Statsutskottets utlåtande Nr 134.

1

Nr 134.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1921 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till befrämjande av lufttrafik.

(4:de avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å sjätte huvudtiteln,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av punkt 48 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition, som kunde komma att i ämnet
avlåtas, för befrämjande av lufttrafik på extra stat för år 1922 beräkna,
ett förslagsanslag, högst, 750,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 11
mars 1921 dagtecknad proposition (nr 286), under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels under sjätte huvudtiteln för befrämjande av lufttrafik å tilläggsstat
för år 1921 bevilja ett reservationsanslag å 170,000 kronor och å
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å 360,000 kronor,

dels under nionde huvudtiteln för komplettering av den officiella
väderlekstjänsten å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag
å 60,200 kronor och å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å
60,800 kronor,

dels ock besluta, att anslagen må användas i huvudsaklig överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angivna grunder och enligt de
närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelar.

Förevarande proposition har för förberedande behandling hänvisats,
såvitt densamma avser anslag under nionde huvudtiteln, till jordbruksutskottet
och i övrigt till statsutskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 57 käft. (Nr 134.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 11 maj 1918 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa utredning angående reguljär flygtrafik och särskilt
vilka åtgärder, som från statens sida borde vidtagas för befrämjandet av
en sådan trafik, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna
utredning kunde giva anledning. Med anledning härav uppdrog Kungl.
Maj:t den 2 maj 1919 åt en kommitté, lufttrafikkommittén, att verkställa
den av riksdagen begärda utredningen.

I skrivelse den 2 december 1920 anmälde kommittén, att kommittén
hade för avsikt att under den närmaste tiden till Kungl. Maj:t
avgiva vissa förslag, vilka komme att medföra kostnader för statsverket,
och anhöll kommittén att, i avvaktan på den skrivelse kommittén komme
att inom kort ingiva, i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag måtte
å tilläggsstat för år 1921 beräknas 964,800 kronor och å 1922 års stat
1,530,000 kronor. Med hänsyn till rådande finansiella förhållanden ansåg
sig departementschefen dock endast kunna förorda, att å 1922 års
stat för avsedda ändamål tillsvidare beräknades 750,000 kronor, och
fattade Kungl. Maj:t beslut i enlighet härmed.

Kommittén har nu den 11 februari 1921 inkommit med skrivelse
i ämnet och däruti meddelat, att särskilt vissa omfattande specialutredningar
— i flera fall förbundna med utländska studier — vilka måst
verkställas för att på luftfartens nuvarande experimentella utvecklingsstadium
klarlägga det svenska lufttrafikproblemet, krävt lång tid, och att
till följd härav kommitténs betänkande icke kunde avgivas förrän senare
under år 1921. Under sådana förhållanden och då vissa av kommitténs
utredningar och förslag synts särskilt brådskande, har kommittén inskränkt
sig till att för närvarande ur det kommande betänkandet ingiva vissa
utredningar och förslag angående statsåtgärder, vilka böra snarast möjligt
vidtagas och avse vissa allmänna förutsättningar för bedrivande av
lufttrafik mellan Sverige och- utlandet.

På grundval av kommitténs förslag har nu i propositionen äskats
anslag, förutom till väderlekstjänst, varom icke här är fråga, till följande
ändamål, nämligen

* för år 1921:

till flygstationer (närmast avsett för anläggning av en
flygstation i Södra Sverige) .............................................

kronor 170,000

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

3

för år 1922:

till flygstationer, tullandningsplatser, ävensom med ett

mindre belopp till subvention åt luftposttrafik......... kronor 217,000

» utbildning av flygare ...................................................... » 135,000

)> en sakkunnig inom kommunikationsdepartementet » 8,000

Summa kronor 360,000.

Utskottet underskattar visserligen icke betydelsen av det nya samfärdselmedel,
som synes erbjuda sig genom luftfartens alltjämt fortgående
utveckling. Det torde ävenledes få anses uppenbart, att utvecklingen
på detta område är förtjänt av den största uppmärksamhet från
de svenska statsmakternas sida.

Det har emellertid det oaktat synts utskottet kunna ifrågasättas
om de nya trafikproblem, som sålunda äro förbundna med uppkomsten
av detta nya samfärdselmedel, för vårt lands vidkommande för närvarande
befinna, sig i ett så utrett läge, att det ännu kan med tillräcklig
grad av tillförlitlighet avgöras på vad sätt och i vilken omfattning
statens medverkan vid deras lösande bör ifrågakomma.

Utskottet har också vid bedömande av förevarande fråga ansett
sig böra taga särskilt hänsyn till den föreliggande statsfinansiella: situationen,
som nödvändiggör de största bemödanden för att bringa ned
statsutgifterna och som manar till den största varsamhet, särskilt när
det gäller utgifter för nya ändamål av sådan omfattning som de, varom
här är fråga.

På grund härav och då den i ärendet lämnade utredningen icke
synes giva vid handen, att några större olägenheter skulle vara förbundna
med att ifrågavarande anslagskrav åtminstone tillsvidare undanskötes,
har utskottet ansett sig böra ställa sig avvisande mot Kungl. Maj:ts
förslag, i vad detsamma nu är föremål för omprövning.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må av riksdagen bifallas.

Utskottets

yttrande.

Stockholm den 20 maj 1921.

På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnselius, A. C. Lindblad, Ollas A. Ericsson,

N. A. Nilsson, H. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, J. L. Widell.

O. Bergqvist, E. A. Hallin, J. Pålsson och J. Nilsson i Malmö samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, .7. Jönsson i Revinge, 0. H:son
Waldén, C. B. Jansson i Falun, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud, S. E. J.
Liibeck, W. Bäckström, J. D. Norman, P. M. Olsson i Blädinge, L. Olsson i Hov och J. E.
Andersson i Ovanmyra.

'' * Reservation:

av herrar H. F. Lamm och S. E. J. Liibeck, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Åven om utvecklingen på lufttrafikens område ännu icke helt nått
över försöksstadiet, måste luftfartygens användbarhet för praktiska kommunikationsändamål
dock redan anses ådagalagd. Därom vittnar den
livliga verksamhet, som pågår i utlandet och som bland annat tagit sig
uttryck i organiserandet av ett dag för dag allt större antal regelbundna
trafikleder. Insikten om betydelsen härav har också föranlett statsmakterna
i en del främmande länder såväl inom som utom Europa att trots
föreliggande statsfinansiella svårigheter anslå betydande belopp till flygsakens
befrämjande.

Det synes utskottet uppenbart, att icke heller svenska staten kan
underlåta att lämna sin ekonomiska medverkan för att vårt land även
i fråga om detta nya transportmedel må kunna beredas den ställning,
som med hänsyn till dess geografiska läge och förhållandena i övrigt
bör tillkomma detsamma. De belopp, som i detta hänseende kunna
visa sig erforderliga, skola måhända i och för sig befinnas vara betydande;
i betraktande av innebörden av den fråga det här gäller, nämligen
utvecklingen av ett helt nytt samfärdselsystem, och vad som i
främmande länder härutinnan åtgjorts, torde emellertid desamma få
anses väl motiverade.

Såsom av propositionen framgår och ytterligare bestyrkts under
utskottets behandling av ärendet, är det särskilt den rådande bristen på
lämpliga flyghamnar, som kan befaras medföra, att Sverige kommer i
efterhand vid , den planläggning av de internationella luftvägarna, som

Statsutskottets utlåtande Nr 134. 5

för närvarande pågår inom .Europa. Särskilt med hänsyn till de stora
möjligheter, som anses föreligga för ett dragande över vårt land av de
internationella luftfartsförbindelser med Finland och Ryssland, varå planer
redan äro å bane, synas snara åtgärder vara av nöden för att de
krav på förefintligheten av lämpliga landningsmöjligheter, som därvid
komma att uppställas, må från svensk sida kunna uppfyllas. Att i
detta hänseende räkna med privat eller endast kommunal företagsamhet
torde icke vara möjligt eller ens lämpligt. Åven om det måste förväntas
att vissa bidrag för ändamålet skola komma att beviljas av vederbörande
kommuner, torde dock statens medverkan komma att erfordras
för genomförandet av de anläggningar, som för ändamålet kunna ur
rikssynpunkt visa sig av behovet påkallade.

De platser, å vilka flygstationer, erforderliga för den internationella
lufttrafiken, skulle komma till utförande, hava ansetts vara Stockholm,
Göteborg och Malmö (eller möjligen annan stad i södra Sverige).
I propositionen har nu begärts anvisande av ett belopp av 170,000
kronor på tilläggsstat för innevarande år för utbyggandet av en dylik
station i Malmö, varjämte vissa ytterligare belopp ansetts böra anvisas
å 1922 års riksstat dels till bestridande av kostnaderna för driften av
denna station dels ock för eventuellt påbörjande av dylika stationsanläggningar
även i Stockholm och Göteborg samt för åstadkommandet
av vissa tullandningsplatser. Sammanlagt har för nu angivna ändamål
av departementschefen ansetts böra ställas till förfogande 170,000
kronor för år 1921 och omkring 200,000 kronor för ar 1922. Utskottet
vill tillstyrka att anslag för anläggning av lufthamnar och tullandningsplatser
beviljas såväl å årets tilläggsstat som 1922 års riksstat. De
belopp, som i detta hänseendet böra utgå, synas emellertid utskottet
kunna begränsas till 150,000 kronor för innevarande år och ungefär
motsvarande belopp för år 1922. Åven om dessa belopp i betraktande
av omfattningen, av de anläggningar, varom här är fråga, synas jämförelsevis
små, torde det kunna förväntas att förefintligheten av desamma
skall framkalla villighet till ekonomisk medverkan från de kommuner,
som närmast skulle komma att draga nytta av desamma, samt att tack
vare de erbjudanden, som således från kommunal sida höra kunna påräknas,
åtminstone någon av de tre flyghamnar i Stockholm, Göteborg
och Malmö, som närmast äro påtänkta till utförande, redan inom den
närmaste tiden skall kunna fullbordas. Den närmare fördelningen av
ifrågavarande anslag torde böra ankomma pa Kungl. Maj:t och lärer,
såsom ovan nämnts, bliva beroende bland annat på storleken av de

6

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

kommunala bidrag som för ändamålet därjämte kunna komma
att utgå.

Av det i propositionen å 1922 års stat begärda anslaget har ett
belopp av högst 135,000 kronor ansetts böra reserveras för utbildning
av svenska trafikflygare. Med hänsyn till önskvärdheten av att vårt
and i möjligaste mån göres oberoende av utländska flygare, vill utskottet
tillstyrka, att medel för detta ändamål i viss utsträckning beviljas.
Det synes böra uppmärksammas, att den utbildning, en stor del av våra
svenska flygare hittills undergått, är otillräcklig för avläggande av de
kompetensprov, som numera måste presteras för rätten att tjänstgöra
såsom trafikflygare.

I likhet med departementschefen anser utskottet därjämte åtgärder
böra företagas för att den ur säkerhetssynpunkt synnerligen betänkliga
bristen på ett centralt kontrollorgan på luftfartens område må åtminstone
tillfälligt kunna avhjälpas. Icke minst med hänsyn till den internationella
luftlagstiftningen och de förpliktelser, som densamma medfört för vårt
lands vidkommande, synes det nödvändigt att så sker. Enligt det nu
föreliggande förslaget skulle ifrågavarande uppgifter tillsvidare anförtros
åt en särskild sakkunnig, som skulle anställas å den byrå inom kommunikationsdepartementet,
som handlägger luftfartsärenden. Arvodet,
som skulle bliva beroende av det arbete som komme att åligga den sakkunnige
och den kompetens han innehade, skulle icke behöva överstiga
omkring 8,000 kronor för år, oberäknat dyrtidstillägg i enlighet med de
grunder, som kunde komma att gälla för befattningshavarna i allmänhet
inom statsdepartementen. Det har i propositionen förutsatts, att nämnda
sakkunnige kunde komma att anställas redan under innevarande år,
varvid emellertid sjätte huvudtitelns allmänna besparingar kunde anlitas
för beredande av arvodesersättning åt denne. Vad sålunda föreslagits
har utskottet funnit sig böra biträda. Under erinran att en del av de
kontrolluppgifter, som således skulle ankomma på ifrågavarande sakkunnige,
för närvarande'' utövas av den av Kungl. Maj:t närmast för
militära ändamål tillsatta flygkommissionen, anser sig utskottet dock
böra uttala en förväntan, att i den män sagda uppgifter överflyttas på
nämnda sakkunnige en motsvarande avveckling av flygkommissionens
verksamhet äger rum.

Ytterligare skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag ett visst mindre
belopp stå till förfogande under år 1922 för understödjande av något
svenskt luftrederi, som kunde befinnas villigt att bedriva posttrafik
mellan Sverige och kontinenten. Ej heller häremot har utskottet något
att invända.

• Statsutskottets utlåtande Nr 134. 7

Beträffande därefter storleken av de anslag, som böra för samtliga
ovan angivna ändamål under sjätte huvudtiteln beviljas och som av
Kungl. Magt upptagits till 170,000 kronor å tilläggsstat och 360,000
kronor å 1922 års riksstat, har utskottet funnit dessa böra begränsas till
150,000 kronor för år 1921 och 250,000 kronor för år 1922. Av dessa summor
skulle hela det på tilläggsstat beviljade beloppet och omkring 150,000 kronor
av det å riksstaten anvisade anslaget reserveras för åstadkommande av
flyghamnar och till landningsplatser. Återstoden av det å riksstaten anvisade
anslaget, eller omkring 100,000 kronor, skulle enligt den närmare plan för fördelningen
av detta belopp, vars fastställande utskottet ansett böra
ankomma på Kungl. Maj:t, stå till förfogande för övriga ovannämnda
ändamål nämligen för flygutbildning, för anordnande av statlig kontroll
över flygtrafiken och för understödjande av posttrafik.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må

I. under sjätte huvudtiteln för befrämjande av
lufttrafik bevilja

a) å tilläggstat för år 1921 ett reservationsanslag
å 150,000 kronor,

b) å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
å 250,000 kronor;

II. besluta, att anslagen må användas i huvudsaklig
överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 11 mars 1921 angivna
grunder och enligt de närmare bestämmelser, som
Kungl. Maj:t må äga meddela.»