Konstitutionsutskottets utlåtande AV 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1921 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
grundlagsändring i syfte att borttaga vissa s. k. rösträttsstreck.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck, Thulin, Reuterskiöld,
Lyberg, ) H. Gösta Andersson, Almkvist,*) von Hofsten, Larsén,
Bruhn, Jansson i Edsbäcken, Hallén,*) af Ekenstam, P. S. Hedlund
i Östersund, Sävström, Nilsson i Antnäs,*) Hansson i Gårda, Persson
i Fri torp*) och Persson i Tofta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 174, har herr Lindhagen
hemställt, »att riksdagen ville:

1) beträffande utskyldsstrecket förklara, att de vid denna riksdan
väckta motionerna om återinförandet av ett utskyldsstreck icke kunna
bifallas.

. I 2) beträffande förmynderskapsstrecket besluta, att i § 16 riksdagsordningen
de i mom. a) första stycket förekommande orden »den som står
under förmynderskap» utgå eller åtminstone utbytas mot orden: »den som
pa grund av vanvett står under förmynderskap».

3) beträffande konkursstrecket besluta, att i § 16 riksdagsordningen
under mom. a) andra stycket förekommande orden: »eller som är i konkurstillstånd»
måtte utgå.

4) beträffande fattigstrecket besluta, att i § 16 riksdagsordningen de
under inom. b) förekommande orden: »den som är av allmänna "fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning» måtte utgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 11 käft. (Nr 30.)

1

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

Utskottets

yttrande.

■>

5) beträffande värnpliktsstrecket besluta, att i § It! riksdagsordningen
de under mom. d) förekommande orden: »värnpliktig, som icke fullgjort
de honom till och med utgången av sistförflutna kalenderåret åliggande
värnpliktsövningar» måtte utgå».

Beträffande den till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringen
får utskottet hänvisa till motionen.

Beträffande punkten 1 i motionärens hemställan kan utskottet hänvisa
till sitt utlåtande nr 28, i vilket utskottet hemställer om avslag å
motionerna om utskyldsstreckets återinförande.

Punkten 2 i " motionärens förslag kan utskottet ej biträda. ^ Under
förmynderskap stående personer sakna i regel den omdömesförmåga och
den självständiga ställning, som böra vara ett villkor för rätten att medverka
vid val av folkrepresentanter. Liknande skäl måste enligt utskottets
mening leda till ett avstyrkande av punkten 3 i motionen. Den ofria
ställning, vari eu i konkurs försatt person under själva konkurstillståndet
befinner sig, synes motivera, att valrätten under ifrågavarande tid
suspenderas.

Ej heller punkten 4 i motionärens förslag kan utskottet biträda.
Den betydelsefulla revision av fattigvårdsstrecket, som under innevarande
riksdag ''definitivt genomförts, innebär, att detta streck i hög grad mildrats.
I varje fall bör denna reform först få tillämpas och visa sina
verkningar, innan någon förändring i nuvarande stadgande vidtages. Enligt
utskottets mening äga för övrigt de skäl, som motiverat nu gällande
bestämmelse, fortfarande giltighet.

Punkten 5 i motionärens hemställan anser sig utskottet böra biträda.
Värnpliktsstrecket infördes i vårt land på grund av att man vid genomförandet
av 1907—1909 års rösträttsreform i följd av särskilda politiska
förhållanden ansåg sig böra sammankoppla frågorna om fullgjord värnpliktsskyldighet
och medborgarrätt. Någon motsvarighet till detta streck finnes
— så vitt utskottet har sig bekant — icke i något annat land. Några
bärande skäl för streckets bibehållande torde ej kunna påvisas. Den förseelse,
som det bristande fullgörandet av värnpliktsskyldigheten utgör, bör
visserligen beivras, men ej genom avstängandet från utövningen av den
viktigaste medborgerliga rättigheten. Den politiska rösträttslagstiftningen
är ej'' det råtta området för vidtagandet av åtgärder, som syfta till bättre
fullgörande av värnplikten. Särskilt sedan rösträtt åven för kvinnor in
förts, synes ett bibehållande av detta streck icke kunna med några hållbara
motiv försvaras.

Konstitutionsutskottet* utlåtande Nr SO.

Utskottet får alltså hemställa,

att motionen I: 174 i

a) punkt 1) (»beträffande utskyldsstrecket») måtte
anses besvarad genom vad utskottet i sitt utlåtande
nr 28 hemställt,

b) punkt 2) (»beträffande förmynderskapsstrecket»)
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda,

c) punkt 3) (»beträffande konkursstrecket») icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda,

d) punkt 4) (»beträffande fattigstrecket») icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda,

e) punkt 5) (»beträffande värnpliktsstrecket») måtte
av riksdagen bifallas och att riksdagen sålunda ville
såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga
följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen:

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och
kvinna, som är svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap
eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning; c)

den, som är från valrätten utesluten
på grund av ådömd straffpåföljd;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de

honom till och med utgången av sistförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.
• 1

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och
kvinna, som är Svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under "förmynderskap
eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning; c)

den, som är från valrätten utesluten
på grund av ådömd straffpåföljd.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Till efterrättelse vid val skall finnas
röstlängd; och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämt, valrätten grundas
på förhållandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, ändå att förändring
före valet inträffar.

Till efterrättelse vid val skall finnas
röstlängd; och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämt, valrätten grundas
på förhållandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, ändå att förändring
före valet inträffar.

Stockholm den 15 mars 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

1) mot punkt c) av utskottets hemställan (»konkursstrecket») av herrar
Larsson i Västerås, Klefbeck, Thulin, Larsén, Sävström och Hansson i
Gärda, som anfört följande:

»Under punkt 3) i hemställan till sin motion nr 174 i första kammaren
har herr Lindhagen yrkat, att det s. k. konkursstrecket skulle avskaffas.
Vid ärendets behandling inom utskottet hava vi biträtt motionärens
ifrågavarande förslag och hemställt om bifall till detsamma. I likhet med
motionären anse vi nämligen, att konkursstrecket är en föråldrad kvarleva
från en tid, då insolvens ''betydde verkligt beroende av fordringsägaren.
Med den modernare utformningen av konkursrätten kunna vi icke finna,
att gäldenären i en konkurs intager en mera beroende ställning än åtskilliga
andra, vilka på grund av privata understöd; ackordsförfarande
eller dylikt stå i ekonomiskt beroende av andra personer. Det synes oss
vara missvisande att jämföra den, som står under förmynderskap, med den,
som är i konkurs. Den, som råkar komma i konkurs, intar nämligen icke
samma ofria ställning, som den, vilken ställes under förmyndare. Konkursen
är en följd av yttre förhållanden, såsom en ogynnsam konjunktur,
en misslyckad spekulation eller andras underlåtenhet att fullgöra sina
förbindelser. Omyndighetstillståndet står däremot i samband med förhållanden,
vilka måste sökas i vissa inre brister hos den individ, som det

Komtitutionautskottets utlåtande AV -‘JO.

gäller. Den ofria ställningen är i dessa bägge fall helt olika. Skola de
återstående s. k. strecken överhuvud hava någon verklig betydelse, bör det
vara i det avseendet, att de från de röstberättigade utsöndra sådana, vilka
på grund av inre förhållanden och sin i följd härav iråkade ställning icke
kunna antagas vid riksdagsmannaval skola iakttaga det oberoende, som
valhandlingen kräver av den enskilde medborgaren. De, som falla under
konkursstrecket, kunna enligt vår mening icke hänföras till denna grupp
av beroende personer, och vi måste därför anse konkursstrecket vara av
sådan beskaffenhet, att det icke rimligen längre kan bibehållas i vår grundlag
efter det att rösträtten blivit allmän.

Visserligen är det allenast en synnerligen ringa del av de röstberättigade,
som falla för konkursstrecket. År 1914 utgjorde de allenast
2,431 eller 0,9 / av samtliga i röstlängden upptagna. För arbetarklassen
hade konkursstrecket nästan ingen som helst betydelse, under det att inom
grupperna fabrikörer och handlande konkursstrecket avskar åtskilliga från
rösträtt eller resp. 1,3 och 1,5 f. I eu tid sådan som den nuvarande med
en omfattande ekonomisk kris kommer konkursstrecket att få eu större
betydelse. Orättfärdigheten av detsamma kommer då också att skarpare
framträda. För närvarande hava åtskilliga affärsmän bragts till konkurs i
följd av konjunkturerna och, om krisen fortsätter, torde än ytterligare
många komma att följa i deras spår. Att affärsmännen, bland vilka måhända
åtskilliga före konkursen haft ett betydande inflytande och åtnjutit
allmänt anseende, skulle i och med konkursens inträdande plötsligt förlora
sin förmåga att tänka och handla förnuftigt i fråga om val till andra
kammaren, synes oss vara ett påstående, vars egen orimlighet genast faller
i ögonen.

På grund härav hava vi, som biträtt utskottets hemställan rörande
övriga punkter, ansett, att utskottet bort hemställa, att riksdagen, med
bifall till vad som yrkats under punkten 3) i motionen I: 174 ville såsom
vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga följande

Förslag till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugotre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap;

b) den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig
försörjning;

fi

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

c) den, som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången av sistförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämt, valrätten grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.

2) mot punkt e) av utskottets hemställan (»värnpliktsstrecket»)
dels av herrar Glasört, von Hofsten, af Ekenstam, Nilsson i Antnäs
och Persson i Fritorp, som yrkat avslag å såväl motionärens yrkande som
utskottets hemställan i denna punkt;

dels av herrar Keuterskiöld, Gösta Andersson och P. S. Hedlund i
Östersund, som ansett, att motionen bort avstyrkas även beträffande det
s. k. värnpliktsstreckets avskaffande, då grunden för detta streck, så länge
härordningen principiellt är byggd på allmän värnplikt i samma utsträckning
som hittills, är densamma som för det utskyldsstreck, vars återställande
i reservation till utskottets utlåtande nr 28 yrkats.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.

210914