Statsutskottets utlutande, Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1921 kl. 3 e. in.
Utlåtande i anledning eu; Kung}. Maj:ts framställning rörande
ordinarie reservationsanslaget till remontering för år 1922.
(l:a avd.).
I den till riksdagen avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behov har Kungl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 januari
1921, punkt 38, föreslagit riksdagen att öka ordinarie reservationsanslaget
till remontering, nu 4(56,750 kronor, med 1,319,466 kronor till
1,786,216 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokoll sid. 148 —167.
1920 års riksdag anvisade till remontering under år 1921 ett anslag
av 466,750 kronor. Det av Kungl. Maj:t för samma år äskade
beloppet utgjorde 803,694 kronor.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag avser inköp av 865 remonter
efter ett beräknat medelpris av 1,900 kronor ävensom inlösen av 25 orBag''
tjänstehästar efter ett medelpris av 2,400 kronor. För dessa ändamål
skulle erfordras ett belopp av 1,703,500 kronor.
Vidare har av Kungl. Magt äskats för transport-, rese- och diverse
kostnader 220,575 kronor samt för bestridande av omkostnader vid
depåerna 26,541 kronor. Slutligen har för ersättning av å depå störtade
remonter begärts 43,100 kronor.
Genom försäljning av 700 utrangerade hästar till ett beräknat medelpris
av 125 kronor per styck samt i ersättning för 50 till tjäustehästar
uttagna stamhästar efter 2,400 kronor för varje hava beräknats
inflyta 207,500 kronor.
Det av Kungl. Maj:t nu äskade anslaget till remontering har alltså
upptagits med (1,703,500 + 220,575 + 26,541 + 43,100 207,500=)1,786,216
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. ti samt, 27 käft. (Nr 40.)
848 21 1
2
Stat.mts/cottets utlåtande Nr 40.
Utskottets
yttrande.
I fråga om det antal remonter, som under 1922 bör inköpas, torde
detta antal, då. det ej synes uteslutet, att kavalleriets häststyrka efter
genomförd revision av vårt försvarsväsen kommer att nedgå, kunna begränsas
till 650 stycken. Beträffande antalet tjäustehästar, som enligt
Kung!. Maj:ts förslag böra under samma år inlösas, synes däremot intet
vara att erinra.
A ad medelinköpspriset för remont angår, torde detsamma med hänsyn
till de numera betydligt lägre hästpriserna kunna bestämmas till
1,300 kronor. På grund av rådande fluktuationer i dessa priser måste
emellertid denna beräkning av medelpriset under år 1922 endast utgöra
en förslagsberäkning. Utskottet förutsätter, att inköpen ske på för staten
förmånligaste sätt.
I anslutning till det sålunda beräknade remontpriset torde såväl inköpspriset
för tjänstehäst som priset på till tjänstehäst uttagen stamhäst
böra sättas till 1,800 kronor.
Med utgångspunkt från vad sålunda av utskottet anförts, har utskottet
beräknat förevarande anslag på följande sätt.
Utgifter.
Inköp av remonter och stamliästar.
650 ers ii ttuingsrem onter å 1.300 kronor......... 845,000:
25 tjänstehästar å 1,800 kronor............ 45''000:
Transport-, rese- och diverse kostnader.
650 ersättningsremonter å 255 kronor
Kionor. |
Summa kronor. |
|
890,000 L |
-j |
|
165,750 i — |
Omkostnader vid depåerna.
Kostnader för 5 remontdepåer........
25,000 —''
1 depå störtade remonter.
20 remonter å 1,555 kronor .......
31,100 —
1,111,850 —
Inkomster.
Utrangerade stamliästar.
700 hästar ä 125 kronor......
Ersättning för till tjänstehästar uttagna stamliästar.
50 under år 1922 uttagna hästar å 1,800 kronor.........
Återstod att av riksdagen beviljas.....kronor
87,500 j—j
90.000 I —
177,500 i
934,
350 —
Statsutskottets utlåtande Nr do. 3
Utskottet hemställer,
att riksdagen må öka ordinarie! reservationsanslaget
till remontering, nu 4(*0,750 kronor, med 4fi7,000
kronor till 934,350 kronor.
Stockholm den 8 april 1921.
På statsutskottets vägnar:
S. II. KVAKNZEL1US.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren, herrar S. H. Kvarnzelius, G. J. G. Swartz, A. C. Lindblad,
N. A. Nilsson, H. F. Lamm, H. M. Bäckström, J. L. Widell, O. U. B. Olsson, C. G.
Ekman, O. Bergqvist, E. A. Hallin och C. P. V. Nilsson samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, J. Jönsson i
Revinge, 0. H.son Waldén, R Nilsson i Bonarp, C. B. Jansson i Falun, P. B. Nilsson
i Landeryd, S. E. J. Liibeck, TF. Bäckström, O. Osberg, E. Andersson i Prästbol och
J. E. Andersson i Ovanmyra.
Reservation:
av herrar A. C. Lindblad, N. A. Nilsson, H. M. Bäckström, 0. U. B.
Olsson, A. Anderson i Råstock, 0. H. Waldén, C. R. Jansson i Falun
och E. Andersson i Prästbol, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:
»I föregående års statsverksproposition gav utredningen för hemställan
om anslag till remontering vid handen, att antalet av hästar vid
armén vore så stort, att deras skötsel på grund av de störa, manskapsvakanserna
i allt för hög grad inkräktade pa de värnpliktigas utbildning.
I försvarsrevisionen ansågs det rent av böra tagas under övervägande,
om man inte för nedbringande av hästantalet borde höja
kassationsprocenten för ett år till 18 från 9 procent. En reducering av
hästantalet syntes ävenledes motiverat av att försvarsrevisionen säkerligen
komme att medföra inskränkningar i fråga om kavalleriet.
Under dessa förhållanden beslöt riksdagen en avsevärd nedsättning
i remonteringen för år 1921. Antalet i den kungliga propositionen be
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
räknade remonter (982 plus 25 vid depåerna störtade) sänktes till 335,
vartill så skulle komma inlösen av 30 tjänstehästar. Alltså beräknades
anslaget för sammanlagt 365 hästar.
Innevarande års riksdag har i anslutning till statsutskottets förslag
(nr 4 B) beslutat avsla väckt motion om förstärkning på tilläggsstat av
remonteringsanslaget ''under hänvisning till att den förefintliga reservationen
a anslaget (omkr. 200,000 kr.) kan tagas i anspråk. Därigenom
torde ytterligare 100—120 remonter kunna inköpas under året utöver
de 335, till vilka anslag beviljats.
De skäl,-som i fjol föranledde riksdagen till reducering av det begärda
antalet remonter, äro fortfarande i stort sett lika tungt vägande,
ty även om manskapsvakanserna i år icke äro så avsevärda, måste hänsyn
dock alltjämt tagas till den under nuvarande provisorium minskade
övningstiden för de värnpliktiga. I väntan på försvarsrevisionens utredning
rörande nedsättningen av vårt kavalleri och på grund av det svåra
finansiella läget bör således riksdagen, enligt utskottets mening, inte öka
remonteringen år 1922 utöver ett antal hästar, motsvarande de av förra
årets riksdag för 1921 års remontering beräknade jämte dem, som i år
kunna anskaffas för den förefintliga reservationen å anslaget.
Som skäl för remontering i större utsträckning har också anförts,
att remontuppfödarnas intresse för den varmblodiga hästaveln skulle
äventyras, om de inte finge till kronan sälja remonter i samma utsträckning
som de senaste åren. Det synes dock utskottet, som om remontuppfödarnas
intresse, efter den missräkning, för vilken de varit utsatta på
grund av föregående års riksdagsbeslut, snarare krävde en försiktigare
remontering, som i någon mån kunde trygga dem mot stora omkastningar
i deras avsättning. Men härtill kommer, att stuteriöverstyrelsen,
enligt vad utskottet under hand inhämtat, söker inrikta den varmblodiga
hästaveln i landet på att inom eu nära framtid få varmblodiga hästar,
som ej bli användbara endast för arméns behov utan även användbara
som arbetshästar. Lppfödarna av denna typ varmblodiga hästar skulle
således för framtiden ha utsikter att få avsättning för sina hästar, även
om dessa ej godkännas vid remonteringen. Därför föreligger ej heller
någon större fara för att kronan inte för framtiden skulle kunna tillgodose
sitt behov av remonter inom landet, fastän remonteringen under
tiden för försvarsrevisionens arbete måste bli avsevärt lägre än åren
närmast före 1921.
Då riksdagen ansett sig kunna beräkna årets remontpris till i
medeltal 1,400 kronor, anser utskottet med hänsyn till de alltjämt fallande
priserna skäl föreligga att för år 1922 beräkna ett medelpris på 1,300
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
5
Departementschefens uppfattning, att omkostnaderna vid depåerna
endast i mindre grad påverkas av antalet remonter, delas av utskottet.
Trots den stora nedsättning i antalet remonter, som utskottet föreslår,
torde således an slagsbeloppet till dessa omkostnader ej böra sättas lägre
än 25,000 kronor.
Beräkningen av transport-, rese- och diverse kostnader till 255
kronor för varje remont har av riksdagen för innevarande år godkänts
och denna beräkning torde för år 1922 kunna bibehållas.
För inköp av remonter och inlösen av tjänstehästar under år 1922
böra således följande belopp beräknas, nämligen:
för 455 ersättningsremonter å kronor .................. 1,300 591,500 kronor
b ersättning av 20 å depå störtade remonter
å kronor .............................................................. 1,300 26,000 »
» 25 tjänstehästar..................................................... 1,800 45,000 »
för sammanlagt 500 hästar..................................... tillhopa 662,500 »
Därtill komma:
transport-, rese- och diversekostnader för 475 remonter
å 255 kronor ...................................................................... 121,125 kronor
omkostnader vid depåerna................ 25,000 »
Summa kronor 808,625 kronor
Från denna summa avgå följande inkomstposter:
för försäljning av 700 utrangerade hästar å 125 kronor 87,500 kronor
ersättning för 50 till tjänstehästar uttagna stamhästar
å 1,800 kronor........................... 90,000 »
Summa kronor 177,500 kronor
Alltså behöva täckas av riksdagen på 1922 års stat en summa av
631,125 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget
till remontering från 466,750 kronor med 164,375
kronor till 631,125 kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 27 käft (Nr 40.)
848 21 2