Statsutskottets utlåtande Nr 182.
15
Nr 182.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1921 kl. 8 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående i visst avseende
förändrade grunder i fråga om dyrtidshjälp åt
distriktsbammorskor och vissa av kommun fast anställda
barnmorskor.
(3:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr I. Vennerström väckt motion,
nr 87, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
hemställts, att riksdagen med den förändring i förut gällande grunder
för dyrtidshj alpens utgående, att från åtnjutande därav undantages barnmorska,
som under år 1920 haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej
inberäknad, av 2,400 kronor eller däröver, måtte för beredande av dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommunen fäst anställda
barnmorskor anvisa ett förslagsanslag av 370,000 kronor på tilläggsstat
för 1921 att utgå med högst 200 kronor för varje.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.
I sitt utlåtande nr 5 B till innevarande års riksdag hemställde statsutskottet,
att riksdagen måtte till beredande enligt grunder, som av
Kungl. Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor
och vissa av kommun fast anställda barnmorskor med högst 200 kronor
till varje på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 370,000
kronor. ''Denna utskottets hemställan blev ock av riksdagen bifallen.
Såsom av statsrådsprotokollet angående 1920 års tilläggsstat, sjätte
huvudtiteln (sid. 23), framgår, yttrade chefen för civildepartementet vid
behandling av frågan om anslag till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor
in. fl. för år 1920, att det under nästföregående år åtnjutna
inkomstbelopp, som uteslöte från erhållande av dyrtidshjälp och som
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 182.
vore bestämt till 1,000 kronor, skäligen syntes böra väsentligen förhöjas,
förslagsvis till 1,800 kronor. Riksdagen anförde emellertid i skrivelse
den 21 juni 1920, nr 423, att riksdagen icke ansett sig kunna medgiva
en så avsevärd förhöjning som från 1,000 kronor till 1,800 kronor av
det inkomstbelopp, vilket utgjorde övergräns för erhållande av dyitidshjälp,
utan hade riksdagen funnit detsamma böra bestämmas till 1,500
kronor.
Under hänvisning till vad sålunda tidigare förekommit och då det
ej synes utskottet finnas tillräcklig anledning att nu höja en inkomstgräns,
som av riksdagen under föregående år med dess toppriser ansågs
skälig, får utskottet hemställa,
att herr Vennerströms ovanberörda motion icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 juni 1921.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
t
Närvarande; se under utlåtande nr 177.