Statsutskottets utlåtande Nr 23.

5

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1921 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inköp för postverkets räkning av fastigheter i Lilla Alhy
municipalsamhälle i Solna socken in. in. jämte en i
ämnet väckt motion. (4:e avd.)

I eu till riksdagen den 4 februari 1921 avlåten proposition (nr 74),
vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att dels för inköp för postverkets räkning av vissa fastigheter
i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken med därå uppförda byggnader
ävensom för vissa ändringsarbeten å nämnda byggnader på tillläggsstat
för år 1921 under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag
av 1,850,000 kronor, att utgå av lånemedel; dels ock, vid
bifall härtill, besluta, att de i förslaget till nämnda tilläggsstat bland
inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning)) upptagna lånemedel
skola höjas med 1,850,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Rörande förevarande proposition har herr E. Kristensson i en inom
andra kammaren väckt motion (nr 264) hemställt, att propositionen icke
må av riksdagen bifallas.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.

I syfte att tillgodose behovet av ökat utrymme för postverkets
verkstad, tryckeri, bokbinderi och förråd har generalpoststyrelsen förordat
inköp av ifrågavarande fastigheter, vilka äro belägna invid Bällstaviken
inom Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken. Stranden mot

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

fi

Bällstaviken är cirka 350 meter lång och delvis försedd med träkajer,
angörbara för 11 å 12 fots djupgående fartyg, ävensom med täckta
pråmfickor. Avståndet till Sundbybergs järnvägsstation är cirka 750
meter samt till Sundbybergs spårvägshåll plats omkring 1 kilometer.
Sjövägen in till Stockholm, hamnplatsen vid Tegelbacken, är cirka 6
kilometer lång, och med automobil färdas man till centralposthuset i
Stockholm på ungefär 15 minuter.

Arealen utgör sammanlagt 83,350 kvadratmeter. Härav falla på
de utmed sjön belägna tomterna, varå samtliga byggnader äro belägna,
58,230 kvadratmeter. De båda övriga tomterna, vilka icke äro nödvändiga
för verkstadsdriften och vad därmed sammanhänger, föreslås
till inköp för att kunna realisera ett i annat sammanhang framfört förslag
till bostadsbygge. Den övervägande delen av området har, frarnhålles^
det, en utmärkt byggnadsgrund.

Å tomterna finnas följande byggnader, nämligen:

1) En större fabriksbyggnad, uppförd av armerad betong i dels fyra
våningar med källare, dels ock en våning utan källare. Byggnaden är
inredd med varuhiss, ångpanna m. m. Bjälklagen äro beräknade för en
rörlig last av omkring 800 kilogram per kvadratmeter. Sammanlagda
golvytan utgör i källareu 400 kvadratmeter och i våningarna 2,215
kvadratmeter. Byggnadens kubikmassa är 11,367 kubikmeter.

2) En kontorsbyggnad, inrymmande förråd och matrum i undervåningen,
samt två större salar, tre kontorsrum samt två bostadslägenheter
m. in. i över- och vindsvåningarna. Byggnadens kubikmassa utgör
1,900 kubikmeter.

3) En direktör sbyggnad, försedd med 4 automobilgarage med portar
direkt mot gatan samt inrymmande en större direktörsbostad och några
bostadslägenheter m. m. Sammanlagt har byggnaden 20 eldstäder.

4) Ett portvakts- och arbetarbo stadshus, uppfört av trä och inrymmande
fyra bostadslägenheter. Byggnaden är försedd med 11 eldstäder.

5) En byggnad av trä, inrymmande en bostadslägenhet, stallar m. in.

6) En byggnad med brännugn och stor inkörsport, för närvarande
anordnad till krukmakeri.

Vidare finnas kajbyggnad av trä med överbyggda pråmskjul, kolbodar,
magasin, smedja, skjul in. in.

Beträffande värdet av och priset å ifrågavarande fastigheter anför
styrelsen:

»Fastigheterna ägas av aktiebolaget Triton och det härmed nära sammanhängande
Bällstavikens aktiebolag. Fastigheterna äro taxeringsvärderade till

Stats utskottats utlåtande Nr 23. 7

1.680.000 kronor, och de å tomterna uppförda byggnaderna äro brandförsäkrade
för sammanlagt 1,271,500 kronor.

Den köpeskilling, som betingats för fastigheterna, utgör sammanlagt

1.800.000 kronor, varav 1,650,000 kronor belöpa sig på aktiebolaget Tritons fastigheter
och 150,000 kronor på Bällstavikens aktiebolags fastigheter. Sistnämnda
köpeskilling står fast endast under förutsättning av samtidigt köp utav aktiebolaget
Tritons fastigheter.»

Efter att hava framhållit, att den i anbudet lämnade utredningen
gåve vid handen, att de grenar av postverkets praktiska verksamhet,
varom här vore fråga, vore i stort och snart behov av lämpligare lokaler,
erinrar departementschefen hurusom 1917 års riksdag bland annat
uttalade att tanken på ett statstryckeri i någon form enligt riksdagens
åsikt icke borde definitivt avföras, men att det likväl vid nämnda tidpunkt
icke förefunnes särskild anledning att forcera fram frågan härom,
särskilt som vissa andra åtgärder, vilka kunde förväntas sänka tryckningskostnaden,
betydligt lättare och utan ekonomisk risk kunde genomföras.
Såsom lämpliga åtgärder i sådant syfte framhöll riksdagen i
främsta rummet det goda uppslag, som generalpoststyrelsen givit genom
upprättandet av ett specialtryckeri för tryckning av blanketter och andra
trycksaker, varav postverket vore i behov. Enligt riksdagens mening
syntes skäl föreligga för att även andra statens verk förskaffade sig dylika
specialtryckerier eller eventuellt använde sig av det, som postverket
redan upprättat, därest möjlighet förefunnes för utvidgning av detsamma.
På grund härav ansåg riksdagen, att utredning borde verkställas särskilt
i angivna hänseende. Efter att vidare som en andra åtgärd, vilken
borde bliva föremål för omprövning, hava framhållit frågan om inrättande
av en statens tryckeriexpedition, anhöll riksdagen, att utredning
måtte åvägabringas om och i vad män kostnaderna för statens tryck
kunde nedbringas genom inrättande av en statens tryckeriexpédition och
special tryckerier för vissa ämbetsverk eller genom andra anordningar.

I anledning härav tillkallades sakkunniga för att verkställa den av
riksdagen begärda utredningen, och avgåvo dessa den 28 februari 1919
betänkande med utredning och förslag angående ordnandet av statens
tryck.

Rörande de sakkunnigas utredning yttrar departementschefen vidare:

»De sakkunniga hava framhållit, att det med hänsyn till de ständigt
ökade kostnader, som statstrycket drager, måste anses vara ett
viktigt statsintresse, att åtgärder vidtagas i syfte att nedbringa och begränsa
dessa kostnader. Härvid hava de sakkunniga som sin uppfattning
uttalat, att statstrycket icke skulle bliva billigare genom inrättande av

Sammanförande
av
statens
blankettryck.

S Statsutskottets utlåtande Nr 23.

ett statstryckeri av sådan storlek och omfattning, att allt statens tryck
kunde där ombesörjas. De sakkunnigas uttalande härvidlag är bland
annat grundat därpå, att om staten på eget tryckeri komme att framställa
allt sitt tryck, så skulle med hänsyn till riksdagstrycket, vilket är
av betydande omfattning och särskilt brådskande slag samt hänför sig
till en begränsad tidsperiod, tryckeriet under den tid av året, då riksdagstryck
ej förekomme, icke kunna ekonomiskt utnyttjas. A andra sidan
hava de sakkunniga även framhållit de olägenheter, bland annat för riksdagstryckets
vidkommande, som vore förbundna med inrättandet av ett
statens tryckeri i den mindre omfattning, att möjlighet förefunnes för
jämn drift året om. I stället för inrättande av ett statstryckeri hava de
sakkunniga av dessa och i övrigt anförda skäl föreslagit en sådan anordning,
att allt statens tryck skulle överlämnas till vissa större enskilda
tryckeriföretag att utföras mot ersättning, baserad på företagens självkostnader,
ökad med viss på förhand bestämd vinstprocent. Härjämte
hava de sakkunniga upptagit förslaget om inrättande av en statens
tryckeriexpedition.

I avseende å specialtryckerier för framställande av statens tryck av
viss bestämd art och omfattning hava de sakkunniga bland annat yttrat
sig angående blankettrycket, vilket tryck, enligt vad de sakkunniga
framhålla, är ganska olikartat mot övriga tryckeriarbeten och kräver
i viss mån särskilda anordningar. Efter en utredning beträffande kostnaderna
för blankettrycket för vissa verk och myndigheter hava de sakkunniga
uttalat, att endast beträffande postverket och statens järnvägar
blankettrycket vore av sådan omfattning, att det kunde sättas i fråga
att för ändamålet med fördel driva särskilda tryckerier. Rörande dylika
specialtryckerier — vilka enligt de sakkunnigas uttalande hade förutsättningar
för att kunna drivas ändamålsenligt och med ekonomisk fördel
— gällde emellertid, liksom beträffande tryckerier i allmänhet, att de
icke borde drivas i allt för liten skala, om tillverkningen skulle kunna
ordnas ekonomiskt. De sakkunniga hava med hänsyn härtill även uttalat,
att det, för att ordna rörelsen vid postverkets blankettryckeri så
ekonomiskt som möjligt, vore fördelaktigt, om med detta tryckeri kunde
förenas även tryckningen av blanketter för statens järnvägar, telegrafverket
med flera. Härigenom skulle nämligen vinnas en enhetlig behandling
i större skala av statens blankettryck på samma gång som
möjlighet även kunde ernås att använda förenklade arbetsmetoder och
de modernaste maskiner vid framställandet av blanketter i särskilt stora
upplagor. Emellertid förefanns, enligt vad generalpoststyrelsen meddelat,
vid tidpunkten för utredningens verkställande icke möjlighet till

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

9

sådan utvidgning av postverkets tryckeri, som med nödvändighet krävdes,
därest åt detsamma skulle uppdragas att jämväl ombesörja blankettryck
för andra statens verk och inrättningar. Med hänsyn bland annat härtill
och till fördelarna av en koncentrering av statsverkets blankettryck
hava de sakkunniga för sin del ansett lämpligast, att det av postverket
bedrivna blankettryckeriet — liksom för övrigt enligt förslaget övriga
specialtryckerier — inordnades under ledning av de tryckeriföretag, med
vilka avtal komme att träffas om utförande av statens tryck i allmänhet.
Inrättande av ytterligare specialtryckerier utöver de befintliga hava de
sakkunniga ej ansett böra äga rum.

Mot det av de sakkunniga framlagda förslaget att överlämna allt
statens tryck till vissa större enskilda tryckeriföretag hava emellertid
starka betänkligheter uttalats av såväl de flesta i ämnet hörda myndigheter
som boktryckeriidkarna.

Beträffande lösningen av frågan om ett ekonomiskt ordnande av
statens tryck har chefen för finansdepartementet vid behandlingen inför
Kungl. Maj:t den 7 januari 1921 av hithörande spörsmål förklarat sig
icke kunna tillstyrka, att de sakkunnigas förslag, i vad det avser tryckets
överlämnande åt vissa större enskilda tryckeriföretag, lägges till grund
för framställning till riksdagen. Däremot är, enligt vad chefen för finansdepartementet
meddelat, frågan om andra åtgärder i angivna syfte för
närvarande föremål för ytterligare beredning inom detta departement.
Vad särskilt statens blankettryck angår, torde det emellertid vara uppenbart
och av de sakkunnigas utredning styrkt, att avsevärda besparingar
skulle kunna vinnas för statsverket, om detta tryck, som för närvarande
utföres å ett flertal tryckerier, sammanfördes till ett större sådant. Att
märka är härvid, att kostnaderna för statens blankettryck för närvarande
äro högst betydande. Enligt vad generalpoststyrelsen i en till mig avlåten
promemoria i ämnet framhållit, beräknas dessa kostnader för närvarande
uppgå till inemot 4 miljoner kronor om året. Styrelsen har
vidare meddelat, att de årliga utgifterna för blankettanskaffningen från
år 1916 till år 1919 ökats vid postverket från 279,500 kronor till 590,000
kronor samt, såvitt man kunnat inhämta, vid statens järnvägar från
306,000 kronor till 1,627,100 kronor. Ökningen i kostnader för postverkets
vidkommande har sålunda varit förhållandevis avsevärt mindre
än för statens järnvägar. Då, även om vissa andra faktorer härvid medverkat,
kostnadsökningen för de olika verken i stort sett torde hava
berott på de stegrade utgifterna för tryckets framställande, har sålunda
postverket haft betydande ekonomisk fördel av att kunna betjäna sig av
den egna tryckerirörelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 18 höft. (Nr 22—23.) 493 21 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

De föreslagna
fastigheternas

lämplighet
och pris
m. m.

Onekligen synas även flera skäl tala för att postverkets tryckeri,
som under flera år drivits med gott resultat och där givetvis en god
erfarenhet i fråga om blankettrycket vunnits, finge övertaga sådant tryck
även för andra statens verk. Enligt vad tidigare omnämnts, har även
riksdagen år 1917 alternativt uttalat sig för en sådan anordning, därest
en utvidgning av tryckeriet kunde komma till stånd. Att de sakkunniga
ej upptagit förslag om ytterligare användning av postverkets tryckeri
synes delvis hava varit beroende på att möjlighet till utvidgning av detta
ej tidigare förelegat. Emellertid torde det ej låta sig göra att utan att
föregripa frågan om slutligt ordnande av statens tryck i allmänhet nu fatta
definitiv ståndpunkt till spörsmålet om ett enhetligt sammanförande av
statens blankettryck. Det måste dock anses vara av nödig förtänksamhet
påkallat, att, om postverkets tryckeri överflyttas till andra lokaler, därvid
tillses, att möjlighet förefinnes att tillgodose det ökade lokalbehovet för
ett eventuellt utvidgat blankettryckeri. Hinder torde för övrigt ej böra
möta för generalpoststyrelsen att tillsvidare efter avtal med vederbörande
statsmyndigheter övertaga annat blankettryck, i den mån tillgängliga
resurser sådant medgiva. Skulle den allmänna frågan om statens tryck
framdeles anses böra ordnas helt eller delvis genom inrättande av ett
statstryckeri, omfattande jämväl blankettrycket, skulle de nu till inköp
föreslagna fastigheterna kunna bereda utrymme för ett dylikt tryckeri,
om så i övrigt ansåges lämpligt. Å andra sidan skulle ett förläggande
till fastigheterna redan nu av postverkets blankettryck ej föregripa frågan
om inrättande av ett statstryckeri.

Slutligen torde i detta sammanhang böra framhållas, att någon
flyttning av postverkets frimärks tryckeri ej för närvarande är påtänkt,
varför ett bifall till föreliggande förslag ej skulle föregripa av riksdagen
i skrivelse den 24 mars 1920, nr 95, begärd utredning om sättet för
handhavande av statens värdetryck.»

Beträffande fastigheternas lämplighet och pris anför departementschefen
följande:

»De fastigheter i Lilla Alby municipalsamhälle i Solna socken, dit
enligt generalpoststyrelsens föreliggande förslag postverkets verkstad —
med undantag av automobilavdelningen — postverkets tryckeri och bokbinderi
ävensom persedel- och blankettförråd skulle flyttas, måste anses
synnerligen lämpliga för ändamålet. Fastigheterna hava ett i förhållande
till järnvägs- och sjökommunikationer mycket förmånligt läge. Den å
tomterna uppförda fabriksbyggnaden är av sådan storlek och beskaffenhet
i övrigt, att samtliga ifrågavarande verkstads- och förrådslokaler kunna

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

11

inrymmas i densamma, utan att större ändringar behöva ske. Detta
medför den fördelen, att rörelsen kan koncentreras inom en byggnad
och att sålunda den intima samverkan, som äger rum mellan de olika
grenarna av rörelsen, kan försiggå utan den tidsödande och dyrbara omgång,
som transporterna under nuvarande lokalförhållanden förorsaka. Vidare
erbjuda fastigheternas storlek och fabriksbyggnadens beskaffenhet så gott
som obegränsade möjligheter till utvidgning av lokalerna, så att desamma
även för framtiden bliva tillräckliga för den alltjämt växande
rörelsen, och är detta särskilt av betydelse, därest, såsom ovan antytts,
postverkets tryckeri till äventyrs skulle komma att ombesörja blanketttrvcket
för jämväl andra statens verk. Övriga byggnader kunna efter
mindre omändring användas till kontors- och expeditionslokaler eller till
bostäder för vederbörande personal. Härtill kommer slutligen, att de för
rörelsen för närvarande disponerade lokalerna med hänsyn till sitt läge
huvudsakligen i det dyrbara centralposthuset skulle kunna bättre utnyttjas
såsom expeditionslokaler.

Vad köpeskillingen för fastigheterna angår, synes densamma i betraktande
av deras läge och beskaffenhet samt vad som upplysts i fråga
om fastighetsprisen inom orten kunna godtagas. Enligt vad generalpoststyrelsen
beräknat, torde även köpeskillingen med säkerhet kunna förräntas.
I en härom avgiven promemoria, till vilken må närmare hänvisas,
antages detta kunna ske enbart medelst överskottet från postverkets
tryckeri. Styrelsen har härvid utgått från att tryckeriet efter utflyttningen
till Lilla Alby endast skulle utföra postverkets eget tryck, därvid den
nuvarande fabriksbyggnaden därstädes är fullt tillräcklig att tillgodose
lokalbehovet för rörelsen i dess helhet. De belopp, som skola förräntas,
hava av styrelsen under dylik förutsättning upptagits sålunda:

köpeskillingen, till den del densamma utgör likvid för
den fastighet, inom vilken rörelsen skulle inrymmas
...................................................................................... 1,650,000 kronor

kostnader för vissa ändringsarbeten................................... 50,000 »

i tryckeriet nedlagt kapital ............................... 250,000 »

Summa 1,950,000 kronor

10 % ränta härå utgör........................................................... 195,000 ))

varifrån bör avdragas hyresvärdet för de lokaler i
Stockholm, som genom utflyttningen till Lilla Alby
utrymmas och vilket enligt särskild utredning

uppskattas till .............................................. 80,000 »

Återstod 115,000 kronor

12

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Nettobehållningen av postverkets tryckerirörelse bar för år 1919
ansetts kunna beräknas till minst 150,000 kronor. Då tillverkningskostnaderna
uppgått till inemot 600,000 kronor, skulle bruttotillverkningsvärdet
för samma år kunna uppskattas till omkring 7 50,000 kronor och
det inbesparade beloppet sålunda motsvara 20 % å sistnämnda summa.
För år 1921, från och med vilket år postverkets tryckeri utför även det
etikett- och blankettryck samt cirkulärtryck för postverkets räkning, som
dittills verkställts å enskilda tryckerier och för vilket kostnaderna under
år 1920 uppgått till omkring 250,000 kronor, skulle bruttotillverkningsvärdet
således kunna uppskattas till omkring 1,000,000 kronor, vadan
med tillämpning av ovan angivna procentsats, besparingen för år 1921
skulle uppgå till omkring 200,000 kronor. Enligt dessa av styrelsen
lämnade uppgifter skulle sålunda en fullt tillfredsställande förräntning
kunna påräknas å det kapital, som nedlägges å ifrågavarande fastigheter
i Lilla'' Alby, och detta även om ingen hyra beräknas för de övriga
grenarna av rörelsen och vinsten av verkstadsdriften icke tages i beräkning.

Om tryckeriet skulle utvidgas att övertaga allt blankett- och cirkulärtryck
för kommunikationsverken, varvid en påbyggnad av fabriksbyggnaden
måste ske, skulle, enligt styrelsens beräkning, icke blott en fullt
tillfredsställande förräntning av det i anläggningen investerade kapitalet
kunna äga rum, utan även uppkomma en avsevärd vinst därutöver.»

Departementschefen omtalar vidare, hurusom generalpoststyrelsen
erhållit anbud att inköpa en inom Brännkyrka församling belägen fastighet
med därå befintlig fabriksbyggnad, innehållande en golvyta av sammanlagt
2,253 kvadratmeter och ett kubikinnehåll av 9,800 kubikmeter.
Priset härför uppginge till 630,000 kronor.

Vid jämförelse mellan fabriksbyggnaderna i Brännkyrka och Lilla
Alby vore att märka, framhåller departementschefen, att den förstnämnda
vore uppförd med yttermurar av tegel, under det att den sistnämnda
vore av betong och betydligt solidare utförd, vilket givetvis hade stor
betydelse, då det, som i nu förevarande fall, gällde att placera tryckpressar
och andra tunga maskiner. Den utvidgning av lokalerna för
postverkets tryckeri, som torde bliva erforderlig, därest tryckeriet skulle
utföra annat blankettryck för statens räkning, kunde i Lilla Alby ske
genom en påbyggnad av den nuvarande fabriksbyggnaden därstädes. En
sådan påbyggnad hade beräknats draga en kostnad av 230,000 kronor.
Skulle en motsvarande lokal utvidgning ske i Brännkyrka, måste en tillbyggnad
uppföras, för vilken erfordrades grundläggningsarbeten. Dessa

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

13

senare kunde uppskattas draga en merkostnad av omkring 50,000
kronor.

Efter en ingående jämförelse mellan de båda sålunda föreliggande
alternativen anser sig emellertid departementschefen böra förorda antagandet
av det förstnämnda, avseende Lilla Alby.

Beträffande beredande av medel för det ifrågasatta inköpet anför
departementschefen följande:

»Då något anslag för ifrågavarande ändamål icke beräknats i statsverkspropositionen,
torde de i tilläggsstaten bland inkomsterna under
rubriken ’I. Fast upplåning’ upptagna lånemedel böra höjas med
1,850,000 kronor. Någon ökning i slutsumman av lånemedlen torde
emellertid ej av nu förevarande anledning bliva påkallad. I statsverkspropositionen
har nämligen för en radiostation för trafik med Amerikas
Förenta Stater i avbidan på ytterligare framställning beräknats dels å
tilläggsstaten 2,000,000 kronor och dels för år 1922 likaledes 2,000,000
kronor. Enligt vad chefen för telegrafstyrelsen meddelat mig, har emellertid
på grund av mellankommande omständigheter, varöver telegrafstyrelsen
icke rått, trafiköverenskommelse med vederbörande i Amerika
ännu icke kunnat träffas, på grund varav det å tilläggsstaten beräknade
beloppet ej torde behöva för ändamålet tagas i anspråk. Till denna
fråga återkommer jag vid ett senare tillfälle.»

Det torde icke kunna bestridas, att det föreslagna inköpet av ifrågavarande
fastigheter vid Lilla Alby skulle ur teknisk synpunkt komma
att medföra vissa fördelar för postverket. Otvivelaktigt skulle därigenom
driften av postverkets tryckerirörelse och de övriga särskilda grenar av
postverkets praktiska verksamhet, varom här är fråga, i flera hänseenden
underlättas. Och vidare vunnes genom ett bifall till förslaget, att vissa
utrymmen, särskilt de som komme att frigöras i centralposthuset, i stället
kunde komma till användning för ändamål, för vilka de med hänsyn till
sin centrala belägenhet måste anses mera lämpade.

Att förevarande plan nu framlagts för riksdagen sammanhänger
emellertid, enligt vad av propositionen inhämtas, med eu påtänkt utvidgning
av postverkets tryckerirörelse, för vars genomförande större
lokalutrymmen erfordras.

Såsom framgår av utskottets denna dag avgivna utlåtande rörande
anslag till inköp av inventarier vid postverket, har utskottet på anförda
skäl funnit lämpligheten av att för närvarande företaga en dylik utvidgning
kunna starkt ifrågasättas och av denna anledning avstyrkt,

Utskottets

yttrande.

u

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

att medel härtill beviljades. Avgörande för utskottet har därvid varit
det jämväl i sammanhang med ifrågavarande proposition motionsvis framhållna
sambandet mellan å ena sidan nu förevarande fråga och å andra
sidan det alltjämt på utredning beroende spörsmålet om den lämpligaste
formen för tillgodoseende av statens behov av tryck i allmänhet. Vid
sådant förhållande synes ej heller frågan om anskaffande av de ökade
lokaler, som skulle erfordras för nyss angivna ändamål, nu påkalla något
avgörande.

Och om man bortser från det lokalbehov, som den av generalpoststyrelsen
påtänkta, men av utskottet sålunda avstyrkta utvidgningen av
postverkets tryckerirörelse skulle medföra, torde, enligt vad den i ärendet
föreliggande utredningen synes giva vid handen, såväl nämnda tryckerirörelse
som ock de verksamhetsgrenar i övrigt, om vilkas förläggande till Lilla
Alby förslag framlagts av, generalpoststyrelsen, i stort sett kunna nöjaktigt
bedrivas inom de lokaler, som redan för närvarande för detta
ändamål stå till förfogande. Ytterligare kommer härtill, att den allmänna
nedgången i posttrafiken medfört en icke oväsentlig minskning
i det behov av expeditionslokaler m. m., för vars tillgodoseende de g&W
nom förflyttningen till Lilla Alby ledigblivna utrymmena varit avsedda.
Enligt utskottets mening torde därför den ifrågasatta förflyttningen utan
större olägenhet kunna undvikas.

Utskottet, som sålunda på grund av redan anförda omständigheter
nödgats ställa sig avvisande mot att det planerade inköpet företages,
anser sig emellertid beträffande räntabiliteten av detsamma vidare böra
framhålla, att såvitt av uppgjorda beräkningar framgår, det måste anses
synnerligen ovisst, huruvida det ekonomiska resultatet av affären kan för
statsverket väntas bliva gynnsamt. Utan att ifrågasätta riktigheten av
de uppgifter beträffande de erbjudna fastigheternas fördelaktiga belägenhet
och framtidsmöjligheter i övrigt, som lämnats i propositionen, vill utskottet
erinra, att frågan om sättet för fastigheternas användning icke
är klarlagd i vidare mån än härförut angivits, och det är vidare att
märka, att enligt de i propositionen framlagda kalkylerna en tillfredsställande
avkastning av dessa fastigheter åtminstone den närmaste tiden
endast skulle ernås på bekostnad av vinsten från postverkets tryckerirörelse,
varav, sedan från bruttoinkomsten skälig lokalhyra avdragits,
ytterligare en icke oväsentlig del skulle åtgå för täckandet av beräknad
ränta å köpeskilling m. m.

I den i propositionen framlagda planen ingår jämväl uppförandet av
arbetarbostäder för den vid anläggningen sysselsatta personalen för en
kostnad av 1,200,000 kronor. Aven om, såsom i propositionen förut -

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

15

satts, medel härför skulle kunna beredas från det anslag till nybyggnad
av bostadshus åt tjänstemän vid kommunikationsverken, som anvisades
vid 1920 års riksdag, torde dock nu nämnda förhållande vara förtjänt
av beaktande för ett rätt bedömande av den föreliggande planens räckvidd.

Utskottet anser sig slutligen böra erinra, hurusom den i avseende
å möjligheterna att anskaffa täckning för statsutgifterna synnerligen
brydsamma statsfinansiella situationen manar till den största varsamhet
särskilt vid beviljandet av medel till nya ändamål av sådan omfattning
som det nu ifrågavarande.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, far utskottet,
i anslutning till vad motionären yrkat, hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av
riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 februari 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 22.

Reservation:

av herr A. Anderson i Råstock.