Statsutskottets utlåtande Nr hl.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1921 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag
till semester- och vilohem för viss personal vid postoch
telegrafverken.

(4:de avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 4 februari 1921 dagtecknad proposition
(nr 64), vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande
behandling, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, dels att till svenska postmannaförbundet
må under i statsrådsprotokollet angivna villkor av postmedel under
år 1921 utbetalas ett belopp av högst 30,000 kronor för utvidgning av
förbundets semesterhem å Charlottenborg i Kungsbarkarö socken av
Västmanlands län; dels ock att till Gävle rikstelefonisters vilohemsförening
utan personlig ansvarighet må av telegrafverkets medel under
nämnda år utbetalas ett belopp av högst 40,000 kronor såsom bidrag
till kostnaderna för ett vilohem invid Hos jo anhaltstation å järnvägslinjen
mellan Gävle och Falun.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Den nu av styrelsen för svenska postmannaförbundet gjorda framställningen
om anslag av statsmedel till utvidgning av postmännens

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 6 saml. 28 käft. (Nr Jfl—h3.) 1

Statsutskottets utlåtande Nr Kl.

Utskottets

yttrande.

i

semesterhem å Charlottenborg i närheten av Kungsör avser, vad postverkets
_ lägre personal angår, att tillgodose huvudsakligen samma syfte,
som tidigare för vissa av de övriga kommunikationsverken vunnit statsmakternas
stöd. Av de i ärendet lämnade upplysningar framgår visserligen,
erinrar departementschefen, att semesterhemmet har till sitt förfogande
ett kapital om sammanlagt 30,000 kronor. Då emellertid dessa
medel lämpligen, pa sätt i framställningen avses, synas böra reserveras
för underhållskostnader, reparationer och oförutsedda utgifter med mera,
borde staten, enligt departementschefens mening, lämna sin medverkan
till ifi aga varande av behovet pakallade utvidgning av semesterhemmet.
I huvudsaklig överensstämmelse med vad i tidigare motsvarande fall ägt
rum skulle såsom villkor för det begärda understödets beviljande föreskrivas,
dels att generalpoststyrelsen ägde utse en ledamot i semesterhemmets
styrelse, och dels att i händelse av hemmets eventuella upphörande
dess tillgångar ej finge användas för ändamål, som ej av generalpoststyrelsen
godkänts. Stadgarna för hemmet borde alltså undergå
ändring i nu ifrågavarande hänseenden, innan understödet utbetalades.

Beträffande åter den av Gävle rilistelefo n is ters vilohemsföreninq i
liknande syfte gjorda framställningen giver den i ärendet lämnade utredningen
vid handen, att anledningen till att statsbidrag i detta fall
sökts äi att finna i de svårigheter, som uppkommit för vilohemsföreningen
därigenom, att sedan föreningen med ett kapital på 25,000 kronor,
som medlemmarna lyckats sammanskjuta, under år 1920 inköpt och inrett
en fastighet vid Hosjö å järnvägslinjen Gävle—Falun till vilohem,
fastigheten sedermera härjats av eld, varvid den rymligaste av hemmets
hyS&^äder nedbrunnit. Vad som återstått av brandskadeersättningen,
sedan vissa inteckningar i fastigheten inlösts, har visat sig vara alldeles
otillräckligt för ett återuppbyggande av hemmet, och sedan föreningens
försök att pa att annat sätt anskaffa vad som ytterligare erfordrades
varit förgäves, har föreningen nödgats frånvända sig till statsmakterna
med en begäran om understöd.

Även om staten tidigare vid ett eller annat tillfälle, då fråga
vant om vissa enstaka grupper befattningshavare inom de affärsdrivande
verken, vilka på grund av sitt arbetes särskilda beskaffenhet synts i högre
grad än vanligt utsatta för överansträngning, ansett sig böra lämna sin
medverkan till underlättande för dessa befattningshavare att återställa
sin hälsa och vinna rekreation, har utskottet dock icke nu helt kunnat
ansluta sig till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Enligt utskottets mening måste nämligen numera, efter genomför -

Statsutskottets utlåtande Nr ål.

3

randel av den nya löneregleringen för kommunikations verken, ärenden
av ifrågavarande slag bedömas på annat sätt än som tillförne ägt rum.
Genom den nya löneregleringen hava nämligen befattningshavarne vid
dessa verk kommit i åtnjutande av sådana avlöningsförmåner och fått
sina semesterförhållanden på sådant sätt reglerade, att några särskilda
bidrag för tillgodoseendet av deras behov av rekreation i regel icke torde
böra utgå.

Det bör dock å andra sidan vid prövningen av de nu föreliggande
båda framställningarna icke förbises, hurusom tidigare, då liknande anslagsfrågor
uppkommit, såväl från Kung]. Maj:ts som även från riksdagens
sida framhållits, att det syfte, vilohemsrörelsen avsåge att tillgodose,
vore i hög grad behjärtansvärt och förtjänt av statsmakternas
understöd. Den ståndpunkt, som statsmakterna sålunda tidigare i detta
hänseende intagit, torde otvivelaktigt hava varit ägnad att hos nya sammanslutningar
av liknande slag framkalla vissa förväntningar på motsvarande
ekonomisk uppmuntran från statens sida.

Särskilt med hänsyn härtill synes det utskottet motiverat, att riksdagen
icke nu helt undandrager sig att lämna sitt understöd åt ifrågavarande
båda vilohemsföretag, till vilka redan genom vederbörandes egna
initiativ och ansträngningar högst avsevärda belopp åstadkommits. Utskottet
vill därför tillstyrka, att för i propositionen angivna ändamål
understöd lämnas till svenska postmannaförbundet med högst 15,000
kronor och till Gävle rikstelefonisters vilohemsförening med högst 25,000
kronor.

I fråga om de villkor, som böra uppställas för rätten att komma
i åtnjutande av nyssnämnda statsbidrag, får utskottet hänvisa till vad
departementschefen därom yttrat. Beträffande understödet till Gävle
rikstelefonisters vilohemsförening vill dock utskottet ytterligare framhålla,
att utskottet förutsätter, att möjligheterna att komma i åtnjutande av de
förmåner, som föreningens vilohem avser att lämna, icke begränsas endast
till medlemmarna av föreningen, vilken enligt vad utskottet inhämtat
närmast har lokal karaktär, utan att rätten härtill göres så vidsträckt,
som med hänsyn till förekomsten av andra liknande anstalter och förhållandena
i övrigt kan befinnas lämpligen böra ske.

Utskottet, som således anser, att bidrag till möjligen uppkommande
nya ändamål av ifrågavarande slag icke böra utgå, får i anledning av
Kungl. Maj:ts förevarande proposition nu hemställa,

att riksdagen må medgiva,

a) att till svenska postmannaförbundet må under
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den

4

Statsutskottets utlåtande Nr hl.

4 februari 1921 angivna villkor av postmedel under år
1921 utbetalas ett belopp av högst 15,000 kronor för
utvidgning av förbundets semesterhem å Charlottenbörg
i Kungsbarkarö socken av Västmanlands län;

b) att till Gävle rikstelefonisters vilohemsförening
utan personlig ansvarighet må av telegrafverkets medel
under nämnda år utbetalas ett belopp av högst 25,000
kronor såsom bidrag till kostnaderna för ett vilohem
invid Hos,]ö anhaltstation å järnvägslinjen mellan Gävle
och Falun.

Stockholm den 8 april 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar 8. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, A. C. Lindblad,

N. A. Nilsson, H. F. Lamm, H. M. Bäckström, J. L. Widell, O. U. B. Olsson, C. G. Ekman,

O. Bergqvist, E. A. Hallin och C. P. V. Nilsson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Eåstock, A. Wiklund, O. H:son Waldén,

P. Nilsson i Bonarp, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud, S. E. J. Lubeck,
W. Bäckström, O. Osberg, S. E. Ljungkvist, F. T. Hamrin och J. E. Andersson i Ofvanmyra.