Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

3

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den It mars 1921 kl. 1 e. m.

Ullålande i anledning av väckta motioner om skrivelse till
Klingl. Maj.t i fråga om utsträckning av lagstiftningen
angående förbud i vissa fall för bolag och förening att
förvärva fast egendom till att avse jämväl åborätt.

Närvarande: herrar von Sneidern, von Sydow*, Carl E. Svensson*, Hult,
Tjällgren, Boberg, Julin, Magnusson i Kalmar, Andersson
i Knäppinge, Karlsson i Gasabäck, Magnusson i Skövde,
Nilsson i Vibberbo, Hage och Falk.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade likalydande
motioner, nämligen nr 130 i första kammaren av herr Johan Johansson i
Kälkebo och nr 203 i andra kammaren av herr Svedberg, vilka motioner
behandlats av andra lagutskottet, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till" Kung!. Maj:t anhålla, att lagförslag skyndsamt framlägges i syfte
att förvärvande av åborätt måtte i tillämpliga delar likställas med förvärvande
av fastighet i de delar av riket, där lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom gäller.

Beträffande motiveringen för berörda hemställan får utskottet hänvisa
till motionerna.

Frågan om förbud för bolag och förening att antagas såsom åbo å 1919 års lag■
kronojord inom de trakter, som avses i lagen den 4 maj 190(5 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom, har
förelegat till behandling av riksdagen senast år 1919. Vid nämnda års lag -

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

tima riksdag yrkade nämligen herrar Hansson i Rättvik och Karlson i Sandviken
i motion nr 241 i andra kammaren, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t begära skyndsamma åtgärder och förslag till riksdagen därom, att bolags
förvärv av åborätt och skatteköp av kronojord måtte fortast möjligt
förhindras och upphöra. Över berörda ävensom andra motioner infordrade
andra lagutskottet yttrande från kammarkollegium, vilket yttrande finnes
fogat såsom bilaga vid det utlåtande, nr 43, som utskottet avgav i ärendet.
Beträffande motionen nr 241 erinrade kollegium om att kollegium i underdånig
skrivelse den 16 oktober 1908 hemställt, huruvida icke Kungl. Maj:t
täcktes finna skäl vidtaga åtgärd för förtydligande av 1906 års lag i syfte
att vad däri stadgats skulle äga motsvarande tillämpning i fråga om förvärv
av åborätt till kronojord. Vidare yttrade kollegium följande:

»Denna framställning blev av Kungl. Maj:t företagen till avgörande den
22 juni 1911. Då -hade emellertid redan på besvär, som över kungl. kammarkollegii
utslag i hithörande mål anförts såväl av vissa trävarubolag som av
kammaradvokatfiskalsämbetet, regeringsrätten genom liera utslag, särskilt den
2 december 1909, den 7 april 1910 och den 26 maj 1910, skapat vissa prejudikat
i frågan. Kungl. Maj:t åtnöjde sig därför i sitt svar å kungl. kollegii
hemställan med att hänvisa till dessa regeringsrättens utslag och förklarade
den gjorda framställningen icke till någon Kungl. Maj ds åtgärd föranleda.

Genom de nämnda utslagen av regeringsrätten fastslogs följande:

1. Hinder möter icke för bolag att, sedan föreskriven byggnads- och
odlingsskyldighet fullgjorts, få till skatte omfört krononybygge, då bolaget,
innan förbudslagen trädde i tillämpning, fått åborätten till nybygget å sig
överlåten och därå antagits till åbo.

2. Hinder möter icke för bolag att antagas till åbo å kronohemman,
till vilket bolaget, innan förbudslagen trädde i tillämpning, förvärvat åborätt.

3. För bolag, som innan förbudslagen trädde i tillämpning, fått åborätten
till krononybygge å sig överlåten, möter, även om bolaget först efter
det lagen börjat tillämpas blivit antagen till åbo, ej hinder att få nybygget
omfört till skatte. (Jämför sid. 33 ff. i den av landshövdingen Johan Widén
på uppdrag av chefen för justitiedepartementet verkställda utredningen angående
den norrländska förbudslagstiftningen och dess verkningar.)

Genom de ovan anförda prejudikaten har visserligen intet direkt utsagts
om huruvida lagen den 4 maj 1906 skall anses gälla även förvärv av åborätt
till krononybyggen. Sannolikt torde dock Kungl. Maj:t vid avlåtandet
till kungl. kammarkollegium av sitt ovan omförmälda nådiga brev den 22
juni 1911 hava ansett, att genom den motivering, som i de särskilda målen

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15. 5

av regeringsrätten anförts, åtminstone indirekt en dylik lagtolkning blivit
fastslagen.

I syfte att fastställa, i vilken omfattning bolag, i vad avser tiden efter
år 1907, tillerkänts rätt till skatteomföring av krononybyggen inom de län,
där dylika förekomma, har advokatfiskalsämbetet företagit en granskning av
härstädes förda diarier under sagda tid till och med år 1917. Resultatet av
denna undersökning föreligger i här nedan införda tabell, utvisande dels
antalet av för bolag meddelade skatteomföringsresolutioner under vart och
ett av åren 1908—1917 ävensom det sammanlagda hemmantalet, dessa resolutioner
avse, dels ock till jämförelse härmed antalet av för enskilda utfärdade
resolutioner rörande omföring till skatte av nybyggen eller nybvggesdelar.
Till följd av i vissa fall ofullständiga uppgifter i ämbetets diarier ävensom
i de handlingar i de särskilda skatteomföringsärendena, som varit för ämbetet
tillgängliga, kunna de här nedan återgivna siffrorna icke göra anspråk
å full exakthet men torde för det syfte, varom här är fråga, likväl vara tillfyllest.

Vad beträffar nedan återgivna siffror om bolags förvärv av krononybyggen
i och genom beviljad skatteomföring torde till en början böra erinras,
att, såvitt ämbetet kunnat utröna, samtliga dessa ärenden avsett fall, då åborätten
förvärvats av bolaget före ikraftträdandet av norrlandslagen. I flertalet
fall synes jämväl åboinrymningen för bolaget hava ägt rum före nämnda
tidpunkt. Ansökningar från bolags sida till erhållande av åboinrymning och
skatteomföring på grund av senare förvärv torde sålunda icke hava förekommit.

Skatteomföring av krononybyggen på grund
av fullgjorda odlingsskyldigheter.

År

För bolag

För enskilda

antal resol.

mantal

antal resol.

1008

13

36

tnofl

26

Öl/
ö /2

27

ISIG

22

a*/.

78

1911

18

4

53

1912

12

7»

75

1913

3

’7B.

39

1914

7

. 1 Veu

34

1915

i

Sfi/

/ 32

23

1916

i

°l

/ G4

21

1917

—

33

Utskottet.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

I full överensstämmelse med vad vid nyss angivna förhållande kunnat
förväntas, utvisa siffrorna för de för bolag utfärdade skatteomföringsresolutionerna
under nu ifrågavax-ande tioårsperiod en ständig nedgång. Under
det att dessa år 1909 utgjorde 26 hava de år 1916 nedgått till 1 medan år
1917 icke förekom någon.

Advokatfiskalsämbetet finner sig äga skäl för antagandet, att frågan om
bolags förvärv av skattemannarätt till krononybyggen numera saknar praktisk
betydelse».

Under åren 1918—1920 har, enligt från kammarkollegii advokatfiskalsämbete
införskaffade uppgifter, endast år 1919 två omföringar av krononybyggen
för bolag förekommit. Båda avsågo nybyggen i Norrbottens län om
resp. 5/16 och 25/64 mantal. Inrymning av åborätt i dessa nybyggen hade
ägt rum resp. åren 1894 och 1898.

Vad ovan anförts torde giva vid handen, att vid lagtillämpningen den
principen fastslagits, att lagen den 4 maj 1906 jämväl skall gälla förvärv av
åborätt till krononybyggen. I följd härav är en framställning till Kungl.
Maj:t i motionernas syfte icke av behovet påkallad.

Utskottet hemställer därför

att motionerna nr 130 i första-kammaren och nr
203 i andra kammaren icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 mars 1921.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL von SNEIDERN.

Reservation:

av herrar Tjällgren och Nilsson i Vibberbo.

CENTRAI.TRYCKERIET, STOCKHOLM 1921.