Statsutskottets utlåtande Nr 158.
3
Nr 158.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1921 kl. 2 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av
medel till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital.
(4:de avd.)
1 den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen,
nr 2, med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1921 har Kungl.
Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter
för kapitalökning: bil. 1: 1921 års tilläggsstat» fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden nämnda dag (punkt 11), föreslagit
riksdagen att till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital på tilläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,573,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 17—23 av åberopade statsrådsprotokollet.
/
I enlighet med riksdagens tidigare vid olika tillfällen och senast
år 1911 lämnade medgivanden har av telegrafverkets vinstmedel till
rörelsekapital avsatts sammanlagt 3,087,833 kronor 87 öre.
Vad år 1912 beträffar, ansågs ett liknande förfaringssätt med överskottet
för nämnda år icke stå i överensstämmelse med de då föreslagna
nya principerna beträffande riksstatens uppställande, varför Kungl. Maj:t
för samma år för ändamålet hos riksdagen begärde ett anslag av 150,000
kronor under utgifter för kapitalökning. Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit
blev av riksdagen bifallet.
Sammanlagt utgör alltså det belopp, telegrafstyrelsen äger behålla
såsom kassaförlag, 3,237,833 kronor 87 öre.
1 skrivelse den 17 november 1919 anmälde telegrafstyrelsen, bland
annat, att det icke bleve möjligt för styrelsen att under år 1919 till
statsverket inleverera någon del av de för åren 1916—1918 belöpande
4
Statsutskottets utlåtande Nr 158.
vinstmedel å tillhopa 26,573,424 kronor 49 öre, vilka av styrelsen dittills
innehållits, samt anhöll om Kungl. Maj:ts förklarande, att styrelsen
finge tills vidare för förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital behålla
vad av verkets överskottsmedel för åren 1916—1918 icke kunde
med användande av tillgängliga medel inlevereras till statsverket. Av
ifrågavarande belopp har telegrafstyrelsen emellertid under år 1920 inbetalat
4,000,000 kronor, utgörande vad som återstod oinlevererat av
1916 års vinst.
Sedan statskontoret avgivit infordrat yttrande över telegrafstyrelsens
ifrågavarande framställning, förklarade sig Kungl. Maj:t i brev
den 19 december 1919 finna den av styrelsen vidtagna åtgärden att år
efter år, utan att hava sökt eller erhållit vederbörligt bemyndigande,
underlåta att i rätt tid inleverera uppkomna överskottsmedel och i strid
mot föreskriften i den för styrelsen gällande instruktionen behålla dessa
medel såsom rörelsekapital synnerligen anmärkningsvärd, samt anbefallde
styrelsen att snarast möjligt med anledning av vad sålunda förelupit
avgiva förklaring.
I sin förklaring häröver framhöll telegrafstyrelsen såsom den
huvudsakliga orsaken till berörda förhållande, att under kristiden förtänksamheten
bjudit styrelsen att med då rådande, oerhörda materialbrist och
med den osäkra framtiden för ögonen begagna varje tillfälle att till
antagligt pris förskaffa sig material samt att de på grund därav i materialförråd
fastlåsta överskottsmedlen till följd av otillräckliga anslagtill
nya anläggningar icke så snart, som styrelsen i betraktande av den
tidigare jämna vinstökningen tänkt sig, kunnat frigöras och i vederbörlig
ordning inlevereras till statsverket.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag är föranlett av eu av telegrafstyrelsen
gjord framställning, däri styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva, att telegrafverkets vinstmedel för åren
1917 och 1918, tillsammans 22,573,424 kronor 49 öre, må i stället för
att inlevereras till statskontoret användas till förstärkning av telegrafverkets
rörelsekapital.
Uti avgivet yttrande har statskontoret framhållit, att ur statsregleringssynpunkt
måste fasthållas kravet, att telegrafverkets överskott av inkomster
utöver driftkostnader för varje år oavkortat och så fort sig göra
läte till statsverket inlevererades och att vad som erfordras till ökning
av rörelsekapital äskades såsom anslag å riksstaten i likhet med vad
som i riksstaten för år 1912 ägde rum i fråga om det i telegrafstyrel
-
Statsutskottets utlåtande Nr 158.
sena framställning omnämnda beloppet å 150,000 kronor. Detta utgjorde
eu av grundprinciperna i budgetreformen.
Härav följde att, därest Kungl. Maj:t funne telegrafstyrelsens behov
av rörelsekapital icke böra tillgodoses genom upplåning utan genom
anlitande av de innehållna överskottsmedlen — varemot statskontoret i
betraktande av de föreliggande omständigheterna ej hade något att erinra
detta borde ske på det sätt att dels av 192 i års riksdag äskades
erforderligt anslag å tilläggsstaten för samma år, dels ock å tilläggsstatens
inkomstsida uppfördes samma belopp såsom av kassafonden i
anspråk tagen kapitaltillgång.
Då såsom av telegrafstyrelsens skrivelse framginge någon inleverering
till statsverket av ovanberörda vinstmedel icke kunde äga rum,
innebure det sålunda framställda förslaget i realiteten endast, att en å
kassafonden bokförd men icke likvid tillgång överfördes till telegrafverkets
fond, där den motsvarades av materialtillgångar.
Den av telegrafstyrelsen nu förebragta utredningen torde, framhåller
departementschefen, med tydlighet giva vid handen, att det belopp,
styrelsen äger att disponera såsom rörelsekapital, med den utveckling
telegrafverkets rörelse på senare tid vunnit, måste anses alldeles
otillräckligt. Till ytterligare belysande härav erinrar han, att år 1910, då
styrelsen senast gjorde framställning om förstärkning av rörelsekapitalet,
telegrafverkets inkomster och utgifter uppgingo till omkring 14,300,000
respektive 9,600,000 kronor; i riksstaten för år 1921 hava motsvarande
siffror upptagits till 90,000,000 respektive 87,000,000 kronor. Erkännas
finge? yttrar han vidare, att telegrafstyrelsen under krigsåren haft att
kämpa med synnerligen stora svårigheter — abnorma krav på omedelbara
utvidgningar och abnorm brist och osäkerhet på materialmarknaden.
Erkännas finge ock, att enbart dessa förhållanden med nödvändighet
påkallat en väsentlig ökning av rörelsekapitalet. Styrelsens
åtgärd att innehålla överskottsmedlen för vissa år såsom rörelsekapital
i stället för att i vanlig ordning inbetala desamma till statsverket kunde
emellertid under ingå omständigheter godtagas, varom numera någon
meningsskiljaktighet icke torde förefinnas.
Då det, såsom statskontoret framhållit, ej vore förenligt med budgettekniska
principer att till rörelsekapitalet överföra överskottsmedel,
vilka äro bokförda som tillgång i kassafonden, måste särskilt anslag för
ändamålet anvisas.
Beträffande sättet härför har departementschefen efter samråd med
chefen för finansdepartementet anslutit sig till statskontorets förslag, att
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 68 höft. (Nr 157—158.) 2
6
Statsutskottets utlåtande Nr 158■
Utskottets
yttrande.
anslaget anvisas å 1921 års tilläggsstat under utgifter för kapitalökning
samt att medel härför beredas ur kassafonden. Beloppet av den erforderliga
förstärkningen av rörelsekapitalet har departementschefen funnit kunna
lämpligen fastställas till 22,573,500 kronor, varigenom telegrafverkets
rörelsekapital skulle komma att uppgå till omkring 25,800,000 kronor.
Utskottet har i sitt tidigare denna dag avgivna utlåtande rörande
statsrevisorernas berättelse yttrat sig i fråga om de förhållanden, som
framkallat behovet av medels anvisande för nu ifrågavarande ändamål.
Den nu förevarande framställningen avser i realiteten endast att bokföringsmässigt
ordna den situation, som uppkommit genom telegrafstyrelsens
underlåtenhet att inleverera visst driftöverskott. Åven om utskottet
finner att åtgärd i sådan riktning är ofrånkomlig, har utskottet
dock ansett, att innan saken definitivt ordnas på sätt verket föreslagit,
en närmare undersökning bör verkställas ifråga om telegrafverkets nuvarande
verkliga behov av rörelsekapital.
I avbidan på resultatet av en sådan utredning, vilket utskottet anser
kunna framlägga vid nästkommande riksdag, synes annan åtgärd från
riksdagens sida ej böra vidtagas än att riksdagen förklarar hinder från
dess sida ej möta för att telegrafstyrelsen tillsvidare icke till statsverket
inlevererar ifrågavarande överskott.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må förklara hinder från dess
sida ej möta för att telegrafstyrelsen tillsvidare och
intill dess resultatet av en utredning angående telegrafverkets
behov av rörelsekapital, som riksdagen förväntar
bliva genom verkets försorg verkställd, må
bliva riksdagen förelagt, icke till statsverket inleverera
det driftöverskott, varom nu är fråga.
Stockholm den 30 maj 1921.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtande nr 157.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.