Första lagutskottets utlåtande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1921 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av 27 § i
lagen angående tillsättning av prästerliga tjänster.
Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Alexanderson, Högberg, Edw. Larson,
greve Spens, J. T. Larsson, Carl Johansson, Ernst Svensson, Engberg,
Hederstierna, Strid, Svensson i Betingetorp, Löfgren i Stockholm,
Johanson i Hallagården och Billqvist.
Uti en. inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad
motion, nr 81, vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Klefbeck
hemställt, att riksdagen måtte besluta att hos regeringen hemställa,
att regeringen täcktes utarbeta förslag till sådan ändring av 27 § i
prästvallagen, att ingen särskild vallängd för prästval må behöva upprättas.
Beträffande motionärens motivering för sin ifrågavarande hemställan
får utskottet hänvisa till motionen.
Uti Kungl. Maj:ts proposition nr 337 till 1920 års riksdag framlades
förslag till lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen angående tillsättning
av prästerliga tjänster den 9 december 1910, avseende sådan
ändring av bestämmelserna om rösträtt vid prästval, att densamma skulle
sammanfalla med rösträtt å kyrkostämma, endast med den förut befintliga
inskränkningen, att medlem av icke territoriell församling icke skulle
äga rösträtt vid prästval inom territoriell församling. Förslaget blev
av riksdagen antaget och sedan även det år 1920 församlade kyrkomötet
godkänt detsamma, utfärdades den 10 december 1920 lag i ämnet
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 15 käft. (Nr 23—24.) 1
2 Första lagutskottets utlåtande Nr 23.
(svensk författningssamling- nr 852). Det i 27 § prästvallagen förekommande
stadgandet om att särskild vallängd skall upprättas för prästval, vilket
stadgande ju, såsom motionären erinrat, var nödvändigt så länge olika
villkor gällde för rösträtts utövande på kyrkostämma ock vid prästval, har
genom nyssnämnda lagändring förlorat en väsentlig del av sin betydelse,
då ju skillnaden mellan de röstlängder, som gälla vid dessa tillfällen,
numera är obetydlig. Vid upprättande av den särskilda vallängden för
prästval kan nämligen användas den senaste kommunala röstlängden,
sådan den ligger till grund för utövande av rösträtt vid kyrkostämma,
endast med uteslutande av medlemmar av icke territoriell församling och
med iakttagande av de förändringar, som inträffat sedan den sistnämnda
längden justerades.
De närmare bestämmelserna om prästvallängdens upprättande återfinnas
i stadgan angående prästval den 9 december 1910. Enligt den
ursprungliga lydelsen av § 7 i nämnda stadga skulle prästvallängden
upprättas i endast ett exemplar, vilket, så snart prästval förestod i en
församling, skulle översändas till den, som förvaltade kyrkoherdeämbetet
därstädes, och ålåg det därefter denne att av längden taga eu avskrift,
vilken sedermera skulle tillhandahållas val förrättaren, under det att huvudskriften
skulle hos pastorsämbetet vara tillgänglig för församlingens
medlemmar intill frågodagen, då den skulle justeras.
Med anledning av den förut omnämnda, av Kung]. Maj:t och riksdagen
beslutade ändringen av 26 § i prästvallagen tillkallades den 14
augusti 1920 inom ecklesiastikdepartementet särskilda sakkunniga för
att biträda vid utarbetandet av förslag till de ändringar i prästvalstadgan,
som betingades av ifrågavarande lagändring. Inom departementet utarbetades
därpå förslag till ändrad lydelse av §§ 7 och 10 i nyssnämnda
stadga och sedan 1920 års kyrkomöte yttrat sig över detsamma och lämnat
det utan erinran, utfärdades den 10 december 1920 kungörelse i ämnet
(svensk författningssamling nr 853). Enligt denna, som länder till efterrättelse
från och med den 1 januari 1921, skall prästvallängden numera
redan från början upprättas i två exemplar, under det att pastorsämbetets
skyldighet att taga en avskrift av densamma upphört.
Genom den sålunda vidtagna anordningen hava kommunernas kostnader
för prästvallängdens upprättande helt bortfallit, enär dessa längder
icke skola upprättas genom kommunernas försorg utan utav de myndigheter,
som handhava debiteringen av kronoutskylderna, d. v. s. i reo-el
häradsskrivarna och städernas magistrater. Eör att minska och underlätta
det besvär, som vallängdens upprättande i två exemplar kommer att förorsaka
dessa myndigheter, innehåller kungörelsen stadgande om att
Första lagutskottets utlåtande Nr 23. 3
särskilda blanketter till vallängden skola tillhandahållas av länsstyrelserna.
Såsom av det nu anförda framgår, bär frågan om prästvallängdens
omarbetande för endast ett par månader sedan varit under Kungl. Maj:ts
omprövning och blivit föremål för ny lagstiftning, varigenom en väsentlig
del av de olägenheter, som motionären påpekat, blivit avlägsnade. Att
under sådana förhållanden redan nu, innan man på något sätt hunnit
erfara, huru de ändrade bestämmelserna komma att verka, besluta om
förnyade ändringar eller begära ytterligare utredningar i ämnet torde
icke vara lämpligt.
Utskottet får därför hemställa,
att ifrågavarande motion icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 1 april 1921.
På första lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.