Konstitutionsutskottet» memorial Nr 4.

1

Nr 4,

Ankom till riksdagens kansli den 19 januari 1921 kl. 4 e. in.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift ä vilande förslag
till ändringar i grundlagarna.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Klöf beck, Hellberg, Johansson i
Kälkebo, Strömberg, Ljunggren, Reuterskiöld, Lyberg, Norling, von
Hofsten, Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäclcen, Hallén, af Ekenstam,
Hedlund i Östersund, Sävström, Leander, Nilsson i Antnäs och
Hansson i Gärda.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen
anmäla under sistförfluten treårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen
såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Förslag

till ändringar i grundlagarna, hänskjutna till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

Från lagtima riksdagen år 1919:

1) angående ändrad lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i andra
kammaren verkställas under september
månad året näst före början av
de fyra år, för vilka valen gälla.

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i andra
kammaren verkställas året näst före
början av de fyra år, för vilka valen
gälla, å den dag, under september
månad, som i vallagen sågs.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

Första kammarens protokoll den 30 april.

Andra kammarens protokoll den 30 april.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 saml. 2 käft. (AV 4.)

1

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

2) angående ändrad lydelse av §§ 12, 54 och 105 regeringsformen, §§ 38,
50, 55, 50 och 74 riksdagsordningen samt § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

§ 12.

Konungen äger att i avhandlingar
och förbund med främmande
makter ingå, sedan statsrådet däröver
blivit hört.

§ 54.

Askar Konungen av riksdagen
särskilda deputerade, att med Honom
överlägga om ärenden, dem Han
prövar böra hemliga hållas, utväljas
dessa deputerade av kamrarna;
dock äge dessa deputerade icke makt
att fatta beslut, utan endast att
till Konungen avgiva yttranden,

§ 12.

Konungen äger ingå överenskommelse
med främmande makt, sedan
statsrådet däröver blivit hört. Sådan
överenskommelse skall, där den angår
fråga, som riksdagen enligt denna
regeringsform äger allena eller med
Konungen avgöra, eller, utan att angå
sådan fråga, är av större vikt,
framläggas för riksdagen till godkännande;
och skall i överenskommelsen
intagas förbehåll, varigenom
dess giltighet göres beroende av riksdagens
bifall.

Skulle i något fall rikets intresse
kräva, att överenskommelse, som är
av större vikt men ej avgår fråga,
som riksdagen äger avgöra, varder
avslutad utan riksdagens godkännande,
må det ske, dock att i sådant
fall den i 54 § omför mål da utrikesnämnd
på sätt där stadgas erhåller
tillfälle att yttra sig, innan överenskommelsen
ingås.

§ 54.

Vid varje riksdag skola kamrarna
utse en nämnd av sexton ledamöter
att med Konungen rådpläga
om ärenden, som angå rikets förhållande
till främmande makter. Rådplägning
med denna utrikesnäomd
bör i alla utrikesärenden av större
vikt äga rum före avgörandet. Då

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

•över de mål, Konungen dem meddelar.
De deputerade avlägge tysthetsed,
där Konungen så fordrar.

§ 105.

Lagtima riksdags konstitutionsutskott
äge att äska de protokoll,
som uti statsrådet blivit förda, dock
att sådant särskilt protokoll, varom
i 9 § förmäles, och protokoll i kommandomål
må kunna fordras endast
i det, som rörer allmänt kända och
av utskottet uppgivna händelser.

(Föreslagen lydelse:)

ärende förekommer till behandling,
skola alla tillgängliga handlingar och
upplysningar meddelas. De beslut
Konungen fattar i ärenden, som varit
föremål för rådplägning med
nämnden, varde delgivna dess ledamöter
senast vid nästa sammanträde.

Ministern för utrikes ärendena
skall i början av varje riksdag och
sedermera så ofta omständigheterna
det föranleda lämna nämnden en
framställning av de allmänna utrikespolitiska
förhållanden, som kunna
för riket erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter böra visa
största varsamhet i avseende å meddelanden
till andra om vad vid
nämndens sammanträden förekommit.
I fall, då Konungen eller den som i
hans frånvaro leder förhandlingarna
prövar ovillkorlig tystnadsplikt vara
av nöden, vare ledamöterna därtill
förbundna. Ledamot skall första
gången han deltager i sammanträde
avgiva försäkran om tystnadspliktens
iakttagande.

§ 105.

Lagtima riksdags konstitutionsutskott
åligger att äska de protokoll,
som uti statsrådet blivit förda. Sådant
särskilt protokoll som i 9 §
sägs må dock äskas allenast i vad
angår visst av utskottet uppgivet mål.
Sker det, pröve Konungen, huruvida,
med hänsyn till rikets säkerhet eller
andra av förhållandet till främmande
makt betingade, synnerligen viktiga

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

skål, hinder möter för protokollets
överlämnande till utskottet. Ej må
protokollet vägras, utan att utrikesnämnden
erhållit tillfälle att yttra sig
i ämnet.

Protokoll i kommandomål må
kunna fordras endast i det som
rörer allmänt kända och av utskottet
uppgivna händelser.

Riksdagsordningen.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet--

— omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade frågor
angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar
och författningar rörande statsrådets
ansvarighet, om statsdepartemeuten,
om förvärvande och förlust
av medborgarrätt, om rikets vapen
och flagga och om allmänt kyrkomöte
så ock av kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll, dock
att sådant särskilt protokoll, varom
i 9 § regeringsformen förmäles, och
protokoll i kommandomål kunna
fordras endast i vad som rörer allmänt
kända och av utskottet uppgivna
händelser. Om utskottets rätt
och plikt att, efter granskning av
dessa protokoll, hos riksdagen an -

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet--

— omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade frågor,
som angå antingen stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande
av kommunallagarna samt av lagar
och författningar om statsrådets
ansvarighet, om statsdepartem enten,
om förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och
flagga och om allmänt kyrkomöte,
eller ock överenskommelser med främmande
makter i ämnen, som ej tillhöra
annat utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll; dock
gälle vad i 105 § regeringsformen
finnes om vissa protokoll särskilt
föreskrivet. Om utskottets rätt och
plikt att, efter granskning av protokollen,
hos riksdagen anmäla de anmärkningar,
vartill denna granskning
funnits föranleda, eller eljest
vidtaga den med anledning av gjord

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

{Nuvarande lydelse.-)

mala do anmärkningar, vartill denna
granskning funnits föranleda, eller
eljest vidtaga den med anledning av
gjord anmärkning erforderliga åtgärd,
så ock att, när av riksdagsman
eller av annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blivit väckt, att
statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utövat, däröver, före
frågans avgörande av riksdagen, avgiva
yttrande, därom är i regeringsformen
stadgat.

4. Utskottet tillkommer — —
— vägrar proposition.

§ 50.

Askar Konungen av riksdagen
särskilda deputerade att med Honom
överlägga om ärenden, dem
Han prövar böra hemliga hållas,
utväljas därtill tolv ledamöter, därav
vardera kammaren inom sig utser
sex på sätt om val till utskott är
stadgat. Dessa deputerade äga dock
ej makt att fatta beslut, utan endast
att till Konungen avgiva yttranden
över de mål, Konungen dem
meddelar. Sekreterare och övriga
tjänstemän hos dessa deputerade
förordnas av Konungen.

(Föreslagen lydelse:)

anmärkning erforderliga åtgärd, sä
ock att, när av riksdagsman eller
av annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blivit väckt, att statsrådet
eller någon dess ledamot eller
föredragande sitt ämbete på obehörigt
sätt utövat, däröver, före
frågans avgörande av riksdagen,
avgiva yttrande, därom är i regeringsformen
stadgat.

4. Utskottet tillkommer — —
— vägrar proposition.

§ 50.

Den i 54 § regeringsformen omförmälda
utrikesnämnd skall bestå
av åtta ledamöter från vardera kammaren.
De skola inom sex dagar
efter riksdagens öppnande väljas på
sätt om val till utskott är stadgat.
Sedan valet ägt rum, skall vardera
kammaren i samma ordning utse
åtta suppleanter. Ledamot utövar
sin befattning till dess nytt val förrättas
vid nästa riksdag, dock att
ledamot, som avgår ur riksdagen
innan den tid, för vilken han blivit
vald till riksdagsman, tilländalupit,
eller som utnämnes till statsråd, ej
vidare skall anses tillhöra nämnden.
Förordnar Konungen om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem,
behålle utan hinder därav nämndens
ledamöter sina befattningar.

Suppleant må ej inträda såsom

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt
utskotts behandling, må av
riksdagsman i den kammare, han
tillhör, göras inom tio dagar från
riksdags öppnande, dock att motion
i grundlagsfråga må väckas inom

(Föreslagen lydelse:)

ledamot i annat fall än då ledighet
i nämnden inträffat. Beträffande den
ordning, som vid inträde skall iakttagas
mellan suppleanterna, gälle
enahanda bestämmelser som i fråga
om suppleants inträde i utskott. Ej
må den, som år suppleant, övervara
nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar nämnden
så ofta ärendena det fordra och leder
nämndens förhandlingar, när han är
tillstädes. I Konungens frånvaro
föres ordet av statsministern eller
om han ej är närvarande, av ministern
för utrikes ärendena. Andra
statsrådsledamöter, så ock särskilde
sakkunnige må av Konungen tillkallas.
Sekreterare hos nämnden förordnar
Konungen.

Skulle minst sex av nämndens
ledamöter hos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning
i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej
någon ersättning under den tid riksdagen
är samlad. För inställelse vid
sammanträde, då riksdagen ej är
samlad, utgår ersättning enligt de i
12 och 23 §§ bestämda grunder.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt
utskotts behandling, må av
riksdagsman i den kammare, han
tillhör, göras inom tio dagar från
riksdags öppnande, dock att motion
i grundlagsfråga må väckas inom

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

t

(Nuvarande lydelse:)

fyrtio dagar från öppnandet och
motion, som föranledes av kungl.
proposition, vilken efter öppnandet
till riksdagen avlåtits, sist vid det
sammanträde, som infaller näst efter
tio dagar från propositionens avlämnande
i kammare. I sistnämnda
fall äge likväl kammare, därest den
med hänsyn till infallande helg eller
ärendets synnerliga omfattning
finner sådant nödigt, medgiva utsträckning
av motionstiden, dock
längst till det sammanträde, som
infaller näst efter tjugu dagar från
propositionens avlämnande, och må
fråga härom ej väckas senare än
vid sammanträdet näst efter det,
då propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt
utskotts behandling, må väckas
inom tjugu dagar efter riksdags
öppnande, kammare obetaget att
för särskilt fall medgiva, att sådan
motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera
kammaren enskilt, samt i frågor,
som av redan inom någondera kammaren
fattat beslut eller annan under
riksdagen inträffad händelse
omedelbarligen föranledas, må motion
framställas, så länge riksdagen
är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till
protokollet avlämnas. Ej må i en
skrift flera mål av olika beskaffenhet
sammanföras.

(Föreslagen lydelse:)

fyrtio dagar från öppnandet och
motion, som föranledes av kung],
proposition, vilken efter öppnandet
till riksdagen avlåtits, sist vid det
sammanträde, som infaller näst efter
tio dagar från propositionens avlämnande
i kammare. I sistnämnda
fall äge likväl kammare, därest den
med hänsyn till infallande helg eller
ärendets synnerliga omfattning
finner sådant nödigt, medgiva utsträckning
av motionstiden, dock
längst till det sammanträde, som
infaller näst efter tjugu dagar från
propositionens avlämnande, och må
fråga härom ej väckas senare än
vid sammanträdet näst efter det,
då propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt
utskotts behandling, må väckas
inom tjugu dagar efter riksdags
öppnande, kammare obetaget att
för särskilt fall medgiva, att sådan
motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera
kammaren enskilt, samt i frågor,
som av redan inom någondera kammaren
fattat beslut eller annan under
riksdagen inträffad händelse
omedelbarligen föranledas, må motion
framställas, så länge riksdagen
är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till
protokollet avlämnas. Ej må i en
skrift flera mål av olika beskaffenhet
sammanföras.

Konungens propositioner, så ock
motioner i ämnen, som tillhöra stän -

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

§ 56.

Konungens propositioner, så ock
motioner i ämnen, som tillhöra ständigt
utskotts behandling, kunna icke
till avgörande i kammare företagas,
innan utskott däröver avgivit yttrande.
Angår motion annat ämne,
och rörer det ej kammaren enskilt,
kan motionen ej utan remiss till
utskott bifallas. Frågor, som röra
någondera kammaren enskilt, må
genast avgöras.

§ 74.

Riksdagens nämnder och valmän
utse själva inom sig ordförande.

digt utskotts behandling, kunna icke
titt avgörande i kammare företagas,
innan utskott däröver avgivit yttrande.
Angår motion annat ämne, och rörer
det ej kammaren enskilt, kan motionen
ej utan remiss till utskott bifallas.
Frågor, som röra någondera
kammaren enskilt, må genast avgöras.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i
fråga, som angår rikets förhållande
titt främmande makt, etter i annat
ärende av större allmänt intresse
meddelande muntligen göres till riksdagen,
tillkommer det statsrådsledamot,
som Konungen därtill förordnar,
att i vardera kammaren framföra
meddelandet. Ej vare ledamot av
kammaren förmenat att yttra sig över
vad sålunda meddelats.

Konungen äger bestämma att i
fatt, som här avses, kamrarnas sammanträden
skola hållas inom lyckta
dörrar.

§ 74.

Riksdagens valmän och nämnder,
med undantag av utrikesnämnden,
utse själva inom sig ordförande.

Tryckfrihetsförordningen.

§2. § 2.

4:o. I grund av--som helst.

Vid föregående tillåtelse--

— — iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konun -

4:o. I grund av--som helst.

Vid föregående tillåtelse — —
— iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konun -

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

<)

(Nuvarande lydelse:)

gen i ministeriel la ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll
och handlingar, eller riksståndens,
eller hemliga utskottets eller
konstitutionsutskottets, rörande statsrådet,
eller banko- och riksgäldsverkens,
eller banko-, och statsutskottens,
eller revisorers över bankooch
riksgäldsverken, rörande samma
verks hemliga ärenden, icke
kunna före femtio år efter protokollets
eller handlingens datum till
tryckning fordras, eller, utan vederbörandes
tillstånd, utbekommas. Utgivas
sådana handlingar — — —
— icke uppenbara.

(Föreslagen lydelse:)

gen i ininisteriella ärenden och
kommandomål, eller statsrådets protokoll
och handlingar, eller riksståndens,
eller utrikesnämndens, eller
konstitutionsutskottets,rörande statsrådet,
eller banko- och riksgäldsverkens,
eller banko- och statsutskottens,
eller revisorers över bankooch
riksgäldsverken, rörande samma
verks hemliga ärenden, icke kunna
före femtio år efter protokollets eller
handlingens datum till tryckning
fordras, eller, utan vederbörandes
tillstånd, utbekommas. Utgivas sådana
handlingar — — — — icke
uppenbara.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 34.

Första kammarens protokoll den 4 juni.
Andra kammarens protokoll den 4 juni.

3 a) angående ändrad lydelse av §§ 15 och 106 regeringsformen samt § 38

mom. 2 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 15.

§ 15.

Kommandomål, varmed förstås
sådana, som Konungen, i egenskap
av högste befälhavare över krigsmakten
till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då
han själv förer riksstyrelsen, avgöra
i närvaro av chefen för det departement,
dit ärendet hörer. Honom
åligge, vid ansvar, att, då dessa mål
beredas, sin mening yttra över de
företag Konungen besluter, samt att,
då hans mening icke med Konun Bihang

till riksdagens protokoll 1921,

Kommandomål, varmed förstås
sådana, som Konungen, i egenskap
av högste befälhavare över krigsmakten
till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då
han själv förer riksstyrelsen, avgöra
i närvaro av chefen för det departement,
dit ärendet hörer. Honom
åligge, vid ansvar, att, då dessa mål
beredas, sin mening yttra över de
företag Konungen besluter, samt att,
då hans mening icke med Konun5
samt. 2 käft. (Nr 4.) 2

10

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

gens beslut överensstämmer,föra sina
yttrade betänkligheter och råd till
ett protokoll, vars riktighet Konungen
medelst Sin höga påskrift besanne.
Finner nämnde ämbetsman
dessa företag vara av en vådlig riktning
eller omfattning, eller grundade
på ovissa eller otillräckliga medel
att dem utföra, tillstyrke han jämväl,
att Konungen ville kalla, till
ett krigsråd däröver, tvenne eller
flere av de närvarande högre militära
ämbetsmän; Konungen dock obetaget,
att å denna tillstyrkan och,
där den bifalles, å krigsrådets till
protokoll anförda tankar göra det
avseende, Honom gott synes.

§ 106.

Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot,
eller någon för tillfället förordnad
föredragande, eller den ämbetsman,
som i kommandomål Konungen råd
givit, uppenbarligen handlat emot
rikets grundlag eller allmän lag,
eller tillstyrkt någon överträdelse
därav, eller underlåtit att göra föreställningar
emot sådan överträdelse,
eller den vållat och befrämjat genom
uppsåtligt fördöljande av någon upplysning,
eller att den föredragande
underlåtit att, i de fall, som 38 §
av denna regeringsform förutsätter,
sin kontrasignation å ett Konungens
beslut vägra, då skall konstitutionsutskottet
ställa en sådan under tilltal
av justitieombudsmannen inför

(Föreslagen lydelse:)

gens beslut överensstämmer, föra sina
yttrade betänkligheter och iåd till
ett protokoll, vars riktighet Konungen
medelst Sin höga påskrift besanne.

Genom en av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag bestämmes,
vilka regeringsärenden må handläggas
såsom kommandomål.

§ 106.

Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot,
eller någon för tillfället förordnad
föredragande, uppenbarligen handlat
emot rikets grundlag eller allmän
lag, eller tillstyrkt någon överträdelse
därav, eller underlåtit att göra
föreställningar emot sådan överträdelse,
eller den vållat och befrämjat
genom uppsåtligt fördöljande av någon
upplysning, eller att den föredragande
underlåtit att, i de fall,
som 38 § av denna regeringsform
förutsätter, sin kontrasignation å ett
Konungens beslut vägra, då skall
konstitutionsutskottet ställa en sådan
under tilltal av justitieombudsmannen
inför riksrätten, och gånge härmed
som i 101 och 102 §§ om till -

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

11

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

riksrätten, och gånge härmed som i
101 och 102 §§ om tilltal emot regeringsrätten
föreskrives. Då statsrådets
ledamöter eller Konungens
rådgivare i kommandomål finnas
hava, på sätt ovanberört är, gjort
sig till ansvar skyldige, döme dem
riksrätten efter allmän lag och den
särskilda författning, som till bestämmande
av sådant ansvar utav
Konungen och riksdagen fastställd
varder.

tal emot regeringsrätten föreskrives.
Då statsrådets ledamöter finnas hava,
på sätt ovan berört är, gjort sig till
ansvar skyldige, döme dem riksrätten
efter allmän lag och den särskilda
författning, som till bestämmande
av sådant ansvar utav Konungen
och riksdagen fastställd varder.

Riksdagsordningen.

§ 38.

§ 38.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade frågor
angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och
författningar rörande statsrådets ansvarighet,
om statsdepartementen,
om förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga
och om allmänt kyrkomöte så ock
av kommunallagarna.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade frågor
angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och
författningar rörande statsrådets ansvarighet,
om statsdepartementen,
om kommandomål, om förvärvande
och förlust av medborgarrätt, om
rikets vapen och flagga och om allmänt
kyrkomöte så ock av kommunallagarna.

I samband med att 1919 års lagtima riksdag beslöt att såsom vilande
antaga de grundlagsändringsförslag, som härovan under punkterna
2 och 3 a) upptagits, beslöt riksdagen jämväl att såsom vilande antaga följande
samarbetning av de i dessa förslag framställda olika lydelser av
§ 38 mom. 2 riksdagsordningen.

3 b) angående ändrad lydelse av § 38 inom. 2 riksdagsordningen.

§ 38. § 38.

2. Utskottet skall vidare med- 2. Utskottet skall vidare med dela

utlåtanden och avgiva förslag dela utlåtanden och avgiva förslag

12

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

i anledning av dit hänvisade frågor
angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och
författningar rörande statsrådets ansvarighet,
om statsdepartementen,
om förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga
och om allmänt kyrkomöte så ock
av kommunallagarna.

i anledning av dit hänvisade frågor,
som angå antingen stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
kommunallagarna samt av lagar och
författningar om statsrådets ansvarighet,
om statsdepartementen, om
kommandomål, om förvärvande och
förlust av medborgarrätt, om rikets
vapen och flagga och om allmänt
kyrkomöte, eller ock överenskommelser
med främmande makter i
ämnen, som ej tillhöra annat utskotts
behandling.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 35.

Första kammarens protokoll den 4 juni.
Andra kammarens protokoll den 4 juni.

4) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

§ 2.

4:o. I grund av — — — —
som helst.

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:

Att protokoll, hållna — — —
uppenbara.

Att ej några —---—

femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —
— — konfiskeras.

Att, där underrätt---—

konfiskeras.

Att, i vad — — — ■— femtio
riksdaler.

4:o. I grund av — —--

som helst.

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:

Att protokoll, hållna —--

uppenbara.

Att ej några — — — — —
femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —
— — konfiskeras.

Att, där underrätt — — — —
konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio
riksdaler.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

Ui

(Nuvarande lydelse:)

Det skall —---sexton

skillingar.

Att protokoll — — — — sexton
skillingar.

Att ingen---— sexton

skillingar.

Att läkares----sexton

skillingar.

Att handlingar--— sexton

skillingar.

Att utdrag----femtio

riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —
— — trehundra riksdaler.

Att uppgifter — —---

femtio riksdaler.

Att för----trehundra

riksdaler.

(Föreslagen lydelse:)

Det skall —--— sexton

skillingar.

Att protokoll — — — — sexton
skillingar.

Att ingen----sexton

skillingar.

Att läkares — — — — sexton
skillingar.

Att handlingar---sexton

skillingar.

Att till Konungens befallningshavande,
sundhetsinspektör, militärläkare
eller läkare vid straff- eller
tvång sarbetsanstalt eller häkte inkomna
handlingar i ärende, som avses
i lagen den 20 juni 1918 angående
åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,
ävenså Konungens befallningshavandes,
sundhetsinspektörs och läkares
protokoll, anteckningar, skrivelser
och koncept samt av läkare
utfärdade intyg i sådant ärende icke
må, i andra fall än allmän lag eller
författning stadgar, utlämnas eller
utgivas av trycket; dock att den, mot
vilken anmälan enligt samma lag inkommit,
vare berättigad taga del av
protokoll och handlingar i ärendet.
Den häremot bryter, böte trettiotre
riksdaler sexton skillingar.

Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —
— — trehundra riksdaler.

Att uppgifter — — — — —
femtio riksdaler.

Att för---— trehundra

riksdaler.

14

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Att de från —---femtio

riksdaler.

Att ansökning — — -— — —
femtio riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att sådant, som — — — —
huvudsaken.

I övrigt, och---- — stad gat

är.

Att de från — —
riksdaler.

Att ansökning -—
femtio riksdaler.

Att i ärende — -fiskeras.

Att sådant, som -huvudsaken.

I övrigt, och — —
gat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37.

Första kammarens protokoll den 4 juni.
Andra kammarens protokoll den 4 juni.

- femtio

— kon -

— stad -

5) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund —--som helst.

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:

Att protokoll — — — icke
uppenbara.

Att ej — — — — — femtio
riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---

skriften konfiskeras.

Att, där —--— skriften

konfiskeras.

Att, i vad----femtio

riksdaler.

Det skall — — — sexton skillingar.

Att protokoll----sexton

skillingar.

Att ingen-----sexton

skillingar.

§ 2.

4:o. I grund---som helst.

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas: Att

protokoll---icke uppen bara.

Att ej---— — — — fem tio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---—

skriften konfiskeras.

Att, där-----skriften

konfiskeras.

Att, i vad — -----fem tio

riksdaler.

Det skall —--— — sexton

skillingar.

Att protokoll--— sexton

skillingar.

Att ingen-----sexton

skillingar.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

15

(Nuvarande lydelse:)

Att läkares — — — — sexton
skillingar.

Att handlingar — — sexton
skillingar.

Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.

Att till — — — — trehundra
riksdaler.

Att uppgifter —--femtio

riksdaler.

Att för — — — — trehundra
riksdaler.

Att de från bankinspektionen till
bank avlåtna ämbetsbrev ochdehandlingar,
varå desamma grundas, ävensom
svarsskrivelser å sådana ämbetsbrev
icke må, i vad de röra enskildes
förhållanden till bank, utlämnas,
förrän femton år från brevets eller
handlingens datum förflutit. Den
häremot bryter, så ock den, som i
tryck offentliggör dylik handling,
vilken obehörigen utlämnats, höte
femtio riksdaler.

Att ansökning — — — femtio
riksdaler.

(Föreslagen lydelse:)

Att läkares — — — sexton

skillingar.

Att handlingar--— sexton

skillingar.

Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.

Att till-----trehundra

riksdaler.

Att uppgifter — — — femtio
riksdaler.

Att för — —--— — tre hundra

riksdaler.

Att följande brev och handlingar,
nämligen:

från bankinspektionen till bank
avlåtna ämbetsbrev, de handlingar,
varå desamma grundas, och svarsskrivelser
å sådana ämbetsbrev, samtliga
i vad de röra enskildas förhållanden
till bank,

från tillsynsmyndigheten överfondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet
till vederbörande yrkesutövare
avlåtna ämbetsbrev, de handlingar, vard
desamma grundas, och svarsskrivelser
å sådana ämbetsbrev, samtliga i vad
de röra sagda yrkesutövares enskilda
affärer eller andra personers ekonomiska
förhållanden,

icke må utlämnas, förrän femton
år från brevets eller handlingens
datum förflutit. Den häremot bryter,
så ock den, som i tryck offentliggör
dylik handling, vilken ©behörigen
utlämnats, böte femtio riksdaler.

Att ansökning----femtio

riksdaler.

16

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

{Föreslagen lydelse:)

Att i ärende — — — skriften
konfiskeras.

Att sådant — ---— själva

huvudsaken.

I övrigt----stadgat är.

Att i ärende — — —■ skriften
konfiskeras.

Att sådant---själva huvud saken.

I övrigt — — — stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 42.

Första kammarens protokoll den 4 juni.
Andra kammarens protokoll den 4 juni.

<>) angående ändrad lydelse av 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2. § 2.

4:o. I grund av — — — —
som helst.

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:

Att protokoll, hållna — — —
uppenbara.

Att ej några----fem tio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner----

konfiskeras.

Att, där underrätt — —--

konfiskeras.

4:o. I grund av----

som helst.

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas: Att

protokoll, hållna--—

uppenbara.

Att ej några — —- — — femtio
riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---

konfiskeras.

Att, där underrätt — — — —
konfiskeras.

Att, då i mål om obehörigt användande
eller yppande av yrkeshemlighet
eller om missbrukande av anförtrodd
ritning, mönster, modell, schablon
diar dylik teknisk förebild underrätt
förordnat om handläggning
inom stängda dörrar på den grund,
att målets offentliga handläggning
prövats kunna för den, vilkens rätt
förmenas hava blivit genom den åta -

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

17

(Nuvarande lydelse:) , (Föreslagen lydelse:)

lade handlingen kränkt, medföra ytterligare
skada i samma hänseende, protokoll
över sådan handläggning samt
därvid till underrätten ingivna handlingar
i målet så ock högre rätts protokoll
i samma mål och däri efter
meddelande av underrättens utslag
inkomna handlingar ej må, utan särskilt
tillstånd av vederbörande rätt,
utlämnas innan målet blivit skilt från
rättens handläggning; och må, i den
mån rätten finner protokoll eller handling
i målet ej heller efter avslutad
handläggning kunna utlämnas utan
fara för skada, varom ovan nämnts,
och förty däremot vid handläggningens
avslutande meddelar förbud, utlämnande
ej utan Konungens särskilda
tillstånd äga rum före femtio år efter
det slutligt beslut i målet givits. Dock
göres härigenom ej inskränkning
i parts rätt att utbekomma protokoll
och erhålla del av handlingarna i målet.
Över rättens beslut, huruvida
protokoll eller handling må utlämnas,
vare klagan ej tillåten. Utgiver part
eller annan, med vetskap om att protokoll
eller handling enligt vad nu är
sagt bör hemlighållas, utan Konungens
särskilda tillstånd protokollet eller
handlingen i tryck, straffes efter
allmän lag, om gärningen är i den
med straff belagd, men eljest med fängelse
från och med en till och med
sex månader eller i ringare fall med
böter från och med trettiotre riksdaler
sexton skillingar till och med treBihang
till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 2 käft. (Nr 4.) ‘å

18

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

{Nuvarande lydelse:)

Att, i vad — — — — femtio
riksdaler.

Det skall oek — — — — sexton
skillingar.

Att protokoll — —--sex ton

skillingar.

Att ingen må — —-- sex ton

skillingar.

Att läkares — — — — sexton
skillingar.

Att handlingar----sex ton

skillingar.

Att utdrag — —--femtio

riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —
--trehundra riksdaler.

Att uppgifter, som —---

femtio riksdaler.

Att för officiell —----tre hundra

riksdaler.

Att de från bankinspektionen
— — — — femtio riksdaler.

Att ansökning om — —--

femtio riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att sådant, som — — — —
huvudsaken.

I övrigt, och som — — — —
stadgat är.

{Föreslagen lydelse:)

hundratrettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att, i vad — —--femtio

riksdaler.

Det skall ock — — — — sexton
skillingar.

Att protokoll — — — — sexton
skillingar.

Att ingen må — — — — sexton
skillingar.

Att läkares — — — -— sexton
skillingar.

Att handlingar----sex ton

skillingar.

Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —•
— — trehundra riksdaler.

Att uppgifter, som —---

femtio riksdaler.

Att för officiell —--tre hundra

riksdaler.

Att de från bankinspektionen

--— — femtio riksdaler.

Att ansökning om — — — —
femtio riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att sådant, som —---

huvudsaken.

I övrigt, och som — — — —
stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 43.

Första kammarens protokoll den 5 juni.
Andra kammarens protokoll den 5 juni.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

1!)

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

7) angående ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 1(5, 19, 21 och 24 riksdagsordningen

och till övergångsstadgande däri.

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter
skola till ett antal av etthundrafemtio
utses av landstingen och
stadsfullmäktige i de städer, som ej
i landsting deltaga. Valet gäller för
en tid av sex år, räknade från och
med januari månads början året
näst efter det, under vilket valet
skett.

2. Varje landstingsområde och
sådan stad, som nu är nämnd, utgör
en valkrets, för vilken, efter folkmängden
inom dess område, väljes
en riksdagsman för varje fullt tal,
motsvarande en etthundrafemtiondel
av rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre
folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes
dock en riksdagsman.

4. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning av stadgandena
i mom. 2 och 3 bör utses,
icke uppgår till etthundrafemtio,
skola, för ernående av detta antal,
de valkretsar, vilkas folkmängd
mest överskjuter de tal, som enligt

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter
skola till ett antal av etthundrafemtio
väljas av landstingens ledamöter
och särskilt utsedda elektorer
för de städer, som ej deltaga i landsting.
Valet gäller för en tid av
åtta år, räknade från januari månads
början året näst efter det,
under vilket valet skett.

2. För val till första kammaren
är riket indelat i valkretsar. Stockholms
stad och Göteborgs stad utgöra
var för sig en valkrets. Annan
stad, som ej deltager i landsting,
tillhör samma valkrets som det landstingsområde,
vari staden förut ingått.
Flera landstingsområden kunna sammanföras
i en valkrets; men ej må
landstingsområde delas å skilda valkretsar.
Indelningen i valkretsar innehålles
i vallagen.

3. För varje valkrets väljes efter
folkmängden inom dess område en
riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande
en etthundrafemtiondel av
rikets folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning av stadgandet
i 3 mom. bör utses, icke
uppgår till etthundrafemtio, skola,
för ernående av detta antal, de
valkretsar, vilkas folkmängd mest
överskjuter de tal, som enligt samma

20

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

mom. 2 äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna,
vara berättigade att vardera
välja ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde
år av Konungen; dock må vad sålunda
bestämmes icke lända till inskränkning
i vald riksdagsmans rätt
att under föreskriven tid utöva
riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting
deltaga, inträder stadens rätt att utse
riksdagsman då, enligt 7 § 2 eller 3
mom., nytt val skall ske inom den
valkrets, staden förut tillhört. Är
ej, då stadens rätt att välja inträder,
riksdagsmännens antal för staden av
Konungen bestämt, skall en av valkretsens
platser tillkomma staden.

7. Äro icke, då tillämpning
skall ske av den i mom. 5 nämnda
bestämmelse, så många ledigheter
inom kammaren, att nya valkretsar,
som i följd av stadgandet i näst
förestående mom. ännu ej utsett
riksdagsmän, samt gamla valkretsar,
för vilka ökning av antalet riksdagsmän
bör äga rum, kunna samtidigt
komma i åtnjutande av rättigheten
att välja fullt antal riksdagsmän,
skall, i avseende å ordningen
för sagda rättighets utövning
dessa valkretsar emellan, gälla
till efterrättelse: att nya valkretsar
äga företräde framför äldre; att bland
två eller flera nya valkretsar före -

tyFöreslagen lydelse:)

mom. äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna,
vara berättigade att vardera välja
ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde
år av Konungen; dock må vad sålunda
bestämmes icke lända till inskränkning
i vald riksdagsmans rätt
att under föreskriven tid utöva
riksdagsmannakallet.

6. Äro icke, då tillämpning
skall ske av den i 5 mom. nämnda
bestämmelse, så många ledigheter
inom kammaren, att valkretsar, för
vilka ökning av antalet riksdagsmän
bör äga rum, kunna samtidigt
komma i åtnjutande av rättigheten
att välja fullt antal riksdagsmän,
skall, i avseende å ordningen
för sagda rättighets utövning dessa
valkretsar emellan, gälla till efterrättelse:
att valkretsar, för vilka
tillökningen i riksdagsmännens antal
är grundad på stadgandena i
3 mom., äga företräde framför valkretsar,
för vilka sådan tillökning
härleder sig från föreskrifterna i

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

21

{Nuvarande lydelse:)

trädet tillkommer den, som tidigast
utträtt ur landsting; att valkretsar,
för vilka tillökningen i riksdagsmännens
antal är grundad på stadgandena
i inom. 2, äga företräde
framför valkretsar, för vilka sådan
tillökning härleder sig från föreskrifterna
i mom. 4; att bland sådana
valkretsar, vilka på grund av
stadgandena i mom. 2 äga välja
ökat antal riksdagsmän, den har
företrädet, för vilken detta antal
är störst, eller, om antalet är lika
för två eller flera valkretsar, den
bland dem, vars folkmängd mest
överskjuter de tal, som enligt samma
mom. äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna;
att bland sådana valkretsar,
vilka jämlikt mom. 4 äga utse ökat
antal riksdagsmän, företrädet tillkommer
den, för vilken det i samma
mom. omnämnda folkmängdsöverskott
är störst; samt att i de fall,
där folkmängdsöverskottet, såsom
lika stort för två eller flera valkretsar,
ej kan tjäna till grund för
bestämmande av företrädet dem
emellan, detta skall avgöras genom
lottning inför chefen för det departement,
till vilket justitieärendena höra,
i närvaro av tre bland fullmägtige
i rikets bank och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret.

{Föreslagen lydelse:)

4 mom.; att bland sådana valkretsar,
vilka på grund av stadgandena
i 3 mom. äga välja ökat antal riksdagsmän,
den har företrädet, för
vilken detta antal är störst, eller,
om antalet är lika för två eller
flera valkretsar, den bland dem,
vars folkmängd mest överskjuter de
tal, som enligt samma mom. äro
bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna; att bland
sådana valkretsar, vilka jämlikt 4
mom. äga utse ökat antal riksdagsmän,
företrädet tillkommer den, för
vilken det i samma mom. omnämnda
folkmängdsöverskott är
störst; samt att i de fall, där folkmängsöverskottet,
såsom lika stort
för två eller flera valkretsar, ej kan
tjäna till grund för bestämmande
av företrädet dem emellan, detta
skall avgöras genom lottning inför
chefen för det departement, till vilket
justitieärendena höra, i närvaro
av tre bland fullmäktige i rikets
bank och tre bland fullmäktige i
riksgäldskontoret.

7. Tillhöra liera landstingsområden
samma valkrets och är i något
av områdena landsting smännens antal
större än som skolat utses, därest

22

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

{Nuvarande lydelse:) {Föreslagen lydelse:)

den för annat landstingsområde inom
valkretsen vid landstingsmannaval gällande
grund blivit tillämpad, då skola
ej flera av landsting smännen i förstnämnda
område deltaga i valet av
viksdagsmän än att valmännens antal
svarar mot nyssberörda grund;
och skall förty, då riksdagsmannaval
för valkretsen skall förrättas, landstinget
i det område till sådant antal
bland tingets ledamöter utvälja dem,
som skola deltaga i riksdagsmannaval.
Val, varom i detta mom. stadgas,
sker proportionellt enligt de närmare
grunder, som av Konungen och
riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmer.
Varder landstingsman, som
blivit utsedd till valman, förhindrad
att fullgöra uppdraget, inkallas suppleant
i den ordning, som beträffande
förhinder för landstingsman i allmänhet
gäller.

8. De i 1 mom. omförmälda elektorer
utses för Stockholms stad och
Göteborgs stad till lika antal med
stadsfullmäktige samt för annan stad,
som ej deltager i landsting, till det
antal, som efter folkmängden i staden
eller i de särskilda valkretsar, vari
den för valet må vara indelad, svarar
mot den beträffande landstingsmannaval
i allmänhet gällande grund.

9. Valrätt vid elektorsval tillkommer
envar i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigad från och
med kalenderåret näst efter det, varunder
han uppnått tjugusju års ålder.
Valen äro omedelbara och där, två

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

23

(Nuvarande lydelse:)

{Föreslagen lydelse:)

eller flera elektorer skola utses, proportionella.
Varje röstande har lika
röst. Vid val av elektorer skola
jämväl utses suppleanter för dem.
Närmare bestämmelser om elektorsval
meddelas i vallagen.

10. Till elektor må endast den
utses, som själv vid elektorsvalet äger
rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den som står under förmynderskap
eller som är i konkurstillstånd;

den som är förklarad ovärdig att
i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till straffpåföljd, varom sist förmäles,
eller den som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd;

den som är förklarad ovärdig att
inför rätta föra andras talan.

För valbarhet till suppleant erfordras
samma egenskaper som för
valbarhet till elektor.

11. Omfattar valkrets för val av
ledamöter i första kammaren flera
län eller delar av flera län, åligger
Konungens befallning shav ande i det
av dessa län, som Konungen bestämmer,
att med allt, som med valet har
samband, taga den befattning, som
enligt vad därom är stadgat tillkommer
Konungens befallning shav ande.

24

Konstitutionsutskottets memorial Nr å.

(Nuvarande lydelse:)

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i sex
grupper. Denna indelning fastställes
i vallagen. Är stad, som. i 6 §
6 mom. sägs, berättigad att utse riksdagsman,
skall staden tillhöra samma
grupp som det landstingsområde, vari
staden förut ingått.

2. Varje år skall inom en av
de i 1 mom. nämnda grupper förrättas
val för nästföljande sexårsperiod.
Vilken ordning härvid skall
mellan grupperna iakttagas, därom
stadgas i vallagen. Val verkställes
av landsting vid lagtima möte och
av stadsfullmäktige vid sammanträde
under september månad.

3. Har Konungen — — —

utgången av den sexårsperiod, för
vilken--— tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman
avgått före sexårsperiodens
slut, — — — i vallagen sägs.
Skall — — — återstående tiden.

5. Skall plats, när sexårsperio den--—

varde under sjätte

året av sagda period,---löpan de

sexårsperiod för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman
avgått före sexårsperiodens
slut, — — — till årets slut.

7. Landsting sammanträder för
riksdagsmannaval, där så erfordras,
till urtima möte.

(.Föreslagen lydelse:)

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i åtta
grupper. Denna indelning fastställes
i vallagen.

2. Varje år under september månad
skall inom en av de i 1 mom.
nämnda grupper förrättas val för
nästföljande åttaårsperiod. Vilken
ordning härvid skall iakttagas mellan
grupperna, därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen---ut gången

av den åttaårsperiod, för
vilken —• — — tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman
avgått före åttaårsperiodens
slut, — — — i vallagen sägs.
Skall — — — återstående tiden.

5. Skall plats, när åttaårsperio den

— — — varde under åttonde
året av sagda period,---lö pande

åttaårsperiod för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman
avgått före åttaårsperiodens
slut, — — — till årets slut.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

25

(Nuvarande lydelse:)

§ 9-

Till ledamöter i första kammaren
kunna endast väljas män, som
uppnått — — — sin befattning.

§ 16.

Valrätt tillkommer en var svensk
man från och med kalenderåret näst
efter det, varunder han uppnått 24
års ålder, dock ej

a) den som står under förmynderskap
eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som häftar för understöd,
vilket under löpande eller sistförflutna
kalenderåret av fattigvårdssamhälle
tilldelats honom själv, hans
hustru eller minderåriga barn;

c) den som icke erlagt de honom
påförda utskylder till stat och kommun,
vilka förfallit till betalning under
de tre sistförflutna kalenderåren;

d) värnpliktig, som icke fullgjort
de honom till och med utgången
av sistförflutna kalenderåret åliggande
värnpliktsövningar;

e) den som är från valrätten
utesluten på grund av honom ådömd
straffpåföljd.

Till efterrättelse — — — inträffar.

§ 19.

(Föreslagen lydelse:)

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren
kunna endast väljas män

och kvinnor, som uppnått---

sin befattning.

§ 16.

Valrätt tilkommer en var man
och kvinna, som är svensk undersåte
och senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den som står under förmynderskap
eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig
försörjning;

c) den som är från valrätten
utesluten på grund av ådömd straffpåföljd; d)

värnpliktig, som icke fullgjort
de honom till och med utgången
av sistförflutna kalenderåret åliggande
värnpliktsövningar.

Till efterrättelse--— in träffar.

19.

Till ledamot i andra kammaren Till ledamöter i andra kammaren

kan endast utses man, som äger kunna endast utses män och kvinnor,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 2 käft. {Nr 4.) 4

26

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)
valrätt — — — någon av dessa.

§ 21.

Riksdagsman — — — — lagtima
riksdagar.

Avsägelse —--Konungens

befallningshavande.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan
valberättigad än den, som vid valtillfälle
personligen sig inställer.

(Föreslagen lydelse:)

som äga valrätt — — — någon
av dessa.

§ 21.

Riksdagsman — — — lagtima
riksdagar.

Kvinna är berättigad att avsäga
sig riksdagsmannauppdrag, även om
icke något av nu nämnda skäl är
för handen.

Avsägelse--— Konungens

befallningshavande.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan
valberättigad än den, som vid valtillfälle
personligen sig inställer;
dock att dels sådan valberättigad,
som genom frånvaro från valdistriktet
till följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse
är förhindrad att personligen
inställa sig vid valtillfället, må,
i den utsträckning och under de villkor,
som stadgas i vallagen, utan sådan
inställelse avgiva valsedel, dels
ock make må, i den ordning, som
stadgas i nyssnämnda lag, avgiva
valsedel genom andra maken, därest
denna är röstberättigad.

Övergångsstadgande.

Det år, varunder lagtima riksdag
först sammanträder efter nya val i
hela riket till andra kammaren, förrättade
efter den 1 april 1919, kallas
här nedan första valåret.

Riksdagsman i första kammaren,
som är vald med tillämpning av de

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

27

(.Nuvarande lydelse:)

{Föreslagen lydelse:)

före första valåret gällande stadganden,
äger ej med sin befattning fortfara
längre än till utgången av
nämnda år. Inträffar dessförinnan
ledighet, skall sådan, med tillämpning-
av nyssnämnda stadganden,
fyllas för den återstående tiden.

Val till första kammaren skall
i hela riket förrättas under första
valåret i september månad i den ordning,
som för val, grundat på stadgande''!na
i 7 § 2 mom., är föreskriven.
För den grupp av valkretsar,
vilken är den första enligt den i vallagen
mellan grupperna stadgade
ordning, gäller valet de åtta åren
närmast efter första valåret, men för
annan grupp för tiden från och med
året närmast efter första valåret till
ingången av gruppens närmaste åttaårsperiod.

Förordnar Konungen om nya val
till första kammaren, innan val i
åttonde gruppen förrättats för åttaårsperiod,
skola de nya valen gälla
för grupp, som valt för åttaårsperiod,
till periodens utgång och för annan
grupp till början av dess första åttaårsperiod.

Före ingången av september månad
första valåret meddelar Konungen
bestämmelse om antalet riksdagsmän
i första kammaren för varje
valkrets efter vad i 6 § 5 mom.
sägs.

Hänvisning: Första särskilda utskottets utlåtande nr 1.

Första kammarens protokoll den 24 maj.
Andra kammarens protokoll den 24 maj.

28

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(.Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Från riksdagen år 1920:

8) angående ändrad lydelse av §§ 6 och 7 successionsordningen.

§ 6.

Prinsessor av det kungliga huset
må ej träda i gifte utan Konungens
vetskap och samtycke. Ej heller
må det någonsin tillåtas med svensk,
man utom det kungliga huset.

§ 7.

Prinsar och prinsessor av det
kungliga svenska huset må ej anträda
resa utrikes utan Konungens
vetskap och samtycke.

§ 6.

Prinsessor av det kungliga huset
må ej träda i gifte utan Konungens
vetskap och samtycke.

Tronföljaren må ej anträda resa
utrikes utan Konungens vetskap och
samtycke.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.

Första kammarens protokoll den 24 mars.
Andra kammarens protokoll den 24 mars.

9) angående ändrad lydelse av § 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 52.

Kamrarnas talmän och vice talmän
utnämne Konungen.

§ 52.

Riksdagens kamrar äga att, på
sätt i riksdagsordningen sägs, var för
sig utse talman samt en förste och
en andre vice talman.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

29

{Nuvarande lydelse:)

{Föreslagen lydelse:)

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet av
den i nästföregående paragraf mom.
1 föreskrivna granskning blivit av
chefen för det departement, till vilket
justitieärendena höra, eller den
i hans ställe förordnad är, meddelad
kamrarna, var i vad dess ledamöter
angår, läte Konungen för vardera
kammaren tillkännagiva, vilken
bland dess ledamöter förordnats till
talman och vilken till vice talman.

2. Då i något av de fall, som
i 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen
omförmälas, riksdagen på de
i samma grundlags 95 § nämnda
vederbörandes kallelse sammanträder,
äger vardera kammaren att,
inom sig, välja talman och vice talman.

3. Innan sådant tillkännagivande,
varom i mom. 1 förmäles,
eller val enligt mom. 2 ägt rum,
föres i vardera kammaren ordet av
den därstädes närvarande ledamot,
som de flesta riksdagar bevistat,
och, där två eller flera ledamöter i
lika många riksdagar deltagit, den
av dem, som är till levnadsåren
äldst.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet
av den i nästföregående paragraf
mom. 1 föreskrivna granskning blivit
av chefen för det departement,
till vilket justitieärendena höra,
eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad kamrarna, var i vad
dess ledamöter angår, välje vardera
kammaren bland sina ledamöter talman
samt en förste och en andre vice
talman.

Närmare bestämmelser om val av
talmän och vice talmän meddelas genom
särskild av Konungen och riksdagen
samfällt beslutad stadga.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt
rum, föres i vardera kammaren ordet
av den därstädes närvarande
ledamot, som de flesta riksdagar
bevistat, och, där två eller flera
ledamöter i lika många riksdagar
deltagit, den av dem, som är till
levnadsåren äldst.

3. Där talman eller vice talman
under riksdag med döden avgår eller
sin befattning frånträder, välje kammaren
omedelbart ny talman eller
vice talman.

30

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

4. Vid samtidigt förfall för både
talmannen och vice talmannen i
någon av riksdagens kamrar utses
under enahanda ordförandeskap,
som nyss är nämnt, en av kammarens
övriga ledamöter att tjänstgöra
såsom talman, till dess förfallet upphört.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags
öppnande bestämda tid, som ej må
utsättas senare än å andra söckendagen
efter riksdags början. På
den tid skola riksdagsmännen, sedan
gudstjänst med dem hållen är, sammankomma
på rikssalen, där Konungen
eller, då Han så för gott
finner, statsministern eller annan
statsrådsledamot förer ordet. Vid
detta tillfälle låter Konungen meddela
lagtima riksdag berättelse om
vad i rikets styrelse sedan nästföregående
lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit, ävensom
till riksdagen i två exemplar, därav
ett tillställes vardera kammaren,
överlämna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov,
innefattande även förslag rörande
sättet att genom bevillningar fylla
vad staten utöver de ordinarie inkomsterna
erfordrar; men om riksdagen
urtima är, kungöres för densamma
anledningen till dess sammankallade
och avlämnas de för -

(.Föreslagen lydelse:)

4. Vid samtidigt förfall för både
talmannen och vice talmännen

1 någon av riksdagens kamrar utses
under ordförandeskap, som i mom.

2 sägs, en av kammarens övriga
ledamöter att tjänstgöra såsom talman,
till dess förfallet upphört.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra
den av honom för riksdags
öppnande bestämda tid, som må utsättas
till första eller andra söckendagen
efter riksdags början. På den
tid — —- — framställa.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

31

{Nuvarande lydelse:)

slag och framställningar, vilka skola
bliva föremål för kamrarnas överläggningar;
Konungen dock obetaget
att sedermera även andra förslag
framställa.

Då Konungen, på sätt nu är
sagt, riksdag öppnat, framföre, vid
samma tillfälle, kamrarnas talmän
till Konungen, i kamrarnas namn,
deras undersåtliga vördnad.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar
och vallagen ävensom stadgan
om val till riksdagens utskott
samt att hos riksdagen föreslå de
ändringar däruti, dem utskottet anser
högst nödiga eller nyttiga och
möjliga att verkställa, så ock att
meddela utlåtande över de från
kamrarna till utskottet hänvisade
grundlags- och vallagsfrågor samt
frågor rörande omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade frågor
angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och
författningar rörande statsrådets
ansvarighet, om statsdepartementen,
om förvärvande och förlust av
medborgarrätt, om rikets vapen och
flagga och om allmänt kyrkomöte
så ock av kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock att
äska de i statsrådet förda proto -

(Föreslagen lydelse:)

Då Konungen---under såtliga

vördnad.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
vallagen, stadgan om val av
talmän och vice talmän i riksdagens
kamrar ävensom stadgan om val

till riksdagens utskott — —--

samt frågor rörande omförmälda
stadgar.

2. Utskottet — — — kommunallagarna.

3. Utskottet--— stadgat.

32

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

koll, dock att sådant särskilt protokoll,
varom i 9 § regeringsformen
förmäles, och protokoll i kommandomål
kunna fordras endast i vad
som rörer allmänt kända och av
utskottet uppgivna händelser. Om
utskottets rätt och plikt att, efter
granskning av dessa protokoll, hos
riksdagen anmäla de anmärkningar,
vartill denna granskning funnits
föranleda, eller eljest vidtaga den
med anledning av gjord anmärkning
erforderliga åtgärd, så ock
att, när av riksdagsman eller av
annat utskott än konsitutionsutskottet
fråga blivit väckt, att statsrådet
eller någon dess ledamot eller föredragande
sitt ämbete på obehörigt
sätt utövat, däröver, före frågans
avgörande av riksdagen, avgiva yttrande,
därom är i regeringsformen
stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl 4. Utskottet--—

att, då olika meningar mellan kam- sition,
rama uppstå, till vilket utskott uppkomna
frågor och ämnen böra hänvisas,
därom besluta, så ock att
skilja mellan kammare och dess
talman, då den senare vägrar proposition.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 35.

Första kammarens protokoll den 30 april.

Andra kammarens protokoll den 30 april.

propo -

Konstitutionsutskottet* memorial Nr 4.

:V6

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

10) angående ändrad lydelse av § lä riksdagsordningen.

§ 12.

Ledamot av första kammaren,
som icke är bosatt å ort där riksdag
hålles, åtnjuter av statsmedel
ersättning för resekostnad till och
från riksdagen samt i dagtraktamente
under riksdagen tjugu riksdaler,
vilket dagtraktamente dock
ej må överstiga sammanlagt två
tusen fyra hundra riksdaler. Ledamot,
som under lagtima riksdag
efter beviljad ledighet besöker hemorten,
äge att av statsmedel undfå
ersättning för därav föranledd resekostnad,
dock högst för två resor
fram och åter.

Ledamot av första kammaren,
som är bosatt å ort där riksdag
hålles, undfår i dagtraktamente
femton riksdaler, vilket dagtraktamente
dock ej må överstiga sammanlagt
ett tusen åtta hundra riksdaler.

Den ledamot av kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag lian utebliver
vara förlustig det honom enligt
föregående moment tillkommande
dagtraktamente.

Vill ledamot av kammaren befattningen
sig avsäga, äger hau det
göra vid valtillfället eller sedermera,
mellan riksdagar, hos Konungens
befallningshavande.

§ 12.

Ledamot av första kammaren,
som icke är bosatt å ort där riksdag
hålles, åtnjuter av statsmedel
ersättning för resekostnad till och
från riksdagen samt i dagtraktamente
under riksdagen trettiotvå
riksdaler, vilket dagtraktamente
dock ej må överstiga sammanlagt
fyratusen femhundra riksdaler. Le
damot, som under lagtima riksdag
efter beviljad ledighet besöker hemorten,
äge att av statsmedel undfå
ersättning för därav föranledd resekostnad,
dock högst för två resor
fram och åter.

Ledamot av första kammaren,
som är bosatt å ort där riksdag
hålles, undfår i dagtraktamente
tjugufyra riksdaler, vilket dagtraktamente
dock ej må överstiga sammanlagt
tretusen fyrahundra riksdaler.

Den ledamot av kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver
vara förlustig det honom enligt
föregående moment tillkommande
dagtraktamente.

Vill ledamot av kammaren befattningen
sig avsäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
mellan riksdagar, hos Konungens
befallningshavande.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 43.

Första kammarens protokoll den 12 maj.

Andra kammarens protokoll den 12 maj.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 2 höft. (Nr 4.)

5

34

Kontitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

11) angående ändrad lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen samt, § 72
riksdagsordningen ävensom övergångsstadgaude i regeringsformen.

Regerin;

§ 61.

Alla avgifter, som riksdagen under
de i föregående § nämnda titlar
beviljat, skola utgöras intill slutet
av det år, under vars lopp den nya
bevillningen av riksdagen fastställd
bliver.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förrän den varit
fyra månader tillsammans, därest
icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val
till båda kamrarna eller den ena av
dem, i vilka fall riksdagen skall,
med bibehållande av sin egenskap
utav lagtima, sammanträda å den tid
inom tre månader från det riksdagen
blev upplöst, som Konungen bestämmer,
samt må ej vidare av Konungen
upplösas förr än efter fyra månader
från det senare sammanträdets
början.

Urtima riksdag äger Konungen,
när Han för gott finner, åtskilja,
och vare urtima riksdag alltid upplöst
innan tid för lagtima riksdags
sammanträde infaller.

Där så oförmodat skulle hända,
att riksdag, när den avslutas, icke
hade staten reglerat, eller någon ny

•sformen.

§ 61.

Alla avgifter, som riksdagen under
de i föregående § nämnda titlar
beviljat, skola utgöras intill början
av det statsreglering sår, för vilket den
nya bevillningen av riksdagen fastställd
bliver.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen
begäran upplösas förrän den varit
fyra månader tillsammans, därest
icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val
till båda kamrarna, eller den ena av
dem, i vilka fall riksdagen skall,
med bibehållande av sin egenskap
utav lagtima, sammanträda å den tid
inom tre månader från det riksdagen
blev upplöst, som Konungen bestämmer,
samt må ej vidare av Konungen
upplösas förr än efter fyra månader
från det senare sammanträdets
början.

Urtima riksdag äger Konungen,
när Han för gott finner, åtskilja,
och vare urtima riksdag alltid upplöst
innan tid för lagtima riksdags
sammanträde infaller.

Där så oförmodat skulle hända,
att riksdag före det nya statsregleringsårets
inträdande icke hade sta -

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

35

(Nuvarande lydelse:'')

(Föreslagen lydelse:)

bevillning till bestämt belopp sig
åtagit, fortfare den förra statsregleringen
och bevillningen intill nästa
riksdag. Är åter bevillningens hela
belopp bestämt, men kamrarna icke
om fördelningen därav ense, då
skola, efter den fastställda bevillningssummans
förhållande till den,
som vid föragående riksdag blivit
fördelad, de i den sista bevillningsförordningen
stadgade artiklar jämlikt
ökas eller minskas; och uppdrage
riksdagen åt de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret att
en ny bevillningsförordning på
sådan grund uppgöra och utfärda.

ten reglerat eller ny bevillning sig
åtagit, fortfare den förra statsregleringen
och bevillningen, till dess
ny statsreglering och bevillning beslutats.

Övergångsbestämmelse.

Genom beslut av Konung och riksdag
må vid omläggning av statsregleringsåret
därav betingade ändringar
vidtagas i redan fastställd riksstat
eller staten regleras och bevillningen
fastställas för annan tid än kalenderår.

Riksdagsordningen.

§ 72.

A varje lagtima riksdag förordnas
revisorer till ett antal av tolv
för vart år vilka till halva antalet av
vardera kammaren utses, att enligt
regeringsformen och särskild instruktion
granska statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd,

§ 72.

Å varje lagtima riksdag förordnas
revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska
statsverkets, riksbankens och
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse

36

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

styrelse och förvaltning. Yarje revision
skall omfatta ett års avslutade
räkenskaper. Revisionsförrättningen
tager sin början å dag, som i instruktionen
bestämmes, oeh skall
inom två månaders tid vara fullbordad.

Revisorerna välja själva inom
sig ordförande, vilken äger avgörande
röst, därest, vid omröstning,
rösterna i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin
berättelse till riksdagen framställa,
skola, sedan förklaringar däröver
inkommit, av näst följande lagtima
riksdag överlämnas till vederbörande
utskotts granskning och vidare
behandling.

(.Föreslagen lydelse:)

och förvaltning. Yarje revision skall
omfatta ett räkenskapsår. Revisionsförättningen
tager sin början å dag,
som i instruktionen bestämmes, och
skall inom två månaders tid vara
fullbordad.

Revisorerna välja själva inom sig
ordförande, vilken äger avgörande
röst, därest, vid omröstning, rösterna
i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin
berättelse till riksdagen framställa,
skola, sedan förklaringar däröver
inkommit, av nästföljande lagtima
riksdag överlämnas till vederbörande
utskotts granskning och vidare
behandling.

Hänvisving: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 45.

Första kammarens protokoll den 21 maj.
Andra kammarens protokoll den 21 maj.

12) angående ändrad lydelse av §§ 21 och 22 riksdagsordningen.

§ 21.

Riksdagsman, som för andra kammaren
vald blivit, må ej denna befattning
sig undandraga, med mindre
han företer giltiga skäl för avsägelse.
Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager
såsom laga förfall;

2. ålder över 60 år;

3. att den valde tillförene såsom

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren
befattningen sig avsäga, äger lian
det gorå vid valtillfället eller sedermera,
mellan riksdagarna, hos Konungens
befallningshavande.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

tf

(.Nuvarande lydelse:)

riksdagsman bevistat fyra lagtima
riksdagar.

Avsägelse av riksdagsmannauppdrag,
evad den göres vid valtillfälle
eller efteråt, mellan riksdagar,
prövas av Konungens befallningshavande.

§ 22.

Är någon missnöjd med val till
riksdagsman i andra kammaren,
eller vill någon klaga över beslut,
varigenom av honom gjord avsägelse
av riksdagsmannauppdrag ej
blivit godkänd, må han däröver hos
Konungen anföra besvär. För sådant
ändamål äger klaganden hos Konungens
befallningshavande äska behörigt
protokollsutdrag, vilket inom
högst tre dagar därefter bör till
klaganden utlämnas; och skall han,
vid förlust av talan, sist inom tio
dagar efter valförrättningens slut
eller, där avsägelse skett senare än
vid valtillfälle, efter erhållen del av
Konungens befallningshavandes beslut
sina till Konungen ställda besvär
ingiva till befallningshavanden, som,
på sätt i 11 § stadgas, lämnar
vederbörande tillfälle att sig förklara.
Sedan den för förklarings
avgivande bestämda tid tilländalupit,
har Konungens befallningshavande
att besvären jämte alla
målet rörande handlingar ofördröjligen
till Konungen insända, varefter
med målet vidare så förhålles,
som i 11 § sägs.

(Föreslagen lydelse:)

§ 22.

År någon missnöjd med val till
riksdagsman i andra kammaren, må
han däröver hos Konungen anföra
besvär. För sådant ändamål äger
klaganden hos Konungens befallningshavande
äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst tre
dagar därefter bör till klaganden
utlämnas; och skall han, vid förlust
av talan, sist inom tio dagar
efter valförrättningens slut sina
till Konungen ställda besvär ingiva
till Konungens befallningshavande,
som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar
vederbörande tillfälle att sig förklara.
Sedan den för förklarings
avgivande bestämda tid tilländalupit,
har Konungens befallningshavande
att besvären jämte alla
målet rörande handlingar ofördröjligen
till Konungen insända, varefter
med målet vidare så förhålles,
som i 11 § sägs.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 51.

Första kammarens protokoll den 29 maj.
Andra kammarens protokoll den 29 maj.

38

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (.Föreslagen lydelse:)

13) angående ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och 10S regeringsformen samt

§ 70 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 4.

Konungen äger att allena styra
riket på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de
fall, här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd,
vartill Konungen kallar och utnämner
kunnige, erfarne, redlige och
allmänt aktade, infödde svenske män
av den rena evangeliska läran. Ej
må fader och son eller bröder på
en gång vara ledamöter av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna
och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och tjänster,
högre och lägre, vilka äro av den
egenskap, att Konungen fullmakter
därå utfärdar, dock böra vederbörande
förut med förslag hava inkommit,
där sådana hittills ägt rum. Till
lärarebefattningar vid statens läroanstalter,
de teologiska läraretjänsterna
vid universiteterna likväl undantagna,
till andra beställningar vid
inrättningar för vetenskap, slöjd eller
skön konst samt till läkarbefattningar
må i den ordning, som ovan sagts,
och med tillämpning av grunder, som
av Konungen och riksdagen godkänts,
kunna utnämnas och befordras även

§ 4.

Konungen äger att allena styra
riket på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de
fall, här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd,
vartill Konungen kallar och utnämner
kunnige, erfarne, redlige och
allmänt aktade, infödde svenske medborgare
av den rena evangeliska läran.
Ej må de, som äro i rätt uppoch
nedstigande skyldskap, ej heller
syskon eller äkta makar på en gång
vara ledamöter av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna
och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och tjänster,
högre och lägre, vilka äro av den
egenskap, att Konungen fullmakter
därå utfärdar, dock böra vederbörande
förut med förslag hava inkommit, där
sådana hittills ägt rum. Konungen
vare ock obetaget, att, efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna
likväl undantagna,
såsom ock till lärare- och andra beställningar
vid andra inrättningar för
vetenskap, slö j d eller skön konst, ävensom
till läkarebefattningar, kalla och
befordra även utländske män av ut -

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

39

(Nuvarande lydelse:)

infödda svenska kvinnor. Konungen
vare ock obetaget, att, efter vederbörandes
hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid un i versitetern a, de t eol ogiska 1 äraretjänsterna
likväl undantagna, såsom
ock till lärare- och andra beställningar
vid andra inrättningar för vetenskap,
slöjd eller skön konst, ävensom
till läkarebefattningar, kalla och
befordra även utländske män av utmärkt
förtjänst, de där den rena
evangeliska läran bekänna. Likaledes
må Konungen kunna uti militära ämbeten
nyttja utländske män av sällsynt
skicklighet, men icke till kommendanter
i fästningarna. Till konsul
må ock utländsk man nämnas, där
lön ej är med befattningen förenad.
Konungen fäste, vidallabefordringar,
avseende endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete
eller till annan tjänst, varmed är
förenat åliggande att meddela undervisning
i kristendom eller teologisk
vetenskap, kan endast den utnämnas,
som bekänner den rena evangeliska
läran. Till alla övriga ämbeten eller
tjänster, med det undantag i avseende
å statsrådets ledamöter, som i
4 § stadgas, må bekännare av annan
kristen troslära, ävensom av den mosaiska,
kunna nämnas; dock må icke
någon, som ej tillhör den rena evangeliska
läran, såsom domare eller
innehavare av annan tjänst deltaga
i handläggning eller avgörande av

{Föreslagen lydelse:)

märkt förtjänst, de där den rena
evangeliska läran bekänna. Likaledes
må Konungen kunna uti militära ämbeten
nyttja utländske män av sällsynt
skicklighet, men icke till kommendanter
i fästningarna. Till konsul
må ock utländsk man nämnas, där
lön ej är med befattningen förenad.

Till ämbeten och tjänster, varom
ovan sägs, må med tillämpning
av grunder, som av Konungen och
riksdagen godkänts, även kvinnor
kunna utnämnas och befordras, dock
att kvinna ej må utnämnas till prästerlig
tjänst, där ej annorledes blivit
bestämt i den ordning, 87 § 2 mom.
stadgar.

Till prästerligt ämbete eller till
annan tjänst, varmed är förenat åliggande
att meddela undervisning i
kristendom eller teologisk vetenskap,
kan endast den utnämnas, som bekänner
den rena evangeliska läran.
Till alla övriga ämbeten eller tjänster,
med det undantag i avseende
å statsrådets ledamöter, som i 4 §
stadgas, må bekännare av annan
kristen troslära, ävensom av den mosaiska,
kunna nämnas; dock må icke
någon, som ej tillhör den rena evangeliska
läran, såsom domare eller
innehavare av annan tjänst deltaga
i handläggning eller avgörande av
fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar
inom den svenska kyrkan.

Konungen fäste vid alla befordringar
avseende endast å de sökan -

40

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning
eller befordringar
inom den svenska kyrkan. Varje
departementschef skall föredraga och
expediera alla ärenden rörande befordringar,
förordnanden, tj änstledighet
och avsked, till och ifrån ämbeten
och tjänster vid de verk och
stater, som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att genom naturalisation
till svensk medborgare
upptaga utländsk man i den ordning
och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad
i den ordning 87 § 1 mom. stadgar.
Sålunda naturaliserad utlänning
njute samma rättigheter och förmåner,
som infödd svensk man,
dock utan att kunna till ledamot
av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år, på sätt i riksdagsordningen sägs,
förordna sex för kunskaper och lärdom
kände män att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer
ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa kommitterade, av vilka två,
utom justitieombudsmannen, skola
vara lagfarne, äge sådan befattning,
att, i händelse någon författare eller
boktryckare, innan tryckningen, själv
överlämnar dem en skrift och begär

{Föreslagen lydelse:)

des förtjänst och skicklighet, men
icke på deras börd. Varje departementschef
skall föredraga och expediera
alla ärenden rörande befordringar,
förordnanden, tjänstledighet
och avsked, till och ifrån ämbeten
och tjänster vid de verk och stater,
som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att i den ordning
och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i
den ordning 87 § 1 mom. stadgar,
genom naturalisation till svensk medborgare
upptaga utländsk man eller
kvinna. Sålunda naturaliserad utlänning
njute samma rättigheter och
förmåner, som infödd svensk medborgare,
dock utan att kunna till
ledamot av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år, på sätt i riksdagsordningen sägs,
förordna sex för kunskaper och lärdom
kända personer att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer
ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa kommitterade, av vilka två,
utom justitieombudsmannen, skola
vara lagfarne, äge sådan befattning,
att, i händelse någon författare eller
boktryckare, innan tryckningen, själv
överlämnar dem en skrift och begär

Konstitutionsutskottet* memorial Nr 4.

41

{Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

deras yttrande, huruvida åtal därå,
efter tryckfrihetslagen, kan äga rum,
skola,] ustitieombudsmannen och minst
trenne kommitterade, varav en lagfaren,
ett sådant yttrande skriftligen
avgiva. Förklara de däruti, att skriften
må tryckas, vare då både författare
och boktryckare från allt ansvar
frie, och ligge det å kommitterade.

deras yttrande, huruvida åtal därå,
efter tryckfrihetslagen, kan äga rum,
skola justitieombudsmannen och minst
trenne kommitterade, varav en lagfaren,
ett sådant yttrande skriftligen
avgiva. Förklara de däruti, att skriften
må tryckas, vare då både författare
och boktryckare från allt ansvar
frie, och ligge det å kommitterade.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år förordna sex för kunskaper och
lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer
ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa kommitterade, av vilka
två, utom j ustitieombudsmannen, skola
vara lagfarna, väljas medelst omröstning
genom tjugufyra valmän,
därav vardera kammaren inom sig
utser tolv. Avgår mellan riksdagarna
någon bland kommitterade, välja de
övriga till det lediga rummet en behörig
man.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde
år förordna sex för kunskaper och
lärdom kända personer att, jämte justitieombudsmannen,
som bland dem
förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa kommitterade, av
vilka två, utom justitieombudsmannen,
skola vara lagfarna, väljas medelst
omröstning genom tjugufyra
valmän, därav vardera kammaren
inom sig utser tolv. Avgår mellan
riksdagarna någon bland kommitterade,
välja de övriga till det lediga
rummet en behörig person.

Riksdagsordningen.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 57.

Första kammarens protokoll den 5 juni.
Andra kammarens protokoll den 5 juni.

14) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2. § 2.

4:o. I grund — — — som 4:o. I grund ■— — — som
helst. helst.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 saml. 2 höft. (Nr 4.) 6

42

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas: Att

protokoll — — — icke
uppenbara.

Att ej — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —
— skriften konfiskeras.

Att, där — — — skriften konfiskeras.

Att, i vad---femtio riks daler.

Det skall —--sexton skil lingar.

Att protokoll — — — sexton
skillingar.

Att ingen — — — sexton skillingar.

Att läkares — — — sexton
skillingar.

Att handlingar---sexton

skillingar.

Att utdrag — — — femtio
riksdaler.

Att till — — — trehundra
riksdaler.

Att uppgifter, som skattskyldiga
till ledning för egen taxering avlämna
till beskattningsmyndigheter,
samt deklarationer, som till ledning
för beräknande av arvsskatt eller
skatt för gåva avgivas till vederbörande
myndigheter, ej må utlämnas
till andra än dem, som enligt
skatteförfattningarna äga taga del
av samma uppgifter eller deklarationer.
Den häremot bryter, så ock

(Föreslagen lydelse:)

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:

Att protokoll — — — icke
uppenbara.

Att ej — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —
— skriften konfiskeras.

Att, där —--skriften kon fiskeras.

Att, i vad —--femtio riks daler.

Det skall — — — sexton skillingar.

Att protokoll — — — sexton
skillingar.

Att ingen — — — sexton skillingar.

Att läkares — — — sexton

skillingar.

Att handlingar---sexton

skillingar.

Att utdrag —- — — femtio

riksdaler.

Att till — — — trehundra
riksdaler.

Att uppgifter, som skattskyldiga
till ledning för egen taxering avlämna
till beskattningsmyndigheter
eller som från bankbolag, sparbank
eller annan penning förn ältande inrättning
till samma myndigheter avlämnas
angående skattskyldigs ränteinkomst
från inrättningen eller om beloppet
av skattskyldigs innestående medel,
samt deklarationer, som till ledning
för beräknande av arvsskatt eller

Konstitutionsutskottets memorial År 4.

43

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

den, som i tryck offentliggör dylik
uppgift eller deklaration, vilken
obehörigen utlämnats, böte femtio
riksdaler.

Att för — -— — trehundra
riksdaler.

Att de — — — femtio riksdaler.

Att ansökning — — — femtio
riksdaler.

Att i ärende — — — skriften
konfiskeras.

Att sådant---själva hu vudsaken.

I övrigt — — — stadgat är.

skatt för gåva avgivas till vederbörande
myndigheter, ej må utlämnas
till andra än dem, som enligt skatteförfattningarna
äga taga del av samma
uppgifter eller deklarationer.
Den häremot bryter, så ock den,
som i tryck offentliggör dylik uppgift
eller deklaration, vilken oberigen
utlämnats, böte femtio riksdaler.

Att för -— — — trehundra
riksdaler.

Att de — — — femtio riksdaler.

Att ansökning — — — femtio
riksdaler.

Att i ärende — — — skriften
konfiskeras.

Att sådant ---— själva hu vudsaken.

I övrigt — — — stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 60.

Första kammarens protokoll den 16 juni.
Andra kammarens protokoll den 16 juni.

15) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

2.

§ 2.

4:o I grund — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas: Att

protokoll, hållna — — —
uppenbara.

4:o I grund--— — som

helst.

Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:

Att protokoll, hållna — —- —
uppenbara.

44

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(.Nuvarande lydelse:)

Att ej några — — — — femtio
riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---

konfiskeras.

Att, där underrätt — —--

konfiskeras.

Att, i vad---— femtio

riksdaler.

Det skall — — — — sexton
skillingar.

Att protokoll — —--sex ton

skillingar.

Att ingen — — — — sexton
skillingar.

Att läkares — — — — sexton
skillingar.

Att handlingar —---sex ton

skillingar.

Att utdrag —---femtio

riksdaler.

Att till försäkringsrådet---—

trehundra riksdaler.

Att uppgifter — — — — femtio
riksdaler.

Att för — — — — trehundra
riksdaler.

Att de från — —--femtio

riksdaler.

Att ansökning —---fem tio

riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

(.Föreslagen lydelse:)

Att ej några — — — — femtio
riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —
— — konfiskeras.

Att, där underrätt — —--

konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio
riksdaler.

Det skall — —--— sexton

skillingar.

Att protokoll — — -— —- sexton
skillingar.

Att ingen--- —- — sexton

skillingar.

Att läkares — — — — sexton
skillingar.

Att handlingar — — — —
sexton skillingar.

Att utdrag — — — -— femtio
riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —
--trehundra riksdaler.

Att uppgifter---- fem tio

riksdaler.

Att för-----trehundra

riksdaler.

Att de från — — — — femtio
riksdaler.

Att ansökning-----fem tio

riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att av vattenfallsstyrelsen ingånget
kontrakt rörande leverans av
elektrisk energi jämte därtill hörande
handlingar ej må utlämnas, förrän
kontraktet upphört att gälla, därest
ej, med hänsyn till de förhållanden,

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

tf)

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Att sådant, som •— — — —
huvudsaken.

I övrigt, och —---stad gat

är.

under vilka ett utlämnande ifrågasättes,
trygghet kan anses vara för handen,
att detsamma ej kommer att missbrukas
till skada för vattenfallsstyrelsens
verksamhet eller den, som saken
eljest rörer; ägande vattenfallsstyrelsen,
då undantag sålunda medgives,
att göra de förbehåll, som prövas
erforderliga. Den, som obehörigen utlämnar
handling eller i tryck offentliggör
handling, som han vet vara obehörigen
utlämnad, så ock den, som
bryter mot förbehåll, varunder utlämnandet
skett, straffes efter allmän lag,
om gärningen är i den med straff belagd,
men eljest med böter från och
med trettiotre riksdaler sexton skillingar
till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar, och skriften
konfiskeras.

Att sådant, som — — — —
huvudsaken.

I övrigt, och — —---stad gat

är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 61.

Första kammarens protokoll den lä juni.
Andra kammarens protokoll den 11 juni.

16) angående ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

§ 31.

Till borgmästare tjänst i stad äge
där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män
att föreslå tre behörige personer, då
Konungen en av dem utnämne. På
lika sätt förhålles med rådmans -

§ 31.

Till borgsmästare tjänst i stad äge
där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män
och kvinnor föreslå tre behörige personer.
Varje röstberättigad äger en
röst. Bland de föreslagne utnämner

46

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

och magistratssekreteraresysslorna i Konungen en till borgmästare. På
Stockholm. samma sätt förhålles med rådmans och

magistratssekreteraresysslorna i
Stockholm.

Närmare bestämmelser om val för
upprättande av förslag till de tjänster,
nu sagts, meddelas genom särskild,
av Konungen och riksdagen samfällt
stiftad lag.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 och memorial nr 62.

Första kammarens protokoll den 20 maj och den 11 juni.

Andra kammarens protokoll den 29 maj och den It juni.

17) angående ändrad lydelse av § 14 riksdagsordningen ävensom
övergångsbestämmelse.

§ 14. § 14

1. Vart och ett av rikets län så Rikets indelning i valkretsar in ock

Stockholms stad utgör en eller nehålles i vallagen.

flera valkretsar.

2. Stad, som utgör del av län,
skall, där stadens folkmängd vid början
av tredje året inom en fyraårsperiod
uppgår till eller överstiger tre
tvåhundratrettiondelar av rikets folkmängd,
utgöra en valkrets i fråga
om val, som avser tid efter periodens
utgång; dock må stad, vars folkmängd
utgör minst sex tvåhundratrettiondelar
av rikets folkmängd,
kunna delas i valkretsar.

Inträffar vid början av tredje året
inom en fyraårsperiod, att i stad,
som utgör en valkrets, folkmängden
ej längre uppgår till en nittiondel av
rikets folkmängd, skall staden icke
vidare bilda egen valkrets.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

47

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

3. Rikets indelning i valketsar
innehålles i vallagen.

Övergångsbestämmelse.

Skulle under den fyraårsperiod,
för vilken valen till andra kammaren
år 1920 förrättas, en sådan omreglering
av rikets indelning i valkretsar
antagas, varigenom antalet
valkretsar väsentligt minskas, och
därefter förordnande om nya val till
andra kammaren meddelas, skall, utan
hinder av vad i 15 § stadgas, Kungl.
Maj:t, med iakttagande av att i varje
valkrets en riksdagsman väljes för
varje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel
av rikets folkmängd
enligt senast tillgängliga folkmängdsuppgifter,
ävensom med tillämpande
av vad i 15 § 2 och 3 mom. stadgas,
fastställa det antal riksdagsmän,
som varje valkrets må utse.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 63.

Första kammarens protokoll den 11 juni.

Andra kammarens protokoll den 16 juni.

Anmärkning. Av ovanstående förslag står det i punkt 16 upptagna i sådant förhållande
till en annan i detsamma nämnd lagstiftningsfråga, att det först i samband med
denna kan av riksdagen antagas.

I de särskilda punkterna föreligga olika förslag till ändrad lydelse av § 21 riksdagsordningen
i punkterna 7 och 12, av § 38 riksdagsordningen i punkterna 2, 3 a, 3 b och 9,
av § 2 4:o tryckfrihetsordningen i punkterna 2, 4, 5, 6, 14 och 15.

I händelse några av dessa förslag av riksdagen antagas genom beslut, som i skrivelser
till Konungen samtidigt skola anmälas, kommer utskottet att i de förslag till dylika skrivelser,
som det åligger utskottet att framlägga för kamrarnas godkännande, jämte upptagande
av de antagna förslagen vart för sig, tillika till enhetlig lydelse sammanföra de ändringar,
vilka avse en och samma paragraf.

I händelse några av merberörda förslag av riksdagen antagas genom beslut, som i
skrivelser till Konungen skola anmälas först sedan andra av dessa förslag genom samstäm -

48

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

mande beslut av Konung och riksdag redan vunnit laga kraft, kommer utskottet att i vederbörande
skrivelseförslag införa de ändringar, som genom sistnämnda beslut vidtagits i de
paragrafer, vilka i skrivelseförslagen avses.

Stockholm den 19 januari 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservation

av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottet bort föreslå riksdagen
att för sin del, jämlikt RO § 64, besluta att uppskjuta avgörandet av
det vilande grundlagsändringsförslaget nr 7 till lagtima riksdagen år 1923.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

210221