Statsutskottet* utlåtande Nr 107.

1

Nr 107.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1921 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående för t delningen

och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande.

(4:de avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 28 januari 1921 dagteeknad
proposition (nr 53), vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande
behandling, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande
ännu odisponerade delar av de utav 1920 års riksdag till uppförande av
bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstaten
för år 1920 anvisade reservationsanslag om tillhopa 17,500,000 kronor,
besluta om dessa medels fördelning mellan verken och närmare användning
i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 18 juni 1920 (nr 468) anmälde riksdagen, under
åberopande av vad som anförts i sammansatta stats-, bevillnings- och första
lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 2, bland annat, att
riksdagen beslutat att till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverk under

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 46 Käft. (Nr 107.) 1

2 Statsutskottets utlåtande Nr 107.

titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» anvisa dels å
riksstaten för år 1921 ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor, att utgå
av lånemedel, och dels å tilläggsstaten för år 1920 ett reservationsanslag
av 7,500,000 kronor, att likaledes utgå av lånemedel.

Med anledning av riksdagens omförmälda beslut anmodade chefen
för kommunikationsdepartementet i skrivelse den 11 augusti 1920generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen ej mindre
att inkomma med en gemensam plan till fördelning verken emellan av berörda
anslag å tillhopa 17,500,000 kronor än även att framlägga förslag
till användningen av däri på varje verk förslagsvis belöpande andel av
medlen. Med anledning härav hava ämbetsverken, efter gemensamma
överläggningar, i skrivelse den 9 september 1920 framlagt en plan, enligt
vilken medlen skulle fördelas på sätt följande tablå utvisar.

Postverket............ 5,500,000 kronor

Telegrafverket.......... 3,000,000 » *

Statens järnvägar......... 8,500,000 »

Statens vattenfallsverk...... 500,000 »

Summa 17,500,000 kronor.

Tillika förklarade sig ämbetsverken komma att vart för sig framlägga
en plan för byggnadsverksamhetens bedrivande. Dylika planer

hava också under år 1920 blivit av samtliga fyra ämbetsverk framlagda,
nämligen av järnvägsstyrelsen den 9 september, av vattenfallsstyrelsen
den 24 i samma månad samt av generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen
den 7 december. Innehållet i dessa planer, med vissa av verken
sedermera föreslagna jämkningar, framgår av i statsrådsprotokollet intagna
översikter och redogörelser.

Uti det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
rörande utgifter för kapitalökning för ändamål hörande under kommunikationsdepartementet
anförde departementschefen följande rörande fördelningen
av ifrågavarande anslag ävensom behovet av ytterligare medel för
ändamålet:

»Å tilläggsstaten för år 1920 och å 1921 års rikstat hava uppförts
gemensamma anslag för de fyra affärsdrivande verken för bostadsbyggande
för verkens tjänstemän å respektive 7,500,000 kronor och 10,000,000
kronor. Till följd av konflikten inom byggnadsfacket har det å 1920
års tilläggsstat beviljade anslaget, åtminstone i nämnvärd grad, ej tagits
i bruk under detta år. Med den förskjutning i planerna för statens bostadsbyggande,
som sålunda ägt rum, synes det ovisst, huruvida för år

Statsutskottets utlåtande Nr 101. 3

1922 ytterligare medel för ifrågavarande ändamål behöva anvisas, och
lärer det därför till äventyrs bliva ändamålsenligt att låta med avgörandet
av frågan härom anstå till 1922 års riksdag, hos vilken i fall av behov
anslag skulle kunna äskas å tilläggsstat. Frågan härom torde emellertid
komma att ytterligare beröras i särskild framställning till innevarande
års riksdag, vari även förslag till fördelning mellan verken av det för
år 1921 beviljade anslaget kommer att framläggas. På grund av vad
jag nu anfört har jag emellertid ej ansett anslag för ändamålet böra beräknas
i statsverkspropositionen, liksom särskilda av telegrafstyrelsen och
vattenfallsstyrelsen gjorda framställningar om beviljande av medel för
bostadsbyggande ej i förevarande sammanhang upptagits.»

Då vid 1920 års riksdag anslag för ifrågavarande ändamål beviljades
med sammanlagt 17.500.000 kronor, avsågs det att den del av detta belopp,
som anvisades på tilläggsstat för år 1920, eller 7.500.000 kronor,
skulle stå till Kungl Maj:ts omedelbara förfogande, att fördelas direkt
av Kungl. Maj:t. Även det å 1921 års riksstat anvisade anslaget,
10.000.000 kronor, ägde Kungl. Maj:t i viss utsträckning självständigt disponera.
Endast i den mån detta anslag icke redan för sitt ändamål
hunnit användas, skulle det tillkomma 1921 års riksdag att närmare besluta
om fördelningen av anslaget mellan de olika affärsdrivande verken.
Såsom härav framgår, lämnades åt Kungl. Maj:t vid medlens beviljande en
vidsträckt självständig dispositionsrätt över desamma. Avsikten härmed
var, att den byggnadsverksamhet, till vilkens företagande anslag sålunda
anvisats, inom kortast möjliga tid skulle kunna igångsättas. Det syfte,
som man sålunda vid 1920 års riksdag avsåg att främja med anslagen,
nämligen att snarast möjligt kunna åstadkomma lättnad i den i synnerhet
under då rådande högkonjunktur i vissa samhällen synnerligen kännbara
bostadsbristen, har emellertid i viss mån kommit att förfelas genom
den under större delen av år 1920 rådande byggnadskonflikten, vilken omöjliggjorde
all byggnadsverksamhet av den beskaffenhet varom här är
fråga. På så sätt har av totalbeloppet 17.500.000 kronor endast kommit
att disponeras omkring 3.600.000 kronor, vilken summa Kungl. Maj:t den
3 december 1920 ställt till järnvägsstyrelsens förfogande för uppförande
av bostadshus på olika platser inom landet.

Uti förevarande proposition har Kungl. Maj:t, i enlighet med 1920
års riksdags i ämnet gjorda uttalande, nu framlagt förslag rörande uppdelningen
å de olika verken av återstoden av anslaget, varom riksdagen
alltså nu är i tillfälle besluta.

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

Beträffande de i propositionen framlagda planerna, vilka avse byggnadsföretag
av olika slag på ett stort antal skilda platser inom landet, anser
sig utskottet, utan att dock hava underkastat dessa planer någon i detalj
gående granskning, böra framhålla, hurusom den allmänna depressionen
och den därav föranledda starka nedgången i driften vid de affärsdrivande
verken torde hava medfört ett betydligt minskat behov av personal och
lokaler på vissa platser, varigenom också en del av de under högkonjunkturen
föreliggande stora svårigheterna att tillgodose åtskilliga föreliggande
lokalbehov av sig själva torde hava bortfallit. Såsom belysande för läget
må anföras att vattenfallsstyrelsen, vilken i sin den 24 september 1920
i ämnet avlåtna skrivelse upptog det bostadsbehov inom verket, vilket
under åren 1921 och 1922 borde tillgodoses genom nybyggnad, till 117
eldstäder, enligt en den 3 mars 1921 avgiven promemoria ansett denna
siffra kunna begränsas till omkring 45.

Det förändrade läge, som sålunda inträffat sedan tidpunkten för
anslagets beviljande och i viss mån också efter den tid då de särskilda
planerna rörande medlens användning uppgjordes inom de olika affärsdrivande
verken, synes enligt utskottets mening i vissa fall föranleda
tvekan, huruvida det lokala bostadsbehov, som ännu föreligger, är
av sådan art, att för dess tillgodoseende bör anlitas ifrågavarande med
hänsyn till högkonjunkturens abnorma förhållanden tillkomna anslag.
Det synes utskottet böra tagas under övervägande, huruvida icke i vissa
fall med uppförandet av tidigare planerade bostadsbyggen bör åtminstone
tillsvidare anstå. Icke minst med hänsyn till de föreliggande svårigheterna
att för närvarande åstadkomma tillfredsställande inkomstresultat
vid de affärsdrivande verk, varom här är fråga, anser utskottet det
vara en angelägenhet av stor betydelse att även på detta område söka
undvika kapitalutgifter, som ytterligare skulle förminska verkens möjligheter
att lämna nöjaktig avkastning.

Vid den omprövning rörande det alltjämt kvarstående behovet av
^byggnader, som således enligt utskottets mening bör företagas, bör emellertid
noga beaktas bostadsförhållandena i övrigt i vederbörande samhälle
och de åtgärder till lindrande av föreliggande bostadsnöd, som alltjämt på
grund härav kunna befinnas vara av nöden. En synpunkt, som icke
heller bör förbises är angelägenheten av att icke genom för stora inskränkningar
i den allmänna byggnadsverksamheten bidraga till ökande av
den allmänna arbetslösheten. Utskottet vill tillika uttala sin förväntan
att vid nästkommande riksdag framlägges dels en redogörelse för den del
av ifrågavarande anslag, som da disponerats, dels ock, i den mån medlen

Statsutskottets utlåtande Nr 107. 5

icke redan kommit till användning, fullständiga planer för medlens fortsatta
disposition.

Enligt de nu framlagda planerna skulle i en del fall bostäder av
större omfattning än egentliga smålägenheter komma till utförande. Även
om utskottet icke vill motsätta sig att så sker, vill utskottet dock framhålla,
att själva huvudsyftet med ifrågavarande bostadsbyggen, nämligen
att åstadkomma en minskning av den brist på smålägenheter, som ansetts
mest trycka den allmänna bostadsmarknaden, icke härigenom må äventyras.

Av departementschefen har vidare ifrågasatts, huruvida ej medel,
som skulle användas till uppförande av bostadslägenheter åt vissa statstjänstemän,
i stället kunde undantagsvis få utlämnas såsom bostadslån
till dylika tjänstemän eller sammanslutningar av tjänstemän. Under
erinran att dylika bostadslån äro avsedda att utlämnas endast i viss begränsad
omfattning får utskottet med hänsyn till de fördelar, vilka, enligt
vad av propositionen framgår, skulle stå att vinna genom ett sådant tillvägagångssätt,
tillstyrka förslaget härom.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att
beträffande ännu odisponerade delar av de utav 1920
års riksdag till uppförande av bostadshus för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och
å tilläggsstaten för år 1920 anvisade reservationsanslag
om tillhopa 17,500,000 kronor besluta om dessa medels
fördelning mellan verken och närmare användning i enlighet
med i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 28 januari 1921 angivna grunder.

Stockholm den 3 maj 1921.

På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. IL Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, Ollas A. Ericsson,
N. A. Nilsson, II. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, J. L. Widell,
C- G. Ekman, 0■ Bergqvist, K. A. Tengdahl och I. Nilsson i Malmö samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Eåstock, J. Jönsson i Revinge, P.
Nilsson i Bonarp, C. It. Jansson i Falun, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud
S. E. J. Lubeck, J. Erlansson, 0. Osberg, K. A. Westman, F. T. Hamrin och S. J,
Karlsson i Nynäshamn.

Reservation:

av herrar Ollas A. Ericsson, J. Nilsson i Skottlandshus, C. G. Ekman,
J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, P. B. Nilsson i Landeryd,
J. Erlansson och F. T. Hamrin, vilka ansett att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»Då vid 1920 års riksdag — — — må äventyras.

Av departementschefen — — — sammanslutningar av tjänstemän.
Beträffande detta förslag vill utskottet framhålla att i det skick denna
ganska vittutseende fråga blivit förelagd riksdagen utskottet icke kan
utan ytterligare utredning i ärendet tillstyrka att den av departementschefen
förordade anordningen vidtages, och detta så mycket mindre som
densamma innebär ett bestämt avsteg från den av 1920 års riksdag beslutade
formen för bostadsproduktionens understödjande genom lån av
statsmedel.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att
beträffande ännu odisponerade delar av de utav 1920
års riksdag till uppförande av bostadshus för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och
å tilläggsstaten för år 1920 anvisade reservationsanslag
om tillhopa 17,500,000 kronor besluta om dessa medels
fördelning mellan verken och närmare användning i enlighet
med i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 28 januari 1921 angivna grunder med
däri av utskottet här ovan angiven ändring.»

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

211411