Första lagutskottets utlutande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1921 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om kantorer m. m.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Rogberg, Edw. Larson, J. T.

Larsson, J. P. Johansson, Ernst Svensson, Boman*, Carl Johansson,
Pettersson i Bjälbo, Engberg, Hederstierna, Svedberg*, Strid,
Billqvist och Pehrsson i Bramstorp.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 7 januari 1921 dagtecknad, till lagutskott hänvisad
proposition, nr 22, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet
och lagrådet förda protokoll ävensom en av 1920 års kyrkomöte i ärendet
avlåten skrivelse, föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen
fogade lagförslag:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 16 käft. (Nr 25.) 1

o

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

lo Förslag

till

LAG

om kantorer.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kantorsdistrikt må omfatta en eller flera församlingar, om dessa höra
till samma pastorat.

I varje kantorsdistrikt skall finnas anställd en kyrklig tjänsteman, benämnd
kantor.

Kantorsbefattning är:

antingen kantorsbefattning, avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga
verksamhet fsjälvständig kantorsbefattning),

eller kantorsbefattning, avsedd att för befattningshavaren utgöra en
bisyssla (kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring).

Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är av högre eller lägre grad.

Där vid lönereglering bestämts, att kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring skall vara förenad med viss folkskollärartjänst, vilken tillsättes
i samma ordning som kantorsbefattningen, benämnes denna skolkantorsbefattning;
och är i ty fall befattningshavaren, då han avgår från den ena av
de förenade tjänsterna, skyldig att samtidigt avgå jämväl från den andra.

Angående villkoren vid förening i andra fall än i första stycket sägs
av kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring med annan befattning, så
ock huruvida självständig kantorsbefattning må förenas med annan befatt -

2 §■

3

Första lagutskottets utlåtande Nr 25. 5

ning ävensom angående villkoren vid sådan förening, äger Konungen meddela
bestämmelser.

4 §•

Finnas inom ett kantorsdistrikt flera kyrkor eller andra för distriktets
allmänna gudstjänster avsedda lokaler, och kan en kantor ej lämpligen
fullgöra den kantor åliggande tjänstgöring vid dem alla, må flera
kantorer anställas i distriktet.

Att i vissa fall, jämte kantorsbefattning, särskilda befattningar må
inrättas för bestridande av vissa av de till kantors verksamhet hörande
göromål, därom stadgas i 34 §.

5§.

Om indelning i kantorsdistrikt, då pastorat består av flera församlingar,
förordnar domkapitlet, efter det yttrande inhämtats från församling, som av
indelningen beröres och ej själv hos domkapitlet gjort framställning i ämnet.

Vid sådan indelning skall iakttagas:

att densamma på en gång verkställes för pastoratet i dess helhet, om
ej särskilda förhållanden till annat föranleda;

att, där i de till pastoratet hörande församlingar eller vissa av dem
gudstjänsterna uppehållas genom duplikation eller alternering och en befattningshavare
lämpligen kan bestrida den kantor därvid åliggande tjänstgöring,
dessa församlingar, så vitt möjligt, sammanföras till ett kantorsdistrikt;
samt

att även eljest, så vitt lämpligen ske kan, flera församlingar sammanföras
till ett kantorsdistrikt.

Motsätter sig församling, som i förevarande avseende förut utgjort
eget distrikt, att med annan församling sammanföras till ett kantorsdistrikt,
må så ske endast då det finnes nödigt för en ändamålsenlig indelning av
pastoratet i dess helhet. Uppställer församling, som äger boställe eller
annan särskild tillgång till bestridande av kantors avlöning, såsom villkor
för sammanforing med annan församling till ett distrikt, att sådan avlöningstillgång
helt eller delvis skall komma församlingen ensam till godo för
dess andel i avlöningen, och kan överenskommelse mellan församlingarna
i nämnda avseende ej träffas, skall frågan om distriktsindelningen av domkapitlet
underställas Konungens prövning.

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

6 §•

Yad ovan är stadgat om indelning i kantorsdistrikt gäller ock i tillämpliga
delar, då fråga uppstår om ändring i sådan indelning.

7 §.

Sammanföras flera församlingar till ett kantorsdistrikt, skola de till
dessa församlingar hörande boställen eller andra tillgångar, som skola användas
till kantors avlöning, anses tillhöra kantorsdistriktet gemensamt,
där ej annorlunda mellan församlingarna överenskommes eller, då fråga
om överenskommelse i sådant avseende blivit väckt men överenskommelse
ej kunnat träffas, av Konungen förordnas.

Finnas för församlingar, som vid indelning i kantorsdistrikt tilldelas
olika distrikt, gemensamma boställen eller andra gemensamma tillgångar,
som skola användas till kantors avlöning, skall fördelningen därav mellan
de olika kantorsdistrikten ordnas av församlingarna genom överenskommelse,
som fastställes av Konungen, eller, i brist därav, såsom Konungen förordnar.

8 §.

Kantor åligger, i enlighet med de närmare bestämmelser Konungen
meddelar:

l:o) att upptaga samt med orgelverket och sin röst leda sången vid
allmän gudstjänst i kyrkan, så ock vid sådan gudstjänst, då den i stället
för i kyrkan i sedvanlig form annorstädes anordnas, ävensom vid särskild
förrättning, som hålles i kyrkan å sådan plats, att orgelverket därvid kan
användas, eller i gravkapell, varest orgelverk finnes;

2:o) att, där jordfästning sker å sådan plats, att orgelverk i kyrka
eller gravkapell därvid ej kan användas, tillhandagå med sång vid förrättningen
;

3:o) att, på sätt av kyrkorådet efter samråd med kantor bestämmes,
främja intresset för kyrkosång och verka för dess höjande, meddela undervisning
i kyrkosång åt konfirmander, verka för bildande av kör för att
biträda vid allmän gudstjänst i kyrkan samt, om sådan kör bildas, inöva
och leda densamma;

4:o) att tillse att vid de i punkt l:o) här ovan omförmälda tillfällen
psalmnumren behörigen anbringas å de därför avsedda nummertavlor;

5:o) att vårda orgelverket och hålla dess rörstämmor behörigen stämda;

5

Första lagutskottets utlåtande Nr SX.

6:o) att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder
är urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, verkställa lysning till
äktenskap, uppläsa allmänna kungörelser samt, om föreskrift, på sätt
stadgas i lagen om mässfallsgudstjänst, därom meddelats, förrätta sådan
gudstjänst;

7:o) att enligt kyrkorådets uppdrag öva tillsyn och vård över kyrkan
och dess lösa egendom samt uppsikt över kyrkogård och begravningsplats
;

att vaka däröver, att kyrkobetjäningen behörigen fullgör sina åligganden
;

att enligt kyrkorådets uppdrag lämna biträde vid uppbörd av kollektmedel
och, då till kyrkan för begagnande av dess tillhörigheter särskild
avgift utgår, jämväl vid uppbörd av sådan avgift, ävensom efter pastors
föreskrift verkställa anteckning av nattvard sgäster;

8:o) att för besök i tjänsteärenden hava viss expeditionstid ävensom
i den ordning, som av pastor efter samråd med kantor bestämmes, inhämta
kännedom om vad som vid allmän gudstjänst skall förekomma;

9:o) att biträda vid förskrivning och mantalsskrivning ävensom å
pastorsexpeditionen.

Yad under punkt 9: o) stadgats avser dock icke innehavare av kantorsbefattning
med begränsad tjänstgöring; och skall vad under punkt 7:o)
första och andra styckena stadgats endast i den mån tillämpas å innehavare
av sådan kantorsbefattning, att denne åligger att biträda pastor och kyrkoråd
vid göromål, som i samma stycken avses.

9 §•

Ej må innehavare av kantorsbefattning, för vilken lönen ej överstiger
i 13 § stadgat minimibelopp, åläggas tjänstgöromål utöver dem, som i
8 § föreskrivits.

10 §.

För orgelspelning och ledning av sången vid av offentlig myndighet
föreskrivna allmänna andaktsstunder, vid vilka kantor ej har skyldighet
medverka, åligger det kantorsdistriktet att, där så erfordras, anskaffa och
avlöna lämpligt biträde.

I kantor sdistrikt, där endast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring
inrättats, vare distriktet pliktigt tillse, att de göromål, som ingå

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

bland skyldigheterna för innehavare av självständig kantorsbefattning men
ej bland åliggandena för innehavare av kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring, varda på annat sätt behörigen fullgjorda.

; ..........; ; u, •

Kantorsdistrikt åligger att, efter av pastor i samråd med vederbörande
kantor uppgjort förslag, för varje till distriktet hörande församling bestämma
en eller, där så erfordras, två söckendagar i varje vecka, då å angivna tider
de till söckendagar förlagda särskilda förrättningar, vid vilka kantor har
skyldighet biträda, huvudsakligen må äga rum.

12 §.

De förmåner och rättigheter, som enligt privilegier, donationer eller
eljest äro förenade med nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattningar,
skola, sedan enligt denna lag kantorsbefattningar i stället
inrättats, vara med dessa senare förbundna.

Där inom kantorsdistrikt inrättats, jämte kantorsbefattning, särskild
befattning, som i 34 § 1 mom. sägs, äger vad i första stycket av denna
paragraf stadgats om kantorsbefattning motsvarande tillämpning å sådan
särskild befattning.

13 §.

1. Åt kantor skall anslås lön i penningar till sådant belopp, att därigenom
beredes honom en i förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål
och levnadskostnaderna i orten skälig gottgörelse; och bör därvid
hänsyn tagas till de ökade krav, som i kantorsdistrikt med större folkmängd
och ekonomisk bärkraft må, särskilt i musikaliskt avseende, ställas
på befattningshavaren.

2. Lönen må ej, utom i de fall, varom nedan i 4 mom. förmäles,
sättas till lägre belopp än 2,400 kronor för självständig kantorsbefattning,
1,200 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av högre
grad och 800 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av
lägre grad.

3. I de sålunda stadgade minimibeloppen skall skälig förhöjning
äga rum:

där duplikation förekommer eller befattningshavaren eljest har att
vaije vecka regelbundet tjänstgöra vid flera gudstjänster;

Första lagutskottets utlåtande Nr Hå.

7

där enligt av Konungen meddelade bestämmelser hänsyn vid lönens
bestämmande skall tagas till kostnad för resa, som för kantors tjänst erfordras;

där befattningshavaren å söckendagar biträder vid särskilda förrättningar,
som ej förläggas till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande
särskilda förrättningar huvudsakligen må äga rum, och ersättning, som nedan
i 6 mom. sägs, ej därför åtnjutes;

där befattningshavaren i tjänsten ålägges göromål utöver dem, som
i 8 § föreskrivits;

där vid lönereglering bestämmes, att den tjänstgöring, som innehavare
av självständig kantorsbefattning har att utföra å pastorsexpeditionen, skall
ske i större utsträckning än som foreskrives i de av Konungen angående
kantors tjänstgöring meddelade bestämmelser.

4. I de i 2 mom. stadgade minimibeloppen må, med domkapitlets
medgivande, skälig nedsättning äga rum:

där befattningshavaren ej har att varje sön- och helgdag tjänstgöra
vid allmän gudstjänst;

där i kantorsdistrikt med mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst
inrättats allenast kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring av lägre grad
och distriktet genom utbetalande av minimilönen till innehavare av sådan
befattning skulle oskäligen betungas;

där kantor, som i 34 § 2 mom. avses, eller befattningshavare, för vilken
särskild lönereglering enligt 28 § första stycket upprättas, har att fullgöra
endast vissa av de göromål, som enligt 8 § åligga kantor ;

där för befattningshavare med bristande kompetens upprättas särskild
lönereglering enligt 28 § andra stycket.

5. Yad som genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare av
viss befattning i syfte att bereda honom särskild förmån utöver lönen, skall
komma innehavaren av samma befattning oavkortat till godo.

6. För biträde vid särskild förrättning, som på grund av tjänsten
åligger kantor, må, utöver den bestämda lönen, ersättning ej utgå; dock
att i fråga om förrättning, som äger rum å söckendag, men ej förlägges
till dag och tid, då enligt distriktets bestämmande särskild förrättning
huvudsakligen må äga rum, distriktet vid lönereglering äger bestämma, att
kantor för biträde vid densamma må av den, som påkallat förrättningen,
åtnjuta ersättning utöver lönen; och skall i sådant fall ersättningen utgå
enligt taxa, som efter kantors hörande fastställes av vederbörande kyrkoråd.

Erfordras för förrättning, för vilken ersättning sålunda åtnjutes, resa
av beskaffenhet, varom i 3 mom. förmäles, skall den, som påkallat för -

8 Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

rättningen, såvida han ej består kantor fri resa, ersätta honom jämväl
resekostnaden.

7. Har, där lönen fastställts till högre belopp än i 2 mom. stadgat
minimibelopp, överskjutande beloppet eller del därav avsetts såsom ersättning
för ledning av kör, äger kantorsdistriktet vid löneregleringen tillika bestämma,
att det belopp, som sålunda avsetts såsom ersättning för ifrågavarande
göromål, kan komma att innehållas, där ej kantor bildar, inövar och leder
kör av beskaffenhet, varom distriktet må hava träffat särskild bestämmelse.

14 §.

Innehavare av självständig kantorsbefattning skall, jämte lönen, av
kantorsdistriktet, om så lämpligen ske kan, förses med bostad, vilken det
åligger distriktet att jämväl underhålla; skolande till sådan bostad, om tillfälle
därtill gives, höra trädgård.

Närmare bestämmelser angående storleken och beskaffenheten av bostad,
som ovan sägs, samt tillsynen därå meddelar Konungen.

Där kantorsdistriktet ej bereder befattningshavare, som här avses,
bostad, skall befattningshavaren av distriktet i stället erhålla hyresersättning
med belopp, som efter de i orten rådande pris motsvarar värdet av
sådan förmån. Uppstår tvist om beloppet av ersättningen, äger domkapitlet
därom förordna.

15 §.

Boställen, såsom hemman, jordar, lägenheter, vilka äro anslagna till
bostad eller avlöning åt innehavare av nuvarande klockar-, organist- eller
kyrkosångarbefattningar, skola, då enligt bestämmelserna i denna lag
upprättad lönereglering träder i kraft, övertagas av vederbörande kantorsdistrikt,
och gäller angående ordnandet av rättsförhållandet mellan av- ooh
tillträdare i tillämpliga delar vad för motsvarande fall stadgas i fråga om
prästerskapets boställen; dock att för distriktets övertagande av boställe
syn erfordras endast då avträdare eller tillträdare gör framställning därom
hos domkapitlet.

16 §.

Med domkapitlets tillstånd må boställe eller visst område därav, om
så finnes för ändamålet tjänligt, tagas i anspråk för bostad med trädgård
åt kantor; och vare härför syn ej erforderlig utom i fall, som i andra
stycket sägs.

Första lagutskottets utlåtande Nr 25. • i*

Består kantorsdistriktet av flera församlingar och bestrider församling
att boställe, som utgör dess enskilda tillgång, eller visst område därav, tages
i anspråk för ändamål, som i första stycket sägs, äger domkapitlet, om så
finnes nödigt, förordna att prövning av sålunda uppkommen fråga skall
ske av synerätt.

17 §.

Boställe eller del därav, som icke tages i anspråk för ändamål, som
i 16 § sägs, benämnes löneboställe och skall upplåtas på arrende i enlighet
med de föreskrifter, Konungen meddelar.

Byggnads- och underhållsskyldigheten å löneboställe åligger arrendatorn;
och gäller'' i övrigt angående bestämmandet av byggnads- och underhållsskyldigheten
ävensom angående tillsynen å sådant boställe vad Konungen
därom föreskriver.

Om förvaltning och vård av skog, som må höra till löneboställe, är
särskilt stadgat.

18 §.

Kan på grund av särskilda omständigheter löneboställe eller del därav
ej med fördel utarrenderas, må dylikt boställe eller del därav efter Konungens
beprövande utbytas mot annan fastighet eller ock försäljas. Lag
samma vare, där löneboställe eller del därav till följd av belägenhet i eller
invid stad eller stadsliknande samhälle kan med synnerlig fördel styckas
till tomter. Angående dispositionen av inflytande försäljningsmedel gäller
vad i 21 § stadgas.

19 §.

Kantor, som av kantorsdistriktet förses med bostad eller är berättigad
till hyresersättning, varom i 14 § förmäles, äger, efter Konungens bestämmande,
å löneboställe avgiftsfritt, men på egen bekostnad, bekomma ved
och bränntorv till husbehov, när tillgång därtill finnes.

20 §.

Där Konungen medgivit, att för beredande av bostad med trädgård
åt kantor mark upplåtes från prästerligt boställe, äger Konungen giva tillstånd
att för sådan upplåtelse avgäld ej må utgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 sand. l avd. 16 höft. (Nr 25.) 2

JO

Fänta lagutskottets utlåtande Nr 25.

21 §.

Finnas i kantorsdistrikt för kantors avlöning avsedda, distriktet eller
viss därtill hörande församling tillhöriga fonder, förvaltade av vederbörande
kyrkoråd eller i annan ordning, eller distriktet eller viss därtill hörande
församling tillhöriga löneboställen eller andra tillgångar, skall i sådant
distrikt bildas en kantorslönefond, till vilken skola överföras de av vederbörande
kyrkoråd förvaltade fonderna samt ingå inkomsten ej mindre av
de sålunda överförda fonderna än även av övriga tillgångar, som här avses,
i den mån inkomsten ej utgöres av avkastning av till boställe hörande
skog, som, enligt vad därom är särskilt stadgat, skall i annan ordning användas,
och den ej heller enligt stadgandet i 13 § 5 mom. skall av kantor
omedelbart uppbäras.

Förvaltningen av kantorslönefonden tillkommer vederbörande kyrkoråd,
där ej annorlunda överenskommes.

Närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga i fråga om kantorslönefondens
förvaltning, meddelar Konungen.

22 §.

Till bestridande av kantors avlöning under avlöningsåret skola användas
de till kantorslönefonden under samma tid inflytande inkomster.

Skulle kantorslönefondens inkomster under avlöningsåret uppgå till
högre belopp än som erfordras för kantors avlöning, skall, där ej på av
kantorsdistriktet gjord framställning Konungen för särskilt fall annorlunda
förordnar, det överskjutande beloppet läggas till kantorslönefondens kapital.

Där de till kantorslönefonden under avlöningsåret inflytande inkomster
ej äro tillräckliga för kantors avlöning, skall vad därutöver erfordras
gäldas medelst församlingsavgifter, som uttaxeras av de skattskyldiga
inom distriktet enligt de för kommunalutskylder i allmänhet gällande grunder
samt debiteras och uppbäras i samma ordning som avgifter till kyrka
och skola. Angående den vissa främmande trosbekännare tillkommande
lindring i skyldigheten att deltaga i gäldandet av sådana avgifter är särskilt
stadgat.

Består kantorsdistriktet av flera församlingar skall, där ej annorlunda
mellan församlingarna överenskommes, fördelningen mellan dem av de
avgifter, som här avses, ske efter beloppet beskattningsbar inkomst det år,
som närmast föregått det, varunder beslut om uttaxeringen fattas; skolande
dock, där till kantorslönefonden under avlöningsåret influtit inkomst från

Första lagutskottets utlåtande Nr 2~>. 11

boställe eller annan tillgång, som tillkommer någon av församlingarna enskilt,
denna församlings bidragsskyldighet i förhållande därtill jämkas.

23 §.

Lön ävensom hyresersättning, där sådan utgår, skall, där ej annorlunda
mellan vederbörande överenskom mes, till befattningshavaren kvartalsvis
utbetalas vid början av sista månaden i varje kvartal, året därvid
räknat från och med den första maj till och med den trettionde april.

24 §.

Yikarie, som under tid, då kantor åtnjuter tjänstledighet, uppehåller
dennes befattning, så ock vikarie, som efter kantors frånfälle uppehåller
befattning under tjänst- och nådår, avlönas av den, som uppbär de med
befattningen förenade avlöningsförmåner, där ej mellan denne och kantorsdistriktet
annorlunda överenskommes. Uppehälles i andra fall kantorsbefattning
genom vikarie, avlönas denne av vederbörande kantorsdistrikt;
och äger sådan vikarie uppbära samtliga med befattningen förenade avlöningsförmåner,
där ej annat föranledes därav att i enlighet med de bestämmelser,
Konungen äger meddela, annan än den till tjänst- och nådår berättigade
skall under någon tid efter tjänstinnehavarens död få kvarsitta i
bostaden eller Konungen för särskilt fall annorlunda förordnar.

25 §.

Förslag till lönereglering för kantor upprättas å kyrkostämma med
den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar.

Därvid skall beslut fattas:

l:o) angående vilken eller vilka av de i 2 och 3 §§ omförmälda befattningar,
som i distriktet skola inrättas, så ock, då fråga därom väckes,
huruvida i distriktet därjämte skall inrättas befattning, som i 34 § 1 mom.
avses, eller huruvida särskild anordning, på sätt i 34 § 2 mom. stadgas,
skall, då fråga är om kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring, vidtagas
för uppehållandet av vissa av de göromål, som tillhöra kantors verksamhet;

2 ro) angående de särskilda bestämmelser, som kunna erfor dfas i fråga
om de kantor enligt 8 § åliggande tjänstgöromål;

3:o) angående de tjänståligganden, som, där lönen sättes högre än
stadgat minimibelopp, finnas böra aläggas kantor utöver de i 8 § föreskrivna;
ägande distriktet dock icke ålägga kantor i tjänsten sådana göromål,
som skäligen kunna av kyrkobetjäningen under eget ansvar fullgöras;

12

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

4:o) angående den jämkning i tjänståligganden, som, där flera kantorsbefattningar
inrättas i distriktet, må erfordras mellan de olika befattningshavame; 5ro)

angående beloppet av den lön, som skall till kantor utgå;

6: o) huruvida ersättning skall utgå till kantor för biträde vid särskilda
förrättningar;

7:o) angående förmån av bostad, som distriktet bereder kantor, ävensom,
där distriktet ej bereder innehavare av självständig kantorsbefattning
sådan förmån, angående beloppet av den hvresersättning, som distriktet är
villigt i stället utgiva till befattningshavaren;

8:o) angående den församling, däri kantor, om ej vederbörande kyrkoråd
för viss tid därifrån medgiver undantag, skall vara bosatt.

Därjämte skall bestämmas:

dels huru med tjänstgöringen skall ordnas, då inom distriktet finnas
flera kyrkor eller andra för distriktets allmänna gudstjänster avsedda
lokaler, men i distriktet anställd kantor ej själv kan fullgöra tjänstgöringen
vid dem alla,

dels ock huru med orgelspelningen och ledningen av sången skall
förhållas vid av offentlig myndighet föreskrivna allmänna andaktsstunder,
vid vilka kantor ej har skyldighet medverka.

26 §.

Förslag till lönereglering skall underställas domkapitlets prövning och
fastställelse. För sådant ändamål skall förslaget jämte de handlingar, som
enligt av Konungen meddelade bestämmelser skola ligga till grund för detsamma,
ävensom yttranden av pastor och vederbörande befattningshavare
överlämnas till domkapitlet.

Innefattar förslaget beslut om inrättande av skolkantorsbefattning, må
fastställelse därå ej meddelas, med mindre vederbörande folkskolinspektör
eller, om denne funnit hinder möta mot inrättande av sådan befattning,
skolöverstyrelsen lämnat medgivande till befattningens inrättande.

Där vid granskning av förslaget befinnes:

att i de fall, där självständig kantorsbefattning lämpligen bort inrättas,
i stället inrättats kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring;

eller att, där särskild anordning, på sätt i 34 § 2 mom. stadgas, av
kantorsdistriktet beslutats för uppehållande av vissa av de göromål, som
tillhöra kantors verksamhet, sådan anordning icke kan anses tillfredsställande
med hänsyn till göromålens behöriga fullgörande;

13

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

eller att kantor ålagts tjänstgöromål, som ej må åt honom i tjänsten
uppdragas;

eller att den åt kantor anslagna lön uppenbarligen ej står i skäligt
förhållande till omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna
i orten;

eller att lönen satts till lägre belopp än i 13 § stadgat minimibelopp
utan att sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda dylik
nedsättning;

eller att förslaget eljest strider mot de i denna lag givna bestämmelser;

eller att vid förslagets upprättande ej samtliga för kantors avlöning
avsedda tillgångar medtagits, j ,

skall domkapitlet, innan ärendet företages till avgörande, bereda kantorsdistriktet
tillfälle att i anmärkta avseenden vidtaga rättelse.

Sker ej inom av domkapitlet utsatt tid rättelse, som ovan sägs, har
domkapitlet att med eget utlåtande underställa ärendet i erforderliga delar
Konungens avgörande; och avvakte domkapitlet sådant avgörande, innan
ärendet i övrigt av domkapitlet företages till slutlig prövning.

27 §.

Lönereglering skall, där ej annorlunda överenskomna es, träda i kraft
den första maj, som inträffar näst efter det löneregleringen blivit fastställd
genom beslut, som äger laga kraft; innehavare av redan tillsatt befattning
dock obetaget att under sin återstående tjänstetid bibehållas vid förutvarande
avlöningsförmåner och tjänstgöringsskyldighet, där han ej vid befattningens
tillsättande förbundits att underkasta sig ändrade bestämmelser
i nämnda avseenden.

28 §.

4 - • • ! J ■'' * • i • . ; ,

År tillämpning av lönereglering beroende av viss befattningshavares
avgång, skall, där så erfordras, särskild lönereglering fastställas för den
tid, denne vid sin befattning kvarstår.

Särskild lönereglering, gällande under befattningshavarens tjänstetid,
må ock upprättas, då innehavare av befattning, för vilken lönereglering
fastställts, ej besitter den kompetens, som enligt av Konungen meddelade
bestämmelser i allmänhet erfordras för motsvarande befattning.

29 §.

På framställning av befattningshavare, som under minst fem år innehaft
befattning, för vilken enligt bestämmelserna i denna lag upprättad

14 Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

lönereglering varit gällande under tio år, äger, om skäl därtill äro, domkapitlet
förordna, att för befattningen ny lönereglering må upprättas.

Förordnande om upprättande av ny lönereglering må ock av domkapitlet
meddelas, om kantorsdistrikt beröres av ändring i ecklesiastik indelning
eller ock av sådan ändring eller av annan anledning förorsakas
väsentlig ökning av befattningshavarens tjänstgöromål.

Har samband med upprättande av lönereglering läget av bostad,
som skall kantor av distriktet beredas, ej bestämts, och förlägges bostaden
sedan på sådant avstånd från kyrka eller begravningsplats, att kantor för
resa åsamkas större kostnad än som vid löneregleringen må hava beräknats,
äger på framställning av befattningshavaren domkapitlet förordna, att skälig
jämkning i löneregleringen skall äga rum, och gäller därvid i tillämpliga
delar vad om lönereglering stadgats.

30 §.

Skolkantorsbefattning må, då ledighet inträffar, icke återbesättas med
mindre vederbörande folkskolinspektör medgivit, att befattningen må på
de av kantorsdistriktet bestämda villkor fortfarande vara inrättad såsom
skolkantorsbefattning eller, om folkskolinspektören funnit hinder däremot
möta, skolöverstyrelsen lämnat medgivande därtill.

Lämnas ej sådant medgivande skall, där ej annorlunda i föreskriven
ordning bestämmes, om befattningen gälla vad om kantorsbefattning med
begränsad tjänstgöring, som ej är skolkantorsbefattning, finnes stadgat.

31 §.

Kantor skall vara medlem av svenska kyrkan.

Närmare bestämmelser angående behörighetsvillkoren för kantorsbefattning
meddelar Konungen.

32 §.

Kantorsbefattning må sökas även av kvinna, kantorsdistriktet obetaget
att beträffande kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vid befattningens
ledigförklarande bestämma, att befattningen må sökas endast av
man; ägande kantorsdistriktet därvid jämväl bestämma, att befattningen
må sökas av kvinna endast såvida hon är ogift, samt att, om till befattningen
utses ogift kvinna, hon skall vara skyldig frånträda befattningen,
såvida hon ingår i gifte.

Första, lagutskottets utlåtande Nr 25. 15

33 §.

För kantorsbefattning, som ej är skolkantorsbefattning, vare laga avoch
tillträdestid, där ej annorlunda överenskommes, den första maj. För
skolkantorsbefattning gäller i fråga om laga av- och tillträdestid vad om
folkskollärartjänst i sådant avseende stadgas.

34 g.

1. I större kantorsdistrikt må, med bibehållande för innehavare av
kantorsbefattning av övriga kantor åliggande göromål, särskild befattning
inrättas för orgelspelningen och vad därmed sammanhänger (organistbefattning)
eller för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet
(klockar- eller kyrkofogdebefattning). Där så finnes lämpligt, må i distriktet
inrättas båda dessa särskilda befattningar.

Organistbefattning är antingen självständig organistbefattning, då befattningen
är avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet,
eller organistbefattning med begränsad tjänstgöring, -då befattningen är avsedd
att för befattningshavaren utgöra en bisyssla.

I fråga om behörighetsvillkoren för organistbefattning samt för klockareller
kyrkofogdebefattning ävensom angående tjänståliggandena för innehavare
av sådan befattning meddelar Konungen närmare bestämmelser; och
gäller i övrigt i tillämpliga delar: för självständig organistbefattning och för
klockar- eller kyrkofogdebefattning vad i lag eller författning stadgas om
självständig kantorsbefattning samt för organistbefattning med begränsad
tjänstgöring vad i lag eller författning stadgas om kantorsbefattning med
begränsad tjänstgöring av högre grad.

2. Vill kantorsdistrikt, där kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring
inrättats, vidtaga särskild anordning för uppehållandet av vissa av
de göromål, som tillhöra kantorns verksamhet, må sådant ske, dock ej beträffande
göromål, som avses i 8 § 6:o).

3. Uppkommer vid inrättande av särskild befattning, varom ovan
förmäles, fråga om till vilken befattningshavares avlöning befintliga boställen,
donationer eller andra avlöningstillgångar skola användas, må dylik fråga
underställas Konungens prövning.

35 §.

Ordinarie innehavare av befattning, som i denna lag avses, utses å
kvrkostämma med den eller de församlingar, som kantorsdistriktet om -

16

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

fattar, där ej tillsättningsrätten tillkommer enskild eller beträffande skolkantorsbefattning
Konungen annorlunda förordnar.

Närmare bestämmelser angående tillsättningen, så ock bestämmelser
rörande tjänstledighet, avsked och ansvar för fel i tjänsten, meddelar
Konungen.

Har enskild person, som äger rätt att tillsätta befattning, som i denna
lag avses, försummat att inom den tid, Konungen äger bestämma, till kyrkorådet
göra anmälan om den person, som utsetts till befattningen, vare tillsättningsrättén
för den gången förlorad; och gånge med befattningens tillsättning,
på sätt om dylik befattning i allmänhet är föreskrivet.

36 §.

Innehavare av befattning, som i denna lag avses, vare skyldig underkasta
sig de bestämmelser, som kunna varda meddelade angående såväl
hans egen som hans änkas och barns pensionering; dock att för innehavare
av befattning, som tillträdes efter det sådana bestämmelser meddelats,
i nämnda avseende skall gälla vad som vid tillträdet till befattningen
var stadgat.

37 §.

Omfattar stad flera pastorat med gemensam ekonomi, skall lönereglering
för dessa, oaktat de utgöra särskilda kantorsdistrikt, verkställas gemensamt.

38 §.

Beträffande i denna lag avsedda befattningar i icke territoriella församlingar
äger Konungen meddela erforderliga föreskrifter.

39 §.

Yad om domkapitlet i denna lag är stadgat gäller även om Stockholms
stads konsistorium.

40 §.

Genom denna lag upphävas:

11 kap. 8 §, 24 kap. 11, 30, 31, 32 och 33 §§ samt 26 kap. 1 §
kyrkolagen, så vitt dessa lagrum avse klockare eller organister;

Första lagutskottets utlåtande Nr 25

17

lagen den 14 oktober 1898 angående tillägg till 15 kap. 18 §
kyrkolagen;

förordningen angående allmänt ordnande av klockarnes löneinkomster
den 2 november 1883;

lagen angående ändring i gällande stadganden om tillsättning av organist-
och klockarbefattningar den C april 1894;

lagen angående sättet för organistlöns utgående den 16 oktober 1908;

7 punkten i prästerskapets privilegier av den IG oktober 1723, i
vad den avser ämbetsgårdar för klockare i städerna;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande
mot de i denna lag meddelade bestämmelser.

Övergångsbestämmelser.

• " v . ■ 1 '' ■ • , _ i ’ ! '' '' . / ; • '' < i . r '' '' - • . .

1. Senast inom två år efter det denna lag trätt i kraft skall, sedan
i de fall, där indelning i kantorsdistrikt skall äga rum, domkapitlet förordnat
om sådan indelning, förslag till lönereglering för kantor upprättas i
enlighet med bestäm melserna i denna lag, där ej anstånd, på sätt i 3 mom.
stadgas, medgivits med förslagets upprättande.

2. I pastorat, som består av flera församlingar, åligger det kyrkostämmans
ordförande i varje församling att senast inom sex månader efter
det denna lag trätt i kraft å kyrkostämma låta upptaga fråga om pastoratets
indelning i kantorsdistrikt samt till domkapitlet översända kyrkostämmans
framställning i ämnet, där ej anstånd, på sätt i 3 mom. stadgas, medgivits
med frågans upptagande. Har ej inom nämnda tid sådan framställning till
domkapitlet inkommit och har ej anstånd, som nyss sagts, medgivits, åligger
det domkapitlet att omedelbart upptaga frågan om pastoratets indelning
i kantorsdistrikt och, sedan yttranden från vederbörande församlingar, på
sätt stadgas i 5 §, inhämtats, densamma avgöra i så god tid, att därav
berört kantorsdistrikt må kunna medhinna att inom föreskriven tid upprätta
förslag till lönereglering.

3. Har för pastorat lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets
avlöning den 9 december 1910 ännu ej blivit av Konungen fastställd
eller finnas eljest därtill särskilda skäl, äger domkapitlet medgiva, att
med upptagande av frågan om indelning i kantorsdistrikt så ock med upprättande
av förslag till lönereglering för kantor må anstå viss tid, där domkapitlet
finner, att för befattningshavare, som därav beröres, lönen utgår

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 16 häjt. (Nr 25.) 3

18

Första lagutskottets utlåtande Nr SB.

med belopp, som enligt de i denna lag stadgade grunder kan anses motsvara
omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i orten.
Anstånd, som här avses, må dock ej medgivas för längre tid än som av
omständigheterna oundgängligen påkallas.

4. I)å nuvarande klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning efter
denna lags trädande i kraft bliver ledig, må åtgärder för befattningens återbesättande
ej vidtagas, förrän lönereglering i enlighet med bestämmelserna
i denna lag fastställts för det kantorsdistrikt, befattningen tillhör. Beträffande
avlöning till vikarie å sådan befattning skall vad i 24 § stadgats
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

5. Intill dess lönereglering, som i 1 mom. sägs, trätt i kraft för viss
befattning, skall beträffande befattningen och dess innehavare nu gällande
stadganden äga tillämpning, där ej Konungen annorlunda förordnar.

6. Angående skyldighet för kantorsdistrikt att å lön, som enligt denna
lag fastställts, utgiva dyrtidstillägg, så ock angående grunderna för sådant
tillägg, därom bestämma Konungen och riksdagen.

2:o Pörslag
till

LAG

om mässfallsgudstjänst.

Härigenom förordnas som följer:

Domkapitlet äger efter förslag av pastor och kyrkoråd uppdraga åt
kantor, klockare (kyrkofogde) eller annan person, som finnes därtill lämplig,
att, där å sön- eller helgdag prästen av sjukdom eller annat hinder är
urståndsatt att fullgöra sin tjänst i kyrkan, leda församlingens gudstjänstfirande
medelst psalmsång, läsning och bön i enlighet med de närmare
anvisningar, som av domkapitlet meddelas.

19

Farstu lagutskottets utlåtande Nr 25.

Beträffande do skäl, som ligga till grund för ifrågavarande lagförslag
får utskottet, i den man ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa
till propositionen.

Frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen och i samband
därmed angående organist- och kyrkosångarbefattningarna har sedan
lång tid tillbaka varit föremål för utredning. Redan år 1900 inkom till
Kungl. Maj:t en framställning från rikets klockare, organister och kyrkogångare,
vari framhölls, hurusom dessa befattningshavare befunne sig i
otillfredsställande sociala och ekonomiska villkor, och att avhjälpandet av
detta missförhållande även skulle främja den strävan, som under senaic
tid gjort sig gällande att höja kyrkosången och kyrkomusiken. Sedan
därpå av Kungl. Maj:t för utredning av frågan om ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen tillkallade sakkunniga den 31 januari 1908
avgivit betänkande i ämnet, har detta varit underkastat ytterligare utredningar,
vilka föranlett förnyade förslag. Efter det slutligen regeringsrådet
G. Thulin enligt Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetat riktlinjer och förslag till
klockarinstitutionens omreglering, hava tillkallade sakkunniga den 6 mais
1920 avgivit förnyat förslag, i huvudsak anslutande sig till de av Thulin
utarbetade riktlinjerna.

Det nu för riksdagen framlagda förslaget till lag om kantorer är
väsentligen byggt på sistberörda av 1920 års sakkunniga avgivna förslag
samt har i det skick, vari det nu förelagts riksdagen, godkänts av 1920
års kyrkomöte. Huvudgrunderna i förslaget äro i korthet följande.

I stället för de nuvarande klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna
skola inrättas kantorsbefattningar, vilkas innehavare tillägges egenskapen
av kyrkliga tjänstemän. I varje kantorsdistrikt, omfattande en eller
flera församlingar, om dessa höra till samma pastorat, skall finnas anställd
en kantor; distriktet obetaget att i fall av behov anställa flera kantorer.
Kantorsbefattningarna äro av två huvudslag: kantorsbefattning, som är avsedd
att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet (självständig
kantorsbefattning) och kantorsbefattning, som är avsedd att för befattningshavaren
utgöra en bisyssla (kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring).
Kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring är av högre eller lägre grad.
Ilar kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring i viss föreskriven ordning
förenats med folkskollärartjänst, benämnes den skolkantorsbefattning.
Kantors tjänståligganden äro dels av kyrkomusikalisk dels av icke kyrko -

Ftfrslaget

till lag om
kantorer.

förslagets

huvudsakliga

innehåll.

Utskottet.

20 Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

musikalisk art. Huvudvikten ligger dock å de kyrkomusikaliska göromålen.
Bland göromål av icke kyrkomusikalisk art tiar för innehavare av självständig
kantorsbefattning upptagits att i viss utsträckning biträda å pastorsexpeditionen,
där sådant biträde erfordras. I större kantorsdistrikt må,
jämte kantorsbefattning, inrättas antingen särskild befattning för orgelspelningen
och vad därmed sammanhänger (organistbefattning) eller särskild
befattning för den icke kyrkomusikaliska delen av kantors verksamhet
(klockar- eller kyrkofogdebefattning) eller ock båda dessa särskilda befattningar.
Bland göromålen för innehavare av klockar- eller kyrkofogdebefattning
ligger huvudvikten vid biträde å pastorsexpeditionen, som denne
befattningshavare är skyldig lämna. I fråga om lönerna upptager förslaget
principen om minimilöner. Dessa hava satts till 2,400 kronor för självständig
kantorsbefattning, självständig organistbefattning och klockar- eller
kyrkofogdebefattning, 1,200 kronor för kantorsbefattning med begränsad
tjänstgöring av högre grad och för organistbefattning med begränsad tjänstgöring
samt 800 kronor för kantorsbefattning med begränsad tjänstgöring
av lägre grad. I vissa fall må, med domkapitlets medgivande, skälig nedsättning
i minimilönen äga rum. I vissa fall skall åter höjning över minimilönen
ske. Lönen bestämmes genom lönereglering, vartill förslag upprättas
å kyrkostämma med den eller de församlingar, som kantorsdistriktet omfattar.
Förslaget skall underställas domkapitlets prövning och fastställelse.
I vissa fall skall det i erforderliga delar hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande.
Till de förutnämnda lönerna skola komma dyrtidstillägg till belopp,
som kan varda bestämt av Kungl. Maj:t och riksdagen. I lagen
angivas endast de allmänna huvudgrunderna för kantors tjänståligganden.
De närmare bestämmelserna om dessa åligganden äro avsedda att meddelas
i en särskild stadga, vilken Kungl. Maj:t skulle äga utfärda i administrativ
ordning. Denna stadga skulle jämväl innehålla bestämmelser angående behörighetsvillkor
samt tillsättning, tjänstledighet, avsked och ansvar för fel
i tjänsten.

Gällande bestämmelser angående klockare och organister återfinnas
dels i 1686 års kyrkolag, huvudsakligast i dess 24 kapitel, och dels i
åtskilliga för reglerande av dessa befattningshavares förhållanden i olika
avseenden, sedermera utfärdade lagar och författningar, av vilka särskilt
må nämnas lagen angående ändring i gällande stadganden om tillsättning
av organist- och klockarbefattningar den 6 april 1894 samt förordningen
angående allmänt ordnande av klockarnes löneinkomster den 2 november

21

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

1883. Genom antagandet av nu förevarande lagförslag skulle dessa spridda
stadganden upphävas och ersättas av eu enhetlig lagstiftning i ämnet.

Ett sådant sammanförande av do nu på skilda håll förekommande
stadgandena rörande ifrågavarande befattningshavare måste i och för sig
anses innebära en fördel. Likaså må erkännas, att dessa stadganden för
närvarande äro behäftade med åtskilliga brister, som på eu del håll kunna
medföra olägenheter. Icke desto mindre anser utskottet det kunna sättas
i fråga, om en lagstiftning av den art och omfattning, som i förevarande
proposition föreslås, verkligen är påkallad av ett mera allmänt behov, som
måste omedelbart tillgodoses. I det stora flertalet kommuner i vårt land
torde man nämligen hittills utan större olägenheter hava funnit sig i de
nu rådande förhållandena på ifrågavarande område. Att märka är också,
att i de kommuner, där ett livligare intresse för kyrklig sång och musik
av eu eller annan anledning förefunuits, detta mycket väl har kunnat utvecklas
och underhållas utan stöd av eu reglerande lagstiftning. Sistnämnda
förhållande torde ådagalägga, att kyrkosångens och kyrkomusikens ställning
inom kommunerna föga påverkas av lagstiftningen på området samt i stället
ytterst är beroende av det intresse hos kommunens medlemmar, som kan
förefinnas. Genom lagstiftningsåtgärder torde ett sådant intresse av mera
bestående art icke kunna skapas. Då år 1900 det första initiativet togs
till de utredningar, som till sist resulterat uti det nu föreliggande lagförslaget,
anfördes icke heller önskvärdheten av kyrkosångens och kyrkomusikens
höjande som det huvudsakliga skälet för en ändring i de bestående
förhållandena på detta område. Ej heller utgick nämnda initiativ från de
för kyrkomusikens utveckling närmast ansvariga kommunala och kyrkliga
myndigheterna, utan från de för den kyrkliga sången och musiken anställda
befattningshavarna själva.

Om utskottet sålunda ställer sig tveksamt redan till frågan huruvida
något allmänt och trängande behov av en lagstiftning, sådan som den nu
föreslagna verkligen förefinnes, så vågar utskottet bestämt ifrågasätta lämpligheten
av vissa av de grunder, på vilka förslaget vilar. Särskilt har utskottet
funnit det ägnat att väcka allvarliga betänkligheter, att den nu föreslagna
ordningen i vissa avseenden skulle innebära ett enligt utskottets
förmenande icke påkallat ingrepp i de kommunala myndigheternas självbestämningsrätt.

I sådant hänseende är att märka, att de för handhavande av kyrkosången
och kyrkomusiken för närvarande anställda befattningshavarna äro
rent kommunala tjänstemän, som väljas å kyrkostämma och avlönas på sätt

22

Första lagutshottets utlåtande Nr 25.

de särskilda kommunerna själva bestämma, varvid dock avlöningen skall
bestämmas i skäligt förhållande till omfattningen av tjänstegöromålen'' De
befattningshavare, som enligt förevarande förslag skulle anställas, kojnmc
däremot att intaga en helt annan ställning. Även de skulle visserligen i
regel tillsättas genom val å kyrkostämma, men förslagets stadgande om att
de skola vara kyrkliga tjänstemän liksom även dess bestämmelser i övrigt
komme att giva kantorerna en gent emot kommunerna betydligt mera oberoende
ställning och i viss mån göra dem till ett slags statstjänstemän, allt
under det att kommunerna dock fortfarande skulle svara för deras avlöning.

Inskränkningen i kommunernas rätt kommer särskilt till synes uti de
föreslagna stadgandena om sättet för bestämmande av kantorernas avlöning.
Under det att för närvarande, såsom ovan omnämnts, varje kommun har
rätt att inom rimliga gränser bestämma de avlöningsbelopp, som skola utgå
till klockare och organister, skulle kommunernas befogenhet, då det gäller
att bestämma kantorernas avlöning, komma att inskränka sig till uppgörande
av ett förslag i ämnet, vilket förslag för att bliva gällande alltid måste
underställas domkapitlets prövning och fastställelse och dessutom i vissa fall
genom beslut av Kungl. Maj:t skulle kunna ändras även emot församlingens
önskan.

Vid löneförslagets upprättande är kommunens befogenhet dessutom
ytterligare inskränkt genom föreskriften, att de föreslagna lönerna icke få
understiga vissa i lagen angivna minimibelopp, olika för de olika slagen
av kantorsbefattningar. Från denna senare bestämmelse skulle visserligen
avvikelser i vissa fall kunna få ske, men endast med domkapitlets medgivande.

De principer, som sålunda kommit till uttryck i det framlagda lagförslaget,
har utskottet icke ansett sig kunna godtaga. Att giva statsmyndigheter
eu i detalj ingående bestämmanderätt rörande avlöningar, för vilkas
erläggande kommunerna äro ansvariga, är enligt utskottets förmenande
i detta fall icke riktigt eller lämpligt. Visserligen har så i vissa fall redan
skett, då det gällt undervisning och hälsovård, alltså på områden, där ett
påtagligt statsintresse av enhetlig reglering föreligger, men att utsträcka
denna princip till att gälla även på förevarande område kan enligt utskottets
förmenande icke anses tillrådligt. Ej heller kan utskottet tillstyrka, att
vissa avlöningsbelopp för ifrågavarande tjänstemän i lag fixeras. Kommunernas
löner till dessa kommunala tjänstemän böra enligt utskottets mening
liksom hittills bestämmas av kommunerna själva utan medbestämmanderätt
för statens myndigheter.

23

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

Man liar med den föreslagna anordningen trott sig kanna skapa förbättrade
möjligheter för erhållande av högre kvalificerade personer till kantorsbefattningarna.
Utskottet kan ej dela dessa förhoppningar. För att
kunna åstadkomma någon mera avsevärd verkan i detta avseende måste
nog de föreslagna minimilönebeloppen anses vara alltför knappt tillmätta,
även om de kunna för kommunerna vara betungande nog. Enligt utskottets
förmenande torde det därför vara lämpligast att såsom hittills åt kommunerna
själva överlämna att efter råd och lägenhet anställa personer med erforderliga
kvalifikationer, varvid fordringarna inom eu viss gräns givetvis måste anpassas
efter de avlöningsvillkor, som kommunerna hava möjlighet att erbjuda.

Även i det föreliggande förslaget har man för övrigt måst taga hänsyn
till det förhållandet, att en del av våra mindre kommuner skulle i
ekonomiskt avseende alltför hårt betungas av de föreslagna minimilönerna.
Man har i anledning härav för sådana fall måst tillgripa utvägen att
medgiva anställandet av befattningshavare med lägre kompetens än den i
allmänhet i lagen fordrade. Då det kan antagas, att en del av våra
mindre kommuner äro i det ekonomiska läge, att de måste begagna sig
av detta medgivande, skulle följden härav bliva, att de nu rådande förhållandena
på ifrågavarande område komme att på många ställen fortfara
oförändrade, i det de mindre kompetenta befattningshavarna alltjämt komme
att kvarstå eller ersättas av andra med lika svag kompetens. Den huvudsakliga
förändringen i de bestående förhållandena bleve måhända alltså
blott, att kommunernas utgifter för dessa befattningshavares avlöning komme
att åtskilligt ökas. Att märka är nämligen att icke heller dessa befattningshavares
avlöningar skulle få bestämmas av kommunerna ensamma, utan
även de måste underställas domkapitlens prövning och fastställelse.

Utan att vilja sätta i fråga domkapitlens goda vilja att underkasta de
av kommunerna framlagda löneregleringsförslagen eu objektiv prövning, torde
man dock med tämligen stor säkerhet kunna utgå ifrån att de vid denna
prövning ofta skulle visa eu viss benägenhet för att få lönebeloppen satta
så högt som möjligt. Huru än domkapitlen för övrigt härvidlag komme
att förhålla sig, måste dock redan på grund av lagförslagets egna bestämmelser
de nu utgående lönerna till de för kyrkosångens och kyrkomusikens
handhavande anställda befattningshavarna komma att väsentligt förhöjas,
därest förslaget upphöjdes till lag. Därmed skulle nämligen följa, förutom
eu förhöjning av själva grundlönerna, även skyldighet för kantorsdistrikten
att efter beslut av Konung och riksdag å desamma utgiva dyrtidstillägg.

Förslaget
till lag om
mässfallsgudstjänst.

24 Första lagutsJcottets utlåtande Nr 25.

Härtill kommer, att den i förslaget stipulerade skyldigheten för kommunerna
att i vissa fall tillhandahålla bostad åt ifrågavarande befattningshavare
kan komma att tvinga kommunerna till eu särskilt i dessa tider
betungande nybyggnadsskyldighet.

För de flesta kommuner komme förslagets antagande sålunda att
innebära utgivande av betydligt högre avlöningsförmåner än de nu utgående.
Dessa dryga kostnader för kommunerna skulle endast i någon mån minskas
genom de under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition ifrågasatta
bidrag av statsmedel till bestridande av ifrågavarande avlöningar.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet icke kan tillstyrka
förevarande förslag till lag om kantorer.

Yad förslaget till lag om mässfallsgudstjänst beträffar, så torde det
väsentligen få anses såsom en konsekvens av förslaget till lag om kantorer;
och då utskottet enligt vad här ovan anförts ej kunnat tillstyrka sistnämnda
lagförslag, har utskottet funnit sig jämväl böra avstyrka förslaget till lag
om mässfallsgudstjänst.

Utskottet får alltså hemställa,

l:o att förslaget till lag om kantorer icke måtte av
riksdagen bifallas; samt

2:o att förslaget till lag om mässfallsgudstjänst
icke måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 april 1921.

På utskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Reservationer:

dels av herr Heder stjerna, som ansett, att utskottet bort tillstyrka propositionen
;

Första lagutskottets utlåtande Nr 25. 2o

dels av herr Högberg, som, med instämmande i herr Hederstiernas
yrkande, ansett, att utskottets motivering borde hava erhållit följande lydelse:

Beträffande de skäl--------hänvisa till propositionen.

Frågan om ändrade bestämmelser — t---utarbetade riktlinierna.

Det nu för riksdagen -— — — — i korthet följande.

I stället för de — — — — ansvar för fel i tjänsten.

Klockaretjänsten är av gammalt ursprung, och klockaren har av ålder
intagit en kyrkotjänares ställning. Bestämmelserna på det område, som
av förevarande förslag beröras, äro emellertid få, spridda i fleia författningar
och efterblivna. Detta gäller särskilt föreskrifterna om villkoren
för sagda kyrkotjänares behörighet samt deras tjänstgöring och avlöning.
Fordringarna för behörighet till organist- och kyrkosångarebefattningar,
intagna i en kungörelse av den 8 december 1881, äro ingalunda högt
ställda, men hava, närmast på grund av rådande avlöningsförhållanden,
måst i stor omfattning eftergivas. För närvarande lärer var femte organisttjänst
i riket bestridas av oexaminerad person. Av klockarens eu gång
så mångskiftande och i vidlyftiga stift- och klockarestadgar uppräknade
bestyr kvarstår numera i huvudsak endast hans kyrkomusikaliska uppgift,
vilken uppgift dock vid det i övrigt minskade arbetet ej utökats eller egentligen
fördjupats. Löneförmånerna för klockarna utgingo tidigare i form av ofiei
och avgifter för särskilda förrättningar. Genom den nu gällande förordningen
av den 2 november 1883 har härutinnan stadgats, att klockarens
lön skulle av församlingen bestämmas i penningar, skäligt i förhållande
till hans tjänstgöromål. Den återhållsamhet i fråga om avlöning, som församlingarne
flerstädes iakttagit, torde utgöra en huvudanledning till svårigheterna
att uppehålla kompetensfordringarna för organisterna. Avlöningarnas
svaghet torde ock vidare hava medverkat därtill, att under den
andliga kulturens tillväxt i övrigt det svenska musiklivet, särskilt på landsbygden,
visat ringa utveckling.

Genom antagande av förevarande lagförslag skulle kantorernas levnadsförhållanden
vinna någon förbättring, samtidigt med att vissa allmänna
behov, som ingalunda äro utan betydelse, vid den sannolikt ökade möjligheten
att erhålla mera kvalificerade personer skulle bliva verksammaie
tillgodosedda.

Vid den granskning, utskottet ägnat lagförslagen, har utskottet haft
sin uppmärksamhet särskilt riktad på den inskränkning i den kommunala
självbestämningsrätten, som möjligen kan anses föranledas av kantorslagförslagets
lönebestämmelser. Fluvudbestäm in elsen att åt kantor skall anslås
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 sand. 1 avd. 15 käft. (A> 25.) 4

26

Första lagutskottets utlåtande Nr 25.

lön i penningar till sådant belopp, att därigenom honom beredes en i förhållande
till omfattningen av hans tjänstgöromål och levnadskostnaderna i
orten skälig gottgörelse, anknyter sig till ovannämnda bestämmelse i gällande
rätt, att klockarens lön bör vara skälig i förhållande till tjänstgöromålen.
När vissa belopp, under vilka lönerna i allmänhet ej må sättas,
äro angivna, är vad sålunda föreslagits att anse såsom en medellön, ej såsom
en normallön. Om de föreslagna beloppen i allmänhet och i stort
sett kunna synas motsvara en passande gottgörelse åt befattningshavaren,
så är dock möjligheten till nedsättning ingalunda utesluten. Tvärtom, med
begagnande av förslagets möjlighet till lönenedsättning bör ett distrikt med
mindre folkmängd och beskattningsbar inkomst kunna nedbringa lönen till
400 kronor om året eller, om befattningshavaren icke skall tjänstgöra varje
sön- och helgdag, till än lägre belopp. Till den kommunala självbestämningsrätten,
jämlikt vars principer för övrigt kantorerna skola tillsättas,
synes alltså skälig hänsyn vara tagen. Visserligen skall för giltighet av
lönenedsättning domkapitlets medgivande utverkas. Men det synes kunna
förväntas, att detta medgivande i regel icke skall förvägras. Bestämmelsen
om domkapitlets prövningsrätt torde i verkligheten ej sträcka sig längre
än till att utgöra ett skydd mot ett möjligen i någon församling förekommande
alltför ensidigt betraktelsesätt vid beslut om lönen åt kantorn i distriktet.
Faran för dylik ensidighet lärer dock betydligt minskas, om riksdagen,
efter ett tilläventyrs blivande bifall till förevarande förslag, jämväl
skulle bifalla Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition under åttonde
huvudtiteln framlagda förslag om bidrag av statsmedel till avlöning åt kantorer
med begränsad tjänstgöring. Utskottet har haft sin uppmärksamhet
fäst jämväl på förslaget, att innehavare av självständiga kantorsbefattningar
befattningar, som torde komma att inrättas endast i stad eller eljest bärkraftiga
distrikt, — skola av distriktet förses med fri bostad. Då bestämmelsen
ej är ovillkorlig, utan distriktet bär öppet att i stället lämna hyresersättning,
föreligger ej skäl till anmärkning mot bestämmelsen. Ej heller
i övrigt har kantorslagförslaget givit anledning till anmärkning.

Uad förslaget till lag om mässfallsgudstjänst beträffar, så torde det
väsentligen få anses såsom eu konsekvens av förslaget till lag om kantorer,
och då sistnämnda lagförslag tillstyrkts, tillstyrkes jämväl förslaget till lag
om mässfallsgudstjänst;

dels ock av herr J. P. Johansson.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1921.