Statsutskottets utlåtande Nr 200.

1

Nr 200.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1921 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag till främjande av bostadsproduktionen m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov (nr 1) har Kungl. Maj:t under
femte huvudtiteln (punkterna 120 och 121) föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition rörande statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen,
som kunde varda riksdagen förelagd, å extra stat för år
1922 beräkna dels till statsbidrag till främjande av bostadsproduktionen
ett reservationsanslag av 5,500,000 kronor att direkt utgå-av byggnadsskattemedel,
dels ock till utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien
av tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet ett förslagsanslag,
högst, 100,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i den sagda dag avlåtna propositionen
med förslag till tilläggsstat för år 1921 under samma huvudtitel (punkterna
35 och 36) föreslagit riksdagen att i avbidan på den sålunda ifrågasatta
propositionen angående åtgärder till främjande av bostadsproduktionen
å tilläggsstat för år 1921 beräkna dels till utförande genom
ingenjörsakademien av tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet
ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor, dels ock till anordnande
av pristävlingar om standardiserade hustyper och byggnadsdetaljer
ävensom till andra åtgärder, ägnade att främja de tekniska betingelserna
för bostadsproduktionen, ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 29
april 1921 dagtecknad proposition, nr 357, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
l:o) att till återbetalning av det å 1920 års tilläggsstat anvisade
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 82 käft. {Nr 200.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

reservationsanslag å 4,000,000 kronor till understöd åt kommuner med
flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader å riksstaten för år 1922
bland utgifter för kapitalökning under rubrik »återbetalning av tillfälliga
lånemedel» anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000,000 kronor att direkt
utgå av byggnadsskattemedel;

2:o) att till statsbidrag, i huvudsaklig överensstämmelse med i
statsrådsprotokollet angivna grunder, åt kommuner med flera för uppförande
av vissa bostadsbyggnader å extra stat för år 1922, anvisa
ett reservationsanslag å 1,500,000 kronor att direkt utgå av byggnadsskattemedel
;

3:o) att till åtgärder, ägnade att främja standardisering av hustyper
och byggnadsdetaljer med mera, å tilläggsstat för år 1921 anvisa
ett reservationsanslag å 25,000 kronor;

4:o) att medgiva Kungl. Maj:t rätt att i lämplig utsträckning
disponera medel ur ett av riksdagen å tilläggsstat för år 1920 anvisat
reservationsanslag å 75,000 kronor till resestipendier åt arkitekter med
flera för studier i utlandet av bostadsfrågan jämväl för sådana ändamål,
som i föregående punkt avses; samt

5:o) att till utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskapliga
undersökningar på byggnadsområdet anvisa dels å
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor, dels ock
å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft två motioner, väckta inom andra kammaren,
den ena av herr B. Eriksson i Grängesberg, nr 152, och den andra av herr
E. Hage, nr 369.

I den förstnämnda motionen har hemställts,

att riksdagen måtte bevilja på 1921 års tilläggsstat att användas
för beredande av statsbidrag till främjande av bostadsproduktionen efter
huvudsakligen de grunder, som äro angivna i Kungl. Maj:ts kungörelse
av den 9 juli 1920 (Svensk författningssamling nr 520 år 1920), ett reservationsanslag
å 5,500,000 kronor att direkt utgå av byggnadsskattemedel;
samt

att till i -nämnda kungörelse omförmälda statens bostadslånefond
måtte anvisas på 1921 års tilläggsstat ett belopp av 15,000,000 kronor,
att utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel, för att från fonden
utlämnas till bostadslån efter grunder, som huvudsakligen överensstämma
med i kungörelsen angivna.

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

3

I (Ten senare motionen har föreslagits,

att riksdagen — med anledning av Kungl. Maj:ts förslag å sidan
43 i propositionen nr 357, innebärande att bostadslanefonden far anvandas
även vid frivillig uppdelning av större lägenheter för åstadkommande
av nya självständiga familjebostäder — även måtte medgiva,
att lån ur nämnda fond dessutom får givas för inredande av familjebostäder
i icke nyuppförda hus (inredning till bostäder av vindsutrymmen
— där sådana äro för ändamålet fullt lämpliga — av kontor, butiker,
lagerlokaler, nöjeslokaler, kaféer m. in.).

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Frågan om främjande av bostadsproduktionen genom statssubvention
var under år 1920 föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens särskilda
uppmärksamhet och föranledde åtskilliga delvis vittgående beslut.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 314, beslutade riksdagen
sålunda, bland annat, ,

att en särskild fond, benämnd statens bostadslånefond, skulle inrättas,
från vilken fond, som skulle förvaltas av statskontoret, lån efter
vissa angivna grunder finge av Kungl. Maj:t beviljas kommuner med
flera till visst bostadsbyggande, samt att för bildande av denna fond
finge såsom lån från statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras för
år 1920 ett belopp av 15,000,000 kronor och för år 1921 likaledes ett
belopp av 15,000,000 kronor med skyldighet för bostadslånefonden att
för de medel, som sålunda bleve från rusdrycksmedelsfonden utlämnade,
gottgöra sistnämnda fond ränta efter 5 %.

att till understöd åt kommuner med flera för uppförande av vissa
bostadsbyggnader anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa dels för
år 1921 å extra stat under femte huvudtiteln ett reservationsanslag av
6,500,000 kronor, att direkt utgå av byggnadsskattemedel, dels ock å tillläggsstat
för år 1920 under sjätte huvudtiteln ett reservationsanslag av
4,000,000 kronor, att utgå av tillfälliga lånemedel;

att för anordnande av pristävlingar om standardmaterial och därav
föranledda åtgärder i enlighet med av Kungl. Maj:t närmare meddelade
bestämmelser å tilläggsstat för år 1920 under sjätte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag, högst, av 25,000 kronor; samt

att till resestipendier åt arkitekter, byggmästare, och arbetare i byggnadsfacket,
ävensom åt personer med medicinsk-hygienisk utbildning, för
studier i utlandet av bostadsfrågan å tilläggsstat för år 1920 under sjätte
huvudtiteln anvisa och ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett reservationsanslag
av 75,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Vidare anmälde riksdagen i skrivelse samma dag (nr 469), att
riksdagen, med anledning av Kungl. Majts proposition nr 315 med förslag
till förordning om hyresvärdestegringsskatt ävensom en i ämnet
väckt motion, för sin del antagit särskild förordning om byggnadsskatt i
syfte att bereda medel till främjande av bostadsproduktionen.

Ytterligare må erinras, att riksdagen i skrivelse den 28 maj 1920
(nr 282) anmälde, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition
i ämnet (nr 316), beslutat att till utförande av tekniskt-vetenskapliga
undersökningar på byggnadsområdet genom ingenjörs vetenskapsakademien
anvisa dels å extra stat under tionde huvudtiteln för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 75,000 kronor, dels ock å tilläggsstat under sjunde
huvudtiteln för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Kungl. Maj:ts i den föreliggande proposition, nr 357, framlagda
förslag innebär, att staten skulle fortsätta med den understödsverksamhet,
vartill medel sålunda • sistlidet år anvisats. Till Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan får utskottet giva sin anslutning. Å ena sidan har visserligen,
på sätt departementschefen påpekat, bostadsfrågan under den
senaste tiden kommit i något ändrat läge för städernas och de stadsliknande
samhällenas vidkommande, i det att den förefintliga svåra depressionen
inom näringslivet kan förväntas medföra minskad efterfrågan på
bostäder. Men å andra sidan synes det utskottet vara ett verkligt statsintresse
att under nu rådande förhållanden, då enskild bostadsproduktion
icke synes vara att påräkna, genom åtgärder från det allmännas sida ett
större antal bostäder åstadkommes, för att förhållandena på bostadsmarknaden
icke skola bliva alltför svårartade.

Vad formen för eu fortsatt understödsverksamhet beträffar, har
utskottet, ävenledes i likhet med departementschefen, ansett sig böra förorda,
att verksamheten, såsom sistlidet års riksdag beslutade, kommer
att omfatta beredande av lån ur bostadslånefonden och statsbidrag utan
rånte- eller återbetalningsskyldighet i huvudsak enligt samma grunder,
som gälla enligt kungörelsen i ämnet den 9 juni 1920. De smärre jämkningar
härutinnan, departementschefen föreslagit, hava icke givit utskottet
anledning till erinran.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga om återgäldande av den tillfälliga
upplåningen för 1920 års bostadsanslag får utskottet biträda och finner
sig utskottet likaledes böra tillstyrka anvisandet av det av Kungl. Maj:t
för bostadsproduktionens främjande å 1922 års stat äskade anslagsbeloppet
å 1,500,000 kronor. Med hänsyn till den i propositionen lämnade
utredningen rörande de belopp, som för ändamålet kunna disponeras
av byggnadsskattemedel (sid. 37—39) och särskilt i betraktande

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

5

av det svåra statsfinansiella läget, har utskottet sålunda funnit sig icke
kunna förorda det av herr Eriksson i Grängesberg framställda yrkandet
om ytterligare anslag å extra stat, liksom ock utskottet ansett förhållandena
icke medgiva, att nu utöka bostadslånefonden.

Yad Kungl. Maj:t föreslagit rörande byggnadsbyråns organisation
och uppgifter samt ifråga om tilldelande av statslån för uppdelning av
större underbefolkade lägenheter, har utskottet ansett sig kunna biträda.
I sistnämnda avseende har i ovanberörda motion, nr 369, påyrkats, att
användning av det för ändamålet beräknade anslagsbeloppet skulle medgivas
jämväl i sådana fall, då beslut om uppdelning av lägenheter eller
nyinredning av sådana tvångsvis tillkomme. Utskottet har för sin del
känt sig tveksamt, huruvida lån för nu ifrågavarande ändamål även i
den omfattning, Kungl. Maj:t föreslagit, kan vara tillrådligt. Säkerligen
kommer en dylik låneverksamhet att i praktiken visa sig svår att på ett
för låntagaren ändamålsenligt och för långivaren betryggande sätt tilllämpa.
Då emellertid alla framkomliga vägar på detta område synas
böra beträdas, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att lånefonden må
för nu angivna ändamål användas i den av Kungl. Maj:t föreslagna
mindre omfattningen. Därav följer, att utskottet icke kunnat tillstyrka
åtgärder enligt den längre syftande plan, motionären förordat.

Mot vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om anslag för främjande
av standardisering av hustyper och byggnadsdetaljer m. m. samt angående
resestipendier åt arkitekter m. fl. för studier i utlandet av bostadsfrågan,
har utskottet icke haft något att erinra.

Till utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien av kemisktvetenskapliga
undersökningar på byggnadsområdet har Kungl. Maj :t äskat
dels å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor
dels ock å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.
Av vad i denna fråga förekommit, har utskottet icke känt sig övertygat
om nödvändigheten av att anslag beviljas i hela den omfattning, Kungl.
Maj:t föreslagit. Sålunda finner sig utskottet böra avstyrka anslaget å
25,000 kronor å 1921 års tilläggsstat. Vidare håller utskottet före, att
anslaget till tekniskt-vetenskapliga undersökningar för år 1922 torde kunna
begränsas till ursprungligen beräknade 85,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet icke
funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit får utskottet
alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majrts
förevarande proposition och med avslag å ovanberörda
motioner

6

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

a) till återbetalning av det å 1920 års tilläggsstat
anvisade reservationsanslag å 4,000,000 kronor till
understöd åt kommuner med flera för uppförande av
vissa bostadsbyggnader å riksstaten för år 1922 bland
utgifter för kapitalökning under rubrik »återbetalning
av tillfälliga lånemedel» anvisa ett förslagsanslag, högst,
4,000,000 kronor att direkt utgå av byggnadsskattemedel;

b) till statsbidrag, i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet angivna grunder, åt
kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader
å extra stat för år 1922, anvisa ett reservationsanslag
å 1,500,000 kronor att direkt utgå av
byggnadsskattemedel;

c) till åtgärder, ägnade att främja standardisering
av hustyper och byggnadsdetaljer m. m., å tilläggsstat för
år 1921 anvisa ett reservationsanslag å 25,000 kronor;

d) medgiva Kungl. Maj:t rätt att i lämplig utsträckning
disponera medel ur ett av riksdagen å tillläggsstat
för år 1920 anvisat reservationsanslag å 75,000
kronor till resestipendier åt arkitekter med flera för
studier i utlandet av bostadsfrågan jämväl för sådana
ändamål, som i föregående punkt avses; samt

e) till utförande genom ingen jörsvetenskapsakademien
av tekniskt-vetenskapliga undersökningar på
byggnadsområdet å extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 85,000 kronor.

Stockholm den 7 juni 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, Ollas A. Ericsson,
H. F. Lamm, O. U. B Olsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist, C. I. Asplund, J. Jeansson, J.
Nilsson i Malmö och F. L. Lindqvist samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, J. Jönsson i
Revinge, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson
i Landeryd, LPJ. Carlsson-Frosterud, S. E. J. Liibeck, W. Räckström, K. A. Westman och
S. E. Ljungkvist.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner

211763