Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1921 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts
''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i
vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862.

Närvarande: Herrar Clason, Hellberg, Johansson i Kälkebo*), Ljunggren, Thulin, Reuterskiöld,
Lyberg, Norling, Larsén, Stendahl, Magnusson i Tumhult, Jansson
i Edsbäcken, Sävström, Leander, Nilsson i Antnäs, Hansson i Gärda,
Hansson i Sölvesborg, Olsson i Golvvasta och Karlsson i Vadstena.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 299, vari
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag
till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen bifogade
utdrag av protokollet över socialärenden den 18 mars 1921.

I sin skrivelse nr 86 anhöll 1919 års lagtima riksdag »det täcktes
Kungl. Maj:t, eventuellt i samband med en allmän revision av förordningen
om kommunalstyrelse på landet, upptaga spörsmålet, huru gränsen
mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges befogenheter
måtte bliva på ett noggrannare sätt bestämd, än i nu gällande lagstiftning
är fallet, samt till riksdagen snarast möjligt inkomma med förslag
i ämnet».

Resultatet av den utredning, som i anledning av denna riksdagens
skrivelse igångsattes, föreligger i kommunalförfattningssakkunnigas betänkande
II, avgivet den 12 februari 1921, vari bl. a. lagändringar,
åsyftande att bestämma gränsen mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges
befogenhet, föreslås. Av de sålunda av de sakkunniga
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 25 Käft. (Nr 40). 1042 21

Utskottets

yttrande.

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

gjorda lagändringsförslagen hava i förevarande proposition endast upptagits
de, som befunnits vara av trängande behov påkallade; man har, såsom
departementschefen i sitt yttrande vid propositionens föredragningutvecklat,
ansett att med regleringen av en del i de sakkunnigas betänkande
upptagna spörsmål bör anstå, tills en allmän revision av förordningen
om kommunalstyrelse på landet kommer till stånd. På grund
härav hava endast föreslagits vissa lagändringar, varigenom gränsen
mellan stämmas och fullmäktiges beslutanderätt klargöres.

Enligt utskottets mening skulle det utan tvivel, såsom också departementschefen
framhållit, hava inneburit en påtaglig fördel, om frågan
om gränsen mellan stämmas och fullmäktiges befogenhet samt därmed
sammanhängande spörsmål kunnat lösas i ett sammanhang och om
därmed kunnat anstå, till dess en allmän revision av förordningen
om kommunalstyrelse på landet kommit till stånd. A andra sidan
har emellertid, som vid propositionens föredragning anmärktes, ett
så starkt behov av omedelbar klarläggning av här berörda spörsmål
yppats, att det icke torde vara möjligt att uppskjuta frågan, till dess
detta omfattande arbete slutförts. Sålunda har från svenska landskommunernas
förbund med styrka framhållits, att ett uppskov med regleringen
av gränsen mellan stämmas och fullmäktiges befogenhet skulle
vålla avsevärda svårigheter för de talrika landskommunerna med fullmäktigsystem.
Under sådana förhållanden anser sig utskottet böra tillstyrka
den klarläggning av berörda spörsmål i dess huvudsakliga delar,
som i förevarande proposition framlagda förslag avser att åstadkomma.

Utskottet, som i huvudsak intet har att erinra mot förevarande
förslag, anser emellertid vissa smärre ändringar i detsamma påkallade.
Sålunda torde i § 27 i anslutning till paragrafens nuvarande lydelse och
för undvikande av missförstånd betonas, att bestämmelsen avser den
kommunen i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt. Därjämte
synes stadgandet i § 36 mom. 4 böra ändras därhän, att även
vid val omröstning bör ske med slutna sedlar endast därest någon det
fordrar; härigenom uppnås överensstämmelse med vad som gäller om
val vid kommunalstämma.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med förklaring, att Kungl. Maj:ts i
förevarande proposition framlagda förslag icke kunnat
a tf riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte för sin
del antaga följande

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40. 3

(Kungl. Maj.ts Jörslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse I vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 17 mom. 1, § 27 mom. 1 samt §§ 35
och 36 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars i862
skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 17.

Mom. 1. I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, skola årligen
tre ordinarie kommunalstämmor hållas: en under senare hälften av
mars månad för besluts fattande i anledning av berättelsen om föregående
årets räkenskaper och förvaltning samt för val av ledamöter i
valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en i oktober för bestämmande
av kommunens utgifts- och inkomststat enligt § 63; och en
i december månad för granskning av debiterings- och uppbördslängden
samt för anställande av val till de befattningar inom kommunen, vilka
vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer; dock att i kommun
inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län de
två först nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger, må kunna
hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den för
dessa stämmor ovan stadgade tid.

7 kommun, där kommunalfullmäktige finnas, skall årligen ordinarie
kommunalstämma hällas i december månad för granskning av debiteringsoch
uppbördslängden och för anställande av val, som på stämman ankomma.

Ordinarie kommunalstämma i december må kunna beträffande de
ordinarie kommunalstämmorna under nästföljande år eller någon av dem
besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes
lämpligt, huruvida stämma skall utsättas till sön- eller helgdag.

Om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom ledamot av kommunalnämnd eller eljest är redovisningsskyldig
till kommunen, må icke väljas till revisor av förvaltning,
för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor av

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas granskning
av sagda förvaltning.

§ 27.

Mom. 1. I kommun med över
1,500 invånare skall den kommunen
tillkommande beslutanderätt, med de
undantag, om vilka här nedan i § 35
förmäles, uppdragas åt kommunalfullmäktige.

§ 27.

Mom. 1. I kommun med över
1,500 invånare skall den kommunen
i kommunala angelägenheter tillkommande
beslutanderätt, med de undantag,
om vilka här nedan i § 35 förmäles,
uppdragas åt kommunalfullmäktige.

§ 35.

Mom. 1. Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas:

a) val av kommunalfullmäktige, vilka val skola förrättas inför valnämnden
i den ordning, som i § 29 sägs;

b) nedanstående ärenden, vilka alltid skola behandlas å kommunalstämma,
nämligen

ärenden, varom förmäles i § 10 mom. 2 och § 11 mom. 2,
justering av den i § 65 omförmälda längd,
val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma,
beslut i frågor, varom i §§ 16, 21 och 28 sägs, ävensom beslut
enligt § 17 angående dag för kommunalstämma.

Mom. 2. Där annorstädes än i denna förordning stadgas, att beslutanderätt
i ärende tillkommer kommun på landet eller kommunalstämma,
skall beslutanderätten utövas av fullmäktige, där sådana finnas, dock att
ärende, för vars avgörande gäller annan grund för rösträtten än i § 8 sägs,
alltid skall å kommunalstämma företagas, samt att val av nämndemän och
av so eken fullmäktige för utseende av vattenrättsnämndemän ej må förrättas
av kommunalfullmäktige.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om — — — — — honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må —---— eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges — — — — — besluten
deltaga.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

5

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga;
dock kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att överläggningen
skall inom lyckta dörrar hållas.

Vid omröstning äger varje Vid omröstning äger varje

kommunalfullmäktig en röst. Åskas kommunalfullmäktig en röst. Åskas
omröstning, skall den verkställas öppet, omröstning, skall den verkställas öppet,
utom vid val, da den bör ske med utom vid val, då den, där någon
slutna sedlar. det fordrar, bör ske med slutna sedlar.

Till beslut i frågor, som angivas i § 21 mom. 2, erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster. I övriga frågor
bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet; falla därvid rösterna
lika för olika meningar, bliver den mening, som ordföranden biträder,
fullmäktiges beslut.

I övrigt gäller, i avseende å kommunalfullmäktige och deras beslut,
till efterrättelse vad som är stadgat för kommunalstämma i kommun, där
fullmäktige icke finnas.

Mom. 5. Vad i denna förordning eller annan författning stadgas om
befogenhet eller skyldighet för kommunalstämmans ordförande att ined
diende taga befattning, skall i kommun, där fullmäktige finnas, anses gälla
fullmäktiges ordförande, såvida beslutanderätten i ärendet icke enligt § 35
är förbehållen kommunalstämman.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1321.

Stockholm den 26 april 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Reservationer:

1) av herr Ljunggren.

2) av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottets yttrande bort hava
följande lydelse:

1042 21

6

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 40.

»Av det omfattande förslag till reglering av gränsen mellan kommunalstämmas
och kommunalfullmäktiges befogenhet, som av tillkallade
sakkunniga den 12 februari 1921 avgivits, har Kungl. Maj:t utbrutit och
på ett formellt såväl som reellt föga lyckligt sätt delvis omformat en
mindre del, vilken nu framlagts i propositionen om vissa ändringar i
kommunalstyrelseförordningen för landet. Det härvid önskade och åsyftade
klargörandet av förhållandet mellan stämman och fullmäktige har
dock varken vunnits eller genom förslaget ens kunnat vinnas, utan
oklarhet kommer att råda, även om förslaget godtages.

Exempelvis må framhållas, att när förslaget i § 35 mom. 1 uppräknar
vissa ärenden, som »ej må» av fullmäktige upptagas, så kvarstår,
trots § 27, såsom ovisst, huru förhållas skall med ärenden, varom samma
lag i andra paragrafer ger till synes klara föreskrifter. När sålunda i
§ 40 fortfarande säges, att »kommunalstämman utser» kommunalnämndens
ledamöter, så iippstår frågan, huruvida både bestämmandet av antalet
ledamöter jämlikt §§ 27 och 35 och valet av dessa bör anses som uttryck
för den »beslutande rätt», som enligt dessa paragrafer bör utövas av
fullmäktige eller om ettdera eller båda ärendena på grund av § 40 såsom
specialstadgande fortfarande tillhör stämman ja, det kan t. o. m.
vara tveksamt, huruvida ej viss valfrihet här finnes för kommunen.
Visserligen anser utskottet för sin del, att, enligt sammanhanget, det
blir stämman och icke fullmäktige, som uppgiften, sådan lagen blir, om
förslaget antages, måste tillkomma, men även den motsatta felaktiga
meningen har med styrka inom utskottet förfäktats.

Likaså avser § 35 mom. 2 genom ordet »annorstädes» att till fullmäktige
överflytta stämmans valrätt i sådana fall, då valet beror av
frivilligt åtaget uppdrag från enskild organisation eller person, t. ex.
val av brandstodskommittéer eller dyl. Men detta syfte vinnes icke
härigenom, då det icke finnes något, som hindrar vare sig stämma eller
fullmäktige att utanför kommunalförfattningarna mottaga erbjudna funktioner,
liksom än mindre något som tvingar dylika organisationer eller
personer att vända sig till fullmäktige eller till stämman efter eget
behag. Lagen kan icke genom denna bestämmelse nå det åsyftade målet.

Ännu betänkligare är den i § 35 mom. 2 avsedda uppräkningen av
undantag för vissa val, vilka skola å stämma företagas, såsom val av
nämndemän och vattenrättsnämndemän. Det är icke kommunalstyrelseförordningen,
som utgör rättsgrunden för stämmans befattning med
dessa val, utan gällande allmänna civillag och denna beror på intet sätt
av vad kommunalstyrelseförordningen uttalar. Följaktligen innebär bestämmelsens
införande i lag eu autentisk förklaring av civillag men då

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

7

en sådan icke kan grundlagsenlig! ske på annat sätt än stiftande av
sådan lag, och då den kungl. propositionen icke åtföljes av vare sig
förslag om sådan förklaring av vederbörliga civillagsstadganden härom
eller ens av lagrådets härför erforderliga yttrande, finner utskottet denna
fråga, som borde av lagutskott behandlas, icke kunna i den nu tillämnade
ordningen avgöras.

Betänkligt är slutligen, att i § 36 mom. 4 inryckts eu bestämmelse
angående omröstning, vilken både tydligare och riktigare redan finnes
uttalad i § 21 mom. 1 och § 22, vilka genom slutorden i samma mom.
4 bliva — liksom de redan nu utan allt tvivel äro — å fullmäktige
tillämpliga. Vad angår § 36 mom. 5 nödgas utskottet erinra, att
stämmans ordförande just i följd av sina särskilda uppgifter väljas för
4 år på samma sätt som nämnden och att, om det skulle finnas'' lämpligare
att till fullmäktiges ordförande överflytta den förres uppgifter,
varom ingen verklig utredning eller bevisning föreligger, det bort stadgas,
att fullmäktiges ordförande skulle väljas på samma sätt som nu
stämmans och att den senare i stället måhända borde utses såsom nu
fullmäktiges ordförande. Hela detta spörsmål är efter utskottets tanke
så föga utrett, att utskottet icke kan tillstyrka den föreslagna lagändringen.

Med stöd av det sagda och då utskottet anser något års uppskov
med frågans avgörande uteslutande vara till gagn, enär därigenom kan
vinnas, att riksdagen undgår eu eljes säkerligen oundviklig omarbetning
inom mycket kort av den lag, som nu skulle antagas, hemställer utskottet,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition
nr 299.»

3) av herr Lybercj mot de av utskottet föreslagna ändringarna i
Kungl. Maj:ts förslag.

4) av herr Stendahl.