fattigvård och barnavård:

j

49

Fattigvården i Stockholm och landsorten......

9.564

50

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ......

700.000

51

Svenska fattigvårdsförbundet, förslagsanslag,

högjst ...................................

29.400

52

Stipendier för bevistande av Svenska fattigvårds-

förbundets kurs i Stockholm för utbildande av

föreståndarinnor vid ålderdomshem och barn-

hem, förslagsanslag, högst ................

3,000!

53

Statsinspektion av fattigvården, förslagsanslag,

högst ..................................

49.650;

54

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbets-

hem, förslagsanslag ......................

80,0001

55

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för-

slagsanslag .............................

100,000

56

Bidrag till uppförande eller inrättande av hem

för kroniskt sjuka, förslagsanslag ..........

* 100.000!

57

Bidrag till driftkostnaderna vid hem för kroniskt

.

sjuka, förslagsanslag ......................

* 120,000|

58

Allmänna barnhuset i Stockholm..............

84,700.

59

Frimurarbarnhuset ..........................

2,750

60

Barnhusen i landsorten .....................

28.380

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

61

Särskilda åtgärder för lindring i genom den all-

männa krisen uppkommen nöd, förslags-

anslag, högst, att utgå av statsverkets fond av

,

rusdrycksmedel ..........................

* 2,000,000

825,394

2,482,050

Diverse sociala ändamål:

62

Nationalföreningen mot emigrationen, förslags-

anslag, högst ............................

10.000

63

Drottning Sophias skyddshem, förslagsanslag,

högst ....................................

4,000

1

64

Frälsningsarméns räddningshem, förslagsanslag,

högst ....................................

10,000

65

Göteborgs kvinnohem, förslagsanslag, högst ....

3,000

66

Vita bandets småbrukshem Håkanstorp, för-

i

slagsanslag, högst ........................

2,500

29,500

Säger för sociala verk och inrättningar

5,672,694

35,795,700

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

1

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag ..............

352,100

•

2

övergångsstat ................................

4,500

3

Medicinalstyrelsens verksamhet, förslagsanslag,

högst .....................................

34,700

4

Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare

hos medicinalstyrelsen, förslagsanslag, högst ..

1,300

Statsmedicinska anstalten:

5

Statens bakteriologiska la-

boratorium ............ 102,290

6

Upprätthållande av driften

vid statens bakteriologiska

laboratorium, förslagsan-

slag, högst ............ 120,000

7

Statens rättskemiska la-

boratorium ............ 19,550

8

Förstärkning av anslaget

till statens rättskemiska

laboratorium, förslagsan-

slag, högst.............. 6,200

1

* Av Kungi- Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

9

Statens farmaceutiska la-

boratorium, förslagsanslag,

högst .................. 21,700

121,840

147.900

10

Förste provinsialläkare och provinsialläkare ....

*1,564,800

11

Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provin-

sialläkare m. m., förslagsanslag, högst........

* 52,400

12

Bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, reser-

vationsanslag...............................

* 300,000

.

18

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, för-

slagsanslag ................................

* 10,000

14

Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.,

reservationsanslag ..........................

5,000

15

Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservations-

anslag .....................................

31,000

16

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, för-

slagsanslag.................................

40,000

2.119,240

546,300

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalterna:

17

Hospitals underhåll, för-

slagsanslag .............*10,000,000

18

Bidrag till befordringsav-

gifter för vissa befattnings-

havare vid statens hospital

och asyler, förslagsanslag,

högst .................. 45,000

19

Resestipendier åt vid sta-

tens hospital och asyler an-

ställda läkare, reservations-

anslag.................. 1,000

20

Nytt hospital vid Hälsing-

borg, reservationsanslag,

att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel . . *4,000.000

21

Bostadshus för personal vid

„ j

Uppsala hospital och asyl,

reservationsanslag ...... 230,800

22

Vattenreningsverk vid Öster-

1

sunds hospital, reserva-

tionsanslag ............ 165,000

1 ’ •

23

Tillbyggnad av maskinhu-

set vid Stockholms hospi-

!

tal, reservationsanslag .... 60,000

1

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

7

1

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag I

anslag

anslag

anslag

Kronor j

Kronor

Kronor

Kronor

24

25

26

27

28

29

BO

31

32

33

34

35

36

450,000

700,000

Inköp av visst markområde
m. m. för Härnösands hospital,
förslagsanslag, högst
Anstalter för obildbara sinnesslöa,
förslagsanslag ....

Anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka,
förslagsanslag
Epileptikeranstalter, förslagsanslag
................ 100,000

Anordnande av en statens
uppfostringsanstalt för vanartade,
sinnesslöa flickor,

reservationsanslag ......

Verksamheten vid statens
uppfostringsanstalt för vanartade,
sinnesslöa flickor,

förslagsanslag ..........

Verksamheten vid statens
uppfostringsanstalt för vanartade,
sinnesslöa gossar,
förslagsanslag ..........

Övriga sjukvårdsanstalter:

Lasaretts underhåll ......

Resestipendier åt ordinarie
läkare vid länslasarett
m. fl., reservationsanslag
Underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska........

Täckande av brist å anslaget
till underhåll av Järvsö
sjukhus för spetälska, förslagsanslag,
högst ......

Bidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsanslag
.................. 2,500,000

Resebidrag till vissa patienter
vid kustsanatorierna,
förslagsanslag ........

22,100

* 50,000

15,000

60,000 11,251,000

15,774

3,000

23,500

4,647,900

12,000

15,000

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

Resestipendier åt läkare för
studier i tuberkulossjukvård,
reservationsanslag ..
De genom medel ur Konung
Oscar II :s jubileumsfond
inrättade folksanatorierna,
förslagsanslag, högst ....
Statsbidrag till dispensärverksamhet,
förslagsanslag
Behandling av medellösa lupuspatienter
från landsorten,
förslagsanslag ......

Radiumhemmets poliklinik,
förslagsanslag, högst — .
Radiumhemmets klinik, förslagsanslag
............

Resebidrag till vissa patienter
vid radiumhemmet,

förslagsanslag ..........

Statsbidrag för uppförande,
inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus, förslagsanslag
................

Statsbidrag för driften av
epidemisjukhus, förslagsanslag
................

Vanföreväsendet:

Kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, förslagsanslag
.............

Polikliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg,

förslagsanslag ..........

Underhåll av skol- och uppfostringshem
för vanföra,

förslagsanslag ..........

Bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare, förslagsanslag
................

De i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg inrättade

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

2,000

30,000

* 750,000

300.000

15.000

:

31.000

15.000

1,500,000

450.000 2,574,274

3,088,000

179,500

15.000

131,400

35.000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Hatsutskottets utlåtande Nr 5 A.

9

" ”l

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

undervisningsanstalterna

1

för vanföra m. in., för-

slagsanslag ............ 184,500

51

Eugeniahemmet, förslags-

anslag, högst .......... 50,000

545,400

50,000

14,370,674

7,785,900

Hälsovård i allmänhet.

52

Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för-

slagsanslag ................................

1,000,000

53

Lindring i mindre bemedlade patienters å lands-

bygden sjukvårdskostnader, förslagsanslag ... ■

130,000

54

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor,

förslagsanslag ..............................

8,000

55

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av

statens skola för utbildning av distriktsskö-

terskor, förslagsanslag, högst ................

20,000

56

Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor,

förslagsanslag ..............................

250,000

57

Statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor,

förslagsanslag ............................

500,000

58

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen

* 75,708

59

Repetitionskurser för barnmorskor, förslagsanslag,

högst .....................................

* 15,500

60

Ortopediska institutet ........................

8,250

61

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ..........

240,000

62

Karantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag,

högst .....................................

16,600

63

Skötsel av den å karantänsanstalten på Känsö be-

fintliga koloxidapparaten, förslagsanslag, högst

1,000

64

Bidrag till odling av frön för uppdragande av me-

dicinalväxter m. m., förslagsanslag, högst......

3,000

65

Svenska läkarsällskapet

3,000

66

Resestipendier åt civila läkare ................

5,250

67

Sveriges andel i kostnaderna för den internationella

hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag ......

7,000

68

Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom

rikets ödemarksområden m. m., förslagsanslag,

högst .....................................

*129,500

1,355,808

1,057,000

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjuk-

1

1

| 17,845,722

9,389,200

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 6 saml. 5 höft. (Nr 5 A—5 B).

10

Statsutskottets utlåtande Nr ö A.

i

|

J Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

D. Överståthållarämbetet.

1

Överståthållarämbetet ........................

123,822

2

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag,

högst .....................................

80,000

l ^

Centralbyrån för fingeravtryck, förslagsanslag ..

30,000

Säger för överståthållarämbetet

1

123,822

110,000

:

1

E. Landsstaten.

i

Landshövdingarna ..........................

• •

318,500

1,452,700

2

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna.....

3

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., för-

slagsanslag, högst ..........................

12,000

4

Arvoden åt extra länsnotarier m. in., reservations-

anslag .....................................

383,000

5

Fögderiförvaltningarna ......................

•

2,358,531

1 6

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,

förslagsanslag .............................

25,000

7

Övergångsstat .............................

36,400

8

Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid

landsstaten i Göteborgs och Bohus län, förslags-anslag, högst ..............................

3,750

9

Avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på

10

landet, förslagsanslag ......................

Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag

800,000
* 45,550

11

Bostad åt landsfiskalen i Arjeplogs distrikt, reser-

vationsanslag ..............................

38,100

Säger för landsstaten

4,586,131

887,400

F. Diverse.

1

Statsbidrag till främjande av bostadsproduktionen,

reservationsanslag, att av byggnadsskatt direkt,
utgå ......................................

*5,500,000

2

Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på bygg-j

nadsområdet, förslagsanslag, högst............''

•

* 100,000

3

Extra lönetillägg, förslagsanslag ................

3,000

4

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................

450,000

5

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..

1

* 900.000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskott''ets utlåtande Nr 5 A.

11

Ordinarie Extra

Ordinarie

Extra

anslag 1 anslag

anslag

anslag

Kronor Kronor

Kronor

Kronor

6

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag .............................

225,000

7

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

j

40,000

8

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

anslag .....................................

1,000,000

9

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

300,121

Säger för diverse

2,915,121

5,603,000

Summa

31,461,790

51,801,000

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.