Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
1
Nr 32.
Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1921 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning
av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga
om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsmän samt en inom riksdagen i ämnet
väckt motion.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Olason, Klefbeck*), Hellberg, Johansson i
Kälkebo*), Strömberg, Ljunggren, K. J. Ekman, Reuterskiöld, Modig,
Larsén, Magnusson i Tumhult*), Jansson i Edsbäeken, Hallén, Leander,
Nilsson i Antnäs, Hansson i Gärda, Olsson i Golvvasta, Karlsson i Vadstena
och Pehrsson i Göteborg.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 104,
med följande
Förslag
till
Lag:
om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter
i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsmän.
Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter
i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsmän, vilken lag gäller till den 1 juli 1921, skall äga
fortsatt tillämpning till den 1 juli 1922.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 19 höft. (Nr 32.) wt 21
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
Utskottets
yttrande.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till det propositionen
bifogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden den 25
februari 1921.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 10, har herr Johansson,
Johan Bernhard, hemställt, »att riksdagen måtte för sin del antaga
sådana ändringar och tillägg i vederbörliga förordningar, att de bestämmelser,
som återfinnas i lagen den 30 juni 1920 med föreskrifter i fråga
om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän,
måtte ej mindre erhålla fortsatt giltighet, än även tillämpning
å val till riksdagens andra kammare».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
De skäl, som i departementschefens yttrande vid förevarande propositions
föredragning framlagts, äro enligt utskottets uppfattning övertygande.
Det underlättande av de kommunala valen, som 1919 års provisoriska
vallag och 1920 års prolongering i huvudsak av densamma
åvägabragte, har visat sig vara av betydande värde. Behovet av ifrågavarande
stadgande synes, såsom också i länsstyrelsernas av departementschefen
åberopade yttranden i allmänhet framhålles, till väsentlig
del kvarstå, även sedan den 1920 beslutade nya valdistriktsindelningen
genomförts. Några olägenheter av nämnda bestämmelser eller några svårigheter
vid deras tillämpning hava icke, såvitt utskottet har sig bekant,
visat sig. Utskottet, som alltså är av den uppfattningen, att bestämmelserna
i 1920 års provisoriska lag i huvudsak böra erhålla fortsatt
giltighet, anser även, i likhet med föredragande departementschefen, att
dessa bestämmelser fortfarande böra ha sin plats i särskild lag, och att
med frågan om deras inarbetande i kommunallagarna bör anstå, tills
den nu pågående utredningen rörande bl. a. frågan om införandet av en
särskild kommunal vallag blivit verkställd.
Vad beträffar den tid, för vilken ifrågavarande bestämmelser böra
prolongeras, finner utskottet den i propositionen föreslagna begränsningen
till den 30 juni 1922 mindre lämplig. För vederbörande kommuner skulle
det innebära en avgjord fördel, att det osäkerhetstillstånd, som alltid
medföljer ett provisorium, försvinner, och att man erhåller visshet om
att de nu använda bestämmelserna tillsvidare bliva gällande. Utskottet, som
alltså anser sig böra föreslå, att ifrågavarande bestämmelser utan tidsbegränsning
förlängas, vill dock härvid betona, att en sådan prolongering
på intet sätt hindrar, att bestämmelserna i fråga, om så finnes
lämpligt, inarbetas i en särskild kommunal vallag, om en sådan kommer
till stånd, eller i annat fall i kommunallagarna, och ej heller att dessa
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
3
bestämmelser i sinom tid helt eller delvis ersättas av andra regler avseende
att underlätta valdeltagandet.
Då iitskottet föreslår, att 1920 års provisoriska lag utan tidsbegränsning
prolongeras, synes den ändring i lagen böra vidtagas, att sista
punkten av 3 § borttages. Densamma utgår nämligen från att landstingsmannaval,
såsom enligt gällande bestämmelser är fallet, skola förrättas
den 24 mars. Då emellertid tiden för landstingsmannaval genom
lagen den SO juni 1920, som träder i kraft den 1 januari 1922, ändrats,
och före den 1 januari 1922 några landstingsmannaval icke enligt gällande
stadganden skola äga rum, bör denna punkt vid en prolongering
tillsvidare av lagen utgå. I samband härmed torde hänvisningen i samma
3 § till 1 § böra något modifieras.
Det i motionen 1: 10 gjorda förslaget om att bestämmelserna i 1920
års provisoriska lag även skola göras tillämpliga vid val till riksdagens
andra kammare kan utskottet icke biträda. Vad beträffar särskilt valets
fördelning på flera dagar, skulle eu bestämmelse härom tydligen nödvändiggöra
en ändring av riksdagsordningens § 17, i vilken innevarande
år införts bestämmelse om gemensam valdag; de skäl, som motiverat
denna grundlagsbestämmelse, äga emellertid enligt utskottets mening
fortfarande full giltighet. I varje fall bör någon ändring i densamma
icke vidtagas förrän de nya valrättsbestämmelserna hunnit tillämpas och
sådan erfarenhet vunnits, som visar ett uppenbart behov av ändringar i
den av motionären föreslagna riktningen.
Utskottet får alltså hemställa,
a) att riksdagen i anledning av förevarande kungl.
proposition och motionen I; 10, i vad den avser kommunala
val, måtte för sin del antaga följande
Förslag
till
Lag
med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och
stadsfullmäktige samt av landstingsman.
Härigenom förordnas, att följande skall såsom tillägg till gällande
bestämmelser utan hinder av vad lag eller författning innehåller däremot
stridande lända till efterrättelse.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
1 §•
Val av kommunalfullmäktige skall i kommun, vars invånarantal
överstiger 3,000, med de i 3 och 4 §§ angivna undantag utsättas att
äga rum å två på varandra följande dagar, av vilka den ena skall vara
en söndag.
I sådan kommun varde ock med nyss angivna undantag val för
utseende av landstingsmän utsatt att äga rum, förutom å den i § 5
mom. 2 c) i förordningen om landsting den 21 mars 1862 åsyftade dag,
jämväl å dagen närmast efter eller, efter vederbörande valförrättares
beprövande, närmast före sagda dag.
År för val, varom ovan sagts, kommun indelad i särskilda valdistrikt,
skola stadgandena i denna paragraf i stället äga tillämpning å
varje särskilt valdistrikt, vars invånarantal överstiger 3,000.
Föreskrifterna i denna paragraf hava icke, i annat fall än som i
8 § sägs, avseende å köping, som bildar egen kommun.
2 §•
I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å vanligt
ställe. Endera förrättningsdagen må valet dock äga rum å tillgänglig
lokal inom annan del av kommunen eller distriktet, därest valförrättaren
med hänsyn till samfärdsförhållandena eller andra orsaker inom kommun
eller distrikt prövar detta erforderligt.
3 §•
Utsätter valförrättaren valförrättning att äga rum å annan lokal än
den sedvanliga, äge han jämväl, där förhållandena så påkalla, förordna,
att valförrättning å lokal, som senare användes, icke skall taga sin
början förrän å andra dagen efter nästföregående förrättningsdag, dock
att endera förrättningsdagen, på sätt i 1 § stadgas, skall vara en söndag.
4 §•
Där synnerliga skäl därtill äro, må beträffande kommun eller distrikt,
som i 1 § avses, valförrättaren utsätta valförrättningen att äga rum
jämväl å en påföljande tredje förrättningsdag å tillgänglig lokal inom
sådan del av kommunen eller distriktet, där förrättning icke å första
eller andra förrättningsdagen skall hållas.
Konstitution,mtshottets utlåtande Nr 32.
o
Utsattes valet jämlikt denna paragraf att äga rum jämväl å en tredje
förrättnings dag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.
5 §■
Valman vare oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av de för valet
utsatta förrättningsdagar han helst önskar, å den för denna dag bestämda
lokalen.
6 §•
I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall
tydligt angivas, vilka dagar förrättningen skall hållas samt å vilken
lokal förrättningen skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. I
kungörelsen skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.
7 §■
Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka
valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga tillämpning
med avseende å var och en av de dagar, å vilka enligt 1—4
§§ förrättning, som där avses, kommer att äga rum.
Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,
valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter
i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet valkuvert,
inläggas dessa i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola
jämväl i protokollet avtryckas.
Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen
för dagen.
För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till vederbörande
myndighet omslaget med valkuverten.
Samtidigt med valkuverten för sista förrättningsdagen insände han
samtliga protokoll för valet.
Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid anlitas, assureras.
8 §•
På vederbörande valförrättare ankomme att förordna, huruvida den
ovan i 1 § stadgade utsträckning av tiden för valförrättning skall äga
rum vid val av kommunalfullmäktige eller landstingsmän i köping, som
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
bildar egen kommun, samt i sådan landskommun eller valdistrikt av
landskommun, som icke uppnått ett invånarantal av 3,000.
Finnes sådan utsträckning böra äga rum, skall i tillämpliga delar
gälla vad ovan i 2, 3, 5, 6 och 7 §§ stadgas.
Vid val av municipalfullmäktige äge vederbörande valförrättare förordna,
att den i 1 § stadgade utsträckning av valet skall äga rum, och
gälle i sådant fall i tillämpliga delar vad ovan i 5, 6 och 7 §§ föreskri
ves.
9 §•
Vid val av stadsfullmäktige eller av landstingsmän i stad äge magistraten
eller, där magistrat icke finnes, den för staden särskilt tillsatta
styrelse förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler, avsedda
för särskilda delar av staden eller av valkrets i staden.
Magistrat och stadsstyrelse äge även befogenhet att utsträcka val,
som i denna paragraf avses, att hållas under två på varandra följande
dagar. Förordnar magistraten eller stadsstyrelsen om sådan utsträckning
av val, gälle i tillämpliga delar vad ovan i 5 och 6 §§ samt i 7 §
första stycket stadgas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.
b) att motionen I: 10, i vad den avser politiska
val, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 1 april 1921.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservationer:
1) av herr K. J. Ekman, som anfört:
Enär varken i Kungl. Maj:ts proposition nr 104 eller i den av herr
J. B. Johansson väckta motionen föreslås någon ändring i de bestämmelser,
som under de särskilda paragraferna i lagen den 30 juni 1920
innehållas, samt vid sådant förhållande utskottet, enligt min mening,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.
7
icke ägt rätt att föreslå i stället för nämnda lag en helt ny lag med
delvis ändrat innehåll, har jag icke kunnat biträda utskottets under mom.
a) gjorda hemställan utan yrkar,
att riksdagen måtte bifalla det av Kung!. Maj:t
i förevarande proposition framlagda förslag till lag om
fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med
vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal-
och stadsfullmäktige samt av landstingsmän.
2) av herr Leander, som ansett, att val av kommunalfullmäktige
och landstingsmän i kommun, vars invånareantal överstiger 3,000, icke
ovillkorligen behövde äga rum å två på varandra följande dagar, utan
att det även i dylik kommun finge ankomma på vederbörande valförrättare
att därom förordna, ifall förhållandena så påkallade.
3) av herr Reuterskiöld mot vissa delar av motiveringen.