Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1921 kl. 11 f. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner dels med
förslag till lag om ströängars indragande till kronan
m. m., dels ock angående anslag till bestridande av kostnader
för ströängars indragande till kronan.

Närvarande: herrar von Sneidern, Hellström, Linder*, Frändén, Barthelson, Norm,
Hage, Falk*, Persson i Trången, Nilsson i Tånga*, Lundström och Edberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 199,
vilken hänvisats till lagutskott och sedermera överlämnats till andra
lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda
i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
här nedan intagna förslag till

1) Lag om ströängars indragande till kronan;

2) Lag huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom
Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark; samt

3) Lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens
eller Norrbottens läns lappmark.

Genom en samma dag dagtecknad proposition, nr 245, vilken hänvisats
till jordbruksutskottet, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till bestridande av kostnaderna för ströängars indragande till kronan
under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 sand. 3 avd. 1 höft. (Nr 1.)

Utskottet.

2 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Efter överenskommelse mellan andra lagutskottet och jordbruksutskottet
hava berörda propositioner hänskjuta till behandling i sammansatt
andra lag- och jordbruksutskott.

Beträffande grunderna för ifrågavarande förslag får utskottet, i
den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till de kungl.
propositionerna jämte därvid fogade protokollsutdrag.

Frågan om reglering av de med ströängarna sammanhängande
förhållandena har, såvitt angår fjälltrakterna inom Västerbottens läns
lappmark, redan varit föremål för avgörande från statsmakternas sida.
Genom den i enlighet med beslut vid 1916 års riksdag tillkomna kungörelsen
den 30 december 1916 angående tilläggsavvittring i vissa delar
av Västerbottens län, vilken författning numera har avseende å samtliga
de områden av berörda läns lappmark, som under de senare åren varit
föremål för avvittring, lämnas nämligen föreskrifter om indragande till
kronan av flertalet ströängar i dessa trakter. De genom nu föreliggande
förslag till lag om ströängars indragande till kronan ifrågasatta åtgärderna
avse att omfatta dels samtliga de trakter inom Västerbottens
läns lappmark, vilka icke skola bliva föremål för tilläggsavvittring, dels
ock Norrbottens läns lappmark med undantag i stort sett av de delar
därav, som äro belägna ovan odlingsgränsen, varvid dock är att märka
att hela Jukkasjärvi socken skulle falla inom lagens tillämpningsområde.

Förslaget bygger i huvudsak på samma grundsatser, som gälla
för tilläggsavvittringen, nämligen att innehavare av ströängar skola vara
skyldiga avstå ängarna till kronan mot vederlag i uppodling av mark,
som beräknas kunna giva lika stor avkastning som ängarna.^ Nyodlingarna
skola i regel om möjligt förläggas i närheten av gård, från
vilken ängarna indragas, och tillkommer det hemmansägarna och åborna
själva att i enlighet med uppgjord plan verkställa odlingsarbetet. ^ Ersättning
för odlingen utbetalas i mån av fullgjort arbete, dock så att
en femtedel gäldas i förskott så snart beslutet om ängarnas avträdande
vunnit laga kraft.

Utskottet finner, i likhet med vad departementschefen anfört vid
ärendets föredragande i statsrådet, det ur flera synpunkter vara av vikt
att frågan om reglering av ströängarna i lappmarkerna vinner en slutlig
lösning. Det synes också, som om det föreslagna sättet för ströängarnas
förvärvande åt kronan innebure goda garantier för att såväl ströängsinnehavarnas
som kronans intressen bleve fullt tillgodosedda. Väl måste
en lagstiftning sådan som denna för mången te sig såsom alltför in -

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 3

gripande i det nu i allmänhet i dessa trakter rådande jordbrukssystemet,
men å andra sidan torde det vara otvivelaktigt, att de föreslagna åtgärderna
komma att bliva av eu stor betydelse för utvecklingen av
lappmarkernas jordbruk genom att befolkningen tvingas att övergiva
det oekonomiska bruket av de mindre givande och avlägsna slåttermyrarna
för att i stället ägna sig åt brukandet av odlad jord invid eller
i närheten av gårdarna. Jämväl den möjlighet, som genom ströängarnas
indragande skulle beredas kronan, att för olika ändamål, särskilt
kolonisation och rationell skogsvård, disponera över ängarna, torde val
motivera en indragning av ängarna.

Emellertid får icke förbises den karaktär av tvångslagstiftning,
förslaget onekligen innebär, genom det ingrepp, som härvid kommer att
göras i befolkningens vanor och tänkesätt. Den medverkan från jordbrukarna
själva, som ett ordnande av hithörande förhållanden förutsätter,
nödvändiggör, att de ifrågasatta åtgärderna mötas av förtroende från
dem, som närmast komma att beröras därav. Av gjorda undersökningar
under förarbetena till lagen synes emellertid, i den mån så kunnat utrönas,
ett dylikt förtroende redan förefinnas. Försiktigheten bjuder

likväl att ej forcera indragningen utan att gå fram i sådan takt att

lappmarksborna, allteftersom ströängsregleringen framskrider, få ögonen
öppna för de fördelar, indragningen av ängarna och därmed övergången
till ett intensivare jordbrukssystem för dem medför. På samma gång
som det sålunda torde vara av betydelse att indragningen icke från
början alltför mycket forceras, bör det vid utväljande av de trakter,
där lagen först skall tillämpas, tillses att i främsta rummet hänsyn

tages till de behov, kronan har att för kolonisations- eller andra

ändamål komma i besittning av ängar samt att indragningen i början
i största möjliga utsträckning förlägges till de delar av lappmarkerna,
vilka äro bäst ställda i avseende å kommunikationer, då man här torde
träffa den befolkning, Som fått de starkaste impulserna till en förändrad
jordbruksdrift och som därför beredvilligast kommer att medarbeta till
ett lyckligt resultat av ströängsindragningen.

De erinringar, utskottet vid granskningen av föreliggande lagförslag
funnit anledning att framställa, röra endast vissa detaljer i förslaget
till lag om ströängars indragande till kronan och skall utskottet här
nedan under de särskilda paragraferna lämna redogörelse härför.

8 §•

Enligt denna paragraf skall den nämnd, som har att handlägga
frågan om ströängars indragande och bestämmande av vederlag för dem,

4 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

bestå av en lantmätare, en jordbrukskonsulent eller annan person med
jämförlig utbildning samt en person som, utan att behöva äga dylik
utbildning, besitter praktisk insikt i jordbruk.

Då det torde vara av vikt att den ledamot i nämnden, som har
att företräda den praktiska insikten i jordbruksfrågor, äger särskild kännedom
om de förhållanden, som röra lappmarkernas jordbruk, hemställer
utskottet att paragrafens ordalydelse härutinnan ändras så att
orden »insikt i jordbruk», ersättas med orden »insikt i lappmarkernas
jordbruksförhållanden.»

40 §.

Ströängar, som indragas, skola enligt denna paragraf avträdas till
kronan, då tre år förflutit från det laga kraft åkommit beslutet om deras
indragande, dock har ströängsnämnden befogenhet att för särskilt fall,
där synnerliga skäl föreligga, utsträcka tiden för ängarnas avträdande
under en tid av ytterligare högst tre år. Om ströäng eller del därav
utses till odlingsområde för annan fastighet, skall ängen omedelbart avträdas,
men är ägaren i sådant fall berättigad till ersättning för mistad
avkastning under en tid av tre år från avträdandet.

I likhet med några av de myndigheter, vilka yttrat sig över förslaget,
håller utskottet före att tillräcklig tid knappast kan anses hava
blivit lämnad för fullbordandet av de i odlingsplanen upptagna arbetena,
om ängarna avträdas redan efter tre år, och hemställer utskottet att
tiden, inom vilken ängarna skola avträdas, utsträckes till fyra år. Likaså
hemställer utskottet, att ströängsnämnden tillägges befogenhet att bevilja
ytterligare anstånd med högst fyra år.

Med hänsyn till den nu föreslagna ändringen angående tiden för
ängarnas avträdande torde det vara erforderligt, att den i paragrafens
andra stycke stadgade ersättningen till ströängsinnehavare, som omedelbart
avträder äng, bestämmes så, att den beräknas motsvara fyra års
avkastning.

41 §.

För den händelse fastighetens ägare begagnat sig av den honom
tillkommande rätten att med virke från omgivande kronopark uppföra
lada å ströäng, som indrages, förklaras han enligt förevarande paragraf
berättigad att bortföra ladan, dock tillfaller denna kronan, om den ej
är bortförd ett år efter det ängen avträtts.

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 5

Utskottet hemställer att med hänsyn till jordägarens intresse tiden,
inom vilken han äger bortföra ifrågavarande lador, utsträckes till
två år.

52 §.

I sammanhang med besluten om ängarnas bibehållande medgavs,
att det virke, som åtginge till behövliga hägnader, hässjor och hölador
vid ängarna, finge efter anvisning av revirförvaltaren tillsvidare kostnadsfritt
avhämtas från kronoparken. I förevarande paragraf föreslås,
att berörda virkesrätt skulle, vad angår ängar som vid ströängsförrättning
förklaras icke skola indragas, upphöra att gälla, då tio år förflutit
från det förrättningen vunnit laga kraft.

Då den sålunda föreslagna bestämmelsen kommer att innebära en
viss obillighet mot innehavarna av ifrågavarande ängar, samt ett bibehållande
av servitutet icke torde medföra några större olägenheter för.
kronan, hemställer utskottet om sådan ändring i paragrafen att virkesrätten
förklaras skola gälla tillsvidare.

Mot föreslagna lagar huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning
inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark och om
förbud mot avsöndring av ströängar inom samma lappmarker har utskottet
intet att erinra.

Vad angår de i Kungl. Maj:ts proposition nr 245 innefattade
förslag till anslag för bestridande av kostnaderna för ströängars indragande
till kronan har utskottet intet att erinra mot grunderna för
de gjorda kostnadsberäkningarna. Utskottet vill endast understryka
nödvändigheten av att vid planläggandet av ströängsnämndernas arbeten
förrättningarna så förläggas, att nämndernas resekostnader bliva så små
som möjligt. Av samma anledning bör ströängsnämnd endast där ett
verkligt behov föreligger besiktiga ängarna och i stället grunda sina
beräkningar av ängarnas avkastning på vid avvittringen verkställd uppskattning
och andra för nämnden kända förhållanden.

De av utskottet föreslagna ändringarna i förslaget till lag om
ströängars indragande till kronan äro icke av beskaffenhet att inverka
på utgifterna för indragningen i vidare mån än att på grund av ändringen
i 40 § i nämnda lagförslag kronans ersättningsskyldighet blir
något höjd i det fall att ströäng skall omedelbart avträdas till kronan.
Emellertid torde den härav föranledda kostnadsökning, som svårligen

6 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

låter sig bestämmas, vara så obetydlig, att hänsyn icke behöver tagas
därtill vid beräkningen av utgifterna för hela indragningen.

Beträffande det anslag, som kan vara erforderligt för påbörjande
av ströängsiudragningen under nästkommande år, erinrar utskottet om
vad här ovan anförts angående önskvärdheten av att indragningen till
en början icke bedrives alltför forcerat. Jämväl statsfinansiella hänsyn
bjuda härvid till försiktighet. Kungl. Maj:t, som hemställt om ett
anslag för år 1922 å 250,000 kronor, har vid beräkningen därav utgått
från att fyra ströängsnämnder skulle vara i verksamhet under hela den
årstid, som lämpade sig för förrättningar av förevarande slag. Utskottet
håller före, att indragningen under nästkommande år icke bör givas
den omfattning, som i propositionen förutsatts, och föreslår, att berörda
anslag sättes till 150,000 kronor, inom vilken gräns det skulle tillkomma
Kungl. Maj:t att med ledning av de sjmpunkter, som ovan anförts, på
lämpligaste sätt igångsätta ströängsindragningen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa

A) att riksdagen, med tillkännagivande att Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 199 innefattade lagförslag
icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick bifallas,
måtte för sin del antaga följande förslag till

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

1) Lag

om ströängars indragande till kronan.

I. Allmänna bestämmelser.

1 §■

Med ströängar förstås i denna lag ägor, som hemman eller nybygge
i Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark vid avvittring
fått sig tillsvidare tillagda å kronomark.

2 §•

Ströängar skola efter ty i denna lag stadgas indragas till kronan.

Sammansätta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 7

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

3 §•

Denna lag skall icke äga tillämpning å ströängar inom Västerbottens
läns lappmark, vilka tillhöra fastighet, som, ''enligt vad särskilt
är stadgat, kan bliva föremål för tilläggsavvittring, ej heller å ströängar,
tillhörande fastighet inom Karesuando socken eller inom Gällivare, Jokkmokks
eller Arjeplogs socken belägen by eller fastighet, vars samtliga
ägor ligga ovan odlingsgränsen.

4 §.

Består fastighet, som tillkommit genom jordavsöndring, uteslutande
av en eller flera ströängar, inbegripas dylika ängar icke under stadgandet
i 2 §.

5 §•

Under stadgandet i 2 § inbegripes icke äng eller del därav, som,
innan förrättning enligt denna lag å fastigheten företages, blivit försatt
i sådant odlat skick, att den kan för framtiden brukas såsom åker.

Ströäng, som, änskönt ej odlad, i befintligt skick kan med fördel
från fastigheten brukas till årlig slåtter, vare ej heller inbegripen
under 2 §.

6 §-

År ströäng, som, enligt vad här förut är stadgat, skulle vara
underkastad indragning, belägen i omedelbar närhet av äng, som jämlikt
5 § är från indragning undantagen, varde ock den förra ängen
eller viss del därav undantagen, i den mån sådant prövas nödigt för
vinnande av lämplig ägoanordning.

För ernående av dylik ägoanordning må ock äng, som enligt
senare stycket av 5 § skulle bibehållas under fastighet, eller del av
sådan äng indragas till kronan.

i §•

Vederlag för ströängar, som indragas till kronan, skall utgå medelst
bekostande av odling å den fastighet, vartill ängarna höra. Odlingen
skall vara sådan, att därigenom kan åt fastigheten beredas höavkastning
till samma myckenhet, som vid uppskattning enligt denna lag beräknas
kunna skördas å ängarna.

8 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Har vid laga skifte mark, som i skifteshandlingarna betecknats
såsom avrösningsjord, upptagits bland ströängar, skall å marken sättas
visst värde i penningar och odlingen bestämmas sa, att kostnaden därför
motsvarar värderingsbeloppet.

Ingår i ströäng område, som vid skifte betecknats såsom impediment,
tillfälle det kronan utan ersättning.

8 §•

Fråga om ströängars indragande till kronan och bestämmande av
för dem skall företagas till handläggning av en särskild nämnd,

vederlag

kallad ströängsnämnd.

Nämnden skall bestå av en
lantmätare, vilken förordnas av
Konungen, samt en jordbrukskonsulent
eller annan person med jämförlig
utbildning och en person,
som, utan att behöva äga dylik utbildning,
besitter praktisk insikt i
jordbruk, vilka sistnämnda ledamöter
förordnas, den förre av länsstyrelsen
och den senare av länets hushållningssällskaps
förvaltningsutskott.

Nämnden skall bestå av en
lantmätare, vilken förordnas av
Konungen, samt en jordbrukskonsulent
eller annan person med jämförlig
utbildning och en person,
som, utan att behöva äga dylik utbildning,
besitter praktisk insikt i
lappmarkernas jordbruksförhållanden,
vilka sistnämnda ledamöter förordnas,
den förre av länsstyrelsen och
den senare av länets hushållningssällskaps
förvaltningsutskott.

9 §•

Konungen bestämmer för varje år antalet av de ströängsnämnder,
som skola tillsättas, samt anvisar åt varje nämnd visst verksamhetsområde.

10 §.

Lantmätaren har att leda ströängsnämndens sammanträden och
därvid föra protokoll, innefattande redogörelse för vad under förrättningen
förekommit. Protokollet bör vid varje sammanträdes slut uppläsas
för närvarande sakägare.

11 §•

Stanna ströängsnämndens ledamöter i olika meningar, gälle vad
de flesta säga. Har var sin mening, gälle lantmätarens.

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

!)

K ungt. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

12 §.

Mot ledamot i ströängsnämnd galle de jäv, som i avseende å laga
skifte äro stadgade för lantmätare eller god man.

Anmälos vid förrättningen jäv, meddele ströängsnämnden beslut
däröver.

Ogillas framställt jäv, skall, utan hinder av jävet, förrättningen
fortgå.

Finnes jäv lagligen grundat, varde förrättningen avbruten, och
tillkännagive lantmätaren förhållandet för länsstyrelsen, som har att vidtaga
åtgärd för annan ledamots förordnande.

År någon missnöjd med beslut, varigenom jäv mot förrättningsman
ogillas, äge han inom trettio dagar från det beslutet meddelades
till ordföranden i ägodelningsrätten ingiva besvär, åtföljda av utdrag
av protokollet i vad det avser överklagade beslutet. Klaganden stånde
ock öppet att på eget äventyr med posten insända besvären till ordföranden
så tidigt, att de komma honom till hända före sagda tids utgång.
Ordföranden i ägodelningsrätten meddele skyndsamt beslut angående jävet.
Över dylikt beslut må ej klagan föras.

13 §.

Särskild förrättning enligt denna lag varde hållen för varje fastighet,
vilken behörigen utbrutits eller efter sämjedelning bildar särskild
brukningsdel. Åro ströängar gemensamma för två eller flera i övrigt
skilda fastigheter, .värde gemensam förrättning hållen för dessa. Finner
ströängsnämnd eljest särskilda omständigheter föranleda, att förrättning
äger rum i ett sammanhang för flera fastigheter, må nämnden därom
besluta.

Åndå att fastigheten är sådan, som i 4 § avses, varde förrättning
därå enligt denna lag hållen för meddelande av förklarande om dithörande
ängars undantagande från indragning.

14 §.

Om ungefärliga tiden för förrättning, som ströängsnämnd har att
företaga å fastighet, skall lantmätaren minst fjorton dagar förut låta
uppläsa kungörelse i kyrkan i den församling, där fastigheten är belägen.
Därjämte åligger lantmätaren att minst tjugo dagar före den
beräknade tiden för förrättningen med posten avsända kallelse till den,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 saml. 3 avd. 1 höft. (Nr 1.) 2

10 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

som enligt senaste mantalslängd eller eljest tillgängliga upplysningar
i egenskap av ägare innehar fastigheten; dock vare, där denne icke har
känt hemvist inom riket eller han vistas utom riket, sådan kallelse icke
erforderlig.

Då ecklesiastikt hemman beröres av förrättning, som här avses,
göre lantmätaren i god tid hos länsstyrelsen anmälan därom, i syfte
att allmänt ombud må förordnas att vid förrättningen bevaka hemmanets
rätt.

. 15 §•

Vid uppskattning av ströängars avkastning har ströängsnämnden
att beräkna myckenheten av det hö, ängarna i befintligt skick i medeltal
årligen kunna lämna. Beträffande ströäng, som i skifteshandlingar
eller, där skifte ej ägt rum, i avvittringshandlingar betecknats såsom
ägnad för röjning, ängsvattning eller vattenavtappning men varå sådant
arbete ej kommit till stånd, skall avkastningen beräknas till en femtedel
av vad marken efter dess iordningsställande kan anses komma att lämna.

16 §.

Till ledning vid den i 15 § avsedda beräkning av ströängars höavkastning
skall tjäna den uppskattning, som skett vid avvittringen;
dock må avvikelse därifrån äga rum i den mån sådant föranledes av
innehållet i skifteshandlingar, kreatursantalet vid gården eller andra
omständigheter. Ströängsnämnden äge, då särskild anledning därtill
föreligger, att för höavkastningens beräknande företaga besiktning av
ängarna.

17 §-

Då, efter ty i 7 § sägs, värdet av ströäng skall beräknas i penningar,
må det ej i något fall sättas högre än till femton kronor för
hektar räknat.

18 §•

Ströängsnämnden tillkommer att utse området för den odling, som
skall av kronan bekostas.

Till odlingsområde må utses antingen mark inom fastighetens
egentliga ägoområde eller till fastigheten hörande ströäng eller ock

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. II

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

kronomark, däri inbegripen äng, som ströängsnämnden (inner böra från
annan fastighet indragas till kronan.

19 §.

Varder av fastighetens ägare viss mark inom fastighetens egentliga
ägoområde anvisad till odlingsområde, skall denna anvisning följas, därest
antingen kostnaden för områdets odlande och första gödslande understiger
två tredjedelar av det belopp, som, på sätt i 20 § sägs, varder
bestämt såsom det högsta, vartill i något fall dylik kostnad må uppgå,
eller ock odlingsområdets förläggande till annan plats än den anvisade
icke skulle medföra nämnvärd minskning i den kostnad, som skall av
kronan gäldas.

20 §.

Där ej till odlingsområde utses mark, som av fastighetens ägare
anvisas, skall vid dess utväljande iakttagas:

att odlingsområde ej i något fall må förläggas så, att avståndet
från boplats, därifrån det skall brukas, överstiger fem kilometer, efter
framkomlig väg räknat;

att till odlingsområde ej må utses mark utanför fastighetens egentliga
ägoområde, med mindre sådant länder fastigheten till fördel och
icke föranleder olämplig ägoanordning för kronan;

att mark, vars odlande skulle medföra betydande kostnad, ej må
ifrågakomma, så framt annan mark står till buds, som kan odlas för
väsentligen mindre kostnad; samt

att mark, a vilken torrläggning eller annat arbete för uppodling
till åker ägt rum, innan förrättning å fastigheten företages, ej må ifrågakomma,
. med mindre ägaren lämnar sitt medgivande därtill eller annan
mark ej finnes att tillgå.

På Konungen ankommer att tid efter annan fastställa ett belopp
såsom det högsta, vilket i något fall må, för hektar räknat, utbetalas
enligt denna lag såsom kostnad för områdes odlande och första gödslande;
och må mark, vars iordningsställande skulle medföra högre kostnad,
ej utses till odlingsområde*, med mindre ägaren åtager sig att svara
för den del av kostnaden, som överstiger sagda belopp.

I övrigt skall vid odlingsområdes utväljande tillses, vad som är
för fastigheten lämpligast.

12 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

21 §.

För bestämmande av omfattningen av mark, som för ernående av
den enligt 7 § erforderliga höavkastningen bör utläggas såsom odlingsområde,
har ströängsnämnden att till viss myckenhet, lägst ettusensjuhundra
kilogram och högst tretusen kilogram för hektar, beräkna den
höavkastning, marken kan i odlat skick lämna. Varder till odlingsområde
utsedd sådan fastigheten tillhörande mark, som redan begagnas
till slåtter, skall från den beräknade myckenheten avdragas vad som
enligt ströängsnämndens uppskattning motsvarar avkastningen av marken
i dess befintliga skick.

22 §.

Där till odlingsområde utses mark, å vilken torrläggning eller
annat arbete för uppodling till åker påbörjats, vare ägaren, efter ströängsnämndens
beprövande, berättigad till skälig ersättning av kronan
för det arbete, som å marken nedlagts.

23 §.

Där ströängar, som ifrågakomma till indragning, hava den beskaffenhet
och det läge, att de väl lämpa sig att odlas och brukas under
den fastighet, dit de höra, skall ströängsnämnden tillse, huruvida fastigheten
efter ängarnas avträdande samt uppodlande av ifrågasatt odlingsområde
skulle hava i behåll till odling tjänlig mark, som kan efter verkställd
odling lämna en avkastning, motsvarande den från ängarna beräknade
och hälften därutöver. Skulle så ej vara fallet, skall av kronomark,
som är tjänlig till odling och väl lämpar sig att brukas under fastigheten,
till denna läggas ett område av den omfattning, att från detsamma
och den i behåll varande odlingsmarken inom fastigheten kan efter verkställd
odling erhållas en avkastning, motsvarande den från ängarna beräknade
och hälften därutöver.

24 §.

Odlingsområde, som för fastigheten utses utanför dess egentliga
ägoområde, skall, såvitt ske kan, utläggas så, att det kommer att omfatta,
förutom .vad som är avsett att odlas, jämväl därmed sammanhängande
mark, som ytterligare kan erfordras för områdets ändamålsenliga
brukande samt för bildande av regelbundna och tjänliga gränser.

Lag; samma vare beträffande område av kronomark, som enligt
23 § tillägges fastigheten.

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 13

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

25 §.

Tillhöra ströängar två eller flera fastigheter samfällt utan att vara
dem emellan sämjedelade, skall, där så ske kan, å någon av ängarna
eller å annan för fastigheterna gemensam mark eller ock å kronomark
odlingsområde i enlighet med denna lag utläggas för fastigheterna samfällt.
Det i 20 § givna stadgandet, att odlingsområde ej må utläggas
på större avstånd än fem kilometer från boplats, varifrån det skall
brukas, äge i ty fall ej tillämpning, ej heller de i 23 § givna föreskrifter
om åliggande för ströängsnämnd att tillse, det fastighet efter
ängars avträdande har i behåll mark, som är#tjänlig till odling.

26 §.

Finnes vid förrättning enligt denna lag, att odlingsområde ej står
till buds eller att vad som står till buds ej förslår till beredande åt
fastigheten av en höavkastning, till fullo motsvarande den, som ströängarna
kunna lämna, skola ängarna, i den mån deras avkastning således
ej kan ersättas genom odling, bibehållas åt fastigheten.

Står odlingsområde till buds men däremot icke sådant område, som
i 23 § avses, skola, i den mån det saknas, ströängarna bibehållas, där
ej fastighetens ägare yrkar, att de ändock indragas.

27 §.

Skola på grund av bestämmelserna i 26 § de till en fastighet ''
hörande ströängar allenast delvis indragas, tillkommer ströängsnämnden
att, efter ty prövas vara för fastigheten lämpligast, bestämma vad som
skall indragas och vad som skall åt fastigheten bibehållas.

28 §.

Kan torrläggningsarbete, som ifrågakommer för utläggande av
odlingsområde, medföra märkbar inverkan å vattenförhållandena i vattendrag,
sjö eller annan vattensamling, eller uppkommer fråga om arbetets
laglighet med hänsyn till inverkan å mark, som tillhör annan än den,
för vilkens räkning odlingsområde utlägges, skall frågan om torrläggningen
prövas i den ordning, som i ^vattenlagen finnes för sådant fall
stadgat; och skall förrättningen under tiden vila.

Finner ströängsnämnd i andra fall än som i första stycket avses,
att ifrågakommande • torrläggningsarbete bör, såsom ländande till båtnad
för två eller flera fastigheters odlingsområden utföras i ett sammanhang,

14 Sammansatta andra tag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

skall envar av fastigheternas ägare deltaga i arbetet i mån av den nytta,
som nämnden prövar kunna genom torrläggningen beredas fastigheten.
Nämnden tillkommer att med tilllämpning härav mellan ägarna fördela
arbetet, så att envar av dem får sig anvisad viss del av arbetet, eller
ock, där det ej lämpligen kan ske, föreskriva, att arbetet skall utföras
av delägarna samfällt. Efter enahanda grunder har nämnden i ty fall
ock att meddela bestämmelser om underhållet av föreskriven anläggning.

29 §.

Ströängsnämnden har att uppgöra plan till den odling, som skall
av kronan bekostas. Sådan plan skall innefatta bestämmelse om sättet
för såväl utförande av odlingen, torrläggning däri inbegripen, som den
odlade markens första gödsling med erforderlig konstgödsel ävensom
detaljerad beräkning av kostnaderna för dessa åtgärder.

I planen skola angivas vilka arbeten skola anses motsvara hälften
av kostnaden. Där så lämpligen kan ske, skola dessa arbeten bestämmas
så, att efter deras utförande viss del av odlingsområdet är färdigt
att tagas i bruk.

30 §.

över odlingsområde skall upprättas kartskiss och beskrivning, så
avfattade, att området lätt kan återfinnas, varjämte detsamma skall utstakas
å marken. År området beläget utanför fastighetens egentliga
ägoområde, skall det därjämte rörläggas samt fullständig karta med
bqskrivning upprättas. Lag samma vare i fråga om område, som jämlikt
23 § förenats med fastigheten.

I planen upptagna diken skola, i den mån sådant erfordras, utmärkas
å marken.

• Har ströäng allenast delvis indragits till kronan, skall rågång
mot den del av ängen, som bibehållits under fastigheten, å marken
utstakas och rörläggas samt karta med beskrivning över rågången
upprättas.

31 §.

Sedan alla vid förrättningen förekommande frågor blivit behörigen
utredda, skall ströängsnämnden avgiva utlåtande. Detta skall föredragas
å sammanträde med sakägarna, och varde därvid tillkännagivet
vad enligt 34 § skall iakttagas för fullföljande av talan mot nämndens
beslut.

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 15

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Uppskov med förrättning må ej äga rum, med mindre sådant på
grund av sakens vidlyftighet eller andra tvingande omständigheter är
oundgängligen nödigt.

32 §.

Senast sex månader efter det förrättningen avslutats skall ett exemplar
av protokollet över densamma med därtill hörande handlingar utan
lösen bevisligen tillställas fastighetens ägare eller, om dennes vistelseort
ej är känd eller han vistas utom riket, någon som är boende å fastigheten
eller en av grannarna.

Avser förrättningen flera fastigheter, skola förrättningshandlingarna
tillställas den, som vid förrättningen utsetts att för gemensam räkning
mottaga desamma.

Då fråga är om ecklesiastikt hemman, skola förrättningshandlingarna
tillställas det allmänna ombudet.

Inom den i första stycket angivna tid åligger det tillika lantmätaren
att översända samtliga till förrättningen hörande koncepthandlingar
till vederbörande revirförvaltare; och har denne att tillställa lantmätaren
bevis om mottagandet.

Bevis att förrättningshandlingarna blivit vederbörande tillställda
skall av lantmätaren översändas till ordföranden i ägodelningsrätten.

33 §:

Reyirförvaltaren åligger att i vad kronans rätt angår granska förrättningshandlingarna
samt, där han Annex sådant påkallat, å kronans
vägnar fullfölja talan mot förrättningen.

Förrättningshandlingarna skola, evad talan av revirförvaltaren fullföljes
eller icke, inom besvärstidens utgång av honom insändas till ordföranden
i ägodelningsrätten.

34 §.

Den som är missnöjd med ströängsnämnds utlåtande skall, vid äventyr
att detsamma eljest vinner laga kraft, inom sextio dagar efter handlingarnas
delfående ingiva besvär till ordföranden i ägodelningsrätten.
Klaganden stånde ock öppet att på eget äventyr med posten insända
besvären till ordföranden så tidigt, att de komma denne till banda före
sagda tids utgång.

IG Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

35 §.

Hava besvär i enlighet med 34 § inkommit till ordföranden i ägodelningsrätten,
iitsätte han så snart lämpligen ske kan tid och ort för
ärendets handläggning samt kalle minst fjorton dagar före sammanträdet
rättens ledamöter, fastighetens ägare och revirförvaltaren ävensom allmänt
ombud, där sådant varit förordnat. Ordföranden äge tillika, där särskilda
omständigheter sådant påkalla, till rätten kalla förrättuingslantmätaren,
så ock särskild sakkunnig till rättens biträde.

36 §.

Ågodelningsrätten sammanträder å plats, där sammanträde med
minsta kostnad för det allmänna och sakägare kan hållas. Syn pa stället
må förrättas endast då ågodelningsrätten eller dess ordförande finner
det för ärendets prövning oundgängligen nödigt.

Kostnaden för ägodelningsrättens sammanträde ävensom gott,-görelse åt förrättningslantmätare och sakkunnig, som till rätten kallas,
skola gäldas av allmänna medel.

37 §.

Över ägodelningsrättens utslag må ej klagan föras i annat hänseende
än såvitt fråga är huruvida och i vilken omfattning ströängar skola till
kronan indragas. Den som härutinnan är missnöjd med ägodelningsrättens
utslag äger att sist å sextionde dagen från den dag, utslaget gavs, till
ordföranden i ågodelningsrätten ingiva sina till Konungen ställda besvär.
Besvären skola vara avfattade i två exemplar vid äventyr att
klaganden eljest har att gälda lösen för avskrift å desamma.

Finner revirförvaltaren synnerliga skäl att påkalla sakens fullföljande
hos Konungen, har han att i god tid före besvärstidens utgång till
ombudsmannen och fiskalen hos domänstyrelsen ingiva skriftlig framställning
av sagda skäl ävensom ägodelningsrättens protokoll och utslag
samt handlingarna i ärendet; och skola dessa för sådant ändamål på
anmälan tillhandahållas honom av ordföranden. Har dylik framställning
gjorts, äger ombudsmannen, där även han finner synnerliga skäl till
klagan föreligga, å kronans vägnar fullfölja talan mot utslaget.

Hava besvär anförts av ombudsmannen, skola de av ordföranden
tillställas fastighetens ägare eller den, som enligt 32 § mottagit förrättningshandlingarna.
När besvär anförts av annan än ombudsmannen,

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 17

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

liar ordföranden att låta besvären jämte övriga handlingar tillställas
ombudsmannen.

Efter det delgivning av besvären sålunda ägt rum, må till Konungen
ställd förklaring över besvären inom trettio dagar från delgivningen
till ordföranden ingivas eller med posten insändas. Sedan den förelagda
tiden tilländagått eller förklaring därförinnan inkommit, varde handlingarna
av ordföranden insända till Konungens nedre justitierevision.

38 §.

Då beslut om ströängars indragande äger laga kraft, skall ordföranden
i ägodelningsrätten därom meddela bevis, att biläggas förrjjttningshandlingarna
och tecknas å karta, där sådan upprättats. Bevis om
beslutets laga kraft varde jämväl med posten av ordföranden tillställt
fastighetens ägare eller den, som enligt 32 8 mottagit förrättnin^shandlingarna.

Ordföranden översände därefter handlingar och karta till lantmätaren;
och har denne att medelst utdrag ur handlingarna samt, där så erfordras,
kopia av kartan meddela domänstyrelsen nödig kännedom om ärendet.

39 §.

Utöver vad i 34—38 §§ finnes stadgat skall beträffande rättegång
i mal om ströängars indragande i tillämpliga delar gälla vad i avseende
å rättegången i skiftesmål är föreskrivet.

40 §.

Ströängar skola till kronan avträdas,
då tre år förflutit från det
laga kraft åkommit beslut om deras
indragande. Dock må ströängsnämnden
för särskilt fall, där synnerliga
skäl föreligga, medgiva ytterligare
anstånd med högst tre år.

Har ströäng eller del därav utsetts
till odlingsområde för annan
fastighet, skall ängen avträdas, så
snart laga kraft åkommit sagda beslut.
Ägaren njute i sådant fall
ersättning för mistad avkastning
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9

40 §.

Ströängar skola till kronan avträdas,
då fyra år förflutit från det
.laga kraft åkommit beslut om deras
indragande. Dock må ströängsnämnden
för särskilt fall, där synnerliga
skäl föreligga, medgiva ytterligare
anstånd med högst fyra år.

Har ströäng eller del därav utsetts
till odlingsområde för annan
fastighet, skall ängen avträdas, så
snart laga kraft åkommit sagda beslut.
Ägaren njute i sådant fall
ersättning för mistad avkastning
sand. 3 avd. 1 höft. (Nr 1.) 3

18 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag:
under en tid av tre år från avträdandet;
och varde beloppet av
sagda ersättning bestämt av ströängsnämnden.

41 §.

Finnes lada å ströäng, som indrages,
vare ägaren berättigad att
bortföra ladan. År den ej bortförd
inom ett år efter det ängen avträddes,
tillfälle den kronan utan
lösen.

Utskottets förslag:

under* en tid av fyra år från avträdandet;
och varde beloppet av
sagda ersättning bestämt av ströängsnämnden.

41 §.

Finnes lada å ströäng, som indrages,
vare ägaren berättigad att
bortföra ladan. År den ej bortförd
inom två år efter det ängen avträddes,
tillfälle den kronan utan
lösen.

42 §.

Ersättning, som avses i 22 eller 40 §, skall av länsstyrelsen utbetalas,
så snart förrättningen vunnit laga kraft.

Ånnan odlingskostnad, som det åligger kronan att gälda, skall av
länsstyrelsen utbetalas med en femtedel, så snart beslutet om ängarnas
indragande äger laga kraft och fastighetens ägare anmäler sig ämna påbörja
odlingsarbetet, med två femtedelar, då fastighetens ägare med intyg
av nämndeman, ledamot i ägodelningsrätt eller god man för lantmäteriförrättningar
eller ock två andra trovärdiga män styrker sig hava
i enlighet med uppgjord plan fullgjort så mycket av vad däri föreskrives
som motsvarar halva kostnaden, samt med återstående två femtedelar,
då med intyg av synemän, som länsstyrelsen på ansökan förordnat,
styrkes, att det föreskrivna är i sin helhet fullgjort.

43 §.

Belopp, som i enlighet med denna lag utgår i mån av verkställda
arbeten, skall, utan att vara underkastat preskription, innestå för fastighetens
räkning, till dess arbetena utförts och avsynats.

44 §.

År fastighet, från vilken ströängar skola indragas, utarrenderad,
ankommer det, utan hinder av arrendeavtalet, på ägaren att utföra den
odling, som enligt ströängsnämndens beslut skall av kronan bekostas.
Har ägaren ej inom ett år från det förrättningen vunnit laga kraft på -

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 19

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

börjat odlingen, eller har han väl inom sagda tid påbörjat men ej inom
ytterligare två år fullbordat densamma, må länsstyrelsen på framställning
av arrendatorn efter ägarens hörande förklara arrendatorn berättigad att
i ägarens ställe utföra odlingen och uppbära innestående odlingskostnad.

45 §.

Har ton-läggning, som skall utföras för flera fastigheter i ett sammanhang,
icke påbörjats inom ett år från det förrättningen vunnit laga
kraft, eller har arbetet väl inom sagda tid påbörjats men ej inom ytterligare
två år fullbordats, skall, på anmälan av någon bland ägarna,
länsstyrelsen föranstalta om arbetets utförande. Kostnaden varde avräknad
å vad som enligt 43 § innestår för den eller de fastigheters
räkning, vilkas ägare det tillkommit att utföra arbetet.

46 §.

Finnes på grund av särskilda omständigheter, som inträffat efter
det ströängsnämndens utlåtande vunnit laga kraft, avvikelse från den
fastställda odlingsplanen erforderlig, må, på ansökan av fastighetens
ägare, länsstyrelsen medgiva ändring i planen.

• 47 §.

Har genom laga kraft ägande beslut förklarats, att odling för
fastighet skall äga rum å område, som förut icke tillhör fastigheten,
eller att till denna skall läggas område, som i 23 § sägs, varde området
för framtiden inräknat i fastighetens ägovälde.

48 §.

Ströängar, som enligt denna lag indragas till kronan, skola utan
rubbning i skattetal å fastighet, från vilken ängarna avträdas, tilläggas
kringliggande kronomark.

49 §.

Har förrättning enligt denna lag blivit kungjord på sätt i 14 §
sägs, må, intill dess ärendet blivit slutligen avgjort, laga skifte, hemmansklyvning
eller ägostyckning å fastigheten icke handläggas i sådana
delar, som äro beroende av indragningsfrågan, med mindre delningsförrättningen
fortskridit så långt, att lotterna blivit å marken utstakade.

20 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Har, då kungörelse om förrättning enligt denna lag skall utfärdas,
laga delning påbörjats och fortskridit så långt som nyss är sagt, skall
med förstnämnda förrättning anstå, till dess delningen blivit fastställd.

50 §.

Då laga kraft ägande beslut om ströängars indragande till kronan
föreligger, vare ängarna fria från all rätt, som i avseende å dem förut
tillkommit annan; dock må nyttjanderätt och servitut äga bestånd till
dess ängarna avträdas till krona*!.

Öl §•

Ångar, som vid förrättning enligt denna lag förklarats icke skola
indragas, vare sedermera ej underkastade indragning; och skola beträffande
sådana ängar de i skiftesstadgan givna bestämmelser om rågångar
och om ägoutbyten äga tillämpning.

52 §.

Den rätt, som enligt gällande
bestämmelser tillkommer innehavare
av ströäng att av kronan erhålla
virke till behövliga hägnader, hässjor
och hölador, skall beträffande ängar,
som vid förrättning enligt denna
lag förklarats icke skola indragas,
upphöra att gälla, då tio år förflutit
från det förrättningen vunnit
laga kraft.

52 §.

Den rätt, som enligt gällande
bestämmelser tillkommer innehavare
av ströäng att av kronan erhålla
virke till behövliga hägnader, hässjor
och hölador, skall beträffande ängar,
som vid förrättning enligt denna
lag förklarats icke skola indragas,
tillsvidare gälla.

53 §.

Vad i denna lag är stadgat om ägare av fastighet, skall, där
fastighet utgöres av nybygge, äga tillämpning å nybyggaren.

54 §.

Kostnad till ströängsnämnd samt till erforderlig hantlangning, så
ock andra utgifter för förrättning enligt denna lag ävensom ersättning
till synemän, som länsstyrelsen enligt 42 § förordnat, skola bestridas av
allmänna medel enligt föreskrifter, som meddelas av Konungen,

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 21

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

55 §.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna lag meddelas
av Konungen.

II. Särskilda bestämmelser i fråga om ströängar, tillhörande fastighet,
varå ej idkas självständigt jordbruk, så ock beträffande hemmanslott,
som består uteslutande av en eller flera ströängar.

56 §.

Höra ströängar till fastighet, varå ej idkas självständigt jordbruk,
skall ersättning för ängarna utgå i penningar med belopp, vartill
ängarna varda av ströängsnämnden uppskattade. I dylikt fäll skola
jämväl indragas sådana ängar, som eljest enligt 5 § må vid fastighet
bibehållas.

Ersättning, varom här är sagt, må ej i något fall för hektar räknat
sättas högre än till åttio kronor för ströängar, som i befintligt skick
kunna brukas till årlig slåtter, och tjugu kronor för ströängar, som
ej kunna till sådan slåtter brukas.

57 §.

Vad i 56 § är föreskrivet skall jämväl äga tillämpning, då hemmanslott
består uteslutande av en eller flera ströängar; dock må med
hänsyn till hemmanslottens andel i samfällighet ersättningen kunna ökas
med högst femton procent av det värde, vartill själva ängarna skattas.

Ändå att samtliga till hemmanslotten börande ägor i följd av indragningen
införlivas med kronomarken, skall, utan ändring av hemmanets
i jordeboken upptagna mantal, lotten i jordregistret bibehållas
såsom särskild fastighet. Ej må indragningen medföra ändring i lottens
ansvarighet för allmänna besvär och fordringar, som åtnjuta förmånsrätt
enligt 17 kap. 6 § handelsbalken. Däremot vare lotten, då laga
kraft ägande beslut om indragningen föreligger, fri från inteckning, som
däri meddelats.

58 §.

I fall, som i 56 eller 57 § sägs, äge fastighetens ägare påfordra
ströängarnas indragande enligt de i denna lag givna allmänna bestämmelser,
så framt han till odlingsområde anvisar mark, som är belägen

22 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

inom fastighetens egentliga ägoområde eller, där fråga är om hemmanslott,
bestående uteslutande av ströängar, å någon av ängarna och denna
mark finnes till odling lämplig.

59 §.

Utgår ersättning på sätt i 56 eller 57 § sägs och är fastigheten
intecknad, skall ägodelningsrättens ordförande, så snart laga kraft ägande
beslut om ströängarnas indragning föreligger, ombesörja, att å nästa
rättegångsdag under lagtima ting i inteckningsprotokollet antecknas, att
ängarna eller i fall, som avses i 57 §, hemmanslotten icke vidare besväras
av inteckningen.

60 §.

Ersättning, som utgår på sätt i 56 eller 57 § sägs, skall av länsstyrelsen
utbetalas, så snart beslutet om ängarnas indragning äger laga
kraft.

Besväras fastigheten av sökt eller beviljad inteckning för fordran
eller för avkomst eller annan förmån, som upplåtits att utgå av fastigheten,
eller kan fastigheten, jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens
hand häfta för ogulden köpeskilling, må ersättningen icke till ägaren
utbetalas, med mindre han styrker, att vederbörande rättsägare lämnat
sitt medgivande därtill. Gitter fastighetens ägare ej visa sådant medgivande,
skall länsstyrelsen fördela beloppet mellan rättsägarna i den
ordning, som är stadgat för fördelning av köpeskilling för utmätningsvis
såld fast egendom.

Kallelse till sammanträde för fördelningen skall genom länsstyrelsens
försorg med posten sändas till fastighetens ägare samt inteckningshavare,
som äga rätt till betalning ur ersättningen. År inteckningshavare
okänd, läte länsstyrelsen införa kungörelse i allmänna tidningarna
och tidning inom orten minst fjorton dagar före sammanträdet.

61 §.

Utfaller vid fördelning enligt 60 § av ersättning för ströängar,
tillhörande fastighet, som avses i 57 §, likvid å intecknings huvudstol,
vare inteckningen till motsvarande belopp utan verkan.

Sammansatta undra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 23
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

62 §.

Är i fall, som i 56 eller 57 § avses, fastigheten intecknad gemensamt
med en eller flera andra fastigheter, skola dessa icke häfta för
intecknat belopp, varför betalning utfallit vid fördelning av ersättning
för ströängarna.

63 §.

Har likvid utfallit å liuvudstol av inteckning, som enligt 61 eller
62 § delvis, är utan verkan, åligger det länsstyrelsen att, sedan fördelningen
blivit godkänd eller vunnit laga kraft, ofördröjligen därom göra
anmälan hos domaren och tillika insända fördelningslängden; och skall
å nästa rättegångsdag under lagtima ting om förhållandet göras anteckning
i inteckningsprotokollet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1922.

2) Lag

huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom Västerbottens
eller Norrbottens läns lappmark.

Med upphävande av lagen den 25 maj 1917 huru förhållas bör
med ströängar vid ägostyckning inom Västerbottens eller Norrbottens
läns lappmark förordnas som följer:

Höra till fastighet inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark
ängar utom fastighetens egentliga ägoområde (ströängar) och sökes
hos länsstyrelsen tillstånd till ägostyckning, varigenom skulle bildas en
eller Hela lotter, som jämlikt bestämmelserna i 3 § av lagen den 25
juni 1909 om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning äro att
anse såsom tjänliga för jordbruk, må ej tillstånd meddelas, med mindre
ängarna äro avsedda att läggas till sådan lott.

^.a<^ sålunda är stadgat äge dock ej tillämpning å ängar, som vid
förrättning enligt lagen den — — — om ströängars indragande till
kronan bibehållits under fastighet.

24 Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

3)_ L a g

om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens eller
. Norrbottens läns lappmark.

Med upphävande av lagen den 25 maj 1917 om förbud mot avsöndring
av ströängar inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark
förordnas, att inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark ängar
utom fastighets egentliga ägoområde (ströängar) ej må genom avsöndring
skiljas från fastigheten i annat fall än då äng, som är belägen å kronomark,
överlåtes å kronan eller äng inom allmänning överlåtes å delägarna
i allmänningen eller ock Konungen med hänsyn till särskilda
omständigheter lämnar tillstånd till avsöndringen.

Vad sålunda är stadgat äge dock ej tillämpning å ängar, som vid
förrättning enligt lagen den — — — om ströängars indragande till
kronan förklarats icke skola indragas, ej heller då avhandling rörande,
jordavsöndring blivit upprättad före den 1 mars 1917 och till länsstyrelsen
ingivits för fastställelse före den 26 maj 1917.

B) att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för ströängars indragande till kronan under
nionde huvudtiteln å extra stat för år 1922 anvisa ett
reservationsanslag av 150,000 kronor.

Stockholm den 10 maj 1921.

På sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets vägnar:

AXEL von SNEIDERN.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.