Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1921 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändring
i vissa delar av de beträffande tilläggsavvittringen
i Västerbottens läns lappmark gällande bestämmelser.

Närvarande: herrar von Sneidern, Hellström, Linder*, Frttndén, Barthelson, Norin,
__Hage, Falk*, Persson i Trången, Nilsson i Tånga*, Lundström och Edberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 244,
vilken hänvisats till lagutskott och sedermera överlämnats till andra
lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet, velat inhämta riksdagens yttrande över
följande förslag till

Kungörelse

om ändring i vissa delar av kungörelsen den 30 december 1916 (nr 603)
angående tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark.

Härigenom förordnas, att i kungörelsen den 30 december 1916
angående tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark
2, 5, 9, 14—19, 23, 28, 30 och 32-35 §§ skola erhålla följande
ändrade lydelse samt att nuvarande 36—38 §§ skola bortfalla.

2 §•

1 mom. Under stadgandet i 1 § inbegripas icke ängar:

a) som före den 1 april 1919 uppodlats till åker,

b) som ligga i omedelbart sammanhang med fastighetens egent liga

ägoområde och prövas för fastigheten vara av särskild betydelse,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 3 avd. 2 käft. (Nr 2.) 1

2 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

c) som vid den i samband med avvittringen gjorda skattläggningen
hänförts till första, andra eller tredje klassen och med hänsyn till sin
avkastning och belägenhet prövas vara av särskild betydelse för hemmanet
eller nybygget samt antingen hava den belägenhet, att deras
fortsatta brukande under fastigheten icke länder till hinder för renskötseln,
eller ock äro belägna omedelbart invid något av följande vattendrag
eller vid sjöar, som genomlöpas av något av dessa vattendrag,
nämligen: Yindelälven, Tjulån, Umeälven från och med Gäutajaur till
och med Gardikken, Dalsån, Vojmån nedanför Borkajaur samt Ångermanälven
nedanför Kultsjön.

Ströäng, som vid avvittringen betecknats såsom ägnad för uppodling,
röjning, ängsvattning eller vattenavtappning, inbegripes under
de i c) avsedda ängar endast i den mån arbete av nämnda slag blivit
verkställt före den 1 april 1919.

2 mom. År äng, som hänförts till fjärde klassen, belägen i omedelbart
sammanhang med äng, varom förmäles under 1 mom. c),
varde ock den förra ängen eller viss del därav undantagen från stadgandet
i 1 §, i den mån sådant prövas nödigt för vinnande av lämplig
begränsning av det, som skall undantagas.

3 mom. Skulle äng, som avses i 1 inom. c) men som ej är belägen
vid vattendrag eller sjö, varom där förmäles, befinnas framdeles
böra för tillgodoseende av nomadlapparnas intressen indragas till
kronan eller blir sådan äng behövlig för utnyttjande av kronans vattenrätt
eller eljest för allmänt ändamål, skall innehavaren vara pliktig att
avträda ängen jämte område, som enligt 2 mom. må hava tillagts densamma.

Börande dylikt avträdande förordnar Konungen, och lände därvid
i tillämpliga delar till efterrättelse de i denna kungörelse givna föreskrifter.

5 §''

Avvittringsnämnd skall bestå av en lantmätare, eu jordbrukskonsulent
eller annan person med jämförlig utbildning samt en person, som,
utan att behöva äga dylik utbildning, besitter praktisk insikt i jordbruk
och är bosatt inom någon av de socknar inom- Västerbottens läns lappmark,
som icke till någon del äro föremål för nu pågående allmänna
avvittring.

De två förstnämnda ledamöterna förordnas av Kungl. Maj:t efter
förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande. Till tredje ledamot skall
kommunalstämman i den socken, inom vilken nämnden skall hava sin

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 3

verksamhet, välja eu av tre personer, som Kungl. Maj:ts befallningshavande
har att därtill föreslå stämman. Förrättas ej val inom tid, som
av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmes, har Kungl. Maj:ts befallningshavande
att till ledamot utse en av de föreslagna.

I samband med utseende av ledamöter i avvittringsnämnd vill
Kungl. Maj:t efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämma
nämndens verksamhetsområde, vilket icke i något fall kommer
att omfatta fastigheter inom olika socknar.

För utredning i förekommande fall, huruvida äng må anses vara
till hinder för renskötseln, biträdes nämnden av lappfogden eller för
ändamålet av Kungl. Maj:ts befallningshavande särskilt förordnad person.

9 §•

1 mom. Varder av hemmansägaren eller nybyggaren viss mark
inom fastighetens egentliga ägoområde anvisad till odlingsområde, skall
denna anvisning följas, därest antingen kostnaden för områdets odlande
och första gödslande samt möjligen ifrågakommande brobyggnad understiger
två tredjedelar av det belopp, som, på sätt i mom. 2 sägs, varder
bestämt såsom det högsta, vartill i något fall dylik kostnad må uppgå,
eller ock odlingsområdets förläggande till annan plats än don anvisade
icke skulle medföra nämnvärd minskning i den kostnad, som skall av
kronan gäldas.

2 mom. Där ej till odlingsområde utses mark, som av hemmansägaren
eller nybyggaren sålunda må anvisas, skall vid dess utväljande
iakttagas:

att odlingsområde ej i något fall må förläggas på större avstånd
än fem kilometer från boplats, därifrån det skall brukas;

att fastmark ej må utväljas till odlingsområde, så framt torvmark
finnes, vars utväljande föranleder mindre kostnad;

att torvmark, vars utväljande skulle föranleda betydande kostnad,
ej må ifrågakomma, så framt inom fem kilometers avstånd från boplatsen
finnes annan torvmark, som för väsentligen mindre kostnad kan göras
lika användbar;

att, när fastmark måste utväljas, hänsyn så till vida tages till
kostnaden, att mark, vars utväljande föranleder betydande kostnad, ej
ifrågakommer, så framt annan mark, som med fördel kan användas,
står till buds; samt

att mark, å vilken torrläggning eller annat arbete för uppodlingtill
åker ägt rum före den 1 april 1919, ej må ifrågakomma såsom

4 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

odlingsområde, med mindre ägaren eller nybyggaren själv vid undersökningen
sådant yrkar.

På Konungen ankommer att tid efter annan fastställa ett belopp
såsom det högsta, vilket i något fall må, för hektar räknat, utgå
såsom kostnad för den enligt denna kungörelse för varje fastighet
bestämda odling och de övriga åtgärder, som jämlikt 13 § därmed sammanhänga;
och må mark, vars iordningställande skulle medföra högre
kostnad, ej utses till odlingsområde, med mindre ägaren åtager sig att
själv svara för den del av kostnaden, som överstiger sagda belopp.

I övrigt skall vid odlingsområdes utväljande tillses vad som är
för fastigheten lämpligast.

3 mom. Där till odlingsområde utses mark, å vilken torrläggning
eller annat arbete för uppodling till åker påbörjats, vare hemmansägaren
eller nybyggaren som marken tillhör, efter avvittringsnämndens beprövande,
berättigad till skälig ersättning av kronan för det arbete,
som av honom bekostats.

14 §.

Kan torrläggningsarbete, som ifrågakommer för utläggande av
odlingsområde, medföra märkbar inverkan å vattenförhållandena i vattendrag,
sjö eller annan vattensamling, eller uppkommer fråga om arbetets
laglighet med hänsyn till inverkan å mark, som tillhör annan än den,
för vilkens räkning odlingsområde utlägges, skall frågan om torrläggningen
prövas i den ordning, som i vattenlagen finnes för sådant fall stadgat;
och skall förrättningen under tiden vila.

Finner avvittringsnämnd i andra fall än som i första stycket
avses, att ifrågakommande torrläggningsarbete bör, såsom ländande
till båtnad för två eller flera fastigheters odlingsområden, utföras
i ett sammanhang, skall envar av fastigheternas ägare eller åbor
deltaga i arbetet i mån av den nytta, som nämnden prövar kunna
genom torrläggningen beredas fastigheten. Nämnden tillkommer att
med tillämpning härav mellan ägarna eller åborna fördela arbetet, så
att envar av dem får sig anvisad viss del av arbetet, eller ock, där
det ej lämpligen kan ske, föreskriva, att arbetet skall utföras av delägarna
samfällt. Efter enahanda grunder har nämnden i ty fall ock att
meddela bestämmelser om underhållet av föreskriven anläggning.

Vad i andra stycket här ovan stadgas om torrläggningsföretag
skall i tillämpliga delar gälla även om brobyggnad, som länder till båtnad
för två eller flera fastigheter.

Sammansätta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 5

15 §.

1 samband med planen skall upprättas eu kartskiss med beskrivning,
så avfattade, att odlingsområdet lätt kan återfinnas, varjämte området
skall på tjänligt sätt utmärkas å marken. År området beläget
utanför fastighetens vid allmänna avvittringen bestämda ägoområde, skall
det mätas i skalan 1 : 4,000 och jämväl fullständig karta med beskrivning
däröver upprättas, varjämte området utstakas å marken och rörlägges.

Område, som jämlikt 12 § bibehållits åt fastighet eller därmed
förenats, skall jämväl mätas i nämnda skala samt kartläggas och beskrivas
som nyss sagts.

I planen upptagna diken skola i den mån sådant erfordras utmärkas
å marken.

Har ströäng allenast delvis indragits till kronan, skall jämväl rågången
mot den del av ängen, som bibehållits under fastigheten, å
marken utstakas och rörläggas samt karta med beskrivning över rågången
upprättas.

16 §.

Över den verkställda undersökningen skall avvittringsnämnden avgiva
utlåtande, som föredrages vid sammanträde med sakägarna.

I utlåtandet skola intagas odlingsplan samt förslag till bestämmelser
om återgång av mark till kronan eller om marks förenande med
fastighet.

Uppskov med förrättning må ej .äga rum, med mindre sådant på
grund av sakens vidlyftighet eller andra tvingande omständigheter är
oundgängligen nödigt.

17 §•

Senast inom sex månader efter det förrättningen avslutats skall
lantmätaren till Kungl. Maj:ts befallningshavande insända protokoll och
utlåtande beträffande densamma jämte tillhörande kartor och övriga förrättningshandlingar.
Samtidigt skall genom lantmätarens försorg ett
exemplar av nämnda handlingar och kartor utan lösen och mot bevis,
som lantmätaren har att insända till Kungl. Majrts befallningshavande,
tillställas fastighetens ägare eller åbo eller, om dennes vistelseort
. ej är känd eller han vistas utom riket, någon som är boende å
fastigheten eller en av grannarna.

6 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

18 §.

Sedan beträffande någon fastighet de i 17 § nämnda handlingar
inkommit till Kungl. Maj:ts befallningshavande, varde ärendet där företaget
till avgörande, dock ej förrän fyrtiofem dagar förflutit från det
handlingarna delgivits sakägare på sätt i samma § stadgas. Finnes
ärendet vara i skick att kunna slutligen avgöras, har Kungl. Majrts
befallningshavande att genom utslag fastställa såväl vilken odling, som
skall av statsmedel bekostas för varje särskild undersökt fastighet, jämte
plan för odling, som ock de jämkningar i allmänna avvittringen, vilka
jämlikt 24, 25 eller 26 § föranledas av beslutet om odlingen.

Prövas odling för en fastighet böra äga rum å mark, som vid
allmänna avvittringen tillagts annan fastighet, eller skall torrläggning
eller brobyggnad utföras av flera fastigheters åbor i förening, varde
utslag i fråga om dessa fastigheter meddelat i ett sammanhang.

19 §• 9

Har utslag meddelats, som innehåller fastställande av odlingsplan
för fastighet, skall det belopp, som enligt planen motsvarar kostnaden
för odling och förrådsgödsling ävensom brobyggnad, där sådan ifrågakommer,
genom Kungl. Maj:ts befallningshavande utbetalas av statsmedel
med eu femtedel, så snart utslaget vunnit laga kraft och hemmansägaren
eller nybyggaren hos Kungl. Maj:ts befallningshavande anmäler
sig ämna påbörja odlings- eller byggnadsarbetet, med två femtedelar,
då han med intyg av synemän, som Kungl. Maj:ts befallningshavande
på ansökan förordnat, styrker sig hava i enlighet med planen
fullgjort så mycket av vad däri föreskrives, som motsvarar halva kostnaden,
samt med återstående två femtedelar, då på enahanda sätt styrkes,
att det föreskrivna är i sin helhet fullgjort.

23 §.

Sedan fastighet undergått tilläggsavvittring, skola de fastigheten
förut tillagda, under stadgandet i 1 § inbegripna områden, i den mån
ej något av dem blivit utsett till odlingsområde för fastigheten eller
jämlikt 12 § blivit därvid bibehållet, avträdas till kronan sålunda, att
så mycket, som enligt den vid allmänna avvittringen gjorda uppskattning
lämnar ungefär hälften av avkastningen från allt, som skall frångå
fastigheten, avträdes tio år efter det laga kraft åkom utslaget angående
tilläggsavvittringen och återstoden efter ytterligare fem år.-

Sammansätta andra lacj- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 7

I utslag angående tilläggsavvittring skall tiden för varje särskilt
områdes avträdande bestämmas, med iakttagande av att i allmänhet
områden, som äro mera avlägsna från boplatsen, avträdas före de närbelägnare;
och har avvittringsnämnd att i sitt utlåtande intaga förslag
uti ifrågavarande hänseende.

Har område, som skall avträdas, eller del därav utsetts till odlingsområde
för annan fastighet, äge avträdandet rum, så snart beslutet därom
vunnit laga kraft, men vare i sådant fall hemmansägaren eller nybyggaren
berättigad att av statsmedel uppbära ersättning för mistad avkastning
med högst femton gånger det belopp, som med ledning av den
vid allmänna avvittringen gjorda uppskattning kan beräknas motsvara
den årliga höavkastningen efter ett pris av högst femton kronor för
varje lass. Ersättningsbelopp, varom här är fråga, skall beräknas av
avvittringsnämnden och fastställas i utslaget angående tilläggsavvittringen.

28 §.

Skulle vid undersökning enligt denna kungörelse befinnas, att för
någon fastighet odling och andra i 13 § omförmälda åtgärder ej med
tillämpning av övriga i denna kungörelse givna föreskrifter kunna
komma till stånd utan kostnad, överstigande det belopp, som, på sätt i
9 § 2 mom. sägs, varder bestämt såsom det högsta, vilket i något
fäll må för sådant ändamål utbetalas, och har ej heller fastighets
ägare eller åbo åtagit sig att själv svara för den del av kostnaden, som
överstiger sagda belopp, göre avvittringsnämnden härom anmälan hos
Kungl. Maj:ts befallningshavande med upplysning om de förhållanden,
som vid undersökningen iakttagits. Kungl. Maj:ts befallningshavande
har att med eget utlåtande anmäla förhållandet hos Kungl. Maj:t, som
därpå efter omständigheterna förordnar, huruvida de till fastigheten
hörande under stadgandet i 1 § inbegripna områden eller vissa av dem
skola medelst tilläggsavvittring återförvärvas mot högre ersättning än
eljest vid sådan avvittring må bestämmas.

; 30 §.

Kungl. Maj:ts befallningshavandes slutliga utslag skall genom dess
föranstaltande tillställas hemmansägare eller nybyggare, vars fastighet
av utslaget beröres, ävensom advokatfiskal i kammarkollegiet å Kungl.
Maj:ts och kronans vägnar. År någon av dessa med utslaget missnöjd,
stånde honom fritt att sist å sextionde dagen från delfåendet till Kungl!

8 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Maj:ts befallningshavande ingiva sina till Kungl. Maj:t ställda besvär.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har att, sedan genom dess föranstaltande
vederbörande sakägare erhållit tillfälle att avgiva förklaring, till Kungl.
Maj:t insända besvären och inkommen förklaring jämte de för prövning
av målet erforderliga kartor och handlingar ävensom eget utlåtande.
Om vad klagande har att i avseende å besvärs anförande iakttaga skall
underrättelse införas i utslaget.

När Kungl. Maj:ts befallningshavandes utslag rörande någon
fastighet vunnit laga kraft eller i händelse av besvär blivit av Kungl.
Maj:t slutligen prövat, har Kungl. Maj:ts befallningshavande att teckna
bevis därom å upprättade konceptkartor samt ombesörja, att domänstyrelsen
och vederbörande revirförvaltare erhålla kännedom om utslaget.

Vederbörande hemmansägare eller nybyggare äger kostnadsfritt
erhålla sådant bevis, varom nyss är sagt.

32 §.

Då inom något av de vid allmänna avvittringen bildade avvittringslag
tilläggsavvittring blivit verkställd och vunnit laga kraft beträffande
samtliga de fastigheter, som enligt denna kungörelse skola av
sådan avvittring beröras, uppdrage Kungl. Maj:ts befallningshavande åt
lantmätare att på konceptkartan över allmänna avvittringen inlägga
varje område, som genom tilläggsavvittringen blivit lagt till fastighet
utanför dess vid allmänna avvittringen utlagda ägoområde, och förse
dylikt område med påteckning, som utvisar till vilken fastighet det hör,
samt att i de vid allmänna avvittringen upprättade längder över områdestilldelning
för fastigheter, kronoparker, allmänningar och andra
särskilda områden verkställa anteckning om den förändring i ägovälde,
som föranledes av tilläggsavvittringen. Sedan dessa ändringar blivit
utförda, teckne Kungl. Maj:ts befallningshavande å konceptkartan bevis
om tilläggsavvittringen.

33 §.

Vid undersökning eller utstakning enligt denna kungörelse skola
karta och handlingar rörande allmänna avvittringen medföras.

34 §.

Originalhandlingar och konceptkartor rörande tilläggsavvittring
skola bifogas motsvarande handlingar och kartor rörande allmänna avvittringen.
Slutlig redovisning av kartor och handlingar skall ske i ett
sammanhang beträffande allmänna avvittringen och tilläggsavvittringen;

Sammansatta andra lag- och ''jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 9

i

dock att i avvaktan på den slutliga redovisningen kartor och handlingar
må från avvittringskontoret överlämnas till länets lantmäterikontor.

35 §.

Kostnad till ledamöter av avvittringsnämd, till lantmätare, som
eljest har att företaga åtgärd enligt denna kungörelse, samt till person,
som jämlikt 5 § sista stycket biträder nämnden, så ock till erforderlig
hantlangning och andra löpande utgifter för avvittringsnämnds eller
lantmätares förrättningar skola bestridas av allmänna medel enligt föreskrifter,
som meddelas av Kungl. Maj:t.

Ersättning till synemän, som omförmäles i 19 eller 21 §, utgår
av allmänna medel efter grunder, som Kungl. Maj:ts befallningshavande
bestämmer, dock ej i något fall med högre belopp än enligt fjärde
klassen i gällande resereglemente.

Efter överenskommelse mellan andra lagutskottet och jordbruksutskottet
har berörda proposition hänskjuta till behandling i sammansatt
andra lag- och jordbruksutskott.

Beträffande grunderna för ifrågavarande förslag får utskottet, i den
män ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet.

Kungörelsen den 30 december 1916 angående tilläggsavvittring i
vissa delar av Västerbottens läns lappmark, som tillkom efter riksdagens
hörande, var i överensstämmelse med föreskrifterna i dess 1 § avsedd
att vinna tillämpning inom de trakter i Sorsele och Dorotea socknar, i
vilka allmän avvittring vid författningens tillkomst pågick. Författningens
tillämplighetsområde har sedermera genom kungörelsen den 7
februari 1919 utsträckts att omfatta jämväl avvittringslagen inom Vilhelmina
och Stensele socknars fjälltrakter samt Tärna socken. Härigenom
skulle i stort sett samtliga trakter ovan odlingsgränsen i Västerbotten
komma att bliva föremål för tilläggsavvittring.

På grund av åtskilliga samverkande omständigheter har någon
förrättning för inlösande av ströängar i enlighet med nämnda bestämmelser
om tilläggsavvittring ännu icke kommit till stånd. I slutet av
år 1919 framlades dét förslag till lag om ströängars indragande till
kronan, som ligger till grund för Kungl. Maj:ts till innevarande års
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 sand. 3 avd. 2 käft. (Nr 2.) 2

Utskottet.

10 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

*

riksdag avgivna proposition or 199, och hava i anledning av detta förslag,
som är avsett att äga tillämpning å, i stort sett, trakterna nedom
odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, framkommit
önskemål, att bestämmelserna om tilläggsavvittring måtte i vissa
avseenden ändras till närmare överensstämmelse med stadgandena i sagda
förslag.

De förslag till ändringar i författningen angående tilläggsavvittring,
som innefattas i förevarande proposition, äro i huvudsak föranledda
av synpunkter, som framkommit i sammanhang med utredningen
angående ströäugsregleringen nedom odlingsgränsen i lappmarkerna.
Otvivelaktigt torde, såsom departementschefen vid ärendets föredragande
i statsrådet framhållit, särskilda bestämmelser vara erforderliga för de
olika trakter, där det gäller att ordna de med ströängarna sammanhängande
förhållandena, men skulle å andra sidan genom de nu föreslagna
ändringarna i kungörelsen om tilläggsavvittringen denna i flera
viktiga avseenden bringas i överensstämmelse med det förslag till lag
om ströängars indragande till kronan, som förelagts riksdagen och vilket
utskottet i dénna dag avgivet utlåtande hemställt, att riksdagen måtte
med vissa detaljändringar bifalla.

Utskottet har vid granskning av förevarande förslag icke funnit
skäl till anmärkning mot detsamma och får alltså hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anmäla, att riksdagen ansett intet vara att erinra mot
den föreslagna kungörelsen.

Stockholm den 10 maj 1921.

På sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets vägnar:
AXEL von SNEIDERN.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921