Första lagutskottets utlåtande Nr 36
Nr 36.
Ankom, till riksdagens kansli den 29 april 1921 kl. 12 in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag
till lag om ändring i vissa delar av lagen om fastighetsbildning
i stad in. m,
Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Alexandarson, Rogberg,
Edw. Larson*, greve Spens, Carl Johansson*,!Hederstjerna,.Svedberg,
Strid, Rehn*, Aarnseth*, Billqvist* och Johanson* i Hiiskvarna.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Genom en den 25 februari 1921 dagtecknad, till lagutskott hänvisad
proposition, nr 91, vilken behandlats av första lagutskottet, i har Ktpigl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag
till
l:o) L, J\. di
om ändring i vissa delar av lagen om fastighetsbildning
i stad.
Härigenom förordnas, att 2 kap. 1 -§, 3 kap., 4 kap. samt 5 kap.
7, 14 och 16 §§ i lagen om fastighetsbildning i stad skola erhålla följande
ändrade lydelse samt att dels i 1 kap. av nämnda lag skall efter 6 §
införas en ny paragraf, 6 a •§, med nedan angiven överskrift och lydelse och
dels i 5 kap. av samma lag skall efter 22 § införas en ny paragraf, 23 §,
av nedan angiven lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 27 käft. (Nr 36.) 1
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 36.
1 KAP.
Om stadsplans och tomtindelnings inverkan på fastighetsindelningen.
6 a §.
1 mom. Fastställelse av stadsplan rubbar icke förhandenvarande
fastighetsindelning.
Skall enligt fastställd stadsplan del av tomt uteslutas ur tomtindelning,
är sådan tomtdel, då lagfart därå sökes eller tomtdelen skall utan
föregången lagfart avföras ur tomtboken, att anse som avstyckad från tomten
genom fastställelsen å stadsplanen.
2 mom. Tomt bildas administrativt genom tomtindelning. Sålunda
bildad tomt är ej att anse såsom rättsligen bestående tomt, innan den
blivit införd i tomtboken efter ty i 7 kap. 3 § är stadgat, eller, där
enligt 3 kap. rättens medgivande till tomtbildningen erfordras, sådant medgivande
lämnats.
3 mom. Sökes lagfart å sådan del av fastighet eller i fastighetsindelning
ej ingående område, som genom tomtindelning blivit utlagd till tomt
eller tomtdel, eller skall administrativt bildad tomt införas i tomtboken,
skall tomten eller tomtdelen anses vara genom fastställelsen å tomtindelningen
avstyckad från fastighet eller område, som tomten eller tomtdelen
förut tillhört.
2 KAP.
1 §.
.;; i
Mätning av tomt i stad skall äga rum, då tomtens ägare därom skriftligen
gör ansökning hos byggnadsnämnden eller byggnadsnämnden, utan
att sådan ansökning skett, finner mätningen nödig.
Mätning av tomt, som ingår i fastställd tomtindelning, må ej äga
rum med mindre fastställelsen å tomtindelningen äger laga kraft.
ff''
Första lagutskottets utlåtande Nr Sfi.
3
3 K AP.
Om sammanläggning av områden, som enligt fastställd tomtindelning
utgöra tomt.
1 §•
Hur i stad enligt fastställd tomtindelning tomt bildats av mark, som
hör till särskilda fastigheter eller särskilda områden, som ej ingå i fastighetsindelning,
må sammanläggning av de områden, som utgöra tomten,
medgivas i den ordning, som i detta kapitel sägs.
2 §.
Ansökning om sammanläggning, som i 1 § sägs, göres av tomtens
ägare hos rätten; och ingive sökanden karta med protokoll rörande mätning
av tomten enligt bestämmelserna i 2 kap.
Företes ej karta med protokoll, som nu sagts, varde ansökningen
avslagen.
Lag samma vare, där i lagfartsprotokollet finnes antecknat att klander
blivit instämt å fång till område, varom fråga är, eller rätten därtill eljest
finnes tvistig eller sådant område är utmätt eller beslut meddelat om dess
•försäljning i den ordning, som om utmätt fast egendom är stadgad.
3 §•
Sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel må ej av rätten
medgivas utan så är att sökanden vunnit lagfart å de särskilda områdena;
dock att, där område förvärvats genom fång, varmed på grund av äldre
lag sökanden ej varit skyldig lagfara, lagfart å området ej är erforderlig,
där sökandens åtkomst inför rätten styrkes. Ej heller må sammanläggning
ske, utan så är att icke mera än ett av områdena är besvärat av
beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera av områdena äro sålunda
besvärade, icke något av dem häftar för andra inteckningar än sådana,
som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl i ett vart av de andra,
dock vare den omständigheten att i ett av områdena tillika må finnas inteckning
med sämre rätt ej hinder mot sammanläggningen, så framt inne
-
4
Första lagutskottets utlåtande Nr 36.
havare av sådan inteckning medgivit sammanläggningen; och skall vad nu
sagts om inteckning tillämpas jämväl beträffande fordran eller annan rättighet,
som avses ill kap. 2 § jordabalken.
*: ■ ■";><'' '' ■ -j v F • . i -.i
i.-,, , 4 §.
Yarder ansökning om sammanläggning av områden, som utgöra tomt,
bifallen, och är i ett eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller
i det eller de andra, skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda
bildade fastigheten. Varder efter sammanläggningen, men på grund
av tidigare rätt till område, varmed annat område sammanlagts, ansökan
om inteckning gjord eller fullföljd, skall den inteckning, där ansökningen
bifalles, fastställas att gälla i hela den nybildade fastigheten.
Bifalles ansökningen om sammanläggning av områden enligt bestämmelserna
i detta kapitel, och häftar något av dem för tionde, ränta eller
annan sådan avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär eller för
lån, som av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller
för förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta, eller eljest för
belopp, varför säkerhet på annan grund än inteckning åtnjutes, svare den
nybildade fastigheten för vad. sålunda ålegat område, som ingått i sammanläggningen.
6 §•
Har något av de områden, varom fråga är, andel i samfällighet eller
i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga områden,
medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten vidsträcktare
rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda område.
Om ansökning, som i detta kapitel sägs, så ock om rättens beslut
däröver skall anteckning göras i lagfartsprotokollet.
Skall enligt vad i 4 § sägs inteckning gälla jämväl i annat område
än det,, vari den beviljats, göre rätten anteckning därom i intecknings^
protokollet.
Första lagutskottets utlåtande Nr 36. •">;
Beslut, varigenom ansökning, som i detta kapitel avses, blivit bifall
len, skall av rätten kungöras byggnadsnämnden ävensom, där fastighetsregister
är för staden upplagt, den som för samma register. ;
• ; l ... • • • > • i ■ • ! -tf: . •''* '' I
8 §. '' : ••
Vad i detta kapitel sägs om ägare av mark eller tomt skall ock gälla
om den, som innehar tomt eller annan mark under sådan besittningsrätt,
som enligt lag är att hänföra till fast egendom.
,. •,, V? -t . ; • » j; v■ .I,.i; * ■■■ i . '' ;, '' , ; ■; . » • ! v . / ,
9 §. :
■. .''-''"i ''■ ■ '' . > -i "'' > •-* d li
Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall även gälla för ort «
landet, varest finnes tomtindelning såsom i stad.
F: /♦: t ‘ - i 7. -! \ i f/MiJli,; V.-Ui»
: ; t? i - ! • '' f '' '' •. rf mVH. • .;«i> i '' • å-,.
4 KAP.
Om sammanläggning av stadsägor.
Stadsägor, vilka var för sig bestå av ett eller flera områden, må, där
de äro i en ägares hand, efter ty här nedan sägs sammanläggas till eu
fastighet.
Sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel vare dock icke
tillåten, om fastigheterna icke innehavas med samma rätt eller om de höra
till skilda församlingar; ej heller där till den nybildade fastigheten skulle
höra. större antal områden än som hör till någon av de fastigheter, om
vilkas sammanläggning är fråga. Ej må stadsägoområde, som ingår i tomt-;
indelning, ingå i sammanläggning enligt detta kapitel.
Medgivande till sammanläggning, som i 1 § sägs, sökes hos rätten;
och ingive sökanden därvid utdrag av fastighetsregistret, upptagande de
fastigheter, varom fråga är. . ■ :i
Bestämmelserna i 3 kap. 2 § tredje stycket och 3 § i fråga om vill-.
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 36.
koren för sammanläggning, varom där är fråga, i 4, 5 och 6 §§ om verkan
av sådan sammanläggning och i 7 § om anteckning i lagfarts- eller inteckningsprotokollet
i ärende, som i sagda paragraf avses, och om underrättelse
till den, som för fastighetsregistret, skola äga motsvarande tillämpning
beträffande sammanläggning, varom i detta kapitel stadgas.
i
3 §.
Häftar fastighet, varom fråga är, för frälseränta eller för lån, som
av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott
av dylika medel för avlösning av frälseränta eller för avgäld från
till skatte försålt halländskt kyrkohemman, och vilar ej ansvar för samma
ränta, lån, förskott eller avgäld jämväl å de övriga fastigheterna, må sammanläggning
ej äga rum, så framt ej den, som på grund av inteckning
eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i någon av sistnämnda fastigheter
äger säkerhet för fordran eller annan rättighet, medgivit sammanläggningen.
4 §•
Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall ock gälla för samhälle
å landet, för vilket föres fastighetsregister enligt de för stad meddelade
bestämmelser.
5 KAP.
7 §•''
Förrättningsmannen åligge att föra protokoll över allt, som förekommer
vid förrättningen. Har det avstyckade området blivit till annan överlåtet,
skall den därom upprättade avhandling införas i protokollet eller i
styrkt avskrift biläggas detta. I protokollet skall tydligen angivas, vilken
fastighet efter avstyckningen är att anse såsom stamfastighet.
14 §■
Hå tid för klagan över verkställd avstyckning gått till ända utan att
förrättningen klandrats eller ock anförda besvär blivit ogillade genom beslut,
som äger laga kraft, har magistraten att, ifall hinder enligt detta kapitel
7
Första lagutskottets utlåtande Nr 36.
ej möter, meddela fastställelse å avstyökningen ävensom, såvida framställning
därom gjorts, åsätta det avstyckade området särskilt namn.
Innan ärendet av magistraten avgöres, skall, där vid förrättningen sådant
påyrkats eller magistraten eljest så prövar nödigt, yttrande inhämtas
från byggnadsnämnden.
Angående meddelad fastställelse skall bevis tecknas å konceptkartan.
Sedan beslut om fastställelsen vunnit laga kraft, teckne förrättningsmannen
på framställning av sakägare avskrift av beviset om fastställelsen
å karta, som till denne utlämnats.
Genom fastställelse å avstyckningen tillkommer ej ägaren vidsträcktare
rätt att förfoga över fastigheten än vad lag och författning eljest medgiva.
16 §.
Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum i enlighet med bestämmelserna
i detta kapitel, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld
eller eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade
området icke omedelbart deltager, eller för lån, som av allmänna
medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott av dylika
medel för avlösning av frälseränta, eller eljest för belopp, varför säkerhet
på annan grund än inteckning åtnjutes, skall i fråga om det avstyckade
områdets ansvar för sådant åliggande vad i 37 § 3 mom. avförordningen
angående inteckning i fast egendom är stadgat om avsöndrad lägenhets
ansvar för intecknad gäld äga motsvarande tillämpning, dock ej där stamfastigheten
och det avstyckade området ännu äro i samme ägares hand.
23 §.;
:■ ■ <; ; :•! !>•» '' i!..:, ■■■-.■•; : : ‘ '' - >if
Yad i detta kapitel sägs om ägare av mark skall ock gälla om den,
som innebar mark under sådan besittningsrätt, som enligt lag är att hänföra
till fast egendom.
:’(• •• v<. r • - i:;li
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.
Bestämmelsen i 1 kap. 6 a § 2 mom. att administrativt bildad tomt
ej är att anse såsom rättsligen bestående tomt innan den blivit införd i
tomtboken skall dock ej äga tillämpning, förrän fastighetsregistret upplagts
för vederbörande samhälle.
''8
Första lagutskottets utlåtande Nr 36.
; . 2:0) LAG
om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 16 juni 1875
angående lagfart å fång till fast egendom.
*. i < ftt, • (t r'' ''. ■ ’
Härigenom förordnas, att 9 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom skall i nedan angiven del erhålla
följande ändrade lydelse:
Den som — — — — — — — — — — — — särskilda sidor.
Lagfart å fång till visst till gränserna bestämt område av tomt må
■ ej beviljas med mindre området skall enligt fastställd stadsplan eller tomtindelning
frångå tomten.
Yad nu — — — — — — — —■ — — — — — — i stad.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.
3:o) Le,.A. C*
om ändrad lydelse av 37 § i förordningen den 16 juni 1875
angående inteckning i fast egendom.
Härigenom förordnas, att 37 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fast egendom skall i nedan angivna delar erhålla följande
ändrade lydelse: 1 2 3 4 5
1 monn. Yad i — — — — — — — intecknad egendom.
2 mom. Har egendom, sedan inteckning däri beviljades, blivit delad,
skall, — — — — — — — är sagt.
3 mom. Skedde delningen genom jorda vsöndring, svara — — —
— — — — — — — — äro stadgade.
‘•Skall på —- — — — — — —■ blivit begärd.
4 mom. Inteckning, som — — — — — dit ingivits.
5 mom. Yad enligt 3 och 4 mom. gäller om avsöndrad lägenhet,
Första lagutskottets utlåtande Nr 30,
.9
skull ock gälla om område, som avstyckats enligt 5 kap. av lagen om
fastighetsbildning i stad, dock icke där stamfastigheten och det avstyckade
området ännu äro i samme ägares hand.
6 mom. Huru i vissa fall avsöndrat eller avstyckat område, som
förut tillhört ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, må befrias från ansvarighet
för inteckningar i stamfastigheten, därom är särskilt stadgat.
f . , 1 J . i .
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1921 och tillämpas jämväl
i fråga om inteckning, som tillkommit före nämnda dag, men icke i fråga
om avstyckat område, som överlåtits därförinnan. . , ;
■ • •• , - . x-, '' .{, • .. > fi mi ii , ?
4:o) LAG
om ändrad lydelse av 121 § utsökningslagen.
Härigenom förordnas, att 121 § utsökningslagen skall i nedan angivna
delar erhålla följande ändrade lydelse: M
Skola flera — — — — — — — — —• — ,— honom tillhöra.
Gå ej — — — — nästföregående år. Har någon av egendomarna
blivit delad, och linnes ej •—- — — — gemensamt utropas.
Har från egendom, däri inteckning beviljats, lägenhet avsöndrats eller
område enligt 5 kap. av lagen om fastighetsbildning i stad avstyckats,
och ansvarar lägenheten eller det avstyckade området för den inteckning
allenast på sätt i 3 mom. av 37 § i förordningen angående inteckning i fast
egendom sägs, må inteckningen ej föranleda försäljning av den avsöndrade
lägenheten eller det avstyckade området, utan så är att vid utropet av
stamfastigheten den därför bjudna köpeskillingen funnits icke förslå till
fulla gäldandet av inteckningshavarens fordran och icke lägenhetens eller
det avstyckade områdets ägare genast erlägger vad däri brister.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 sand. 1 avd. 27 höft. (Nr 36.) 2
10
Första lagutskottets utlåtande Nr 36
5:o) L A G
om ändringar i och tillägg till lagen den 18 oktober 1907 angående
ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa
fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet.
Härigenom förordnas, att 6 ock 7 §§ i lagen den 18 oktober 1907
angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar
för inteckningar i stamhemmanet skola hava nedan angivna lydelse
och att i anledning av det tillägg till lagen, som innefattas i 6 §, lagens
överskrift skall lyda som följer:
Lag angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall frän
ansvar för inteckningar i stamfastigheten.
6 §•
Yad i denna lag är föreskrivet om avsöndrad lägenhet skall äga motsvarande
tillämpning beträffande område, som avstyckats enligt 5 kap. i
lagen om fastighetsbildning i stad, dock icke där stamfastigheten och det
avstyckade området ännu äro i samme ägares hand.
U;" 7 §.
Bestämmelserna i denna lag äga ej tillämpning å område, som varit
till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp anslaget, men blivit mot
annan jord utbytt, ej heller å torp med planteringsland eller kåltäppa,
som till ryttare eller soldat upplåtits med föranledande av kungl. kungörelsen
den 2 december 1892 angående ändring i gällande bestämmelser beträffande
soldatkontrakten vid indelta armén, så vida ej sådant torp utgör
del av det vid rusthållet eller roten förut befintliga ständiga ryttare- eller
soldattorpet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.
Första lagutskottets utlåtande Nr 86.
6:o) L, C»
11
om vissa ändringar i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring.
Härigenom förordnas, att 27 § i lagen den 27 juni 1896 om liemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring skall upphöra att gälla
samt att 29 § 3 mom. i samma lag skall erhålla följande ändrade lydelse:
Område, som ingår i tomtindelning å ort på landet, varest tomtindelning
såsom i stad linnes, må ej klyvas eller styckas enligt denna lag.
Avsöndring må ej liga rum inom område, som nyss sagts.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.
Utskottet vill till en början i klarläggande syfte lämna några kortfattade
meddelanden rörande fastighetsindelningen och fastighetsbildningen
i stad. I sammanhang därmed kommer utskottet att beröra några av de
föreslagna ändringarna i fastighetsbildningslagen. *
Då fastigheter i stad redovisas, icke såsom på landet efter kameral
indelning, utan efter kartor och mätningshandlingar, lärer fastighet i stad
kunna angivas sålunda att därmed förstås ett område inom vissa gränser,
vilket område såsom en enhet betraktat utgör föremål för äganderätt eller
på grund av inteckning eller annorledes häftar för fordran eller annan
rättighet.
Fastigheterna äro av två slag, tomter och stadsägor (7 kap. 3 §
fastighetsbildningslagen). Stadsäga är varje fastighet, som icke är tomt.
Tomt är av ålder bestående tomt eller tomt, som ingår i fastställd tomtindelning.
Att avgöra om en fastighet är en i fastställd tomtindelning
ingående tomt kan icke möta några svårigheter; för denna frågas avgörande
lämna tomtindelningshandlingar ledning. Däremot kan det stundom
visa sig nog så svårt att avgöra, om en viss fastighet skall anses som en
av ålder bestående tomt eller som stadsäga. Ligger fastigheten inom ett
stadsmässigt bebyggt område, inom ett system av gator eller andra allmänna
platser och var den så belägen redan vid tillkomsten av byggnadsstad
-
IHskottet.
Fastigheter.
12
Första lagutskottets utlåtande Nr 36.
gan för rikets städer (1874) och. liar den därefter vid lagfart och i andra hänseenden
behandlats såsom tomt, får fastigheten anses som en av ålder bestående
tomt. Har fastigheten tillkommit efter år 1874 eller med andra
ord på tid, då för tomtbildning kräfts fastställelse å tomtindelningen, lärer,
även om de yttre kriterierna för förefintligheten av en tomt föreligga,
fastigheten rätteligen böra anses såsom stadsäga. Vid den nu pågående
fastighetsregistreringen kan man emellertid, efter vad utskottet inhämtat,
icke strängt upprätthålla nyss angivna regler utan nödgas man av praktiska
skäl såsom tomter redovisa fastigheter, som vid ett noggrant iakttagande
av reglerna borde upptagas såsom stadsägor. Ofta kunna skälen för det
ena eller andra redovisningssättet vara lika starka, och det blir i sådana
fall beroende på rena tillfälligheter, om en fastighet redovisas på det ena
eller andra sättet. Sedan en fastighet upptagits i fastighetsregistret, får
givetvis frågan om fastighetens egenskap av tomt eller stadsäga anses avgjord
i enlighet med vad registret angiver.
Het föreliggande lagförslaget avser bland annat att ifråga om det
rättsliga förfarandet vid tomtbildningen i högre grad än enligt gällande
bestämmelser är förhållandet likställa det fall då tomtbildningen äger rum
å gammal tomtmark och det fall att tomtbildningen äger rum å annan
mark än tomtmark. Om det, som nyss berörts, ofta beror på eu tillfällighet,
mn en fastighet i fastighetsregistret redovisas som tomt eller som
stadsäga, synes detta förhållande tala för att bestämmelserna om tomt!)tidning,
berörande det ena eller andra slaget av- fastigheter, erhålla ett så vitt
möjligt lika innehåll.
Det i fastighetsindelning
ingående och
det i fastighetsindelning
ej ingående
området.
• 1 Tomterna och stadsägörna i en stad utgöra sammantagna stadens i
fastighetsindelning ingående område.
Utom tomter och stadsägor finnas i stad dels områden, som användas
till gator, torg och andra allmänna platser *— gallmark i vidsträckt bemärkelse
—, dels vattenområden, som icke veterligen tillhöra en eller flera
fastigheter enskilt, dels ock områden, som vid mätningsförrättningar avsätts
för delägares gemensamma behov eller lämnats oskiftade. Dessa områden
utgöra. tillsammans stadens i fastighetsindelning icke ingående område.
I tomtindel- ‘ Inom en stad kan ock- särskiljas mellan det i tömtindelning ingående
rHomtin- området oeh; det i tomtindelning ej ingående området. Det förra omfattar
dgående tototer- samt därjämte de områden, som gjorts till föremål
rrf/feT* för ''tbmtindelmng men inom vilka tomtindelningen ej övergått i rättsligen
13
Första lagutskottets utlåtande Nr SO.
gällande sådan indelning. Stadens övriga område utgör det i tomtindelning
ej ingående området. Nu berörda indelning av stadsområdet har betydelse
för frågan om det förfaringssätt, som skall komma till användning vid förändringar
i fastighetsindelning, inom det i tomtindelning ingående området
ske uppdelningar genom fastställande av ny tomtindelning -— beslutet
härom har avstyckande verkan i den mening, att varje område, som faller
mellan äldre ägogräns och ny tomtgräns, är genom fastställelse!! å tomtindelningen
att anse såsom avstyckat från fastighet eller i fastighetsindelning
icke ingående område, som detsamma vid tiden för tomtindelningen
tillhör. Härvid må emellertid anmärkas, att denna avstyckande verkan
icke inträder omedelbart, utan först då lagfart sökes å sådant område
eller framställning göres om dess införande i tomtboken såsom ny
tomt (7 kap. 3 § fastighetsbildningslagen; nu föreslagna 1 kap. G a §
samma lag). Bestämmelse om tomtindelningens avstyckande verkan tinnes
för närvarande icke meddelad i lag, men den giillande lagstiftningen bygger
på att fastställelse å tomtindelning har sådan verkan (1916 års fastighetsregisterkommissions
betänkande sid. 285). Genom de föreslagna föreskrifterna
i 1 kap. G a § 2 och 3 mom. skulle nu anmärkta ofullständighet
i den förevarande lagstiftningen avhjälpas. Inom det i tomtindelning
ingående området ske sammanläggningar med tillämpning av bestämmelserna
i 3 kap. fastighetsbildningslagen. Vad härefter det i tomtindelning icke
ingående området beträffar, åstadkommas uppdelningar genom laga skifte, om
delningen avser utbrytning av ideella andelar (6 kap. fastighetsbildningslagen),
och genom avstyckning, om visst å marken bestämt område skall
avskiljas från en fastighet för att bilda särskild fastighet (5 kap. fastighetsbildningslagen).
Sammanläggningar inom det nu ifrågavarande området
•äger rum med tillämpning av reglerna i 4 kap. fastighetsbildningslagen.
Stadsområdet kan ock uppdelas i planlagt och icke planlagt område. Planlagt och
Dén omständigheten, att stadsplan fastställes för ett område, har i regel ick^^l9t
icke någon direkt inverkan på fastighetsindelningen. Ett undantag härifrån
finnes emellertid. Om enligt fastställd stadsplan område av tomt
skall utgå ur tomtindelning, t. ex. läggas till gata för dennas breddande,
är området att anse såsom avstyckat från tomten genom fastställelscn å
stadsplanen. Med avseende å inträdandet av denna stadsplanens avstyckande
Verkan gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts ifråga om
torrttindelningens avstyckande verkan/ I lag är för närvarande ej uttalat,
att fastställelse å stadsplan har nyss omfortnälda avstyckande verkan, men
Genomförande
av tomtindelning;
3
kap. fastighetsbildning
slagen.
14 Första lagutskottets utlåtande Nr 30.
de med avseende å fastighetsregistreringen givna bestämmelserna bygga på
att så är förhållandet. Anledningen till att stadsplanen för nämnda fäll
tillagts avstyckande verkan har varit den att, såsom förut berörts, olika
delningsinstitut skola användas inom tomtindelat och icke tomtindelat område,
samt det nu föreliggande fallet avser marks överföring från det ena
till det andra av dessa områden.
Genom de föreslagna bestämmelserna i 1 kap. 6 a § 1 mom. fästighetsbildningslagen
skulle den verkan, som fastställelse å stadsplan efter vad utskottet
anfört har å fastighetsbildningen, komma till uttryck i lag.
Utskottet har vid granskning av de nya bestämmelserna i 1 kap. 6 a §
fastighetsbildningslagen ej funnit anledning till någon erinran mot desamma.
Utskottet övergår nu till de huvudsakligaste nyheterna i det föreliggande
förslaget, i den mån dessa icke redan berörts.
För att eu tomt, som ingår i fastställd, men ej genomförd tomtindelning,
skall taga åt sig egenskap av fastighet, krävas vissa åtgärder, olika
för olika fäll. Består administrativt bildad tomt av mark från allenast en
fastighet eller ett i fastighetsindelning ej ingående område eller motsvarar
tomten hel sådan fastighet eller helt sådant område, sker omföringen till
rättsligen bestående tomt genom att tomten, efter framställning av ägaren,
varder införd i tomtboken eller, om sådan icke är för staden upplagd, genom
att lagfart sökes å den nya tomten, eller genom att denna i fastighetsboken
uppföres såsom bestående fastighet. Ingå däremot i den nya tomten områden
från särskilda fastigheter eller särskilda områden, som ej ingå i fastighetsindelning,
fordras för att tomten skall erhålla karaktären av rättsligen bestående
tomt medgivande till tomtbildningen enligt föreskrifterna i 3 kap. fastighetsbildningslagen.
De i detta kapitel meddelade bestämmelserna åsyfta att vinna
säkerhet för att den rättsligen bildade tomten skall i sin helhet häfta för
gravation, som före sammanläggningen må besvära allenast någon del av tomtens
område. Reglerna för sammanläggningen böra, såsom ock i propositionen
framhålles, icke vara strängare än som för vinnande av detta syfte erfordras,
och det föreliggande förslaget avser att, med bibehållande av syftet med rättens
medgivande, i förfarandet vid tomtbildningen genomföra tvenne förenklingar.
För närvarande gäller beträffande tomtdel, som enligt fastställd tomtindelning
skall sammanföras med annat område till tomt, att tomtdelen skall
vara gravationsfri. Då det emellertid för sammanläggningsfrågan måste
anses vara utan betydelse, vilketdera av två i sammanläggning ingående områden
göres gravationsfritt, samt valfrihet härutinnan alltså kan lämnas sökan
-
Första lagutskottets utlåtande Nr 36. 15
deri, skulle enligt förslaget den ovillkorliga fordran på gravationsfrihet hos
tomtdel uti ifrågavarande fall upphöra. Detta förslag anser sig utskottet så
mycket hellre kunna understödja, som berörda fordran icke kan anses stå
väl samman med det år 1917 på ifrågavarande område tillkomna stadgandet
att områden, som skola förenas till tomt, må gemensamt häfta för inteckning.
I åtskilliga fall ställer sig saken nämligen sä att, sedan till
fullgörande av lagens föreskrift tomtdel befriats från ansvar för inteckningar,
sammanläggningen får till resultat att inteckningarna i allt fall komma att
besvära den förutvarande tomtdelen såsom ingående i den nya tomten.
Den andra ändringen uti nu förevarande bestämmelser -— vilken för
övrigt blott är en konsekvens av den nyss berörda — avser upphävande
av bestämmelserna om rättens medgivande att från tomt avstycka viss del
att med annat område sammanläggas till en tomt. Denna bestämmelse,
som jämte övriga stadganden i lagen den 26 maj 1899 angående förändring
av tomts område år 1917 oförändrad upptogs i 3 kap. fastighetsbildningslagen,
grundade sig på den uppfattningen, att enligt allmänna rättsregler
lagfart icke kunde meddelas å eller inteckning dödas beträffande viss del
av en tomt, innan sådan del blivit från tomten vederbörligen avstyckad.
Lagen av år 1899 gällde endast tomtbildning å äldre tomtmark. I sammanhang
med lagens inarbetande i fastighetsbildningslagen utvidgades bestämmelserna
i lagen att omfatta tomtbildning jämväl å annan mark än tomtmark,
och då tomtindelningen enligt de grunder, varå fastighetsbildningslagen
byggde, hade avstyckande verkan — varje område, som skulle ingå
i den nya tomten, var genom fastställelsen å tomtindelningen att anse
såsom vederbörligen avstyckat från den fastighet eller det område, vari förstnämnda
område ingått —• så ansågs det icke riktigt att upptaga något stadgande
om tillstånd av rätten att från stadsäga eller område, som icke ingår
i fastighetsindelning, avstycka viss del för att med annat område sammanläggas
till tomt, utan behandlades dessa fall i lagen såsom rena sammanläggningsfall.
Då, förnämligast med hänsyn till tomtindelningens fastighetsbildande
verkan men även av andra skäl, såsom den definitiva karaktär,
tomtindelningen allt sedan stadsplauelagens tillkomst ägt, och de år 1917
bland föreskrifterna i 3 kap. upptagna reglerna om gemensamma inteckningar,
ett bibehållande av den olika behandlingen av äldre tomtmark och
annan mark vid tomtbildningen icke längre vore motiverat, åsyftar det föreliggande
förslaget upphävande av denna skillnad genom uteslutande ur
3 kap. fastighetsbildningslagen av bestämmelserna om rättens medgivande
till avstyckning från tomt. Ett ytterligare skäl för åtgärden ligger i det
Avstyckat om
rdde beredes
subsidiär ansvarighet
för
inteckningar i
stam fastigheten.
Övriga förslag.
16 Första lagutskottets utlåtande Nr 36.
av utskottet redan berörda förbållandet att det ofta beror på rena tillfälligheter,
om en fastighet redovisas som tomt eller stadsäga. Då utskottet
funnit den nu ifrågavarande lagändringen väl motiverad, anser sig utskottet
kunna förorda densamma.
En i 37 § inteckningsförordningen föreslagen ändring åsyftar att i
fråga om ansvar för inteckningar, vilka gemensamt häfta vid område, som
avstyckats enligt bestämmelserna i 5 kap. fastighetsbildningslagen, och
1 stamfastigheten till sådant område, bereda det avstyckade området samma
privilegierade ställning, som enligt gällande rätt tillkommer avsöndrad
lägenhet i förhållande till dess stamfastighet. Då avstyckning, soin nyss
nämnts, för städers och vissa stadsliknande samhällens del motsvarar jordavsöndring
på landet samt de avstyckade områdena redan nu enligt 5 kap.
16 § fastighetsbildningslagen svara endast subsidiärt för avgälder och andra
belopp, varför det avstyckade området jämte dess stamfastighet på annan
grund än inteckning häfta, har utskottet funnit sig kunna tillstyrka förslaget
i denna del.
Övriga förslag, som innefattas i den förevarande propositionen, avse
dels ändringar, påkallade av ovan närmare angivna förslag, dels mindre
kompletteringar och förtydliganden i lagstiftningen om fastighetsbildningen
i stad. Beträffande skälen för dessa förslag hänvisar utskottet till propositionen.
Utskottet har vid granskningen av samma förslag icke funnit något
att erinra mot desamma.
På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 29 april 1921.
På första lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTEBSSOX.
Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm. 1921