Första lagutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1921 kl. 3 e. fri

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om val av borgmästare i stad med magistrat
samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Rogberg, greve Spens, J. T.

Larsson, J. E. Berglund, Boman* P. A. Hansson, Engberg,*
Hederstierna, Strid, Svensson i Betingetorp, Löfgren* i Stockholm
och Johanson* i Hallagården.

rr»;- « , j [; .*•; • ; '' _ X ; , i * / • L '' » li*’. »HO • i •* - 1 '' '' • - ! ’

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 31 december 1920 dagtecknad, till lagutskott hänvisad
proposition nr 25, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av i statsrådet fört
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

LAG

'' * i '' !, i'' . ■ *; '' ‘ ■ ''■ : > r ■ '' ''■ • • ♦ *

om val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän
och magistratssekreterare i Stockholm.

I anledning av § 31 regeringsformen samt med upphävande av vad
genom särskilda författningar föreskrivits rörande ordningen vid val av
borgmästare i vissa städer samt av rådmän och magistratssekreterare i
Stockholm, så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning mot
denna lag stridande förordnas som följer.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 1 avd. 12 käft. (Nr 19.) 1

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 19.

1 §•

Då borgmästaretjänst i stad med magistrat, rådmanstjänst i Stockholm
eller magistratssekreteraretjänst därstädes blivit ledig, skall magistraten
ofördröjligen genom kungörelse, som tre gånger införes i allmänna tidningarna,
och anslag å rådhuset tillkännagiva ledigheten samt meddela
underrättelse, att sökande till tjänsten har att sist innan klockan tolv å
trettionde dagen från det kungörelsen blivit i allmänna tidningarna första
gången införd till magistraten ingiva sin till Konungen ställda av styrkt
tjänsteförteckning åtföljda ansökning.

Konungen äger förordna om uppskov med tillsättande av befattning,
som i denna lag avses. Yäckes i stad fråga om uppskov och sökes sådant
inom en månad efter det befattningen blev ledig, eller skall efter ty särskilt
är stadgat anmälan om ledigheten göras hos Konungen, skall med
åtgärd enligt första stycket anstå, tills Konungen förordna!, att befattningen
skall tillsättas, eller tiden för meddelat uppskov gått till ända.

2 §•

Efter ansökningstidens utgång utsätte magistraten dag, tider och ställen
för valets förrättande.

Kungörelse om valet skall minst fjorton dagar förut anslås å rådhuset
och uppläsas i stadens kyrkor samt därjämte inom samma tid införas i
de tidningar, där kallelse till allmän rådstuga intages, eller beträffande
Stockholm i den tidning, i vilken överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas. I kungörelsen skall meddelas uppgift å sökandena till ber
fattningen, med anmärkande tillika om någon av dem enligt magistratens
mening icke är till befattningen behörig. I kungörelsen skall noggrant
tillkännagivas tider och ställen för valet samt varest ansökningshandlingarna
under, tiden till valet tillhandahållas de röstberättigade.

Mt.rulvAi \ i in-.iB-p.u-r, beta , :• ,o :i />• K: v ,.io

3 §. M.% , ; _ -5. >

Vid valet begagnas gällande kommunala röstlängd.

För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så för rösternas
uppsamlande anses nödigt, må av magistraten delas i lämpligt antal val -

3

Första lagutskottets utlåtande Nr It).

distrikt. \ icl sådana skilda förrättningar tiger magistraten låta sig företrädas
av deputerade, tre i varje valdistrikt, av vilka en av magistraten
förordnas till ordförande. Till deputerad må i händelse av behov utses
den, som eljest ej tillhör magistraten. I den mån suppleanter för valförrättarna
eller särskilda protokollsförandc anses erforderliga, må sådana av
magistraten förordnas.

5 §•

Valsedel må ej förses med partibeteckning. Valsedel skall innehålla
namn å en, två eller tre till erhållandet av tjänsten behöriga personer.
Namnen skola å valsedeln uppföras i följd, det ena under det andra.
Upptager valsedel namn å någon, som är obehörig, eller framgår i avseende
å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed
åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna
namn å flera behöriga personer än tre, anses de sista övertaliga namnen
såsom obefintliga.

Vid val av rådman eller magistratssekreterare i Stockholm må valsedel
icke upptaga namn å någon, som icke sökt befattningen. Förekommer å
valsedel sådant namn, anses det såsom obefintligt.

6 §•

Med de undantag, som föranledas av här ovan meddelade föreskrifter,
skall för valet i tillämpliga delar gälla vad om stadsfullmäktigeval är
stadgat.

7 §.

För besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen skall särskild
sammanräkning av valsedlarna ske.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för
det första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det
tredje å densamma upptagna namnet. Det namn, som fått högsta rösttalet,
erhåller första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det
namn, som erhållit första förslagsrummet, på det sätt, som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn, som uppförts
i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första och
såsom tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn,
som vid sammanräkningen fått högsta rösttalet, erhåller andra förslagsrummet.

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 19.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något
av de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt som för första
sammanräkningen stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn,
gäller såsom kalv röst för det första och såsom tredjedels röst för det
andra av de återstående namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda
namnen, gäller såsom tredjedels röst för det återstående namnet.
Det namn, som vid tredje sammanräkningen fått högsta rösttalet, erhåller
det tredje förslagsrummet.

Mellan lika rösttal skiljes genom lottning.

Därest vid val av borgmästare vid sammanräkningen av rösterna befinnes
att någon, som ej är sökande till befattningen, skulle jämlikt ovan
upptagna bestämmelser ifrågakomma till ett av förslagsrummen, har magistraten
att inhämta uppgift av honom, huruvida han är villig att emottaga
kallelsen. Förklarar han sig ej vara villig att emottaga densamma, eller
avgiver han icke svar å magistratens förfrågan inom fjorton dagar efter
det meddelandet blivit honom i rekommenderat brev tillsänt, betraktas
hans namn såsom obefintligt och företages med iakttagande härav i nödig
utsträckning ny sammanräkning av de avgivna rösterna.

8 §•

De avlämnade valsedlarna skola, sedan de uppräknats och protokollförts,
förvaras under försegling intill dess valet vunnit laga kraft eller i
händelse av besvär dessa blivit avgjorda.

9 §•

På magistraten ankommer att, så snart efter slutförd sammanräkning
av rösterna kan ske, med ledning av ovan lämnade föreskrifter upprätta
förslag till besättande av befattningen.

10 g.

Å tid, som meddelas genom anslag å rådhuset och medelst införande
av kungörelse i de tidningar, som angivits i 2 §, skall valets utgång
offentligen tillkännagivas å rådhuset genom uppläsning av de vid uppräkningen
och sammanräknandet av rösterna samt förslagets upprättande förda
protokoll, och skall därvid jämväl behörig besvärshänvisning lämnas.

Med protokollets uppläsning och besvärshänvisningens lämnande är
valförrättningen avslutad.

Forsta lagutskottets utlåtande Nr 19. 5

11 §•

Över valet må anföras besvär, vilka, ställda till Konungen, skola sist
före klockan tolv å fjortonde dagen efter valförrättningens avslutande ingivas
till Konungens befallningskavande, som efter inhämtande av vederbörandes
underdåniga förklaringar har att med eget yttrande insända bcsvärshandliugarna
till Konungen. Ej må klagan över något av magistraten
på grund av denna lag meddelat beslut föras annorledes än i sammanhang
med klagan över valet.

12 §.

Protokollet över valförrättningen jämte ansökningshandlingarna skull
av magistraten insändas till Konungens befallningshavande, som, efter det
valet vunnit laga kraft, ofördröjligen översänder handlingarna till Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till ändrad
lydelse av § 31 regeringsformen, efter att hava av riksdagen antagits,
varder av Konungen gillat.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,
får utskottet hänvisa till propositionen.

Inom utskottet har vid granskningen av det förevarande förslaget ifrågasatts,
huruvida icke de i 7 § givna reglerna angående röstsammanräkningen
vore i behov av en omarbetning, enär desamma lämnade alltför stoi’a
möjligheter öppna för s. k. dekapitering. Sålunda har framhållits, hurusom
en minoritet av väljare kunde tänkas bliva i stånd genomdriva, att
det namn, som majoriteten bland valmännen å sina valsedlar uppfört i första
rummet, erhölle ett lägre förslagsrum, eller ock att ett namn, varom visserligen
icke en absolut majoritet men likväl den starkaste gruppen inom valmanskåren
enats såsom första namn, t. o. m. utestängdes från det slutliga
förslaget.

Utskottet finner de sålunda anförda betänkligheterna icke vara av beskaffenhet
att böra föranleda någon utskottets erinran emot förslaget. Med
ett användande, på sätt däruti skett, av den s. k. reduktionsregeln som
uteslutande regel för röstsammanräkningen är visserligen i och för sig, liksom
beträffande de kommunala och politiska valen, förenad en viss fara för
dekapitering. På grund av bestämmelserna i 7 § om att valsedel alltid skall
hava olika röststyrka med avseende på uti olika rum å densamma upp -

6 Första lagutskottets utlåtande Nr 19.

tågna namn lärer emellertid berörda missförhållande vid här ifrågavarande
val bliva mindre framträdande. Yad särskilt angår den uttryckta farhågan,
att en person som erhållit absolut majoritet vid valet skulle, genom åtgöranden
från minoritetens sida, komma att erhålla ett lägre förslagsrum,
eller att den starkaste gruppens namn ej skulle komma med på förslaget,
synas dylika resultat kunna undvikas genom att, på sätt förslaget medger,
å valsedeln upptaga allenast det namn, vars plats man önskar garantera.

Härtill kommer, att det näppeligen torde kunna betraktas såsom ett
missförhållande av allvarligare art, om beträffande den inbördes ordningen
mellan de å förslaget uppförda namnen fall av nyss angivet slag någon
gång skulle inträffa. Ifrågavarande val avse nämligen icke tillsättande av
tvenne representanter för vederbörande stad, utan allenast att åstadkomma
ett förslag å personer till befattningen i fråga, bland vilka Kungl. Maj:t
har att utse den lämpligaste.

Det är att förutsätta, att det avgörande, som sålunda tillkommer
Ivungl. Maj:t, skall träffas under skäligt hänsynstagande till alla på saken
inverkande förhållanden och att således jämväl den omständigheten, att i
ett förekommande fall valsättet må hava lett till ett mindre tillfredsställande
resultat i fråga om den ordning, vari namnen förekomma å förslaget, kommer
att erhålla sitt tillbörliga beaktande.

De anförda skälen mot bifall till förslaget i ovan berörda del i oförändrat
skick har utskottet sålunda icke funnit förtjäna avseende.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till anmärkning emot
förslaget, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 25 februari 1921.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Reservation

av herrar J. T. Larsson och 1J. A. Hansson i Stockholm, som yrkat, att
andra stycket av 5 § i den föreslagna lagen måtte utgå.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1921.