Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1921 kl. 8 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om ändrad lydelse av 53 § i förordningen om landsting
m. m.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg, Johansson i Kälkebo.

Strömberg, K. J. Ekman, Thulin, Reuterskiöld, Modig*), Larsén, Bruhn*),
Magnusson i Törnhult, Hallén*), Sävström, Leander, Hansson i Gärda,
Persson i Fritorp, Olsson i Golvvasta*), Eliasson och Gustafson i Kasenberg*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, I: 137, av herr
von Sneidern m. fl., och II: 179 av herr Hansson i Trollhättan m. fl.
har hemställts, att riksdagen måtte

1. för sin del besluta följande ändrade lydelse av § 53 i kungl.
förordningen om landsting:

»Såsom ersättning för såväl upprättande av de i § 48 nämnda
handlingar som debitering och uppbörd må (i lantränteriet) innehållas
en procent av inlevererade landstingsmedel, varav beräknas en halv
procent för debiteringar, en tredjedels procent för uppbörden och en
sjättedels procent att lika fördelas emellan landskamreraren och lanträntmästaren.
»

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t måtte
utreda och för riksdagen framlägga sådant förslag till ändring av förordningen
om landsting, att landsting beredes tillfälle mot skälig ersättning
få sin uppbörd verkställd i samband med kronouppbörden.

Till stöd för sin hemställan hava motionärerna anfört följande:

»Enligt § 49 landstingsförordningen ombesörjer Konungens befallningshavande,
på landstingets därom framställda begäran, att de till uttaxering
beslutade medlen debiteras och indrivas i sammanhang med
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 33 höft. (Nr 48.) 1

2

KomtitutionsutsJcottets utlåtande Nr 48.

kronoskatterna. Enligt § 52 samma förordning innehålles av inlevererade
landstingsmedel 3 procent såsom ersättning, såväl för uppgörande av
sammandrag av taxeringslängderna som för landstingsmedlens debitering
och uppbörd. Tillika angives fördelningen av dessa 3 procent mellan
de i uppdragets fullgörande deltagande tjänstemännen.

Såväl genom utvidgningen av landstingens verksamhet till alltjämt
nya områden som genom ökade penningbehov för de äldre uppgifterna
har totalsumman av uttaxerade landstingsmedel under de senare åren
starkt stegrats. Då indrivningskostnaderna utgått med en oförändrad
procent, ha dessa naturligen lika hastigt stegrats.

Under åren 1911—1921 ha provisionerna för indrivning av landstingsmedlen
i Ålvsborgs län utgått med följande belopp.

För indrivning av

år

1910 beslutad landstingsskatt

kronor

10,414: 17

1911

3)

»

»

12,305: 3 6

»

1912

))

))

»

11,870: 60

1913

))

»

»

15,036: 58

»

1914

))

»

»

18,295: 22

1915

))

»

22,989: 03

»

1916

»

y>

31,672: 88

»

1917

»

»

48,008: 8 7
90,779: 50

1918

»

1919

T)

»

104,611: 99

»

1920

))

»

140,000: —

Indrivningskostnaden är således i år 13 Va gånger större än för
10 år sedan och har för landstingen blivit en betydande utgiftspost.
Att arbetet med indrivningen ej i motsvarande grad ökats — i själva
verket torde man förr kunna tala om en minskning än en ökning av
arbetet — och att ersättningen för det utförda arbetet, även med hänsyn
till stegrade arbetslöner, blivit onödigt hög, torde vara uppenbart. Som
exempel kan anföras, att landskamreraren i Ålvsborgs län år 1920 uppbar
kronor 8,717: 6 6 och för kronouppbördskassören i Borås uppgår
provisionen i år till kronor 27,751: 32.

Hur fördelningen av provisionen mellan de olika tjänsteinnehavarna
ställer sig, framgår av följande tablå över fördelningen av provisionen
för av 1919 års landsting gjord uttaxering i Ålvsborgs län.

Statsverket (för indragna räntmästare- och kronofogdesysslor)
............................................................................ kronor 30,479: 15

Landskamreraren ............................................................... » 8,717: 6 6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

3

Häradsskrivaren i Vedbo fögderi

kronor 4,947: 3 4

» 3,032: 6 6

)> 7,813: 95

» 3,251: 5 5

» 5,506: 2 i

» 3,543: 21

» 4,487: 30

» 4,836: 2 7

» 19,738: 54

» 3,326: 2 6

» 1,851: 6 7

» 3,020: 2 2

i> » Sandals »

» » Vane »

» » Borås d

)> » Kallings »

» » Kinds »

» » Marks »

Kronouppbördskassören i Vänersborg

»

»

» Borås ........

» Alingsås.....

» Ulricehamn
» Åmål..........

Kronor 104,611: 9 9

Av denna uppställning torde framgå att, i händelse det nuvarande
systemet för ersättning för uppbörden skall bibehållas, ej blott en sänkning
av provisionen bör vidtagas, utan även prövas, hur en rättvis fördelning
av denna mellan de olika tjänsteinnehavarna skall verkställas.

Ålvsborgs läns landsting beslöt vid 1920 års landsting att hos
Kungl. Maj:t gorå underdånig framställning, att antingen § 14 av kungl.
förordningen angående landsting ändras så, att landstinget berättigas
själv verkställa uppbörd eller ock, därest nuvarande uppbördssystem
bibehålies, uppbördsprovisionen minskas till 1 procent å uppbördssumman.
Det är oss bekant, att även inom andra landsting liksom inom det nybildade
landstingsförbundet uppmärksamheten riktats på där relaterade
missförhållanden.

Enligt vad vi inhämtat, torde emellertid något hinder för landsting
att själv ombesörja sin uppbörd ej föreligga, varför, om denna
uppfattning är riktig, någon ändring av landstingsförordningen för av
Ålvsborgs läns landsting uppgivet ändamål ej skulle vara erforderlig.
Vi anse dock den lyckligaste lösningen ej vara den, att landstingen taga
saken i egen hand och skapa sitt eget uppbördsväsende. En sådan utveckling
är emellertid sannolik, om statsmakterna ej ingripa och sänka
uppbördsprovisionen.

Bäst vore, om landstingsmedlen uppbures i samband med kronouppbörden,
men att sportelsystemet avskalfas och statsverket erhölle av
landstingen skälig ersättning för tjänstemännens arbete med landstingsmedlen.
En sådan omläggning tarvar emellertid både tid och utredning.
Det nuvarande provisionssystemets bibehållande och provisionsprocentens
sänkning, så lågt som är möjligt med bibehållande av skälig ersätt -

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

ning för ntfört arbete, fordrar även utredning rörande provisionens
rättvisa fördelning mellan tjänsteinnehavarna. Samtidigt som vi anhålla
om en dylik utredning, finna vi det vara orimligt, att den nuvarande
provisionen skulle utgå ytterligare ett år. En sänkning av denna till
av Ålvsborgs läns landsting föreslagna 1 procent torde kunna företagas
utan risk av, att orättvisa vederfares någon.»

Vidare har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 175, av
herr Johansson i Bro, hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning, om och på vad sätt det i § 53 av
gällande landstingsförordning stadgade procenttal må kunna nedsättas,
och att Kungl. Maj:t ville därefter för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må kunna föranleda.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört:

»I landstingsförordningens § 53 stadgas, att tre procent av inlevererade
landstingsmedel må innehållas såsom ersättning för dels upprättande
av vissa i landstingsförordningens § 48 omförmälda handlingar,
dels debitering och uppbörd, och skola dessa 3 procent på visst, i landstingsförordningen
angivet sätt, fördelas. Även om lagens föreskrift
y>må innehållas» skulle kunna så tolkas, att innehållandet av de 3 procenten
endast vore en medgiven rätt, men ingen skyldighet, torde dock
denna rätt alltid och överallt hava tagits i anspråk. Det må vara, att
i äldre tider, då de uttaxerade landstingsmedlen icke utgjorde några
större belopp, det stadgade procenttalet kunde vara skäligt. Men i samma
mån som uttaxeringen stegras och antalet bevillningskronor växer, blir
det belopp, vartill sagda procent uppgår, ofta oskäligt högt. Av revisorerna
till Västmanlands läns landsting anmärktes sålunda i 1920 års
berättelse, att uppbördsprovisionen för år 1918 endast i detta län uppgick
till kronor 44,174.97 och för år 1919 beräknades skola uppgå till
75,000 kronor. Det belopp, vartill landstingsskatten i hela riket uppgick,
var år 1880 enligt Statistisk årsbok 1920 endast 457,229 kronor,
men år 1890 redan 612,598 kronor och hade år 1900 vuxit till 1,411,682
kronor, år 1910 till 5,782,324 kronor och år 1916 till 14,362,396 kronor.
Räknas en uppbördsprovisiou av 3 procent å sist nämnda summa, vilken
dock knappast innefattar alla de medel, varå provision räknas, skulle
densamma för år 1916 utgöra mer än 430,000 kronor. En ändring
härav synes då vara av behovet påkallad, men riksdagen torde icke böra
utan vidare för sin del fastställa ett ändrat procenttal, som lätteligen
kunde bliva godtyckligt valt.»

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48. 5

Enligt utskottets mening står det utom tvivel att, såsom i
förevarande motioner framhålles, de nu gällande bestämmelserna om
ersättning för uppbörd av landstingsmedel, enligt vilka denna skall
utgå med 3 procent av de inlevererade medlen, tarva en fullständig
revision. Särskilt under de sista åren hava landstingsskatterna stigit i
sådan grad, att uppbördsprovisionen för dessa skatter, vilken utgår i
bestämd proportion till de inlevererade medlen, kommit att uppgå till
belopp, som icke torde stå i rimligt förhållande till det med uppbörden
förenade arbetet. Att så är fallet, framgår redan för vissa delar av vårt
land av de uppgifter, som lämnas i förevarande motioner. För att erhålla
ytterligare belysning av frågan har utskottet infordrat uppgifter
om dessa provisionsbelopps storlek och fördelning i de olika länen för
åren 1913, 1917 och 1920. Dessa uppgifter, av vilka utskottet för vissa
län såsom bilaga till detta utlåtande fogar en tabellarisk sammanfattning,
bestyrka till fullo, att en utomordentlig ökning av provisionsbeloppen
ägt rum. Såsom exempel härpå må anföras följande: 1 Älvsborgs län
stego provisionsbeloppen mellan 1913 och 1917 med i runt tal 300 procent,
mellan 1917 och 1920 med ytterligare 280 procent; i Skaraborgs län
utgjorde motsvarande stegring 490 procent, respektive 225 procent; i
Kronobergs län 500 procent, respektive 250 procent; i Jönköpings län
400 procent, respektive 215 procent; i Uppsala län 200 procent, respektive
400 procent. Åven om hänsyn tages till penningvärdets fall under ifrågavarande
tid, torde det stå utom tvivel, att en ökning av provisionsbeloppen
i sådan grad icke är rimlig i förhållande till det med uppbörden
av landstingsskatten i och för sig förenade arbetet. Detta arbete torde
nämligen icke hava ökats i proportion till de indrivna beloppens storlek,
enär det väsentligen är landstingsskatternas belopp, som stegrats, men
endast i mindre grad antalet skatteobjekt. Att icke heller de med indrivningen
förenade kostnaderna ökats i motsvarande grad, ligger i
sakens natur och bestyrkes även av utskottet tillhandakomna uppgifter.

Utskottet har även för vissa län jämfört den ökning, som provisionsbeloppen
under tiden 1913—1920 undergått med den ökning, som
ägt rum i fråga om den lön, som vederbörande tjänstemän åtnjuta för
sin befattning i statens tjänst. Av denna undersökning framgår, att
sistnämnda ersättning i regel ökats blott i ringa grad och i varje fall
ej i tillnärmelsevis samma omfattning som den för indrivning av landstingsmedel
utgående provisionen. Detta innebär, att ersättningen för
ifrågavarande uppbördstjänstemäns arbete till allt större del kommit att

Utskottets

yttrande.

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

utgå av landstingsmedel under det att statens kostnader för samma
tjänstemäns arbete i statstjänst relativt sett minskats. Att häri ligger
ett påtagligt missförhållande torde ej behöva närmare framhållas.

Utskottet, som finner vägande skäl tala för en nedsättning av
den i § 53 i landstingsförordningen omförmälda provisionen, anser
sig emellertid icke omedelbart böra föreslå en lagändring i denna riktning.
Innan detta spörsmål avgöres torde nämligen även frågan om
provisionsbeloppens fördelning mellan olika uppbördstjänstemän böra
upptagas till prövning. Enligt vad av utskottet tillhandakomna uppgifter
framgår, har nämligen den ökning, som provisionsbeloppen undergått,
blivit synnerligen ojämnt fördelad. En oproportionerligt stor andel
av densamma har nämligen utgått till uppbördstjänstemännen i städerna,
där skatteintäkternas stegring till väsentlig del ägt rum; på vissa delar
av landsbygden har däremot vederbörande uppbördstjänstemäns ersättning
för indrivning av landstingsmedel ökats i jämförelsevis mindre
omfattning. Redan av detta skäl anser sig utskottet för närvarande böra
inskränka sig till en hemställan om utredning i ämnet. Härtill kommer,
att frågan, i vilken grad den nu utgående provisionen bör sänkas, torde
tarva en närmare prövning och att även av denna anledning en ytterligare
utredning är påkallad. Utskottet anser önskvärt, att denna utredning
verkställes med den skyndsamhet, att förslag i frågan kan föreläggas
nästa års riksdag.

Det i motionerna 1:137 och 11:179 framställda förslaget om utredning
av frågan om en sådan förändring i systemet för uppbörd av
landstingsmedel, att ersättningen för densamma icke skulle utgå i form
av provision, kan utskottet under sådana förhållanden icke biträda, helst
som därigenom frågan om en omläggning av vårt uppbördsväsen i dess
helhet torde upprullas, vilket vore ägnat att orsaka betydande tidsutdräkt.

Utskottet får alltså hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till motionen II: 175,
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
om och på vad sätt det i § 53 av gällande landstingsförordning
stadgade procenttal må kunna nedsättas,
och att Kungl. Maj:t ville därefter för riksdagen, så
vitt möjligt nästa år framlägga det förslag vartill utredningen
må kunna föranleda;

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

7

2) att motionerna 1:137 och 11:179 måtte anses
besvarade genom vad utskottet härovan hemställt.

Stockholm den 31 maj 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Bilaga,

Avlöning och provision tit uppbörd ^tjänstemän i Älvsborgs och Kronobergs län 1913, 1917 och 1920.

Älvsborgs län.

00

Tjänstebefattning

År 1913

År 1917

År 1920

Anmärkningar

'') A visning |

Provision

*) Avlöning

Provision

4) Avlöning

Provision

7,500

to

w

0 5

8,300

_

3,907

So

15,428

20

11,373

16

3,725

—

524

SO

4,208

7 5

2,172

56

9,800

43

5,017

88

3,725

—

507

5 C

4,358

7 5

1,348

IT»

10,660

7 6

3,721

03

4,100

—

1,754

14

4,876

2 5

6,039

90

10,781

51

10,724

4 5

—

—

—

-

—

—

—

—

9,411

52

3,189

92

3,800

—

534

6 2

4,445

—

1,272

49

10,116

54

7,633

46

3,800

—

543

64

4,445

—

1,124

70

10,045

84

4,196

08

3,950

—

855

75

4,703

7 5

2,863

56

10,730

08

6,855

92

—

897

41

—

—

2,569

11

—

—

6,465

49

—

—

2,564

5 5

—

—

9,611

10

—

—

27,754

24

Avlönas av

07

_

_

1,293

90

—

—

4,340

03

vederbörande

städer.

—

—

270

Öl)

—

—

1,147

98

—

—

2,409

80

—

—

379

14

i —

—

688

7 9

—

—

3,865

—

—

—

1,253

0 5

—

—

3,997

85

—

—

*) 11,373

16

—

—

349

91

—

-

1,448

38

—

-

—

—

—

—

338

37

—

—

898

77

—

—

—

—

t ,169

4 3

_

_

4,026

60

_

_

>) 27,558

82

, Indragna

tjänster.

—

356

41

—

—

848

38

—

—

—

—

—

—

062

43

—

—

749

80

—

—

—

—

—

—

570

50

—

—

1,909

05

—

—

—

-

30,600

—

8) 15,036

58

35,337

50

4)48,008

87

86,974

88

) 136,477

94

Landskamreraren ...................

i Häradsskrivaren i Vedbo fögderi
» i Sundals .......

i Vane.....

i Borås
i Kullings
i Kinda
i Marks ..

i Borås

» i Åmål

Räntmästaren i länet...............

Kronofogden i Vedbo fögderi ...

» i Sundals »

» i Vane »

» i Kullings »

» i Kinda »

» i Marks »

Summa

fe

CD

3) Ingår till statsverket.

s) Härav kronor 5,973:0 2 för de tjänstemän, som åtnjuta avlöning av statsmedel.

4) » » 18,819:21 » » » » » » » »

6) » :> 52,711:40 »» » » » » »

Konstitutionsutskottets utlåtande

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 33 höft. (Nr 48.)

Kronobergs län.

w

Tjänstebefattning

År

1913

År

1917

i

iV

1920

Anmärkningar

:

*) Avlöning

Provision

*) Avlöning

Provision

'') Avlöning

Provision

Landskamreraren .........................

8,100

265

33

8,900

1,290

77

J

16,938 j 20

3,217

oc

Lanträntmästaren..........................

4,800

—

265

3 2

5,520

—

1,290

77

—

—

*) 3,217

06

En kronofogde ..............................

5,400

—

184

26

6,165

—

950

77

—

—

» ...........................

5,400

—

181

53

6,165

—

870

02

—

—

» .............................

5,400

—

107

45

6,165

—

429

59

—

—

}:!) 10,364

19

» ...........................

5,400

—

165

71

6,165

—

731

36

—

—

» ............................

5,400

—

207

78

6,165

—

1,182

08

—

—

1

Häradsskrivaren i Uppvidinge fögderi

4,025

—

272

29

5,203

7 5

1,305

02

12,971

0 2

5,176

55

» i Koöga och Kinne-

valds fögderi......

4,175

-

276

39

5,376

25

1,426

16

12,306

9 2

2,795

16

» i Allbo och Norr-

vidinge fögderi...

3,875

—

161

17

5,031

25

614

38

12,306

92

3,810

57

Densamme i egenskap av kronoupp-

bördskassör i Växjö stad ............

—

—

536

45

—

—

2,448

24

—

6,260

10

Häradsskrivaren i Sunnerbo fög-

deri ..........................................

4,825

—

311

68

5,548

75

1,773

12

12,971

92

3,764

—

En vikarierande häradsskrivare ......

4,025

—

248

57

4,628

75

1,127

02

—

-

—

—

Summa

60,825

4) 3,183

93

71,033

75

6) 15,489

80

67,495

SS

8) 38,604

69

4) Häri inbegripet lön, tjänstgöringspenningar, expensmedel och förvaltningsbidrag, ålderstillägg, tillfällig löneförbättring
samt krigstids- och dyrtidstillägg.

ä) Sedan lanträntmästaren pensionerats, hava på ifrågavarande tjänst belöpande provisioner för år 1920 uppdebiterats
å riksstatstiteln V. E. 4. Arvoden åt extra länsnotarier m. m.

Sedan kronofogdetjänsterna indragits, hava på nämnda tjänster belöpande provision för år 1920 uppdebiterats å
riksstatstiteln XI. C. 1. Allmänna indragningsstaten.

4) Härav kronor 1,535:43 för de tjänsteman, som åtnjuta avlöning av statsmedel.

6) » » 7,566: 47»» » » » » » ».

e) » » 18,763:84 »» » »» »» ».

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.