Första lagutskottets utlåtande Nr il.
1
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1921 kl. 6 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig
hyresstegring m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Alexanderson*, Edw. Larson,
K. G. Westman, greve Spens, J. T. Larsson*, J. E. Berglund,
Boman, P. A. Hansson, Engberg, Hederstierna, Thore, Johanson i
Hallagården, Billqvist och Pehrsson i Bramstorp.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Genom en den 15 april 1921 dagtecknad proposition, nr 352, vilken
behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet förda protokoll,
föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.
Lagens tillämplighetsområde.
1 §•
Denna lag äger tillämpning inom område, där lagen med vissa ändrade bestämmelser
mot oskälig hyresstegring m. m. den 30 juni 1920 är gällande vid
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 82 käft. (Nr il.) 1
2
Första lagutskottets utlåtande Nr hl.
denna. lags ikraftträdande. Dock må Konungen härifrån kunna medgiva undantag,
såframt den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller muuicipalsamhällets
beslutanderätt, därom gör framställning, för vilken avgivits minst två
tredjedelar av de i beslutet deltagandes röster.
Om hyresnämnd.
2 §•
1. För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.
Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets
beslutanderätt, äge dock bestämma, att inom området skola inrättas flera
hyresnämnder, envar för viss del av området.
2. Hyresnämnd består av ordförande och fyra ledamöter. För ordföranden
såväl som för ledamöterna skola finnas suppleanter minst till motsvarande
antal.
3. Ordförande och suppleant för honom, vilka vad angår hyresnämnd i
stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande för viss tid,
Konungens befallningshavande obetaget att när som helst återkalla förordnandet.
Samma person må förordnas till ordförande eller suppleant för ordförande i flera
hyresnämnder. -
4. De fyra ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,
som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, att
tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter och suppleanter skola
två ledamöter och suppleanter för dem äga eller förvalta till uthyrning avsedd
fastighet. Övriga två ledamöter och suppleanter för dem, vilka ej må äga eller
förvalta fastighet, som nyss sagts, skola äga kännedom om ortens hyresmarknad
och åtminstone den ene ledamoten och minst en suppleant särskilt om de mindre
bemedlades bostadsförhållanden. I övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så
ock om rätt för den, som blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla vad i enahanda
avseende är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.
5. Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att närvara vid
hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall meddelas dem i god tid
förut, samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten. De hava att tillhandagå
hyresnämnd med det tjänstebiträde, som av nämnden påkallas.
3 §•
1. Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 7, 8 och 11 §§
sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och ledamöter i tillämpliga
delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.
2. Hyresnämnd är beslutför, om ordförande och tre ledamöter äro närvarande
och om beslutet ense. Som beslut galle i övrigt den mening, som efter
jämkning, där sådan erfordras och kan ske, omfattas av mer än halva antalet av
de röstande. Finnes ingen sådan mening, gäller den, som erhållit flera röster än
någon annan, eller, därest två sådana meningar finnas, den som efter förnyad
omröstning mellan dem erhåller de flesta rösterna. Har var röstande sin mening,
gäller ordförandens.
3. Ej må hyresnämnd till avgörande företaga ärende, med mindre parterna
Första lagutskottets utlåtande Nr h 1. 3
beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden eller parts hörande uppenbarligen är
obehövligt.
4. Finner hyresnämnd, att dess beslut på grund av förelupet förbiseende
eller meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar blivit i avsevärd mån
felaktigt, eller att omständigheter tillkommit, som bragt ärendet i ett väsentligt
ändrat läge, äge nämnden att förordna om den rättelse, som därav må föranledas.
5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande nämndens
beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så snart ske kan och
senast inom tio dagar. Så snart dylik granskning skett, skall protokollet vara
tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskning genast, skall besked om nämndens
beslut omedelbart lämnas part, som sådant begär.
4 §•
De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid behandling av frågor, om vilka
i 6, 7 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares önskan upptagas
i nämndens protokoll eller skrivelser i vidare mån, än som för avfattande
av nämndens beslut är oundgängligen erforderligt. Ej heller må de i annan mån
av nämndens ordförande, ledamöter eller tjänstemän yppas.
5 §•
Vederbörande kommun, köping eller municipalsamhälle har att lämna erforderliga
medel ej mindre till skälig gottgörelse åt hyresnämnds ordförande,
ledamöter och tjänstemän än även till bestridande av övriga nödiga utgifter för
upprätthållande av nämndens verksamhet. Myndighet, som i 2 § 4 mom. sagts,
äger jämväl utfärda instruktion för hyresnämnd.
Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.
6 §•
1. Fordras för omöblerad lägenhet, som är uthyrd eller avsedd att uthyras
av husägare eller annan, och som den 25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd,
högre hyra, än den, som enligt för tid före nämnda dag senast gällande hyresavtal
varit för lägenheten betingad, ankommer med nedan angivna inskränkning
på hyresnämnden att, efter framställning av hyresvärd, hyresgäst eller, hyressökande,
eller där nämnden eljest finner anledning därtill, pröva, huruvida det
fordrade beloppet med hänsyn till ej mindre lägenhetens beskaffenhet och det allmänna
läget på bostadsmarknaden än även omkostnaderna för fastigheten och förhållandena
i övrigt är att anse såsom oskäligt, samt att i sadant fall fastställa
den lägre hyra, varje gång för högst ett år, som nämnden finner skälig. . Lag
samma vare, där hyresavtal träffas om omöblerad lägenhet, innefattande höjning
av hyran utöver för tid före den 25 maj 1917 senast gällande hyresbelopp, så ock
där sådant avtal träffats antingen, vad angår orter, där lagen den 25 maj 1917
med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. varit gällande, senare
än å etthundratjuguförsta dagen före den dag lagen blivit tillämpad inom området,
eller, vad angår orter, där lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser
mot oskälig hyresstegring m. m. eller lagen den 19 juni 1919 enligt Konungens
särskilda förordnande senare blivit gällande för området, från och med
4
Första lagutsTcottets utlåtande Nr 41.
den dag, endera av sistnämnda lagar sålunda blivit tillämplig inom området; i
fråga om hyresavtal, som träffats före den dag, då lagen den 25 maj 1917 blev
gällande för det område, där fastigheten ligger, äge dock hyresnämnd ingripa
allenast om lägre hyra än den avtalade blivit fastställd såväl för hyresåret 1917
—1918 som för hyresåret 1918—1919. Skall hyresvärd enligt hyresavtal besörja
lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla varmvatten till densamma, åligger
det nämnden att särskilt bestämma skälig ersättning för envar sådan förmån att
utgå med visst belopp eller efter grund, som nämnden finner lämplig.
Fordras för omöblerad lägenhet, som är uthyrd eller avsedd att uthyras
av husägaren eller annan, men som icke den 25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd,
högre hyra än den, som betingats vid första uthyrningen av lägenheten,
eller träffas om sådan lägenhet hyresavtal, innefattande höjning av hyran utöver
det vid lägenhetens första uthyrning betingade hyresbelopp, skall i fråga om hyresnämnds
prövning vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning. Lag
samma vare, där om dylik lägenhet avtal, som nyss sagts, träffats, vad angår
orter, där lagen den 19 juni 1919 ursprungligen ägt tillämpning, dels före den 22
juni 1919 att gälla för tid från och med den 1 oktober 1919 eller senare, dels ock
den 22 juni 1919 eller därefter samt, vad angår orter, där sistnämnda lag enligt
Konungens särskilda förordnande senare blivit gällande för området, från och med
den dag lagen sålunda blivit tillämplig inom området.
2. I den mån hyra för lägenhet, som varit uthyrd för tid före den 1 oktober
1915, icke överstiger den före sagda dag senast gällande hyran med mer än
50 procent, må sådan hyresförhöjning icke upptagas till prövning av hyresnämnden;
dock äge nämnden utan hinder av vad nu sagts pröva fråga om hyresförhöjning
beträffande lägenhet, vars nödtorftiga underhåll försummats av hyresvärden
eller som eljest är av särdeles dålig beskaffenhet.
På framställning av hyresnämnd äger socialstyrelsen, där särskilda skäl
därtill äro, för nämndens verksamhetsområde eller viss del därav fastställa angivna
gräns till viss lägre procentsats än 50 procent, dock lägst 40 procent. Socialstyrelsens
beslut i fråga, som här avses, skall genom styrelsens försorg ofördröjligen
kungöras i allmänna tidningarna samt i en eller flera tidningar i orten.
Ändring i beslutet må sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara inkomna
till socialdepartementet inom trettio dagar från det beslutet kungjordes i
allmänna tidningarna.
3. Hyresnämnds prövning må ej avse hyresbelopp, som till betalning förfallit
före den dag, då framställning om hyresreglering gjorts hos nämnden, eller,
där nämnden eljest företager reglering, före den dag, då hyresvärden erhållit meddelande,
att fråga väckts om företagande av reglering. Denna bestämmelse skall
dock ej äga tillämpning, där hyresbeloppet helt eller delvis till betalning förfallit
tidigare än åtta dagar efter den dag, då avtalet träffats.
4. Under hyra inbegripes varje vederlag, i penningar eller vad det är, som
av hyresvärden eller till hans förmån för upplåtelsen betingas.
5. Har hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet, galle avtal,
däri högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran för nämnda tid överenskommits
till det fastställda beloppet.
6. Har enligt denna lag ändring gjorts i hyresavtal, i vad angår redan
erlagd hyra, skall vad hyresgästen sålunda betalat för mycket eller för litet i
förra fallet till honom av hyresvärden återbetalas och i senare fallet av honom
Förda lagutskottets utlåtande Nr hl.
5
till hyresvärden inbetalas vid den hyresbetalningsdag, som infaller näst efter den
dag beslut i ärendet föreligger, dock att i senare fallet vad i 3 kap. 23 § 1 i lagen
den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom stadgas ej skall äga tillämpning,
med mindre hyresvärden minst femton dagar före den dag, han sålunda påyrkar
beloppets inbetalning, bos motparten styrker sitt krav.
7 §.
Har hyresavtal om omöblerad lägenhet, vilket även omfattar'' vare sig uppvärmning
av lägenheten eller tillhandahållande av varmvatten, träffats för längre
tid än ett år, och har efter dess ingående sådan stegring av bränslekostnaderna
inträtt, att överenskommen hyra, till den del denna får anses hava vid avtalets
träffande avsett ersättning för angivna förmåner, befinnes icke längre utgöra skälig
gottgörelse därför, äger hyresnämnden, varje gång för högst ett år av den
återstående avtalstiden, fastställa, vad som därutöver skäligen må tillkomma
hyresvärden, börande därvid särskilt bestiimmas ersättning för uppvärmning samt
för beredning av varmvatten. Hyresgästen vare dock berättigad att inom trettio
dagar efter delfåendet av sådant beslut uppsäga avtalet att upphöra å den fardag,
som inträffar närmast efter en månad från delfåendet. För hyresnämnds
prövning enligt denna paragraf galle i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 §
3 mom.
8 §■
1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad lägenhet
. vare utan verkan, med mindre
a) hyresgästen efter hyresavtalets ingående avgivit skriftlig, uttrycklig försäkran,
att han är villig låta avtalet upphöra,
b) eller hyresvärden, på sätt i 5 mom. närmare angives, verkställer uppsägningen
med erbjudande till hyresgästen att före viss tid förnya hyresavtalet
med ändring allenast av hyresbeloppet,
c) eller samtycke till uppsägningen senast den dag, som i 3 mom. sägs
meddelas av hyresnämnd,
d) eller fall föreligger, som enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24 §§ av
lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till uppsägning.
2. Har i fråga om omöblerad lägenhet träffats skriftligt hyresavtal, avsett
att utan uppsägning upphöra å viss dag, vare hyresvärden skyldig att inom femton
dagar efter det avtalet träffats, underställa avtalet hyresnämndens prövning;
ägande hyresnämnden, därest särskilda skäl därtill föranleda, förordna, att det
skall så anses, som om avtalet träffats under förbehåll, att detsamma efter avtalstidens
slut, så framt icke uppsägning skett, skall förlängas för ytterligare lika lång
tid, dock varje gång högst ett år. Om avtal, som här sagts, icke inom nämnd
tid underställts hyresnämnds prövning, vare hyresvärden, på samma sätt som om
sådant förordnande meddelats, bunden utöver avtalstiden. För de fall, som nu
nämnts, galle i fråga om uppsägningstidens längd vad för motsvarande fall finnes
stadgat i 3 kap. 4 § sista stycket av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom.
6
Första lagutskottets utlåtande Nr hl.
På framställning av hyresvärd äger hyresnämnd medgiva, att skriftligt hyresavtal
om viss lägenhet må träffas att utan uppsägning upphöra å av nämnden angiven
dag. Vad i första stycket stadgas skall icke äga tillämpning i fråga om
sålunda träffat kyresavtal.
3. Samtycke till uppsägning av hyresavtal kan. där hyresnämnd icke finner
anledning medgiva undantag, av nämnden lämnas, endast där hyresvärd ingivit
framställning därom senast å trettionde dagen före den dag, då uppsägning sist
kan ske. Dock må framställning om samtycke till sådan uppsägning, som avses i
133 § utsökningslagen, kunna ingivas till hyresnämnden senast den dag, då uppsägning
sist kan ske. Varje framställning om samtycke till uppsägning bör innehålla
uppgift såväl om den för lägenheten före den 1 oktober 1915 senast gällande
eller beträffande lägenhet, som först efter nämnda dag uthyrts, den vid första uthyrningen
betingade hyran som ock om den ändring av hyresvillkoren, som med
uppsägningen avses, eller den anledning till uppsägning, som eljest åberopas.
Beslut över framställning om samtycke till uppsägning skall av hyresnämnden
meddelas snarast möjligt och senast å tjuguåttonde dagen efter den dag,
då framställningen sist kunnat ingivas till nämnden.
4. Ej må hyresnämnd vägra samtycke till uppsägning av hyresavtal,
där hyresvärden med uppsägningen allenast avsett att erhålla hyresförhöjning
och omständigheterna äro sådana, att hyresförhöjningen enligt 6 § 2 mom. ej må
av nämnden till prövning upptagas. Ej heller må samtycke vägras till sådan
uppsägning av hyresavtal, som avses i 133 § utsökningslagen, därest i hyresavtalet
betingade villkor finnas till skada för ny ägare i avsevärd mån avvika från i hyreskontrakt
inom orten gängse bestämmelser.
I varje fall, där hyresnämnds samtycke till uppsägningen grundas allenast
därpå att nämnden funnit, att samtycke till uppsägningen jämlikt första stycket
icke kunnat förvägras, eller att hyresvärdens anspråk på högre hyra eller eljest
förbättrade hyresvillkor bör upptagas till prövning, skall vid samtycket fästas
det villkor, att innehavaren av lägenheten beredes tillfälle att, inom viss av hyresnämnden
förelagd kortare tid, träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning
med den ändring av hyresvillkoren, som jämlikt 6 § 2 mom. inträtt eller av
nämnden fastställts eller må kunna komma att fastställas.
5. Vill hyresvärd verkställa uppsägning enligt 1 mom. b), har han att
skriftligen uppsäga hyresavtalet och i uppsägningshandlingen tillika erbjuda
hyresgästen att, utan annan ändring i avtalet än hyrans höjning till visst angivet
belopp eller det belopp, hyresnämnden må komma att bestämma, fortfarande förhyra
lägenheten. I uppsägningshandlingen skall därjämte angivas ej mindre
hyresvärdens postadress än även den tid, inom vilken, vid äventyr av hyresrättens
förlust, hyresgästen har att lämna hyresvärden meddelande, att han antager det
sålunda gjorda erbjudandet; och skall i uppsägningshandlingen intagas erinran
såväl om berörda äventyr som ock, därest visst hyresbelopp fordras, därom att
hyresgästen genom antagande av erbjudandet icke betages den rätt att få beloppets
skälighet prövad av hyresnämnden, som eljest må tillkomma honom. Omförmälda
tid skall bestämmas till minst femton dagar från den dag, då uppsägning
sist kan ske.
Har hyresgästen under adress, som uppgivits i uppsägningshandlingen,
från postanstalt inom riket i rekommenderat brev till hyresvärden avsänt förkla
-
Första lagutskottets utlåtande Nr 4l.
7
ring, att han antager det gjorda erbjudandet, skall så anses, som om antagandet
kommit hyresvärden tillhanda den dag, då brevet avlämnades å posten.
6. Finner nämnden sig icke böra lämna begärt samtycke till uppsägning,
må i intet fall hyresavtal därigenom anses förnyat för längre tid än varje gång
högst ett år.
7. Där för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet,
och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet skall erläggas i
förskott för längre tid än en månad, berättigar underlåtenhet härutinnan icke till
uppsägning, så länge hyresgästen sist å andra söckendagen av varje månad till
fullo erlägger den på samma månad belöpande hyran.
8. vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd beakta ej mindre de av
hyresvärden för uppsägningen anförda skäl, såsom att hyresgästen utan hyresvärdens
medgivande tillgodogör sig hyresrätten huvudsakligen genom lägenhetens
uthyrning i andra hand eller att hyresvärd, som före den 25 maj 1917 förvärvat
fastighet, har synnerligt behov av lägenhet i densamma för beredande av bostad
åt sig eller sin familj, än även huruvida uppsägningen skulle medföra synnerlig
svårighet för hyresgästen att erhålla tjänlig lägenhet å tid, därtill hyresavtalet
uppsagts. Har byggnad uppförts i uppenbart syfte att bereda bostadsutrymme
åt viss person, visst företags personal eller viss grupp av personer, bör, där så
erfordras för tillgodoseende av nämnda syfte, samtycke till uppsägning av hyresnämnd
icke förvägras. Lag samma vare, där hyresgästen utan hyresvärdens
medgivande tillgodogör sig hyresrätten uteslutande genom uthyrning i andra hand.
Har Konungens befaliningshavande jämlikt 14 § 2 mom. genom beslut,
som vunnit laga kraft, eller Konungen jämlikt 3 mom. av samma paragraf lämnat
samtycke till rivning av byggnad, inrymmande bostadslägenhet, kan hyresnämnd
icke vägra samtycke till därav föranledd uppsägning angående hyresavtal om
lägenhet i byggnaden.
9 §.
Med lägenhet avses i denna lag varje utrymme inom byggnad.
Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.
10 §.
1. Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller annans
rakning uthyr eller uthyrt omöblerad lägenhet, liksom envar hyresgäst eller
hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig att personligen
eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna ske, genom befullmäktigat,
i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden. Sådan kallelse, i
vilken må utsättas vite för uteblivande från och med två till och med etthundra
kronor, skall delgivas i god tid förut och senast dagen före den, då inställelse
skall ske.
2. Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda eller avsedda
att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden eller hyresgästen
hållas tillgängliga för nämnden.
3. Ägare eller förutvarande ägare av fastighet inom hyresnämnds verk -
8
Första lagutskottets utlåtande Nr 41 •
samhetsområde vare pliktig att, då hyresnämnd det begär, i den ordning nämnden
angiver lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter för de inom fastigheten
inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter angående fastigheten
eller hyresförhållandena i övrigt, som nämnden må påfordra.
Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter m. m.
11 §•
1. Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,
ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete, som påkallar
lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till avsevärd höjning av hyran
eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter eller att inreda bostadslägenhet eller
del däräv till annat ändamål, allt såvida icke åtgärden av vederbörande myndighet
prövas vara med hänsyn till allmän säkerhet eller hälsovård erforderlig.
2. Lägenhet, som, då lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser mot
oskälig hyresstegring m. m. eller ock enligt Konungens särskilda förordnande
lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m. eller lagen i samma ämne den 19 juni 1919 trädde i tillämpning inom
området, användes till bostad eller var oanvänd men dessförinnan senast använts
till bostad, må ej utan hyresnämndens medgivande tagas i bruk för annat ändamål;
ej heller må utan nämndens medgivande lägenhet uthyras möblerad, vilken
icke vid nyssnämnda tid varit uthyrd i sådant skick.
3. Vid prövning av nu angivna frågor skall hänsyn tagas till de av hyresvärden
för åtgärdens företagande anförda skäl, till åtgärdens inverkan på hyresförhållandena
i allmänhet i orten samt till svårigheterna för vederbörande hyresgäster
att erhålla andra tjänliga bostäder.
4. På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning
till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna paragraf förmäles;
och galle därom enahanda bestämmelser, som för det i 191 § utsökningslagen
avsedda fall äro stadgade.
Om skyldighet att anmäla hyresavtals träffande och upphörande.
12 §.
Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde, där bostadsförmedling i
enlighet med 13 § är anordnad, för egen eller annans räkning uthyr omöblerad
lägenhet, vilken helt eller delvis är avsedd till bostad, är beträffande sådan lägenhet
pliktig att hos nämnden anmäla hyresavtals träffande och upphörande med
angivande, där så ske kan, av hyresanspråk för förnyad uthyrning. Om tiden och
sättet för sådan anmälan, som här sagts, förordnas av nämnden.
Om bostadsförmedling.
13 §.
1. Inom stad, där denna lag äger tillämpning, och vars mantalsskrivna
folkmängd vid 1921 års ingång uppgick till minst 15,000, skall med ledning av
9
Första lagutskottets utlåtande Nr hl.
de i 12 § omförmälda anmälningarna genom hyresnämnden eller annan kommunal
myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade lägenheter, som helt
eller delvis äro avsedda till bostad. Vid sådan kommunal bostadsförmedling skall
särskilt eftersträvas att bereda barnrika familjer lämpliga bostäder.
2. Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes av
stadsfullmäktige.
3. På framställning av stadsfullmäktige äger Konungen medgiva undantag
från vad i 1 mom. stadgas.
Om överklagande av hyresnämnds beslut m. m.
14 §.
1. Har vid hyresnämnds beslut i fråga, som i 6, 7 eller 8 § sägs, ledamot
av hyresnämnd varit jävig eller av annan orsak obehörig, eller nämnden
överskridit sin befogenhet, eller annan felaktighet ägt rum i avseende på ärendets
behandling, må part, som är med beslutet missnöjd, däröver föra klagan, i Stockholm
hos överståthållarämbetet, i annan stad, där magistrat finnes, hos denna
samt i övriga orter hos Konungens befallningshavande inom trettio dagar efter
erhållen del av beslutet.
2. Över hyresnämnds beslut i fråga, som i 11 § 1 och 2 mom. förmäles,
må klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio dagar efter erhållen
del av beslutet.
3. Mot prövningsmyndighets beslut i fråga, som i 1 mom. sägs, må talan
ej föras. I Konungens befallningshavandes beslut enligt 2 mom. må ändring
sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara inkomna till socialdepartementet
inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks
beslut är bestämd.
Ansvarsbestämmelser.
15 §.
1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet fastställt
visst hyresbelopp, av hyresgäst, hyressökande eller annan för uthyrning av
lägenheten fordrar eller mottager vederlag, i penningar eller vad det är, till högre
värde, straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.
2. Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblerad lägenhet
såsom villkor för upplåtelsen avfördrar eller mottager av hyresgäst eller hyressökande
förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från rätten att få hyresbeloppet
prövat enligt denna lag eller ock vara villig att utan hyresnämnds prövning av
uppsägning låta avtalet upphöra.
3. På framställning av hyresnämnd eller eljest, när skäl därtill äro, må
Konungens befallningshavande för område, där denna lag äger tillämpning, fastställa
taxa för hyresförmedling. Har Konungens befallningshavande fastställt
sådan taxa, straffes den, som erbjuder sig att mot vederlag till högre värde, än
taxan föranleder, förmedla uthyrning av omöblerad lägenhet eller för sådan för
Bihang
till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 82 käft. (.Nr hl.) 2
10
Första lagutskottets utlåtande Nr4l.
medling fordrar eller mottager vederlag till högre värde, med böter från och med
femtio till och med ettusen kronor.
16 §■
Bryter någon mot vad i 11 § 1 eller 2 mom. är stadgat, stratfes med böter
från och med etthundra till och med tiotusen kronor.
17 §.
För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter från
och med fem till och med femhundra kronor.
18 §.
1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd, utan
laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden förelagt,
eller till böter från och med fem till och med femhundra kronor.
2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter mot vad
i 10 § 2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i föreskriven tid och
ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.
3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot bättre
vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med femtio till och
med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas, ej må tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.
19 §.
1. Den som vid uthyrning av lägenhet, möblerad eller omöblerad, eller vid
överlåtelse av hyresrätt till sådan lägenhet fordrar eller mottager vederlag, av
vad slag det vara må, som, enligt vad han insett eller bort inse, är uppenbart
oskäligt, straffes med böter från och med tjugufem till och med tiotusen kronor
eller med fängelse från och med en månad till och med ett år. Såsom uthyrning
av lägenhet skall anses även upplåtande eller överlåtande av delägarrätt i
fastighet eller i bolag eller förening, som äger fastighet, när avtalets syfte uppenbarligen
är att vinna eller bevara tillgång till lägenhet.
Yad i första stycket stadgas skall ej äga tillämpning i fall, då hyresnämnd
enligt denna lag äger pröva, huruvida vederlag, som nyss sagts, är att
anse såsom oskäligt.
2. Fälles någon till straff för brott, som i denna paragraf sägs, må domstolen,
efter ty skäligt finnes, kunna förplikta gärningsmannen att utgiva, helt
eller delvis, värdet av taget eller avtalat vederlag.
20 §.
Förseelser, som avses i 15—19 §§, skola åtalas av allmän åklagare, de i
18 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild sådan är inrättad, men
eljest hos poliskammare eller, där sådan icke finnes, vid allmän domstol och de
övriga vid allmän domstol.
Första lar/utskottets utlåtande Nr bl.
11
21 §.
1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, så ock vad gärningsmannen
enligt 19 § 2 mom. förpliktas utgiva, tillfalla kommunen, köpingen eller
municipalsamhället.
2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling
ske enligt allmänna strafflagen.
22 §.
De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna lag, rörande
hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och upphör därmed
lagen med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 30
juni 1920 att gälla. Dock skall beträffande förseelse, som begåtts under tiden
för sistnämnda lags giltighet och varå påföljd är i densamma bestämd, vad därutinnan
är i sagda lag stadgat fortfarande gälla. Yad i övergångsbestämmelserna •
till samma lag stadgas om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa föreskrifter
i lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m. och lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot
oskälig hyresstegring m. m. samt lagen i samma ämne den 19 juni 1919 skall
likaledes fortfarande gälla. Därjämte skola beslut, som av hyresnämnd meddelats
ej mindre enligt någondera av sistnämnda tre lagar än även enligt lagen
den 30 juni 1920 fortfarande äga giltighet; och skola ordförande och ledamöter
i hyresnämnder jämte suppleanter för dem, vilka utsetts på grund av bestämmelserna
i någon av dessa fyra lagar, anses såsom behörigen utsedda enligt denna lag.
Denna lag gäller till och med den 30 september 1923. Dock skall beträffande
annan omöblerad lägenhet än sådan, som helt eller delvis uthyrts till bostad
samt den 25 maj 1917 eller tidigare blivit tagen i bruk, vad i 6 och 8 §§
stadgas ej gälla längre än till den 1 oktober 1921, och skola stadgandena i 8 §
ej heller äga tillämpning i fall, då hyresvärd uppsäger hyresavtal om dylik lägenhet
att upphöra den 1 oktober. 1921 eller senare dag. Hyresnämnds beslut, varigenom
nämnden enligt 6 § fastställt hyra för viss tid, skall i fråga om lägenhet, som
nyss sagts, gälla högst till den 1 oktober 1921 och beträffande annan lägenhet högst
till den 1 oktober 1923. Beslut, som av nämnden i berörda avseende meddelats
jämlikt 7 §, skall gälla högst till sistnämnda dag. Stadgandena i 8 § skola ej
i något fall äga tillämpning, där hyresvärd efter den 1 juli 1922 uppsäger hyresavtal
att upphöra den 1 oktober 1923 eller senare dag.
Yad ovan stadgats om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa
föreskrifter i äldre lagar skall äga giltighet jämväl efter den 30 september 1923,
och skall beträffande sådan i denna lag omförmäld, under tiden för lagens giltighet
begången förseelse, varå påföljd i lagen är bestämd, vad därutinnan i l&gen
är stadgat jämväl gälla efter sistnämnda dag.
12
Första lagutskottets utlåtande Nr hl.
I samband med denna proposition har utskottet till behandling
förehaft följande i anledning av densamma väckta motioner, nämligen:
inom första hammaren:
nr 218 av herr Antonsson,
nr 219 av herr Berglund samt
nr 220 av herr Lindqvist och •
inom andra hammaren:
nr 347 av herr Jönsson i Fridhill,
nr 348 av herr Loven samt
nr 349 av herr Hage.
Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i
den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till den kungl.
9 propositionen.
För de av motionärerna framställda yrkandena lämnar utskottet
redogörelse här nedan vid behandlingen av varje särskild punkt, och får
utskottet, i den mån redogörelse för motionärernas motivering ej i samband
därmed lämnas, hänvisa till motionerna.
Lagstift- Den 31 december innevarande år utgår giltighetstiden för lagen den
prolonga- ^ juni 1920 med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring.
tion och Socialstyrelsen, som på anmodan av chefen för socialdepartementet
dess^vveck-yttrande om behovet av hyresstegringslagens prolongation och reling.
vision, har i förstnämnda hänseende, om ock ej utan tvekan, ansett sig
böra förorda, att lagens giltighet utsträckes under ytterligare viss tid, men
tillika ansett tiden nu vara inne att definitivt fastslå den yttersta gränsen
för denna giltighetstid. Styrelsen har funnit det vara av synnerlig vikt,
att tiden för lagstiftningens upphävande ej längre lämnas oviss, utan att
allmänheten redan nu lämnas rådrum för att inrätta sig efter den nya
situation, som uppkommer genom den fria prisbildningens återinträde.
Styrelsen har i sådant hänseende stannat vid att föreslå, att lagens giltighet
icke måtte utsträckas längre än att dess verkningar upphöra den 1
oktober 1923. I det av styrelsen formulerade förslaget till reviderad lag
i ämnet har denna ståndpunkt kommit till uttryck på det sätt, att enligt
lagens övergångsbestämmelser de rörande uppsägning av hyresavtal i 8 §
givna stadgandena förklaras skola icke i något fall äga tillämpning, där
hyresvärd uppsäger hyresavtal att upphöra den 1 oktober 1923 eller senare
dag. Enligt detta förslag skall följaktligen uppsägning till nämnda
Första lagutskottets utlåtande Nr hl. 13
dag kunna med laga verkan äga rum omedelbart efter den nya lagens
ikraftträdande.
Föredragande departementschefen har i förevarande hänseende anslutit
sig till socialstyrelsens uttalande om önskvärdheten av att hyresstegringslagens
återstående tillämpning må kunna begränsas till eu bestämt
angiven avvecklingsperiod, men å andra sidan förklarat sig ej kunna biträda
styrelsens mening om lämpligheten av att redan nu slutgiltigt fastställa
en sådan tidsgräns. Nämnda bägge synpunkter hava i den kungliga
propositionen på det sätt förenats, att i lagen hyresvärd medgives
rätt att först efter den 1 juli 1922 uppsäga hyresavtal till upphörande den
1 oktober 1923 eller senare dag.
I herrar Antönssons och Jönssons motioner hemställes om bifall till
socialstyrelsens berörda förslag.
Enligt utskottets mening är tiden nu inne att söka åstadkomma en
varsam återgång till fri hyresmarknad, och den i propositionen föreslagna
slutterminen för lagens giltighet synes i sådant hänseende vara väl avvägd.
I fråga om uppsägningsrätten delar utskottet den av föredragande departementschefen
uttalade meningen, att i lagen ej nu bör medgivas hyresvärd
rätt att omedelbart uppsäga hyresavtal till upphörande den 1 oktober
1923. Den i propositionen föreslagna bestämmelsen, att hyresvärd
först efter den 1 juli 1922 äger uppsäga hyresavtal till upphörande den
1 oktober 1923 eller senare, lämnar däremot lagstiftaren en möjlighet
att, efter föreliggande omständigheter, under år 1922 bestämma en annan
tidpunkt för lagens upphörande än den i förevarande proposition angivna
utan1 att en sådan ändring behöver föranleda bestämmelser av tillbakaverkande
natur, och utskottet tillstyrker förty propositionen i denna del.
I syfte att framtvinga utbjudande till uthyrning av lägenheter, vilka,
ehuru lämpliga till bostäder, stode oanvända, stadgades i 5 § 1 mom.
andra stycket i 1918 års förfoganderättslag skyldighet för ägare eller innehavare
av byggnad att, där det funnes oundgängligen erforderligt för beredande
av bostad för husvilla, till kronan mot ersättning i vissa fall upplåta
byggnaden eller del därav. Sedan nämnda lag med utgången av februari
månad detta år upphört att gälla, saknas direkt rättslig möjlighet
till ingripande från det allmännas sida i sådana fall, där bostadslägenheter
utan antagliga skäl undandragas hyresmarknaden.
I sin ovannämnda motion yrkar herr Hage, att riksdagen måtte antaga
en bestämmelse, gående ut därpå, att hyresnämnd, där det finnes erforderligt
för beredande av bostad vid inträffad bostadsbrist inom ett samhälle
och där förhållandena i övrigt därtill giva anledning, har rätt ålägga
Utskottet.
Oanvända
lägenheter.
14
Första lagutskottets utlåtande Nr kl.
ägare eller innehavare av bostadslägenhet att inom viss tid förebringa bevis
för, att lägenheten disponerats på sätt som kan av hyresnämnden godkännas;
och borde i fall, då sådant bevis ej inom fastställd tid förebragts,
hyresnämnden ha rätt disponera lägenheten och även mot ägarens eller
innehavarens bestridande uthyra densamma för ett pris, som av hyresnämnden
efter i lagen fastställda grunder bestämdes.
Av socialstyrelsen har i dess omförmälda yttrande, vartill utskottet
hänvisar, påvisats, att införandet av en bestämmelse av i motionen ifrågasatt
art skulle vara förenat med synnerligen stora svårigheter av praktisk
och rättslig art. Att vid sådant förhållande företaga en dylik utvidgning
av lagen synes utskottet så mycket mindre böra ifrågakomma som hela
ifrågavarande lagstiftning nu är på väg att avvecklas.’ Att märka är också
att det av herr Hage påpekade stadgandet i den numera upphävda förfoganderättslagen
aldrig, veterlig!, tillämpats i syfte att bereda enskild
person bostad.
Utskottet övergår nu till behandlingen av de särskilda paragraferna
i det kungliga lagförslaget samt i samband därmed väckta ändringsförslag.
6 § 1 mom.
Enligt 6 § 1 mom. första stycket äger hyresnämnd — med den inskränkning,
som betingas av den fria hyresstegringslatituden — pröva skäligheten
av hyreshöjning, som fordrats för omöblerad lägenhet, vilken den
25 maj 1917 eller tidigare varit uthyrd. I andra stycket av samma moment
givas bestämmelser för lägenhet, som icke sistnämnda dag varit uthyrd.
Beträffande sådana lägenheter gäller, att det första uthyrandet ej
är underkastat reglering, varemot en förhöjning av hyran är underkastad
hyresnämnds prövning.
I sin ovannämnda motion framhåller herr Berglund, att om en fastighetsägare,
som själv före den 25 maj 1917 bebott en lägenhet i fastigheten,
efter sistnämnda dag uthyr lägenheten, avfattningen av andra stycket i 6 §
1 mom. föranleder, att detta uthyrande ej kan underställas hyresnämndens
prövning. Motionären föreslår därför, att i andra stycket av 6 § 1 mom.
orden »eller tidigare varit uthyrd» utbytas mot orden »eller tidigare varit
tagen i bruk».
Såsom av den nyss lämnade redogörelsen för bestämmelserna i förevarande
moment framgår, innebär den princip, på vilken ifrågavarande lagstiftning
byggts, just att förhöjningar i redan utgående hyra skola under
i lagen närmare angivna förutsättningar vara underkastade hyresnämnds
prövning, medan det första uthyrandet lämnats utanför hyresregleringen.
Första lagutskottets utlåtande Nr hl.
15
Att nu, på satt i motionen föreslagits, vidtaga en rubbning i denna princip,
varigenom för övrigt skulle nödvändiggöras ändringar även i andra
hänseenden än motionären avsett, synes, särskilt då lagen nu är stadd i
avveckling, ej böra förekomma.
6 § 2 mom.
Enligt den nu gällande hyresstegringslagen omfattar den fria hyressteg- Den fria
rin^slatituden en förhöjning med femtio procent å den hyra, som betingats för yresstegtiden
närmast före den 1 oktober 1915. I fråga om bostadslägenheter, tuden.
vilka icke varit uthyrda före nämnda dag men väl före den 25 maj 1917,
kan varje krav på hyresökning underställas hyresnämnds prövning. Hyreslägenheter,
vilka tillkommit efter sistnämnda dag, äro från och med den
1 oktober detta år helt undantagna från bestämmelserna om hyresreglering
och uppsägning.
I förevarande avseende föreslår nu socialstyrelsen den betydelsefulla
förändring, att vid beräkning av den fria hyresstegringslatituden skall såsom
utgångshyra anses senaste årets hyra samt att å denna hyra skall
kunna fritt avtalas en förhöjning med tio procent. Då det av styrelsen
framlagda lagförslaget är avsett att gälla för tiden till den 1 oktober 1923,
kommer följaktligen den medgivna fria hyresökningen under det senare av
dessa båda hyresår att motsvara mer än tjugu procent av hyran för hyresåret
1 oktober 1920—30 september 1921. Till de föreslagna nya bestämmelserna
i 6 § har därjämte fogats ett stadgande av innehåll, att vid tilllämpning
av samma bestämmelser icke skall tagas hänsyn till sådan del av
hyran, som angives eller skäligen är att anse såsom ersättning för lägenhetens
uppvärmning eller för tillhandahållande av varmvatten till densamma. —
Såsom av styrelsens utlåtande framgår, hava vid behandlingen av denna fråga
skilda meningar framträtt. I en reservation har påyrkats, att procentsatsen
för medgiven fri hyresförhöjning måtte bestämmas till femton i stället för
av styrelsen föreslagna tio procent. I fyra särskilda yttranden har uttalats
den mening, att hyresökning fortfarande såsom hittills bör beräknas
med utgångspunkt från 1914—1915 års hyra. En av dessa reservanter
har velat bestämma den fria hyresstegringslatituden för vartdera av de två
hyresår, under vilka den nya lagen skall gälla, till sextio resp. sjuttio
procent å sistnämnda hyra. Övriga tre reservanter hava uttalat sig emot
fastställande i lagen av annan generell procentsats än den nu gällande.
I en av ordförande i hyresnämnder i Stockholm till chefen för justitiedepartementet
ingiven skrift har uttalats anslutning till de reservationer,
i vilka hemställts om bibehållande såväl av nuvarande grund för
Utskottet.
16 Första lagutskottets utlåtande Nr kl.
bestämmande av hyresökning som av den för närvarande gällande procentsatsen.
Det nu föreliggande förslaget ansluter sig till sistnämnda ståndpunkt.
Enligt detsamma skola sålunda 1914—1915 års hyror fortfarande
vara normerande för beräkningen av fri hyresförhöjning under hyresåren
1921 —1923, varjämte den för ifrågavarande förhöjning nu gällande gränsen
av 50 procent bibehållits.
Herrar Antonsson och Jönsson yrka i sina motioner bifall till socialstyrelsens
ovan omförmälda förslag.
Lika med föredragande departementschefen anser utskottet övertygande
skäl hava av förut nämnda reservanter inom socialstyrelsen anförts
för att i fråga om sättet för hyresstegringslatitudens fastställande bibehålla
den nu gällande lagens ståndpunkt och sålunda låta 1914—1915 års
hyror vara bestämmande för den fria hyresförhöjningen. Utskottet är
ense med departementschefen även därutinnan, att den fria latituden för
hyresökning bör bibehållas vid sin nuvarande storlek. Väl synes det vara
angeläget att tillse, att övergången till en fri hyresmarknad ej skall komma
att ske allt för brådstörtat. Men å andra sidan är det givetvis av
vikt, att ej i lagen införas bestämmelser, som bidraga till en av förhållandena
ej påkallad hyresökning. Enligt utskottets mening lärer det emellertid
vara att befara, att en höjning av den fria hyresökningslatituden skulle
föra med sig, att hyrorna sprunge upp till högre belopp än vad vid en
fri prisbildning skulle bliva förhållandet. Redan för närvarande torde
hyreshöjningen i allmänhet ej oväsentligt överstiga den fria latituden, och
i ’ den mån en ytterligare höjning kan befinnas vara skälig, äro hyresnämnderna
oförhindrade att vidtaga en sådan höjning.
Utskottet får alltså, med avstyrkande av herrar Antonssons och Jönssons
motioner, tillstyrka den kungl. propositionen jämväl i nu förevarande del.
Enligt 6 § 2 mom. andra stycket äger socialstyrelsen, på framställning
av hyresnämnd, där särskilda skäl därtill äro, för nämndens verksamhetsområde
eller viss del därav fastställa den fria hyresstegringslatituden
till en lägre procentsats än 50 procent, dock lägst 40 procent.
Socialstyrelsen har föreslagit, att den styrelsen sålunda medgivna
befogenheten måtte upphöra. Denna ändring har motiverats väsentligen
därmed, att efter den utvidgning av den fria latituden, varom styrelsen
hemställt, en dylik befogenhet saklöst kunde bortfalla.
Herrar Antonsson och Jönsson hemställa om bifall till socialstyrelsens
berörda förslag.
Då enligt det nu föreliggande, av utskottet tillstyrkta förslaget nuvarande
bestämmelser om liyresstegringslatituden lämnas orubbade, synes,
Första lagutslcottets utlåtande Nr -41.
17
på sätt föredragande departementschefen jämväl anfört, någon anledning
att vidtaga ändring i förevarande bestämmelse icke vara för handen.
o o
8 § 4 mom.
Herrar Antonssons och Jönssons motioner innebära yrkande om bifall
till ett av socialstyrelsen framställt förslag till ändrad lydelse av detta
lagrum. Berörda förslag överensstämmer med det kungl. förslaget utom
därutinnan att i det sistnämnda av redaktionella skäl tillagts orden »av
nämnden». Då några skäl för avvikelse från det kungl. förslaget i denna
del ej anförts, hemställer utskottet om avslag å motionärernas nu ifrågavarande
hemställan.
12 §.
I 12 § i gällande hyresstegringslag stadgas, att en var, som inom
hyresnämnds verksamhetsområde ''för egen eller annans räkning uthyr
omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden anmäla ej mindre hyresavtals
träffande och upphörande med angivande av i förra fallet närmast
därförut betingad hyra och i senare fallet, där så ske kan, hyresanspråk
för förnyad uthyrning, än öck varje med förutvarande hyresgäst träffat
avtal om fortsatt hyresupplåtelse mot höjd hyra, ävenledes med angivande
av den förutvarande och den höjda hyrans belopp. I anmälan skall, då
lägenhet varit uthyrd för tid före den 1 oktober 1915, även angivas den
för tid före nämnda dag senast betingade hyran. Denna omfattande anmälningsplikt
har i det nu föreliggande förslaget inskränkts till att avse
allenast uppgifter om hyresavtals träffande med ny hyresgäst samt om
hyresavtals upphörande beträffande bostadslägenheter å plats, där bostadsförmedling,
enligt 13 § är anordnad.
I sin ovan omförmälda motion yrkar herr Loven, att paragrafen
måtte bibehållas oförändrad, dock med ett förtydligande i första stycket
av följande lydelse:
»Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller
annans räkning uthyr omöblerad lägenhet för bostads-, affärs- eller annat
ändamål, är pliktig» etc.
Av den utav socialstyrelsen i ärendet förebragta utredningen framgår,
att ifrågavarande stadgande icke allmänt efterleves. Då vid sådant
förhållande'' anledning ej torde föreligga att bibehålla bestämmelsen i vidare
omfattning än som betingas av det praktiska behovet av ett underlag för
bostadsförmedlingen, är utskottet ense med socialstyrelsen och föredragande
departementschefen därom, att stadgandet bör erhålla den i propositionen
föreslagna avfattningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 saml. 1 avd. 32 käft. (Nr 41.)
3
18 Första lagutskottets utlåtande Nr il.
Övergångsbestämmelsen.
1 fråga om herrar Antonssons och Jönssons yrkande om rätt för hyresvärd
att redan nu uppsäga hyresavtal till den 1 oktober 1923 har utskottet
redan förut yttrat sig (s. 13).
Herr Lindqvist yrkar i sin ovannämnda motion, att bostadslägenheter,
tagna i bruk efter den 25 maj 1917, må i avseende på hyresnämnds
prövning av hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal med retroaktiv
verkan bringas i samma läge som dylika lägenheter tagna i bruk senast
nämnda dag.
Herr Hage hemställer, att under hyresregleringslagen skola falla ej
blott nyssnämnda lägenheter utan även andra lägenheter än bostäder.
Enligt 1920 års hyresregleringslag äro samtliga nu nämnda lägenheter
irån och med den 1 oktober 1921 ej längre underkastade reglering
beträffande hyror och uppsägningsrätt. Detta frigivande har visserligen
i fråga om bostadslägenheter, tagna i bruk efter den 25 maj 1917, i åtskilliga
fall visat sig medföra hyresökningar, som näppeligen synas rimliga.
Vid hyresstegringslagens behandling av fortgående års riksdag var
emellertid ifrågavarande spörsmål föremål för en ingående prövning, och
riksdagen beslöt på hemställan av vederbörande utskott att från och med
den 1 oktober 1921 utesluta ifrågavarande lägenhetskategorier från hyresregleringen.
Några omständigheter av så allvarlig beskaffenhet, att riksdagen,
i strid mot sitt föregående år fattade beslut, bör återföra dessa
lägenheter under lagen och såmedelst omintetgöra dispositioner, som efter
riksdagens förra beslut och i anledning därav träffats med avseende å uppsägning
och uthyrning av dylika lägenheter, hava enligt utskottets mening
ej förebragts.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
l:o) att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen
bifallas;
2:o) att de i anledning av propositionen väckta
motionerna i den mån de ej kunna anses besvarade
genom utskottets hemställan under l:o), icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 maj 1921.
På första lagutskottets vägnar: *
JAKOB PETTERSSON.
Första lagutskottets utlåtande Nr hl.
1!)
Reservationer:
1) av herr Boman, som anfört:
Då den nu föreliggande lagen år avsedd att gälla endast till 1 okt.
1923 för att senare ej förnyas, borde det vara angeläget i syfte att underlätta
övergången till fri hyresmarknad att söka minska det antal hyresavtal,
som under lagens ännu återstående giltighetstid komme att hänskjutas
till hyresnämndernas avgörande. I sådant syfte torde det vara
lämpligt att något höja den gräns för hyresstegring, vid vilken det ej är
tillåtet att vädja till hyresnämnd, och synes det mig av byråchefen
Bergsten i en reservation inom socialstyrelsen framlagda förslaget om
denna gräns bestämmande till 60 % över 1915 års hyra vara åtminstone
ej för hög.
Enligt min uppfattning komme en sådan ändring ej att leda
till någon oskälig höjning av hyresnivån, då hyresnämnderna redan nu
ha skyldighet att taga hänsyn till det allmänna läget på hyresmarknaden
vid hyrans bestämmande; även hyresmarknaden lär ej kunna undgå att
röna inflytande av den inträdda ekonomiska depressionen.
Jag hemställer alltså,
att i § 6 mom. 2 första stycket siffran 50 utbytes
mot 60;
2) av herr Hederstierna, som anfört:
Med hänsyn till den prisstegring på snart sagt alla områden, som
under senare år ägt rum, måste det enligt min mening antagas, att, när
hyresstegringslagen träder ur kraft, stegringen av hyror kommer att i avsevärd
grad överskrida den gräns av 50 procent på den före den 1 oktober
1915 utgående hyra, som i 6 § 2 mom. av nu gällande lag är stadgad
för hyresnämnds inskridande. För att i någon mån förmedla övergången
till den fria hyresstegringen anser jag därför att berörda procentsats
bör i den nya lagen sättas till 60 procent. Då därjämte, enligt
vad upplyst blivit, andra stycket av nämnda moment hitintills icke kommit
till användning och för framtiden behov av detsamma än mindre lärer
förekomma, synes samma stycke böra ur den nya lagen utgå.. På
grund härav hemställer jag, att 6 § 2 mom. skall erhålla följande
lydelse:
20
Första lagutskottets utlåtande Nr Al.
2. J den mån---med mer än 60 procent---dålio
beskaffenhet;
3)
av herr Thore, som anfört:
I likhet med socialstyrelsen anser jag lämpligt, att redan nu i
bestämd form utsäges, att hyresstegringslagens giltighet icke utsträckes
längre, än att dess verkningar upphöra den 1 oktober 1923. Vid noggrant
övervägande av de faktorer, som under närmaste tiden framåt kunna
anses verka till förmån för ökande av bostadsproduktionen och i allmänhet
till lättande på. hyresmarknaden — prisfallet på byggnadsmaterialier,
lönenedsättningar, lindringar i 8 timmarslagen, den allmänna ekonomiska
depi’essionen, som tvingar folk att inskränka på lägenhetsutrymmet och
jämväl motverkar omotiverade hyresstegringar — har jag kommit till den
uppfattningen, att den tvångslagstiftning, som hyresstegringslagen innebär,
utan allvarligt men för den bostads- eller lägenhetssökande allmänheten,
men väl i de övervägande fallen till fördel för denna, slutgiltigt bör
kunna avvecklas till den ovan angivna tidpunkten. Under sådana förhållanden
finner jag det vara av vikt att redan nu fullt klart besked lämnas
därom, att efter nämnda tidpunkt hyresstegringslagen upphör att verka.
Härigenom erhåller allmänheten redan nu rådrum att inrätta sig efter den
nya situationen. I så avseende finner jag den av socialstyrelsen föreslagna
ordalydelsen av övergångsbestämmelserna vara att föredraga framför Kungl.
„ Maj:ts och utskottets förslag.
Jag vill därför yrka, att andra stycket till övergångsbestämmelserna
erhåller följande lydelse: Denna lag gäller till och med den 30 september
1923. Dock skall högst till sistnämnda dag. Stadgandena
i 8 § skola ej i något fall äga tillämpning, där hyresvärd uppsäger hyresavtal
att upphöra den 1 oktober 1923 eller senare dag.
.4) av herr K. G. Westman, som beträffande 12 § i förslaget ansett,
att tillräckliga skäl för en ändring av paragrafens nu gällande lydelse ej
förebragts, och hemställt, att paragrafen i fråga måtte antagas med den
lydelse, den äger enligt nu gällande lag den 30 juni 1920 mot oskälig
hyresstegring m. m.; samt
5) av herrar J. T. Larsson, P. A. Hansson, Engberg och Billqvist,
som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
Genom en den 15 april 1921 dagtecknad proposition — — —
hemställes om bifall till socialstyrelsens berörda förslag.
Första lagutskottets utlåtande Nr hl.
21
I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet det
icke vara välbetänkt att såsom socialstyrelsen föreslagit nu definitivt fastställa
en tidpunkt för förevarande lagstiftnings avskrivning. Men utskottet
kan heller icke ansluta sig till den av departementschefen föreslagna
ordningen. Det saknas för närvarande tillräckligt fasta hållpunkter för
ett bedömande av, när sådana förhållanden på hyresmarknaden kunna återinträda,
att en lagstiftning av denna art karl anses obehövlig. Men det
kan då icke vara till gagn, att nu ställa i utsikt en snar avveckling, för
att måhända senare nödgas grusa de förhoppningar, vilka sålunda väckts.
Skulle före den 1 juli 1922, den dag efter vilken enligt Kungl. Maj:ts
förslag hyresvärd skulle äga rätt att uppsäga hyresavtal till upphörande
den 1 oktober 1923, sådana förändrade förhållanden inträda, som medgiva
en lindring i lagens bestämmelser, så möter det ju intet hinder för
Kungl. Maj:t att i god tid förelägga nästkommande riksdag de förslag,
som kunna befinnas lämpliga. Att nu införa i övergångsbestämmelserna
några stadganden om fri uppsägningsrätt kan utskottet icke förorda.
I syfte att framtvinga utbjudande — — — efter i lagen fast
ställda
grunder bestämdes.
Av socialstyrelsen har — — — praktisk och rättslig art. Det
upplyses också att den åberopade bestämmelsen i förfoganderättslagen
aldrig ansetts böra tagas i anspråk. Vid sådant förhållande finner utskottet
icke nu tillräckliga skäl föreligga att förorda en sådan utvidgning
av lagen, som motionärens yrkande avser.
Utskottet övergår nu till behandlingen — — — väckta änd
ringsförslag.
6 § 1 mom. (lika med utskottet)
6 § 2 mom. ( d:o )
8 § 1 mom.
I anledning av vad utskottet här nedan vid övergångsbestämmelsen
anfört i fråga om att bostadslägenheter, tagna i bruk efter den 25 maj
1917, fortfarande skola vara underkastade hyreslagens bestämmelser, har
till förevarande moment fogats ett nytt stycke.
8 § 4 mom. (lika med utskottet)
12 §.
I 12 § i gällande hyresstegringslag — — — är pliktig» etc.
Såsom skäl för en ändring av ifrågavarande paragraf, på sätt Kungl.
Maj:t föreslagit, har väsentligen åberopats, att stadgandet icke allmänt
22
Första lagutskottets utlåtande Nr Al.
efterleves. Detta kan dock icke vara någon anledning att borttaga detsamma,
därest det befinnes vara av betydelse. I stället bör väl vederbörande
myndigheter tillhållas att bevaka'' lagens efterlevnad. För stadgandets
bibehållande har motionären förebragt goda skäl. Dock synes icke
den av motionären föreslagna omformuleringen av stadgandets hittillsvarande
lydelse vara nödvändig. Utskottet tillstyrker därför, att 12 § måtte
bibehålla samma lydelse som i lagen av den 30 juni 1920.
Övergångsbestämmelsen.
I fråga om herrar Antonssons — — — även andra lägenheter
än bostäder.
I herrar Lindqvists och Hages motioner anförda exempel giver vid
handen, att undantagandet av nämnda bostadslägenheter från lagens tilllämpning
torde kqmma att medföra hyresökningar, som kunna betecknas
såsom oskäliga. A andra sidan torde icke ett sådant undantagande, såsom
tidigare hållits för troligt, komma att uppmuntra till ökad byggnadsverksamhet.
Man skulle alltså taga nackdelarna av ett undantagande utan
att vinna den beräknade fördelen. Utskottet kan icke finna detta välbetänkt
och förordar därför, att även bostadslägenheter tagna i bruk efter
den 25 maj 1917 fortfarande skola vara underkastade hyresstegringslagens
bestämmelser. Däremot torde icke tillräckliga skäl föreligga, att
häri inbegripa även butiks- och affärslokaler. I enlighet härmed har utskottet
vidtagit en ändring i övergångsbestämmelsen, varjämte, på sätt
ovan nämnts, till 8 § 1 mom. fogats ett nytt stycke.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet:
l:o) att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen
bifallas med följande ändringar:
a) 8 § erhåller följande lydelse:
1. Uppsägning från-----till uppsägning.
Vad nu sagts skall äga tillämpning jämväl i fråga om
uppsägning, som skett före denna lags ikraftträdande, där uppsägningen
avsett hyresavtal om omöblerad lägenhet som helt
eller delvis uthyrts till bostad och icke dm 25 maj 1917 eller
tidigare varit taqen i bruk, samt avtalet uppsagts att upphöra
den 30 sept. 1921 eller senare.
2. --------— lägenhet i byggnaden.
b) 12 § erhåller följande lydelse:
Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller annans
räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden anmäla ej mindre
Första lagutskottets utlåtande Nr hl.
23
hyresavtals träffande och upphörande med angivande av i förra fallet närmast
därförut betingad hyra och i senare fallet, där så ske kan, hyresanspråk för förnyad
uthyrning, än ock varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt
hyresupplåtelse mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande
och den höjda hyrans belopp. I anmälan skall, då lägenhet varit uthyrd för tid
före den 1 oktober 1915, även angivas den för tid före nämnda dag senast betingade
hyran. Om tiden och sättet för anmälan, som här sagts, förordnas av
nämnden.
c) övergångsbestämmelsen erhåller följande lydelse:
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och upphör därmed
lagen med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 30
juni 1920 att gälla. Dock skall beträffande förseelse, som begåtts under tiden
för sistnämnda lags giltighet och varå påföljd är i densamma bestämd, vad härutinnan
är i sagda lag stadgat fortfarande gälla. Vad i övergångsbestämmelserna
till samma lag stadgas om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa föreskrifter
i lagen den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m. och lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot
oskälig hyresstegring m. m. samt lagen i samma ämne den 19 juni 1919 skall
likaledes fortfarande gälla. Därjämte skola beslut, som av hyresnämnd meddelats
ej mindre enligt någondera av sistnämnda tre lagar än även enligt lagen
den 30 juni 1920 fortfarande äga giltighet; och skola ordförande och ledamöter
i hyresnämnder jämte suppleanter för dem, vilka utsetts på grund av bestämmelserna
i någon av dessa fyra lagar, anses såsom behörigen utsedda enligt denna lag.
Denna lag gäller till och med den 30 september 1923. Dock skall beträffande
annan omöblerad lägenhet än sådan, som helt eller delvis uthyrts till bostad,
vad i 6 och 8 §§ stadgas ej gälla längre än till den 1 oktober 1921, och skola stadgandena
i 8 § ej heller äga tillämpning i fall, då hyresvärd uppsäger hyresavtal
om dylik lägenhet att upphöra den 1 oktober 1921 eller senare dag. Hyresnämnds
beslut, varigenom nämnden enligt 6 § fastställt hyra för viss tid, skall i fråga om
lägenhet, som nyss sagts, gälla högst till den 1 oktober 1921 och beträffande annan
lägenhet högst till den 1 oktober 1923. Beslut, som av nämnden i berörda avseende
meddelats jämlikt 7 §, skall gälla högst till sistnämda dag.
Vad ovan stadgats om fortsatt giltighet i särskilda avseenden av vissa föreskrifter
i äldre lagar skall äga giltighet jämväl efter den 30 september 1923, och
skall beträffande sådan i denna lag omförmäld, under tiden för lagens giltighet begången
förseelse, varå påföljd i lagen är bestämd, vad därutinnan i lagen är stadgat
jämväl gälla efter sistnämnda dag.
2:o) att de i anledning av propositionen väckta
motionerna i den män de ej kunna anses besvarade genom
utskottets hemställan under Do) icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.